Implementering av Svanenmärkning

(1)

Implementering av Svanenmärkning

Serienummer: Trita-abe-mbt-1877

Implementation of Nordic Swan eco-labeling

Författare: Ali Chahine, Saliba Zakaria Uppdragsgivare: Åke Sundvall Byggnads AB

Handledare: Charlotte Casserfelt, Åke Sundvall

Sten Hebert, KTH ABE

Examinator: Per Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik- och designprogrammet

(2)

(3)

ii

Sammanfattning

Bygg- och fastighetsbranschens miljöpåverkan är ingen hemlighet. Enligt en undersökning som baserats på flertalet miljöindikatorer från Boverket motsvarade det årliga utsläppet av växthusgaser i genomsnitt 13 miljoner ton under perioden 2008–2011 Det och mycket annat har gjort att stora aktörer inom byggbranschen, däribland Veidekke och Skanska valt att ansluta sig till

miljöcertifieringssystem som en medveten satsning för en mer skonsam miljö. Åke Sundvall Byggnads AB är ett av dessa företag.

Rapporten behandlar miljöcertifiering av Svanen och omfattar studier kring den

verksamhetsanpassning som krävs för att säkerställa att tillhörande kriterier uppfylls. Syftet är att andra aktörer och företag med fördel ska ta del av denna rapport för att på ett effektivt sätt kunna styra sin arbetsberedning inför en eventuell licensansökan.

Genom deltagande i en aktuell grundlicensansökan och direkt kontakt med berörda yrkesområden har verksamhetsarbetet studerats. Studien visar på en omfattande hantering av

verifieringsdokument och ett administrativt arbete som anses kräva en samordnare med fokus på ämnet. Kriteriedokumentet från Svanen, som innehåller och förklarar samtliga krav, används som underlag för godkännande av licens. Uppdelat i två delar består dokumentet av obligatoriska- samt poänggivande krav.

För att säkerställa att kriterierna uppfylls i produktionsskedet krävs ett förarbete under projekteringen och inköp av tjänster. Det är av högsta prioritet att vital information kring miljöcertifieringsarbetet och dess kriterier i rätt tid kommuniceras ut vid upphandling av

entreprenörer i syfte att skapa en kultur där man arbetar efter rätt styrdokument och process för säkerställande av kriterieuppfyllnad.

(4)

(5)

iv

Abstract

The environmental impact from the construction and real estate line of business is not a secret. According to an investigation based on multiple environmental indicators from Boverket, the yearly release of greenhouse gases corresponded to an average of 13 million tons during the period 2008-2011. Many other factors have also resulted in major companies within the construction industry (see Veidekke, Skanska) joining eco-labeling systems as an aware investment for a more lenient environment. Åke Sundvall Byggnads AB is one of these companies.

The study covers the Nordic Swan eco-labeling and comprises studies within the activity adaptation needed to ensure that associated criteria are met. The purpose is that other actors and companies will use this report in order to effectively lead their work set for an eventual license application. The business work has been studied through participation in a current basic license application and direct contact with concerned professions. The study shows an extensive management of verification documents and administrative work that is considered requiring a coordinator focusing on the subject. The criteria document from Svanen, which includes and explains all requirements, is used as a foundation for license approval. The document is divided into two parts; mandatory- and scoring requirements.

In order to ensure that the criteria are exceeded in the production stage, a preparatory work during the projection is needed as well as purchase of services. It is of the highest priority that vital

(6)

(7)

vi

Förord

I samarbete med Åke Sundvall Byggnads AB skrevs det här examensarbetet vårterminen 2018. Examensarbetet utgjorde den slutliga kursen inom högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan och motsvarade 15 högskolepoäng. Arbetsgången har på ett utmanande och inspirerande sätt bidragit till ökad förståelse för miljöarbetet och dess tillhörande verksamhetsanpassning.

Vi vill därför förmedla ett stort tack till kvalitetschef Charlotte Casserfelt och arbetschef Conny Mård på Åke Sundvall som genom tillgänglighet och rätt kompetens möjliggjort studien. Samtliga

respondenter tackas och uppskattas för sitt engagemang. Vi riktar även ett tack till handledaren Sten Hebert och examinatorn Per Roald på KTH för gedigen vägledning och effektivisering av processen.

Stockholm, juni 2018

(8)

(9)

viii

Ordförklaringar

KMA Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

PBL Plan- och bygglagen

BBR Boverkets byggregler

EKS Europeiska konstruktionsstandarder

UE Underentreprenör

PP PowerPoint

ÅSBAB Åke Sundvall byggnads AB

Portalen Plattform för registrering av material hos Svanen

Listed Godkänt material i husproduktsportalen hos Svanen

(10)

(11)

x

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Åke Sundvall Byggnads AB ... 1

1.3 Syfte ... 2 1.4 Frågeställningar och mål ... 2 1.4.1 Frågeställningar ... 2 1.4.2 Mål ... 2 1.5 Avgränsningar ... 2 1.6 Metod ... 2 1.6.1 Litteratur ... 3 1.6.2 Intervjuer ... 3

1.6.3 Dialoger och diskussioner ... 3

2. Nulägesbeskrivning... 4 2.1 Sicklingen ... 4 2.2 Miljöcertifiering Svanen ... 4 2.2.1 Utveckling ... 4 3. Teoretisk referensram ... 5 3.1 Miljöcertifiering BF9K ... 5 3.2 Portalen ... 5 3.3 Miljöronder ... 5

3.4 Kurser som säkerställer studiens kvalitet ... 5

3.5 Kriteriedokumentet ... 6 3.5.1 Senaste kriterieversionen ... 6 3.5.2 Kriteriesammanställning... 6 4. Genomförande ... 8 4.1 Kravsammanställning ... 8 4.2 Hantering av krav ... 9 4.3 Särskild verksamhetsanpassning ... 20 5. Resultat ... 22 5.1 Intervjuer ... 22 5.1.1 Avvikelser ... 24

5.2 Dialoger och diskussioner ... 25

5.3 Litteraturstudier ... 26

6. Analys ... 27

(12)

xi

6.1.1 Avvikelser ... 27

6.2 Utvecklingsområden i arbetsprocessen med loggbok ... 28

6.3 Tolkning av kraven ... 28

6.4 Portalen ... 29

6.5 Svagheter hos Portalen ... 29

6.6 Förbättringsförslag till Svanen... 29

6.7 Resurser ... 30

7. Diskussion och slutsats ... 31

7.1 Koppling till frågeställningarna ... 31

8. Rekommendationer ... 32

8.1 Rekommendationer till ÅSBAB ... 32

8.2 Rekommendationer för vidare studier ... 32

(13)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Bygg- och fastighetsbranschen står inför ständiga utmaningar och med ett utsläpp av växthusgaser motsvarande ca 19 % av Sveriges totala utsläpp enligt Boverket ligger ett stort miljömässigt ansvar hos branschföretagen. Ett resultat av detta är ökad medvetenhet hos t.ex. byggjättarna Skanska som i ett aktivt agerande valt att ansluta sig till Svanen. Detta beslutades våren 2010, under samma period som de nya kraven från Svanen gavs ut i syfte att möjliggöra licens för flerfamiljshus. Därefter har miljöklassningssystemet utvecklats och idag kan, utöver småhus och flerbostadshus, även förskolebyggnader Svanenmärkas.

ÅSBAB:s vision om att skapa ”vackra, funktionella och hållbara boenden” har inneburit en succesiv resa mot att kunna bygga miljöanpassat i hållbarhetssyfte. Som en del av detta har man tidigare arbetat mot kraven i Sweden Green Building Councils miljöbyggnad. Visionen om att avlasta miljön speglas även i dagens samhälle där marknaden ständiga gör miljömässigt medvetna val. Därför väljer ÅSBAB att ansluta sig till miljöklassningssystemet Svanen och det statliga bolaget miljömärkning Sverige.

1.2 Åke Sundvall Byggnads AB

År 1945 vann man upphandlingen om att bygga den nya utrikeshallen vid Bromma flygplats. Bara tre år tidigare startade Åke Sundvall byggföretaget i Stockholm och bedrev verksamheten med en vision där ansvarstagande och kvalitét stod i fokus.

Åke Sundvall Byggnads AB är idag ett familjeföretag med ca 80 anställda. Företaget har sitt huvudkontor intill Bromma flygplats och verkar förutom i Stockholm även i Uppsala- och

Öresundsregionen. Bolaget riktar sin verksamhet till uppförande samt förvaltning av bostäder i egen regi. Dotterbolaget Sundprojekt omfattar den verksamhet som bedrivs runt Öresundsregionen. Företaget har 2018 uppmärksammats för två projekt som är nominerade till priset för Årets Stockholmsbyggnad.

