Omvårdnadsåtgärder för att främja livskvalitet hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår : En kvalitativ intervjustudie

Examensarbete

Magisteruppsats

Omvårdnadsåtgärder för att främja livskvalitet hos

äldre personer med diabetesrelaterade fotsår

En kvalitativ intervjustudie

Nursing care for promoting the quality of life of older people with dia-betes-related foot ulcers

A qualitative interview study

Författare: Freweini Ogbaldet & Federika Zefi Handledare: Ingrid From

Granskare: Berit Gesar Examinator: Anne Friman

Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ3111

Poäng: 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2020-06-01

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publice-ringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår och amputat-ion. Därför är det viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livs-kvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår, så de får en god om-vårdnad som skapar förbättrad livskvalitet och välbefinnande.

Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelate-rade fotsår i hemsjukvården.

Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård.

Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Den pro-fessionella kompetensen kombineras med den sociala kompetensen och ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient så att hen kan vara delaktig i sin egen-vård.

Nyckelord: Diabetesrelaterade fotsår, hemsjukvård, omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvalitetet och specialistsjuksköterskor.

ABSTRACT

Background: Diabetes is a well-known disease affecting about five percent of the population in Sweden. A foot ulcer is one of the most serious complications of diabetes and can lead to amputation. Therefore, it is important to know what nurs-ing measures can promote the quality of life for older people with diabetes-related foot ulcers. This allows them to get the good care that creates a good quality of life and well-being.

Aim: The study aimed to study the nurse`s description of measures that can pro-mote the quality of life of people with diabetes-related foot ulcers in-home health care.

Method: An empirical qualitative study with inductive approch

Results: The analysis resulted in four categories, Person-centered care, Care in team collaboration, Evidence-based nursing, and Safe care.

Conclusion: The conclusion is that the nurse knows nursing measures that can improve the quality of life of older people with diabetes-related foot ulcers. Pro-fessional competence is combined with social competence and good cooperation between the nurse and the patient so that they can involve in their care.

Keywords: Diabetes-related foot ulcers, home care, nursing care for promoting the quality of life and specialist nurses

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ... 1

BAKGRUND ... 1

Förekomst av diabetesrelaterade fotsår ... 1

Att leva med diabetesrelaterade fotsår och hur det förändrar livssituation .. 2

Livskvalitet ... 3 Specialistsjuksköterskans roll ... 4 Personcentrerad vård ... 5

