• No results found

Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

YTTRANDE Vårt ärendenr: 19/00914

2019-09-20 Ert dnr:

M2019/01333/R

Sveriges Kommuner och Landsting

Post: 118 82 Stockholm, Besök:Hornsgatan 20 Tfn:växel 08-452 70 00, Fax:08-452 70 50 Org nr:222000-0315, info@skl.se, www.skl.se Sektionen för planering, säkerhet och miljö

Kerstin Blom Bokliden Miljödepartementet

103 33 Stockholm

Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet

Sveriges Kommuner och Landstings synpunkter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

tillstyrker de ändringar som föreslås i luftkvalitetsförordningen (2010:477) med syfte att förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG från den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (luftkvalitetsdirektivet).

anser principiellt att Sverige inte ska överimplementera EU-direktiv i svensk lagstiftning

anser att mätpunkter ska väljas där människor vistas under en längre tid. Mindre justeringar och förtydliganden

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingenting att erinra mot rätt definition volymmässigt av blandningsförhållandena mellan kväveoxider och kvävedioxider. Det är angeläget, som Kommissionen framhåller, att säkerställa att alla medlemsstater mäter och rapporterar om samma sammansättning av föroreningar så att resultaten från medlemsstaterna blir jämförbara. SKL anser att det är bra att rätt definition kommer in i luftkvalitetsförordningen. Likaså är det bra menar SKL att kravet på översyn av klassificering av utvärderingströsklar av zoner och tätbebyggelse finns med i svensk lagstiftning. Det är angeläget menar SKL att Naturvårdsverket ser över klassificeringen vart femte år som direktivet anger. Kravet på översyn har inte förekommit i Sverige, vilket är anmärkningsvärt menar SKL.

I luftkvalitetsdirektivet fastställs utvärderingströsklar för bl.a. timgränsvärdet för kvävedioxid. Utvärderingströsklarna har betydelse för på vilket sätt luftkvaliteten ska utvärderas. Sverige har fått kritik eftersom den svenska lagstiftningen fastställer utvärderingströsklar för timgränsvärdet för kvävedioxid till lägre nivåer än det som anges i direktivet men medger att de överskrids oftare. Denna diskripstans mellan den svenska regleringen och luftkvalitetsdirektivet gör att mätresultaten riskerar att inte bli jämförbara mellan staterna. Det är viktigt menar SKL att mätresultaten är jämförbara. Utvärderingströsklarna i Sverige har bestämts till stängare nivåer än vad som anges i luftkvalitetsdirektivet. För att behålla den strängare svenska regleringen föreslås att de svenska utvärderingströsklarna kompletteras i en bilaga till luftkvalitetförordningen.

(2)

2019-09-20 Vårt dnr: 19/00914

2(2)

Ert dnr: M2019/01333/R

SKL motsätter sig principielltatt Sverige ska ha ett stängare regelverk än EU i övrigt. Förbundet anser att Sverige ska gå i takt med övriga EU länder och inte

överimplementera EU-direktiv.

Åtgärdsprogrammens innehåll förtydligas

Enligt miljöbalken ska ett åtgärdsprogram bl.a. innehålla uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas. SKL håller med om att de lämpliga åtgärder som föreslås syftar till att perioden av överskridande hålls så kort som möjligt.

Ett nationellt referenslaboratorium ska utses

Det är angeläget attmätning sker korrekt och att en statlig myndighet kan garantera mätnoggrannhet, kvalitetssäkring och datavalidering, etc. Det är viktigt att

mätresultat är jämförbara och bidrar till att följa upp och utvärdera

luftkvalitetsdirektivets syfte korrekt. När val av mätpunkt görs ska mätplatser väljas utifrån platser där människor vistas under en längre tid och under en tidsperiod som är relevant i förhållandetillden period som gränsvärdena avse. SKL menar att det är angeläget att följa direktivets intentioner i detta avseende. Huvudansvaret för att utvärdera luftkvalitet i svenska tätorter ligger på kommunerna. Det nationella referenslaboratoriet kommer att vara vägledande för kommunerna och ett stöd för kommunerna och Naturvårdsverket, vilket är bramenar SKL.

Sveriges Kommuner och Landsting

Anders Knape Ordförande

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet med hänvisning till att de yrkade att en punkt-sats skulle läggas till yttrandet, se bilaga.

(3)

RESERVATION Bilaga Styrelsen Sveriges Kommuner och

Landsting 2019-09-20

Reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet

Vi reserverar oss mot beslutet med hänvisning till eget yrkande att en punkt-sats bör läggas till i första stycket, sidan 1 i SKL:s yttrande.

Punktsatsen skulle ligga som nummer 3 i ordningen och ha följande text:

Kan acceptera att de svenska skärpta kraven kvarstår under förutsättning att staten och andra samhällsaktörer tar sitt ansvar fullt ut för att reglerna ska klaras

References

Related documents

Scenarioberäkningar inom ramen för Göteborgsregionens reviderade åtgärdsprogram för kvävedioxid visar att för att klara normen på kort sikt behöver utsläppen från all

Förslagen bedöms därför inta ha några offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter och inte heller några effekter för företagen, konsumenter, myndigheter

SMHI föreslår att formuleringen anpassas till dagens situation, att uppdraget som nationellt referenslaboratorium kan delas upp mellan flera myndigheter.. SMHI bedömer att

Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätningar har gets tillfälle att yttra sig angående Miljödepartementet förslag kring ändringar av

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse

Samråd har skett med Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde Planering, David Goldberg på verksamhetsstyrning Planering, Marie Hagberg Backlund, chef för avdelning

I den slutliga handläggningen av ärendet deltog utredare Svante Törnquist,

Östersunds kommun, miljö- och samhällsnämnden har inga synpunkter på de förändringar som föreslås i remissen. Förvaltningens förslag