(14)

2

1.3 Syfte

Examensarbetet syftar till att studera verksamhetsarbetet på ÅSBAB när man arbetar mot

miljöcertifiering av Svanen. Detta vid utförandeprocessen vid implementering av Svanenkriterier i ett projekt.

1.4 Frågeställningar och mål

1.4.1 Frågeställningar

• Hur kan man förbereda säkerställande av att Svanenkriterier uppfylls av ÅSBAB och underentreprenörer i produktionsskedet?

• Vilken typ av verifiering och dokumentation ska presenteras för att uppnå licens?

1.4.2 Mål

Genom transparant kommunikation med handläggaren på Svanen och projekteringsgruppen på ÅSBAB ska den verksamhetsanpassning som krävs studeras och ge en inblick i de underlag för rambeskrivningar och styrdokument som ska tas fram och användas i syfte att underlätta säkerställande av att Svanenkriterier verifieras och uppfylls.

1.5 Avgränsningar

Beställare till arbetet är ÅSBAB och arbetet är utfört med avsikt att undersöka den

verksamhetsanpassning som krävs för att systematiskt arbeta mot att grund- och projektlicensiera en byggnad enligt Svanens kriterier.

Företaget har valt att ansluta sig till miljöcertifieringen Svanen och därmed berörs endast implementering av detta miljöklassningssystem. Studien kommer endast att beröra de 41

obligatoriska kraven och utesluter poängkraven. Detta då vissa av poängkraven inte är styrda och därmed enbart öppna för bedömning först efter ansökan. Beslutet är taget i syfte att öka studiens fokus och trovärdighet.

1.6 Metod

Följande kapitel innehåller beskrivningar och förklaringar kring de metoder som använts för att möta arbetets syfte och besvara frågeställningarna. Syftet är att visa på vilka metoder som använts och genom omfattande metodikförklaring skapa en ökad trovärdighet hos arbetet. Litteraturstudier, dialog och diskussion samt intervjuer är de tillvägagångssätt som ligger till grund.

I enighet med ÅSBAB har en problembeskrivning tagits fram och omfattar en aktuell process i miljöcertifieringssyfte. Ansvarig handledare på ÅSBAB har möjliggjort observationsdelen genom att bjuda in till deltagande på projektrelaterade möten. Uppdraget grundar sig på att studera

verksamheten med fokus på miljö och i enlighet med Svanens miljöklassning ta fram verksamhetsanpassningar i form av exempelvis användbara styrdokument.

(15)

3 1.6.1 Litteratur

Litteraturstudien var grunden till examensarbetets ämnesinriktning och utgjorde till övervägande del informationsinsamlingen. Genom information som återfinns på Svanens hemsida och databas har upplägget av miljömärkningen förtydligats. Utöver de dokument som omfattar översiktlig

information kring miljöklassningen, dess bakgrund och aktuella läge har kriteriedokumentet varit till grund för denna studie. Dokumentet omfattar samtliga kriterier och den information som krävs för att översiktligt hantera kraven. Som tillhörande bilaga användes bakgrundsdokumentet som erhålls av Svanen. Detta dokument användes för att förtydliga kraven och helheten kring licensieringen. Kriteriedokumentet har förekommit i flera versioner där version 3.4 använts som utgångsdokument för projektlicensieringen.

DiVa-portalen har använts för att inspireras och ta del av tidigare examensarbeten inom ämnet miljöklassning. Däribland ingår studier av examensarbeten som behandlat andra

miljöklassningssystem så som ”Leeds påverkan i produktion”. 1.6.2 Intervjuer

Intervjustudie utfördes med platschef Patrik Jennekrans, inköpsansvarig Bo Ernemar, projektchef Sarah Segerman, kvalitetschef Charlotte Casserfelt och kalkylator Daniel Gulbrandsen på ÅSBAB i syfte att bidra med kvalitativ information kring det berörda ansvarsområdet. Metoden gav förståelse för respektive yrkeskategori och dess specifika verksamhetsarbete. Den gav även en helhetsbild över det aktuella läget och de utmaningar man står inför för att uppnå de krav och mål som ställts ur internt- och externt perspektiv. Frågeställningar från frågeformuläret användes som utgångspunkt och återfinns i bilaga 5.

1.6.3 Dialoger och diskussioner

Metoden gav möjligheten att delta under tre projekteringsmöten där flertalet yrkesgrupper var representerade. Bland dessa närvarade kvalitetschef, arbetschef, projektchef, mark och arkitekter. Deltagandet gav en fördjupad bild kring ansvarsområdena och den kommunikation som rådde mellan yrkesgrupperna. Mötena ägde rum på ÅSBAB:s huvudkontor i Bromma samt Svanens huvudkontor i Stockholm. Metoden visade på vikten av att kommunicera vidare vital information i organisationen gällande ämnet. Detta då projekteringsgruppen bestod av flertalet inhandlade konsulter som samtliga i någon mån berördes av kriterierna. Mötenavisade även på att de teoretiska idéerna inte nödvändigtvis alltid är applicerbara i praktiken då dessa ibland överskuggas av exempelvis

arkitektoniska- eller ekonomiska skäl.

(16)

4

2. Nulägesbeskrivning

2.1 Sicklingen

ÅSBAB planerar att bygga projekt SICKLINGEN, 100 studentlägenheter ett stenkast från Gubbängens tunnelbana. Lägenheterna fördelas över två huskroppar enligt figur 3. Projektet ska Svanenmärkas och blir därmed bolagets första miljöcertifierade byggnad. Certifieringen ställer i huvudsak krav på byggprocess, material och energibehov och kräver noggrannhet i både projekterings- och produktionsskedet. Projekteringen handlas till viss del upp och ÅSBAB är beställare till projektet vilket möjliggör pålitligare kontroll- och uppföljningsarbeten. UE upphandlas vidare upp inför produktionsarbetet. Då fullt ansvar ligger hos ÅSBAB beträffande kraven som miljöklassningen ställer

krävs precis noggrannhet i arbetet med att säkerställa att produktionsarbetena utförs i enlighet med bygghandlingarna.

2.2 Miljöcertifiering Svanen

”Svanen är en världsledande miljömärkning med hög kännedom och trovärdighet.” Så beskriver Svanen sitt

varumärke. Miljömärkningen är för många känd från varor och produkter som finns ute i detaljhandeln. Men med hållbarhetstänkandet som präglar dagens samhälle har varumärket utvecklat sin märkning till att även visa på hållbart miljötänk hos bl.a. småhus, flerbostadshus och byggnader för läromedel. För att företaget ska vara grundlicensierade och att byggnaden ska miljöcertifieras krävs ett omfattande arbete i att säkerställa att

hållbarhetskriterierna uppfylls. Kraven som ställs är uppdelade i två segment varav första segmentet omfattar obligatoriska krav och andra segmentet poänggivande krav med ett minimikrav om 17 av 44 erhållna poäng.

2.2.1 Utveckling

Sedan introduktionen av möjligheten att Svanenmärka flerbostadshus och andra byggnader har processen verkat under ständig utveckling. Idag finns en husproduktsportal där byggprodukter, byggvaror, material och kemiska produkter som är godkända av Svanen listade. Portalen är en del i utvecklingen att underlätta tillgängligheten för att göra miljömässigt hållbara materialval och innebär en effektivisering i godkännandeprocessen vad gäller byggnadsmaterial. Innan portalen lanserades ansökte den licenssökande om materialgodkännande via PDF-dokument innehållande information för produktdeklaration. Idag har tillverkarna tillgång till portalen genom att registrera sig på ett användaravtal som skickas till Nordisk Miljömärkning. Därefter erhålls tillgång till portalen där tillverkaren själv kan ladda upp och få material Svanengodkännda.

(17)

5

3. Teoretisk referensram

I detta avsnitt redovisas teoretiska modeller och kurser som använts för kvalitetssäkring av denna studie.

3.1 Miljöcertifiering BF9K

ÅSBAB erhåller certifieringsnivån certifierad entreprenör enligt BF9K som är ett lednings- och produktcertifieringssystem anpassat till byggbranschen. Systemet jämförs i förekommande sammanhang med ISO certifieringar av olika slag. För att certifieras enligt BF9K ställs krav på följande: - Certifieringsregler - Egenkontroll i projekten - Utbildning - Rutiner i projekten - Administrativa rutiner

Systemet grundar sig på de internationella standarderna, ISO9001 (kvalitet), ISO14001 (miljö), ISO45001/OHSAS18001 (arbetsmiljö) samt gällande branschrelaterade samhällskrav enligt PBL, BBR, EKS, miljöbalken samt arbetsmiljölagen. Systemet möjliggör anpassningar för det

certifieringssökande företaget med kravet att hålla sig inom ramarna för samhällskraven.