PROBLEMFORMULERING ... 6

SYFTE ... 6

METOD ... 6

RESULTAT ... 10

Personcentrerad vård ... 10

Att göra patienter delaktiga i sin egen vård ... 11

Visa respekt för patientens självbestämmande ... 11

Motivation till livsstilsförändring ... 12

Utbildning av patienten leder till egenvård och förbättrad livskvalitet . 12

Vård i teamsamarbete ... 13

Evidensbaserad omvårdnad ... 14

Lämpliga förband för diabetesrelaterade fotsår ... 15

Använda anpassade skor, diabetesstrumpor ... 15

Ha ett stabilt blodsocker... 15

Anpassad kost som passar äldre personer med diabetes och diabetesfotsår ... 16

Motivera fysisk aktivitet ... 17

Kommunikation ... 17

Förtroende och tillit till sjuksköterskan ... 18

Kontinuitet i vården ... 18

DISKUSSION ... 19

Sammanfattning av huvudresultatet ... 19

Resultatdiskussion ... 19

Metoddiskussion ... 23

Klinisk relevans för samhället... 25

Etiska aspekter ... 26

Slutsats ... 26

Förslag på fortsatt forskning ... 26

SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ... 26

REFERENSLISTA ... 27

1

INTRODUKTION

Diabetes är en folksjukdom som kan ge olika komplikationer och orsakar oftast en för tidig död. Det finns två olika typer av diabetes, diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Enligt det Nationella diabetesregistret finns cirka 60 000 personer med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en kronisk, degenerativ sjukdom som orsakas av bland annat insulinresistens, vilket innebär att effekten av insulinet i kroppen är sämre än vanligt. Orsaker till diabetes typ 2 kan vara övervikt eller fetma, fysisk inaktivitet, kost och ärftlighet. En av de allvarligaste komplikationerna för personer med dia-betes är fotsår. Diadia-betesrelaterade fotsår kan upplevas som ett lidande och påverka livskvaliteten för äldre personer. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge en positiv inverkan på deras livskvalitet. Det är också viktigt för den specialistutbil-dade sjuksköterskan att arbeta i förebyggande syfte gällande diabetesrelaterade fotsår. Detta kan ske genom att personen får möjlighet till sårvård i hemmet med täta hembesök.

BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs det valda ämnet såsom förekomst av diabetesrelaterade fotsår, att leva med diabetesrelaterade fotsår och hur det förändrar äldres livssituat-ion, specialistsjuksköterskans roll och personcentrerad vård.

Förekomst av diabetesrelaterade fotsår

Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning äldre än 65 år. En av de allvarligaste komplikationerna för personer med diabetes är fotsår som i värsta fall kan leda till amputation. Ingen person med diabetesfotsår ska behöva genomgå en amputation och därför är förebyggande arbete viktigt (Feldman & Callaghan, 2013). Lokalisation av diabetessår är ofta tår, fotrygg och fotsula. Såret uppstår ofta på grund av en yttre skada. Ett exempel kan vara tryck-sår som uppstår på grund av användning av olämpliga skor (Apelqvist & Ber-gqvist, 2010).

Personer med diabetes reagerar oftast inte på skador som uppstått på foten på grund av den nedsatta känseln som är relaterad till nervskadan (neuropati). Personer kan ofta ha en otillräcklig sjukdomsinsikt och kunskap. Högt blodsocker försvårar läkningsprocessen. Högt blodsocker kan ge allvarliga sårinfektioner som

2 är svårbehandlade (Gershater, 2013; Apelqvist & Bergqvist, 2010). Diabetesrelaterade fotsår är en senkomplikation som kräver en mängd vårdresurser. Enligt statistik från Uckay et al. (2015) hade personer med diabetes 25 % högre risk att drabbas av fotsår, fotinfektioner samt förlorad känsel i fötterna någon gång under livets gång. Idag är amputation av fot eller ben den vanligaste orsaken till att personer med diabetesrelaterade fotsår hospitaliseras. Sjukvården har ett stort ansvar för patientens välbefinnande och det bör ske genom att förebygga ohälsa och främja hälsan (a.a.).

De vanligaste orsakerna till fotsår är perifer neuropati (nedsatt känsel), angiopati (kärlsjukdom) samt infektioner (Apelqvist & Bergqvist, 2010; Uckay et al. 2015). Det finns tre typer av neuropati som uppvisar olika symtom; autonom neuropati, motorisk neuropati och perifer sensorisk neuropati. Symtomen vid autonom neu-ropati är nedsatt svettsekretion som leder till torra och spruckna fötter. Vid moto-risk neuropati är deformering av foten med nedsjunken framfot relaterat till mus-kelsvaghet och förtvining av fotmuskelaturen vanlig (Apelqvist & Bergqvist, 2010). Vid perifer sensorisk neuropati är symtomen stickningar, krypningar, dom-ningar, kuddkänsla och bortfall av ytlig sensibilitet. Det kan vara svårt att skilja mellan varmt och kallt, de kan ha nedsatt vibrationssinne och avsaknad av akilles-reflex samt smärta. Symtomen vid perifer neuropati är blåröd marmorerad häl och tår, tunn och skör hud, claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka) relaterat till för-sämrat blodflöde i benens pulsådror samt ödemutveckling (a.a.).