3.2 Portalen

Husproduktsportalen som den också kallas är en plattform från Svanen där materialtillverkare och licenssökare laddar upp produkter och material som ska eller är tänkta att användas i en byggnad som ska Svanenlicensieras. Svanen behandlar dessa och de står som ”listed” när de är godkända att användas. Portalen omfattar förutom Svanenmärkt material även material med EU-blommanmärke som för godkännande ska ha statusen ”approved”. Tillverkaren har möjlighet att registrera sig på plattformen och därmed få möjligheten att ladda upp material som licenssökaren därefter kan använda. Material som godkänts finns uppe för samtliga licenssökare och kontoinnehavare inom ramen av ett antal år, därefter granskas materialet åter mot de reviderade kraven och godkänns i den mån kraven uppfylles.

3.3 Miljöronder

Miljöronder är ett verktyg som används av miljösamordnaren på byggarbetsplatsen i syfte att säkerställa att gällande miljökrav och aspekter följs under byggprocessen. Den som utför miljöronder ska se till att inkludera risker, aktiviteter och mål. Det ska tydligt framgå vilka områden som

behandlas gällande exempelvis buller och materialhantering och hur ofta miljöronderna genomförs. Ett protokoll sammanfattar därefter resultatet från ronden och ska arkiveras hos beställaren.

3.4 Kurser som säkerställer studiens kvalitet

AF1721 Miljö- och arbetsvetenskap

Kursen innefattar miljöarbete inom byggbranschen och behandlar bl.a. miljöcertifieringar som är aktuella idag.

AF1717 Tekniskt arbete, metoder och verktyg

Kursen innefattar det byggtekniska området och behandlar delar i hur byggprojekt drivs.

AF1740 Ekonomi, kalkylering och organisation

(18)

6

AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära

Kursen innefattar effekt- och energibehovsberäkning, materiallära, fukt, radon och akustik. (VT 2015)

3.5 Kriteriedokumentet

3.5.1 Senaste kriterieversionen

När beslutet togs att projektet Sicklingen skulle Svanenlicensieras utgick ÅSBAB tillsammans med Svanen från kriteriedokumentet version 3.4. Kriteriedokumentet är i ständig utveckling och

uppdateras kontinuerligt, därav har under tiden version 3.5 lanserats med mindre revideringar, eller som handläggaren Linda Carnby på Svanen uttrycker det, ”lättnader”. Revideringen berör krav O24, O9, O13 O16, O17, O20. O22 och O25. Se bilaga 2 för justeringar av kriterierna.

3.5.2 Kriteriesammanställning

Kriterierna från kriteriedokumentet 3.4 är nedan sammanställda och kort sammanfattade efter kapitel.

Kapitel 1 Allmänna krav Krav O1-O3

Kapitel 1 ställer krav gällande projektspecifik information. En övergripande beskrivning där byggnadsrelaterad information framgår ska lämnas in. Kapitlet omfattar även krav gällande ansvar hos licensinnehavaren gällande dokumentation samt målsättning i att uppnå tillräckligt antal poäng utifrån de poänggivande kraven.

Kapitel 2

Resurseffektivitet Krav O4-O8

Kapitel 2 ställer krav på byggnadens energi och klimat. Krav ställs på den årliga energianvändningen, styrning av belysning och krav på användning av energieffektiva vitvaror. Kapitel 2 ställer även krav på avfallshanteringen där möjlighet till källsortering och tillgång till källsorteringsstation kravställs.

Kapitel 3 Innemiljö Krav O9-O14

Kapitel 3 ställer krav på innemiljön. Genom mätningar säkerställs att toleransgränser inte överträds gällande radon, fukthalt och emissioner av formaldehyd. Dessutom ställs krav på att ventilation funktionskontrollernas och att rätt ljudklass- och dagsljusnivåer uppfylls.

Kapitel 4

Kemiska produkter, byggprodukter, byggvaror och material Krav O15-O29

(19)

7 Kapitel 5

Kvalitetsstyrning och byggprocess Krav O30-O34

Kapitel 5 ställer krav på kvalitet i byggprocessen. Genom egenkontroller, besiktningar, information och mätningar säkerställs kvalitén i byggprocessen och Svanen får en inblick över styrdokument och annan dokumentation som visar på hur licenssökaren arbetar för att säkerställa kvalitén i byggprocessen.

Kapitel 6

Kvalitets- och lagkrav Krav O35-O40

Kapitel 6 ställer krav på framtagande av underlag i form av rutiner för säkerställande av kravuppfyllnad. Rutinerna omfattar bl.a. hantering av dokumentation, planerade ändringar och reklamationer.

Kapitel 7

Instruktioner för boende och förvaltare Krav O41

Kapitel 7 ställer krav på förvaltning av byggnaden som bl.a. omfattar drift- och

(20)

8

4. Genomförande

4.1 Kravsammanställning

Utdraget ur Excelfilen nedan visar en sammanställning av samtliga obligatoriska krav och är framtagen i enighet med projektledare, KMA-ansvarig och arbetschef för Sicklingen. Syftet är att tydligt visa på krav, ansvarig yrkeskategori, utförandeansvar och verifieringssätt.

(21)

9

4.2 Hantering av krav

Krav O1 Övergripande beskrivning av byggnaden

Hur har man hanterat kravet?

Ritningar och beskrivningar har tagits fram för Sicklingen och presenteras i flertalet dokument. En handlingsförteckning är upprättad för att underlätta navigering för framtagna bygghandlingar. Vidare har t.ex. en material- och kulörbeskrivning tagits fram för mer detaljerad information kring

byggnaden.

Har man behövt anpassa arbetet med hänsyn till Svanen?

ÅSBAB upprättar alltid övergripande beskrivningar av sina projekt därför har ingen särskild verksamhetsanpassning krävts för att uppfylla kravet.

Krav O2 Ansvar för Svanenmärkningen

ÅSBAB ansvarar för att samtliga krav uppfylls och säkerställer detta genom att inkludera

kravställningarna i kontraktshandlingarna med UE. ÅSBAB kräver att UE överlämnar dokumentation och underlag från egenkontroller utförda av UE i anslutning till entreprenadarbeten för respektive krav.

Kravet är Svanenspecifikt och innebär att ÅSBAB kontinuerligt ansvarar för att kontrollera och följa upp UE i sitt arbete för att säkerställa att samtliga krav följs. Tillvägagångssättet för hur detta genomförs är angivet för varje enskilt krav.

Krav O3 Uppnådda poäng

I en kravmatris framtagen av ÅSBAB framgår det vilka poäng man avser att ta för att uppnå kravet om minst 17 poäng. Projekteringsgruppen har diskuterat vilka poäng som anses rimliga att uppnå med hänsyn till att man bygger studentbostäder och kommit fram till att man kommer att satsa på utvalda krav och poäng. Nedan visas två exempel på poäng man beräknas ta.

- P3 Beräknade VVS-förluster 1p. Man möter kravet genom att beställa en beräkning på energiförlusterna från varmvattencirkulationen från VS entreprenören.

- P5 Energieffektiva sanitetsarmaturer 3p. VS projektör och entreprenör handlar in produkter efter angiven energiklass enligt tabell för energimärkta sanitetsarmaturer från Svanens kriteriedokument.

Ja, poängkraven är Svanenspecifika och innebär att ÅSBAB i projekteringsskedet måste planera in vilka poäng man avser uppnå och hur man tänkt gå tillväga för att uppnå dessa.