Att leva med diabetesrelaterade fotsår och hur det förändrar livssitu-ation

Fotsår hos personer med diabetes kan ha en negativ effekt på en persons livskvali-tet. Personer som lider av diabetesfotsår kan vara oroliga för hur de dagliga aktivi-teterna kommer att se ut i framtiden. En del personer med diabetesrelaterade fotsår drabbas av depression relaterat till minskad rörlighet på grund av smärta eller illa-luktande fotsår, som i sin tur leder till social isolering. De kan uppleva att det är svårt att bli beroende av andra människor för att klara vardagslivet. Alla dessa problem kan påverka individens livskvalitet negativt (Apelqvist & Bergqvist, 2010; Buchmann et al., 2016; Carolan et al., 2014; Dickinson, et al. 2016).

3 Ragnarson Tennvall och Apelqvist (2000) beskrev att fotsår kan påverka relation-en till vänner och familj. Ribu et al. (2006) beskrev ävrelation-en att patirelation-enterna som hade diabetesfotsår mådde dåligt och det påverkade närmaste familjen hemma eftersom arbetsuppgifter inte kunde fördelas jämnt mellan familjemedlemmar och de kunde känna sig som en börda för sina familjer.

Fox (2005) visade i sin studie att behandlingsperioden hos patienter med diabetes-relaterade fotsår är lång och det leder till stora hinder. Begränsningarna kan på-verka de drabbade patienterna negativt vilket gör att de lätt blir isolerade från sina vänner och bekanta. Oftedal (2014) beskrev i sin studie att patienter hade svårare att utöva samt ta sig till olika aktiviteter och vara bland andra människor. Det framkom även att många patienter upplevde att de var annorlunda och inte lika välkomna i olika sociala sammanhang.

Livskvalitet

Förändringar i ens livssituation kan påverka livskvalitén men även kroppen och ens hälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (2020), definieras livskvalitet utifrån individens uppfattning och erfarenheter. Upplevelsen av livskvalitet påver-kas utifrån individens fysiska hälsa, psykologiska tillstånd, sociala relationer och deras förhållande till framträdande funktioner i sin miljö (WHO, 2020).

Enligt Duggleby et al. (2012) är livskvalitet olika från person till person och ofta handlar det om hur personen mår och hens egen värdering av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Pozzo et al. (2016) beskrev att personer med diabetes har försämrad livskvalitet relaterad till sjukdomen. Livskvaliteten kan förbättras vid fysisk aktivitet, humor eller sexuell aktivitet. Humor har stor betydelse för lingen av sjukdomen. Dessa faktorer påverkar patientens välbefinnande, behand-lingens följsamhet och påverkar därmed sjukdomsförloppet. Personer med diabetes har en högre risk att drabbas av depression och detta kan påverka behandlingen. Därför är det viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt för att minska diabetes-förloppet (a.a.).

Enligt Ovayolu et al. (2014) maximeras livskvaliteten för personer med diabetes genom att försöka skapa en balans mellan individens behov och önskemål.

Hälso-4 relaterade livskvaliteter avser en personens självupplevda funktion och välbefin-nande genom att själv hantera sin sjukdom. Det är viktigt att mäta hälsorelaterad livskvalitet vid diabetes mellitus av flera olika anledningar. Kost, medicin och samtidiga sjukdomar kan leda till en försämrad livskvalitet. För behandling av diabetes mellitus betonas även att ett av de primära målen är att förbättra livskvali-teten (a.a.).

Enligt Alrub et al. (2019) försämrar diabetesfotsår livskvalitén på grund av mins-kad rörlighet och nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Diabetesfotsår är en betydande ekonomisk börda för patienten. Det negativa humöret kan leda till sömnstörningar hos personer med diabetesrelaterade fotsår som sedan i sin tur le-der till en försämrad livskvalité. Alrub et al. (2019) beskrev vidare att minskning av livskvalitén hos individen inte bara påverkar resultatet av behandlingen utan dessutom ökar sjukvårdsutgifterna. Till följd av att individen ofta träffar läkare och ibland behöver ta sig till sjukhuset för vård. Den upplevda stressen som är kopplad till sårläkningen är rädsla för amputation av foten (Shahi & Mohammadyfar, 2017).