Krav O4 Byggnadens energianvändning

(22)

10

ÅSBAB har tidigare arbetat med kraven i BBR som gäller för Stockholms Län och beskrivs i Stockholms miljöprogram och motsvarar en årlig energianvändning för en nyproducerad byggnad på av staden markanvisad fastighet. Energianvändningen får högst vara 55 kWh/m2_{per år.}

ÅSBAB använder sig av specialister för att styrka på att man klarar energianvändningen. Man använder sig av en konstruktör för att titta på husets konstruktion och som med hjälp av

referensprojekt tar fram den isolering som exempelvis ska användas för en yttervägg. Konstruktören räknar bl.a. på U-värden för ytterväggar, fönster och grund. Därefter anlitas en glaskonsult som tittar på fönsterytorna i förhållande till energikravet och ljusinsläpp. Glaskonsulten ger sedan förslag på tillräckligt bra glas för att klara värmeinstrålning och dagsljusbehovet. En energikonsult som anlitats tar del av den information som konstruktören och glaskonsulten samlat in och utför därefter energiberäkningen. Utifrån byggnadens användningsgrad så som antal personer som kommer att vistas i byggnaden samt den belysning som kommer att användas beräknar energikonsulten ett schablonmässigt värde. Beräkningen ger information om hur välisolerad byggnaden är och hur mycket värme som måste tillföras. Här betraktas bl.a. transmissionsförluster och lufttäthet. Därefter utför man en uppföljningskontroll för att säkerställa att produktionsarbetet matchar projekteringen. Under produktionen felsöker man om värdena skiljer sig åt och åtgärdar då genom förslagsvis tätning av byggnaden. Detta får man fram genom att utföra en täthetsprovning. Kravet om kontroll av lufttäthet återfinns i krav O30.

Då man i tidigare projekt projekterat så att energianvändningen högst varit 55 kWh/m2_{per år har} man inte behövt anpassa arbetet med hänsyn till Svanen. Kravet på 85 % av BBR 24 motsvarar en användning på högst 110,5 kWh/m2 per år vilket man redan möter idag.

Krav 05 Styrning av belysning

Krav att i allmänna och gemensamma utrymmen som entréer, trapphus, tvättstuga, förråd och liknande använda automatisk behovsstyrning.

Arkitekterna har tagit del av information som återfinns i kravet och använt belysning med automatisk behovsstyrning vid projektering.

ÅSBAB har i sin rambeskrivning till el-entreprenören ställt krav på att det ska vara automatisk behovsstyrd belysning i gemensamma utrymmen. Detta krav ställs vid upphandlingsskedet.

El-entreprenören som handlas upp enligt entreprenadformen totalentreprenad arbetar in Svanenkravet i projekteringsarbetet. Kravet kontrolleras sedan vid framtagen bygghandling. Granskning sker vid minst två tillfällen enligt ÅSBAB. Granskningen sker för system- och bygghandlingar. Slutkontroll av kravet utförs vid slutbesiktning av byggnaden.

(23)

11 Krav 06 Energieffektiva vitvaror

- För tvättmaskin, kyl och frys samt torktumlare gäller energiklass A++. - För diskmaskin gäller energiklass A+.

- För ugn och kombinerade tvättmaskiner och torktumlare gäller energiklass A.

- För köksfläkt gäller energiklass B eller ett gemensamt ventilationssystem för flerbostadshus.

Inköpsavdelningen tillhandahåller informationen från detta krav och köper in produkttyp enligt lägsta angivna energiklass med hänsyn till kravet. Produktspecifikationen används som verifikat.

ÅSBAB har i sin anbudsförfrågan inkluderad kravet från Svanen gällande energieffektiva vitvaror. Under anbudsutvärderingen sorterar inköp bort de anbud som inte uppfyller kraven och nollställer resterande mot varandra för att ta beslut om vilken leverantör man väljer.

För kravet används en inköpsmall anpassad till materialinköp.

ÅSBAB har valt en förhöjd energiklass för Sicklingen vad gäller lägsta tillåtna energiklass i jämförelse med tidigare projekt för att kunna uppnå kravet som Svanen ställer.

Krav O7 Möjlighet till källsortering

I lägenheterna ska det finnas minst fyra fraktioner vad gäller källsortering.

Hur har man hanterat kravet?

Detta krav tillhandahåller arkitekten som planerar köket efter kravet om källsortering. Som verifikat tas en beskrivning av källsorteringskärlen fram i form av ritning eller text.

ÅSBAB inkluderar i kravställningen till arkitekten att minst fyra fraktioner ska rymmas när

ritningshandlingar tas fram. Arkitekten ska då säkerställa i projekteringen att det finns tillräckligt med utrymme i exempelvis kök för dessa fraktioner. Detta granskas och kontrolleras två gånger, för system- och bygghandling.

Nej, ÅSBAB har tidigare projekterat för möjlighet till källsortering och inkluderar i sina tidigare projekt minst fyra fraktioner.

Krav O8 Källsorteringsstation

För projekt Sicklingen ska det enligt krav O8 finnas en källsorteringsstation för minst sex fraktioner.

Detta krav tillhandahåller arkitekten som planerar källsorteringsstationer efter kravet om

källsortering. En beskrivning av källsorteringsstationer samt dess placering i form av text eller ritning används som verifikat.

(24)

12

ÅSBAB har tidigare i sina projekt projekterat för att det ska finnas en källsorteringsstation med utrymme för minst sex fraktioner. Man har valt att inkludera kärl för följande fraktioner: mat, brännbart, returpapper, papper, plast, metall, ofärgat glas och färgat glas. ÅSBAB har därmed inte behövt anpassa projekteringen särskilt med hänsyn till Svanenkraven.

Krav O9 Radon

Enligt BBR och socialstyrelsens riktvärde rekommenderas gränsvärdet för radonhalten att maximalt uppgå till 200 Bq/m3_{. Halten är ett årsmedelvärde.}

Konsultföretaget Tyréns har fått uppdraget att studera radonbilden för Sicklingen. Man har utgått från en radonkarta från kommunen som granskats för att göra en bedömning om marken har en förhöjd risk för höga radonvärden. P.g.a. sprängningsarbeten som kommer att utföras kommer två radonmätningar att göras. Den ena är en korttidsmätning som görs under sprängningsarbetet och den andra en långtidsmätning under vinterhalvåret. Vid förhöjd risk vidtas åtgärder som exempelvis användning av radonslang, radonduk eller gastät betong. Radonkartan och mätresultaten nedan från radonundersökningen som Tyréns utfört visar på det inte finns någon risk för förhöjda värden. Därför vidtas ingen specifik åtgärd.

(25)

13 Krav O10 Fukt Förebyggande arbete

Det ska finnas en beskrivning för det förebyggande fuktsäkerhetsarbetet som är framtaget i syfte att minimera risken för fuktskador i byggnaden.

Den fuktsakkunnige har studerat konstruktionsdelarna i byggnaden för att säkerställa att ÅSBAB inte bygger fuktkänsliga konstruktioner. Hänsyn har tagits till dränering, takbeläggning, fasad, våtrum, ventilation, vattensäker installation etc. Fuktsäkerhetsbeskrivningen som tagits fram är

projektanpassad och ska följas upp under projekteringen. Även under produktion ska uttorkning av betongstomme exempelvis kontrolleras. Arbetet med matt- och parkettläggning får exempelvis inte påbörjas innan 85 % RF är uppnådd i betongen.

Företaget Dry-IT har handlats upp för det fuktförebyggande arbetet och tagit fram en

fuktsäkerhetsbeskrivning för Knekten och Maja. I ett dokument kring projektets förutsättningar inkluderas information enligt bilagan nedan om att byggnaden ska Svanenmärkas. ÅSBAB har

upprättat likvärdiga fuktbeskrivningar för sina tidigare projekt och Svanen ställer inga ytterligare krav vilken innebär att ingen specifik anpassning i framtagandet av fuktbeskrivning med hänsyn till Svanen krävts.

Krav O11 Ventilation

Ventilationssystem ska enligt Svanen funktionskontrolleras innan det tas i bruk.

I rambeskrivningen för luftbehandlingsanläggning inkl. styr och regler avseende Sicklingen ställs krav på att anläggningsdelar enligt normer, myndighetskrav och arbetsmiljöverkets författningssamling ska besiktas, prövas och kontrolleras. Som dokument erhåller ÅSBAB den obligatoriska

(26)

14

Har man behövt anpassa arbetet med hänsyn till Svanen

Projekteringen för luftflöden och dimensionering grundas på kraven i BBR och inga specifika krav från ÅSBAB har således tillämpats. Funktionskontrollen utförs av ÅSBAB för samtliga projekt och därför har ingen särskild verksamhetsanpassning krävts.

Krav O12 Ljudmiljö

ÅSBAB projekterar efter ljudklass B för samtliga projekt. För Sicklingen har man redan i

detaljplaneskedet gjort en ljudstudie från närliggande områden. I studien har man kontrollerat ljudmiljön från den intilliggande tunnelbanans buller. Trafikkartor med bullermarkeringar har hämtats in från Stockholms stad som underlag för studien. Vidare har ljudmiljön simulerats i ett datorprogram för att visa på hur bullret påverkar olika delar av byggnaden. Med studien som grund har därefter rätt typ av exempelvis fönster, dörrar och väggbeklädnader valts. Invändigt har man utgått från “vedertagna praxis”, som arbetschef Conny Mård uttrycker, för att klara gränsen. Åtgärder som stegljudsdämpande matta har använts för att dämpa buller mellan lägenheter. En ljudkonsult har handlats upp för att utföra arbetet och medverkar i projekteringen. Konsulten tar fram ett program som omfattar information gällande ljudfällor, stegljudsdämpning, ventilation, hiss mm. Slutligen kommer ett verklighetsbaserat ljudmätningstest att utföras som kontroll.

För att möta Svanenkraven om ljudklass B har man behövt vidta extra åtgärder. Fasaden mot tunnelbanan kommer att ha glasskärmar mot den öppningsbara delen av fönstren. För Maja, där lägenheter gränsar mot tvättstugan kommer åtgärder vidtas för att dämpa lågfrekventa ljud från tvättmaskiner.

Krav O13 Dagsljus

En dagsljusberäkning ska utföras. Denna ska redovisas enligt bilaga 7 och följa nationella riktlinjer.

Hur har man hanterat kravet?

En dagsljussimulering har utförts för Sicklingen med hjälp av ett datorprogram. Lägenheterna som togs fram i de första ritningshandlingarna var djupgående och saknade balkong. En loftgång

planerades in och i tillägg var det enda fönstret i lägenheterna relativt smalt. Man konstaterade tidigt att man inte skulle uppnå dagsljusfaktorn och ändrade i ritningarna. Ändringen medförde att man ritat in dubbla fönster för ett större dagsljusinsläpp. Åtgärden testade man genom datorprogrammet som visade på att man klarar myndighetskraven. Man har även beräkningar som styrker detta.

Svanen kräver att ett specifikt, angivet, datorprogram används för att simulera dagsljus insläppet. I tillägg ska bilaga 7 fyllas i som verifikat.

Krav O14 Emissioner av formaldehyd

Träbaserade skivor som del av kök, innerdörrar och snickerier kravställs i anbudsförfrågan. Dessa handlas upp av ÅSBAB enligt avtalet för materialinköp. I avtalet inkluderas kravet om att det berör träbaserade skivor med mer än tre viktprocent formaldehydbaserade tillsatser och vilken

(27)

15

ÅSBAB har i sina tidigare projekt projekterat efter samma krav som förekommer i kriterierna och ingen särskild verksamhetsanpassning har krävts. Dock ska bilaga 6 (intyg om emissioner av formaldehyd) fyllas i och överlämnas till Svanen.

Krav O15 Produktlista och loggbok över byggnaden

ÅSBAB använder en materialförteckning/produktlista för att registrera samtliga material som används vid byggnationen. Information om typ av produkt, produktkategori, produktnamn samt tillverkare och leverantör inkluderas i materialförteckningen.

Författarna har tillsammans med ÅSBAB tagit fram en kravanpassad digital loggbok i form av Excel som inkluderar information om byggprodukter, byggvaror, material och kemiska produkter som kommer att användas i byggnaden. Loggboken möter kraven om att information kring typ av produkt, produktkategori, produktnamn, tillverkare samt leverantör ska ingå. Loggboken fylls i av ÅSBAB under projekteringen och redovisas kontinuerligt för Svanenhandläggaren.

Utöver loggboken ser ÅSBAB till att samtliga material som används ska ha status “listed” eller “approved” i husproduktsportalen. För material som handlas av UE medlas kraven om att använda Svanengodkända material vid upphandlingen och inkluderas i avtalet för generalentreprenader (målning, matt-läggning) och totalentreprenader (stomme, VVS, el, mark, hiss etc.)

ÅSBAB använder sedan tidigare BVB och spårbarhetsmetoder för att bygga hållbart. Kraven om att registrera material i husproduktsportalen och den digitala loggboken innebär dock en

verksamhetsanpassning som gjorts för att möta Svanens krav. Krav O16-O24 Kemiska produkter

Under beskrivningar och förutsättningar i manualen för kravbeskrivning studentbostäder Sicklingen som ÅSBAB tagit fram står det skrivet att varugrupper som klassas som kemiska produkter är särskilt prioriterade och att dokumentation över miljöprövning för dessa ska dokumenteras och kunna uppvisas.

I kontraktshandlingarna ställs enligt AMA AFD.151 krav på varor från entreprenören. ÅSBAB ställer därmed krav på att entreprenören ska ta fram byggvarudeklarationer för varor som används i projektet. För kemiska produkter ska säkerhetsdatablad alternativt varuinformationsblad erhållas. Även en materialförteckning med produkter, varor och material som entreprenören planerat använda ska överlämnas till ÅSBAB i samband med produktionsstart.

Ja, i tillägg till föreskrift i AMA AF.12 står det i kravbeskrivningen att “Entreprenören får endast

använda produkter, varor och materiel som är registrerade i Svanens Produktportal som listed alternativ approved, enligt kriterier i Nordiska Ministerrådets miljömärkning.” Vidare står det att

entreprenör som använder sig av varor som inte finns “listed” eller “approved” i portalen ansvarar för att kontrollera att varan uppfyller kraven från kriteriedokumentet och att dessa registreras i portalen av tillverkaren eller leverantören.

Utöver den materialförteckning som överlämnas vid produktionsstart ställer ÅSBAB krav på att en sådan materialförteckning ska överlämnas vid startmötet under projekteringen. Även

(28)

16

enligt arbetschef Conny Mård att göras på byggarbetsplatsen för att kontrollera att

materialförteckningen överensstämmer med produktionen. Vidare används en mottagningskontroll för att säkerställa att rätt material levereras till byggarbetsplatsen. Mer om mottagningskontrollen står under avsnittet resultat.

Krav O25 fönster och ytterdörrar i icke-förnybart material

ÅSBAB har genomsökt portalen för lämpliga alternativ men kommit fram till att portalen saknar fönster enligt kraven för Sicklingen gällande prisklass, kvalité och material för Sicklingen.

Fönster och ytterdörrar har enligt Svanen kravställts i anbudsförfrågan. Dessa handlas upp av ÅSBAB själva enligt avtalet för materialinköp. Intyg och dokumentation för materialet efterfrågas för att säkerställa att kravet uppfylls.

Ja, man har anpassat val av fönster och ytterdörrar med hänsyn till att man bygger studentbostäder samt med hänsyn till Svanens krav om återvunnet material.

Krav O26 Koppar i tappvattenledningar

Krav O27-O29 Trävirke, bambu och fiberråvara

I förfrågningsunderlaget har kraven gällande trävirke, bambu och fiberråvara inkluderats. ÅSBAB kräver därmed verifikat på att varorna klarar kraven. Vid eget materialinköp ansvarar

inköpsavdelning för att kraven uppfylls genom att kontrollera byggvarudeklarationen och eventuellt kontakta tillverkaren för säkerställande.

Ja, kraven för träråvara är omfattande och innebär att ÅSBAB måste vidta extra försiktighet för att klara kraven.

O30 Lufttäthet

I kravbeskrivningen för Sicklingen framgår lufttäthetskraven i byggnadens klimatskärm som tagits fram efter krav O30. Det framgår vidare att mätningen ska utföras i ett tidigt skede för att eventuella felkällor ska upptäckas. Lufttäthetsprovningen handlas upp. ÅSBAB tillhandahåller därefter ett provningsprotokoll från utföraren.

(29)

17 O31 Styrning av krav på produkter och material

ÅSBAB har i förfrågningsunderlaget för Sicklingen kravställt att entreprenörer ska överlämna en materialförteckning över produkter, varor och material som avses att användas i entreprenaden. Materialförteckningen kan under tiden kompletteras och den ska även presenteras på startmötet för bygget. För att säkerställa att rätt material mottages och används på byggarbetsplatsen har ÅSBAB tagit fram en mottagningskontroll enligt bilaga 1. Mottagningskontrollen gör det möjligt för platschefen att kontrollera och följa upp materialen mot de som angivits i materialförteckningen. Kravställningen utfår från AMA AFD.151 Varor från entreprenören. Även en Svanen revision kommer att utföras av en Svanensamordnare på ÅSBAB som kontrollerar att rätt varor används. I tillägg till detta planeras miljöronder.

Ja, en omfattande verksamhetsanpassning har krävts för att säkerställa att det råder nolltolerans mot att använda eller ta in varor på byggarbetsplatsen som inte uppfyller Svanenskrav eller har godkänts i husproduktsportalen.

O32 Information till involverade i byggprocessen

För att involverade i byggprocessen ska förstå innebörden av byggande av den Svanenmärkta byggnaden är det viktigt att rätt kunskap kommuniceras ut. ÅSBAB har därför planerat in en Svanenutbildning som ges i samband med inskrivningen på byggarbetsplatsen. Utbildningen är baserad på en PP-presentation (se bilaga 9) där relevant information kring krav, målsättning och materialhantering framgår. Tanken är också att relevant budskap om Svanenarbetet ska återses under flera former på byggarbetsplatsen.

Ja, information om Svanen och den verksamhetsanpassning som krävs för att uppfylla samtliga krav är nytt får ÅSBAB och det är därför av hög prioritet att verksamheten anpassas för att information ska nå ut till involverade i byggprocessen.

O33 Entreprenörens egenkontroll

ÅSBAB samlar in egenkontroller från entreprenörer för respektive område som omfattas av kravet.

ÅSBAB lämnar över egenkontrollerna till Nordisk Miljömärkning för projekt Sicklingen då det är det första Svanenmärkta projektet. I vanliga fall dokumenteras dessa endast internt vilket innebär att man behövt anpassa hanteringen av egenkontrollerna med hänsyn till Svanen.

O34 Besiktning av färdig byggnad

ÅSBAB anlitar en oberoende besiktningsman som självfallet har en byggteknisk utbildning som besiktningsman. En huvudbesiktningsman utser ett antal personer med speciella kunskaper inom exempelvis VVS eller HISS. Dessa blir biträdande besiktningsmän.

De dokument som ligger till grund för det som byggts samlas in av besiktningsmännen och

(30)

18

byggnaden och dessa synkroniseras av styrkta personer som är sakkunniga på området. Exempel på handlingar är en OVK.

ÅSBAB tillhandahåller därefter ett protokoll där eventuella fel framgår. I samband med att

protokollet är upprättat kan besiktningsmannen godkänna entreprenaden. Om allvarliga eller många fel framgår ska dessa bli avhjälpta innan en efterkontroll görs för att entreprenaden ska godkännas. ÅSBAB ser i vanliga fall till att allt är avhjälpt inom fyra veckor. Efter godkänd slutbesiktning går projektet in i garantifasen som varar i lägst 10 år. Beskrivning om hur ÅSBAB kontrollerar byggen är reglerat i avtal med byggherren och AB04 ligger till grund för detta.

Besiktningsprocessen utförs för samtliga av ÅSBAB:s projekt och därmed har ingen särskild verksamhetsanpassning krävts.

Krav O35-O36 Dokumentation

Dokumentation som sänds in till Svanen avseende grund- och projektlicens dokumenteras på IBINDER alternativt annan intern plattform.

ÅSBAB dokumenterar samtliga projekthandlingar internt oavsett projekt. I tillägg till detta kommer en sammanställning över uppförda byggnader enligt Svanen förvaras enligt kravet om minst fem år. O37 Planerade ändringar

En rutin enligt nedan har tagits fram för att uppfylla kravet. Rutininnehåll för krav O37 Planerade ändringar

Syfte: Rutinen syftar till att tydliggöra att VD fattar beslut om planerade förändringar som kan påverka möjlighet till Svanenmärkning samt att krav O37 i kriterierna för Svanenmärkning av småhus och flerbostadshus enligt generation 3 uppfylls.

Tillvägagångssätt:

- Inför planerade produkt- eller marknadsmässiga förändringar som kan innebära påverkan av ett projekts möjlighet till Svanenmärkning ska VD vidtalas för beslut i frågan.

- Vid beslut om produkt- eller marknadsmässiga förändringar i projektet ska ÅSBAB:s Svanenansvarige meddelas, som i sin tur skriftligen informerar handläggare hos Svanen på Svensk Miljömärkning.

Avsteg: Avsteg från denna rutin är inte tillåten. Ansvar: Arbetschef är ansvarig för denna rutin. Stödjande dokument:

- Kriterierna för Svanenmärkning av småhus och flerbostadshus enligt generation3. Redovisande dokument:

- Mail med information till handläggare på Svanen.

(31)

19

Rutinen är specifikt anpassad för Svanenrelaterade avvikelser och trots att man utgått från rutin ÄTA-hantering för att hantera avvikelsen enligt ÅSBAB:s vanliga arbetssätt har en särskild

verksamhetsanpassning behövt för att uppfylla kravet. O38 Oförutsedda avvikelser

En rutin enligt nedan har tagits fram för att uppfylla kravet. Rutininnehåll för krav O38 Oförutsedda avvikelser

Syfte: Rutinen syftar till att säkerställa krav O38 enligt kriteriedokument för Svanenmärkning av småhus och flerbostadshus, generation 3.

Tillvägagångssätt:

- Oförutsedd avvikelse som påverkar Svanens krav för miljömärkning ska så snart det har konstaterats meddelas till VD, arbetschef samt ÅSBAB:s Svanenansvarige.

- Avvikelsen hanteras och dokumenteras i övrigt som andra avvikelser enligt rutin ÄTA-hantering.

- ÅSBAB:s Svanenansvarige skickar ett mail med information om avvikelsen och bedömning av möjlighet att uppnå krav för Svanenmärkning till ÅSBAB:s handläggare på Svanen.

- Mailkontakten med Svanenhandläggaren ska upprätthållas tills avvikelsen är avhjälpt på ett sådant sätt att krav för Svanenmärkning fortfarande uppfylls eller till dess beslut har tagits av VD att projektet inte ska fullfölja ansökan om Svanenlicens.

- Vid beslut om att projektet inte fullföljer ansökan om Svanenmärkning meddelar ÅSBAB:s Svanenansvarige handläggare detta skriftligen till handläggare hos Svanen på Svensk Miljömärkning.

Avsteg: Avsteg från denna rutin är inte tillåten.

Ansvar: Projekt- respektive platschef är ansvarig för att meddela om oförutsedda ändringar enligt denna rutin.

Stödjande dokument:

- Kriterierna för Svanenmärkning av småhus och flerbostadshus enligt generation3. - Rutin för ÄTA-hantering.

Redovisande dokument:

- Mail till Svanens handläggare för projektet. - ÄTA-liggare

Rutinen är specifikt anpassad för Svanenrelaterade avvikelser och trots att man utgått från rutin ÄTA-hantering för att hantera avvikelsen enligt ÅSBAB:s vanliga arbetssätt har en särskild

verksamhetsanpassning behövt för att uppfylla kravet. O39 Reklamationer

(32)

20

även del av besiktningsprotokollet för att ha kännedom om vad som eventuellt varit fel vid

slutbesiktningen. Syftet är att hanteringen av framtida reklamationer ska kunna hanteras smidigare. Slutkunden får innan inflyttning information om hur man går tillväga för att göra en reklamation.

Hantering av kravet utförs för samtliga av ÅSBAB:s projekt av GoS-avdelningen, dessutom gäller 10 års-garantiansvar. Därmed krävs ingen vidare verksamhetsanpassning för att uppfylla kravet. O40 Lagar och förordningar

I förfrågningsunderlaget till UE kravställs att UE ska följa gällande lagar och bestämmelser vid

uppförande av entreprenad. Som underlag för säkerställande används bl.a. AMA AF 12, AB04, ABT06. Vidare arbetar KMA-ansvarig för att säkerställa säkerheten, arbetsmiljön och följande av rådande miljölagstiftning på byggarbetsplatsen.

Ingen särskild verksamhetsanpassning har krävts för att uppfylla kravet. O41 Drift- och skötselinstruktioner

Drift- och skötselinstruktioner tas fram med hjälp av AMA och kraven återfinns i samtliga drift- och skötselrutiner som ÅSBAB innehar. Dessa överlämnas till förvaltaren i samband med överlämnande av huset. För att säkerställa att instruktionerna är kompletta kontrolleras dessa av

besiktningsmannen i samband med slutbesiktningen.

Då ÅSBAB är ett BF9K företag innebär det att man redan innehar rutiner för hur kravrutinen ska tas fram. Dessutom kontrolleras arbetet regelbundet av ett certifieringsorgan för att säkerställa att ÅSBAB följer rutinerna. Därmed krävs ingen vidare verksamhetsanpassning för att uppfylla kravet.

4.3 Särskild verksamhetsanpassning

Nedan visas en övergripande tabell över vilka krav från kapitel 4.2 som kräver

(33)

21

Tabell 1

O = Obligatoriska krav Kräver särskild

verksamhetsanpassning Ja Nej O1 Övergripande beskrivning. X O2 Ansvar Svanenmärkning. X O3 Uppnådda poäng. X O4 Energi. X O5 Styrd belysning. X O6 Vitvaror. X O7 Källsortering. X O8 Källsorteringsstation. X O9 Radon. X

O10 Fuktsäkerhetsbeskrivning & -plan. X

O11 Ventilation. X

O12 Ljudmiljö. X

O13 Dagsljus. X

O14 Emissioner av formaldehyd. X

O15 Produktlistor och loggbok. X

O16 Förbjudna kemiska produkter, klassificering. X

O17 Förbjudna kemiska produkter, CMR. X

O18 Förbjudna kemiska produkter,

konserveringsmedel. X

O19 Förbjudna kemiska produkter, konserveringsmedel

övrigt. X

O20 Förbjudna kemiska produkter, övriga ämnen. X

O21 Förbjudna kemiska produkter, nanopartiklar. X

O22 Förbjudna ämnen i byggvaror och material. X

O23 Förbjudna ämnen i byggvaror och material, nano,

antibakteriellt. X

O24 Ytskikt på golv, tak och väggar. X

O25 Fönster och ytterdörrar i icke-förnybart material. X

O26 Koppar i tappvattenledningar och som fasad- och takmaterial.

O27 Träslag som inte får finnas i Svanenmärkta

byggnader. X

O28 Träråvaror. X

O29 Beständigt virke för utomhusbruk. X

O30 Lufttäthet. X

O31 Styrning och krav på produkter och material. X

O32 Information till involverade i byggprocessen. X

O33 Entreprenörens egenkontroll. X

O34 Besiktning av färdig byggnad. X

O35 Dokumentation och arkivering. X

O36 Dokumentation över Svanenmärkta byggnader. X

O37 Rutin för planerade ändringar. X

O38 Rutin för oförutsedda avvikelser. X

O39 Rutin för reklamationer. X

O40 Rutin för att säkerställa lagkrav. X

(34)

22

5. Resultat

I detta kapitel presenteras resultat från utförd studie av Svanens kriteriedokument, framtagna styrdokument, och intervjuer utförda i syfte av att ge en tydligare bild över arbetsprocessen.

5.1 Intervjuer

Nedan presenteras resultat från intervjuer gjorda med respondenter från olika yrkeskategorier. Samtliga respondenter och deras befattning presenteras nedan.

Respondent 1: Charlotte Casserfelt Befattning: Kvalitetschef Respondent 2: Sarah Segerman Befattning: Projektchef Respondent 3: Bo Ernemar Befattning: Inköp Respondent 4: Patrik Jennekrans Befattning: Platschef Respondent 5: Daniel Gulbrandsen Befattning: Kalkylchef

Din befattning i projekt Sicklingen och vad innebär din roll?

Respondent 1: Kontaktperson gentemot Miljömärkning Sverige (Svanen).

Respondent 2: Jag arbetar som projektchef, vilket innebär att jag arbetar tidigt med

att ta fram projektet (från idé och att ta fram detaljplan) och är sedan med hela resan till att huset står klart

Respondent 3: Inköpsansvarig för projektet

Respondent 4: Platschef, ansvarig för ekonomi och produktion Respondent 5: Kalkylator med uppgift att ta fram kostnadskalkyl Tidigare meriter från byggbranschen?

Respondent 1: Miljöchef på Forsen Projekt, Konsult SundaHus i Linköping (Publ)

Kvalitets och miljöchef på TKI Teknikinstallationer. KMA-samordnare, kravställare, systemrevisor i byggprojekt under ca 15 år.

Respondent 2: Jag har arbetat som huskonstruktör på ELU Konsult och som rådgivare

inom träbyggande på Skogsindustrierna innan jag började på Åke Sundvall.

Respondent 3: 25 år i olika delar av byggbranschen

Respondent 4: Ombyggnad Löwnströmska sjukhuset, ombyggnad Danderyds sjukhus

och fler bostadsprojekt.

Respondent 5: Snickare, inköp, entreprenadingenjör. Tidigare erfarenheter från Svanen?

(35)

23 Hur påverkade Svanen ditt dagliga arbete?

Respondent 1: Inte mycket. Dokumenterar rutiner för att erhålla grundlicensen,

bollplank med platsorganisation och projekteringsledare. Visst stöd till inköp. Sammanlagt några timmar/vecka.

Respondent 2: Ännu inte så mycket. De tidiga besluten överensstämmer relativt väl

med Miljöbyggnad Silver som vi tidigare arbetat efter. Påverkan kommer troligen bli högre ju länge fram i projektet vi kommer, vid upphandlingar och i produktion.

Respondent 3: Nya förhållanden som påverkar och förlänger ledtiden Respondent 4: En del extra kontrollen och uppföljningar kommer det att bli. Respondent 5: Inget alls hittills.

Vilka lärdomar tog du med dig och hur kan dessa användas i framtida projekt?

Respondent 1: Hur otroligt viktigt det är att ha kontroll över de produkter som ska

användas eftersom allt måste finnas registrerat hos Svanen. Och det gäller att tänka igenom platsspecifika rutiner som inskrivning, egenkontroller och

mottagningskontroller så att varje enskild person på byggarbetsplatsen förstår att en enda felaktig produkt kan stjälpa hela Svanenmärkningen.

Respondent 2: Lärdomarna har vi kvar att göra skulle jag nog säga. En lärdom så här

långt att Svanen kräver mycket administration.

Respondent 3: Egen erfarenhet från Svanen om problem- & frågeställningar Respondent 4: Svårt att svara på just nu.

Respondent 5: Svanenarbetet i Sicklingen har inte påverkat mitt arbete.

Upplevde du att andra i projektet var väl informerade om Svanenrelaterade arbetsuppgifter? Respondent 1: Nej, vi är alla nybörjare på Svanen. Vi har på Åke Sundvall tidigare

arbetat med Miljöbyggnad. Några av oss har dessutom erfarenhet från BREAM och Leed.

Respondent 2: Ja, så här långt. Respondent 3: Nej.

Respondent 4: Alla som är inblandade än så länge i projektet är väl informerade om

Svanen.

Respondent 5: Ja.

Hos vem i organisationen ligger det yttersta ansvaret för att Svanenkraven uppfylls?

Respondent 1: Det organisatoriska ansvaret för Svanen ligger hos arbetschefen och det

dagliga och platschefen.

Respondent 2: Då det framförallt är under produktion som detta ska uppfyllas (och då

räknar jag även in bygghandlingsprojektering till produktion) så är det arbetschefen då det är den som ansvarar för produktionen.

Respondent 3: Arbetschef. Respondent 4: På mig. Respondent 5: Projektchef?

Kommentar kring underentreprenörers generella förmåga att följa miljörelaterade rutiner?

Respondent 1: Jag upplever att det finns en mycket stor spridning i både förståelse och

vilja. Förmåga tror jag att alla har. För i dag handlar det inte om raketforskning.

Respondent 2: Vi hoppas att de har en god förmåga, men det beror nog mycket på hur

tydliga vi är som kravställare också.

Respondent 3: Miljöfrågor i stort är man bra på att hantera, dock inte Svanens

specifika.

(36)

24 Åsikter kring husproduktsportalen och dess funktioner?

Respondent 1: Det finns en stor teknisk förbättringspotential för portalen. Respondent 2: -

Respondent 3: Innehållet är ”tunt”.

Respondent 4: Inte tillräckligt insatt i den än för att kunna svara på det. Respondent 5: Jag har ej använt det.

Förbättringsförslag till Svanen? Respondent 1:

 Förtydliga kraven i kriteriedokumentet.

 Utveckla produktportalen.

 Handläggare ska ha kunskap om husbyggnation.

Respondent 2: -

Respondent 3: Utvidga och utveckla portalen. Respondent 4: -

Respondent 5: -. Tips inför andra Svanenprojekt?

Respondent 1: Var noga med att alla inblandade förstår vad kriterierna innebär. Respondent 2: -

Respondent 3: Reservera tid för att lära försättningarna Respondent 4: -

Respondent 5: - Övriga tillägg?

Respondent 1: Kanske lite tufft att börja första projektet med studentbostäder! Men

roligt att det är i egen regi – fastigheten kommer att finnas kvar i bolaget. Det innebär att det är viktigt att tänka också på drift och förvaltning.

Respondent 2: - Respondent 3: - Respondent 4: - Respondent 5: - 5.1.1 Avvikelser

Resultatet från intervjun visar på saknaden av svar bl.a. gällande Svanenspecifika frågor hos platschef och kalkylator. Platschefen ansvarar för att bygghandlingar appliceras och efterföljs i

produktionsskedet på ett effektivt och hållbart sätt. Projektet befinner sig idag i projekteringsskedet vilket innebär att platschefens uppdrag inte aktiverats ute på byggarbetsplatsen ännu. Detta gör det svårt för platschefen att svara på frågor gällande Svanensystemets funktion och eventuella

förbättringsförslag.

(37)

25

5.2 Dialoger och diskussioner

På uppstartsmötet med Svanenhandläggarna Linda Carnby och Konstantinos Litsios diskuterades kriteriedokumentet och kringliggande frågor flitigt. Handläggarna menade på att grundlicensen är ett sätt att erhålla Svanens förtroende på. Processen innebär att rätt verifiering i form av t.ex.

dokumentation eller utdrag från styrdokument ska lämnas in, granskas och därefter godkännas av handläggaren.

Vidare diskuterades ämnet på uppföljningsmötet. Svanenhandläggaren Carnby klargjorde att sådant som är godkänd vid grundlicensieringen därför inte nödvändigtvis bör lämnas in vid projektspecifika licenssökanden. För detta exemplifierade projektgruppen krav O30 Lufttäthet samt O31 Styrning av

krav på produkter och material som ”allmänna krav” och således inte projektspecifika. Man visade på

svårigheten att specifikt styrka den interna hanteringen av dessa krav för grundlicensen.

Svanenhandläggaren menade på att bedömningen kring grundlicensen sker individuellt och att det för t.ex. krav O31 Styrning av krav på produkter och material skulle godtas med en samlingsrutin som behandlar krav O14-O24 (kemiskt innehåll). Det skulle kunna vara ett styrdokument i form av en mall där man visar på hur man tänkt hantera kriterierna för respektive krav. Dessa behöver inte vara djupgående eller avancerade.

Som exempel medgav en av handläggarna även krav O4 Byggnadens energianvändning som tillägg till Krav O30 Lufttäthet där en upphandling av en energimätning (UE) kan godtas som tillräcklig. Självklart kombineras denna med en energiberäkning som uppnår minimikraven enligt kriteriet som framkommer i kriteriedokumentet.

Samlingsrutin

Detta är applicerbart för flertalet krav och som en del av examensarbetet har en sådan samlingsrutin tagits fram av studenterna i enighet med kvalitetschefen Charlotte Casserfelt och behandlas i bilaga 4. Samlingsrutinen behandlar krav O1-O13 och diskuterades under ett uppföljningsmöte den 22/5 med Svanenhandläggaren och godtogs som tillräcklig för att styrka ÅSABS arbete i gällande kravet. Kontrollbilaga

I bilaga 8 har kontrollbilagor tagits fram för samtliga krav. Kontrollbilagan ska undertecknas av ansvariga personer samt ansvarig granskare för säkerställande av kravuppfyllnad. Bilagan ska därefter dokumenteras elektroniskt i ÅSBAB:s interna system.

Mottagningskontroll

När det gäller kvalitetssäkring vad gäller godkända material har en mottagningskontroll enligt bilaga 1 tagits fram. Kontrollen som är en form av rutin beskriver hur entreprenören på plats ska meddela platschefen om inkommande leveranser med ett antal dagars framförhållning. Leveransen ska därefter stämmas genom överlämnande av följesedel eller likvärdigt dokument. Dokumentet ställs i jämförelse mot materiallistan över godkänt och överenskommet material enligt avtal.

O24 O14

Samlings-rutin

(38)

26 Inskrivningsrutin

I tillägg till den inskrivningsrutin som ÅSBAB idag använder vid produktionsstart har författarna uppdaterat denna för att inkludera Svanens kravställnings vad gäller utbildning på arbetsplatsen. Även en PP enligt bilaga 9 har tagits fram i syfte att utbilda och skapa medvetenhet gällande miljöarbetet på byggarbetsplatsen.

5.3 Litteraturstudier

Med hänvisning till kriteriedokumentet ska den som ansvarar för ett krav se till att detta uppfylls och verifieras på angivet sätt. Detta görs t.ex. genom att kommunicera ett PM till Svanen gällande hantering av kravet. Carnby skriver vidare att ett sådant PM bör inkludera följande:

- Ett urklipp ur kraven.

- Hur man planerar att uppfylla kravet för grundlicensen - sidhänvisningar till bilagor om det är relevant.

- Bilagor

(39)

27

6. Analys

Resultat från samtliga metodval har analyserats för att skapa en kvalitativ bild över arbetsprocessen och dess utvecklingspotential.

6.1 Säkerställande av Svanens krav

Från tabell 1 i kapitel 4.3 kan man avläsa vilka krav som kräver särskild verksamhetsanpassning för ÅSBAB. Säkerställandet för att dessa krav ska uppnås äger rum i produktionsskedet ute på

byggarbetsplatsen och bygger på att platsspecifika rutiner som samlingsrutiner, kontrollbilagor, mottagningskontroller, inskrivning, och egenkontroller följs, det menar kvalitetschef Charlotte Casserfelt. För att dessa styrdokument ska följas av entreprenören krävs det att uppdragsgivaren ÅSBAB i upphandlingsskedet för en tydlig dialog kring de rutiner och krav som entreprenören ska följa för kvalitetssäkring.

Hon upplyser vidare vikten av att ha kontroll över de produkter som används på byggarbetsplatsen och förklarar hur en enstaka produkt kan innebära utebliven licens. Platschef Patrik Jennekrans menar därför på att det krävs en grundlig utbildning för byggarna på arbetsplatsen och att detta är kritiskt för att skapa medvetenhet bland entreprenörerna och inte minst hantverkarna. Genom ett tydligt budskap som återfinns på flera platser och återkommer kontinuerligt på arbetsplatsen tros möjligheten att säkerställa följandet av kriterier öka. Kravet om utbildning återfinns i krav O32

information till involverade i byggprocessen som förslagsvis bemöts med en utbildning på

byggarbetsplatsen baserad på en PP med väsentlig Svanenrelaterad information som berör

entreprenörerna. Hantering av material är exempel på sådan information där tydliga riktlinjer kring vilka material som får infinnas på arbetsplatsen kommuniceras.

6.1.1 Avvikelser

Utmaningen enligt platschefen blir följande: - Att UE struntar i att följa rutiner och krav. - Språkbegränsningar.

- Att möten/avstämning för leveranser inte sker systematiskt.

(40)

28

Figur 3 F5 visar på ungefärlig etablering av personalstyrkan under en normal byggnation av ett flerbostadshus.

6.2 Utvecklingsområden i arbetsprocessen med loggbok

Loggboken som behandlas i krav O15 är ett tillägg till processen i att registrera material i portalen och uppfattas av författarna och KMA-ansvarige Charlotte Casserfelt som dubbel dokumentation av näst intill identisk information. Där menar Linda Carnby på Svanen att syftet med loggboken är spårbarhet där tanken är att denna överlämnas till förvaltaren av byggnaden i syfte att användas vid framtida justeringar i byggnaden. Syftet är dock endast visionärt och uttrycks inte under något sammanhang som ett krav hos Svanen enligt handläggaren. Uppkomsten i att använda dubbel dokumentation har enligt handläggaren att göra med hantering av Svanenkriterier och

dokumentation i utlandet och att man valt att använda ett gemensamt kriteriedokument oavsett land.

Vidare menar Carnby på att byggvarubedömningen eventuellt går att använda som primär källa för att uppfylla krav O15 gällande loggbokföring. Detta då dess innehåll bl.a. innehåller information om materialtyp, leverantör, producent och placering i byggnaden, något som efterfrågas i krav O15. För krav O15 förekommer därför ständigt olika upplägg av förteckningen när man använder sig av flera UE. Idag får Svanen in olika upplägg beroende på vem som tagit fram detta och svagheten i processen blir att varje upplägg måste bedömas individuellt. Detta skapar längre handläggningstid och komplikationer i att hantera och jämföra underlagen mot varandra, både för Svanen men även för ÅSBAB.

6.3 Tolkning av kraven

Enbart två projekt är färdigställda och godkända för licens i generation 3 av Svanenmärkning för flerbostadshus, något som innebär en utmaning för både ÅSBAB och Svanen. På uppföljningsmötet den 22/5 med delar av projekteringsgruppen närvarande tillsammans med Svanenhandläggaren diskuterades svagheterna hos version 3.4 som är en del av generation 3. Flertalet krav i

kriteriedokumentet överlappar varandra i andra krav som i kombination med flertalet undantag och tillägg skapar förvirring bland läsarna. Dokumentet kritiserades inte minst för kraven O20, O22 och

O14 som överlappar varandra. Ett exempel på detta går att hitta i krav O20 där bromerade

flamskyddsmedel förekommer som ett tillägg till ämnen i kandidatlistan, där ämnet också finns listat.

Etablering Avveckling

Implementering av Svanenmärkning