Specialistsjuksköterskans roll

En god vårdrelation mellan specialistsjuksköterskan och patienterna är en grund-förutsättning för omvårdnadsarbete. Specialistsjuksköterskans arbete ska bygga på ett etisk och holistiskt hälsofrämjande förhållningssätt som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet (Edberg et al, 2017).

Specialistsjuksköterskan bör visa respekt för den unika patientens identitet och autonomi i de skiftande situationer och miljöer som är specialistsjuksköterskans arbetsfält, såsom i patientens hem och i det hälsofrämjande och förebyggande ar-betet (Sävenstedt & Florin, 2017).

Specialistsjuksköterskans uppgift vid diabetesrelaterade fotsår är att identifiera och bedöma den försämrade livskvaliteten på grund av fotsår. Specialistsjuksköterskan ska se till att ordinera omvårdnadsåtgärder för att främja livskvaliteten hos perso-ner med diabetesrelaterade fotsår (Peimani, Tabatabaei-Malazy & Pajouhi, 2010).

5 Med ökad kunskap inom diabetesrelaterade fotsår kan sjuksköterskan ge patienter lämplig information, undervisning, råd och stöd som kan leda till att risken för utveckling av diabetesrelaterade fotsår kan förebyggas eller minskas. Det kan leda till en ökad livskvalitet och bör följas upp, utvärderas och dokumenteras i omvård-nadsåtgärdernas resultat (Carey & Courtenay, 2007). Specialistsjuksköterskan ska se patienten som personen bakom sin sjukdom och göra patienten delaktig i alla delar av sin egen vård (Ross et al, 2015).

Personcentrerad vård

Sjuksköterskans yrkeskompetens grundar sig i värdering, prioritering av vård, kun-skap om fysisk och teknisk omvårdnad samt trygghet i sin profession (McCance & McCormack, 2017). Personcentrerad vård är en av de sex kärnkompetenserna för sjuksköterskor. De andra fem kärnkompetenserna är: Säker vård, informatik, sam-verkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap.

Ekman, et al. (2014) och Edvardsson et al. (2017) beskriver att sjuksköterskan ska kunna utföra en god vård. Detta betyder att patienten som vårdas av sjuksköterskan behöver ha en relation som bygger på tillit och trygghet. Det är grundläggande för personcentrerad vård. När personcentrerad vård infördes så ändrade sjuksköters-korna sina värderingar från fokus som bara låg på patientens sjukdom och andra medicinska åtgärder. Sjuksköterskan la sedan även fokus på patientens livsvärld. Genom att arbeta interprofessionellt med olika yrkeskategorier och använda deras kompetens främjas personcentrerad vård. För att kunna uppnå goda resultat behö-ver alla faktorer uppfyllas (McCormack & McCance, 2006; Ekman & Norberg, 2017).

McCormack et al. (2010) beskriver att personcentrerad vård kan öka patientens välbefinnande. Patienten är delaktig i besluten och detta med en engagerad sjuk-sköterska som stödjer patienten i sina beslut om sin egen vård. Sjuksjuk-sköterskan har till uppgift att informera och integrera patienten i vården. En god relation mellan sjuksköterskan och patienten utvecklas genom att sjuksköterskan är närvarande vid konversationer, visar empati för patienten samt har god kunskap om patientens omvårdnad (a.a).

6 För att kunna ge patienter personcentrerad vård behöver sjuksköterskan först ut-veckla arbetssättet inom personcentrering. Det innebär att sjuksköterskan ska kunna ge bättre villkor till patienter för att de ska kunna behålla sitt välbefinnande och en god livskvalité. Sjuksköterskan som är en del av andra professioner kan med sitt ansvar i teamet ha en ledande roll och eftersträva att patienter får vård i ett helhetsperspektiv (Cline, 2015; Santana et al. 2017).

PROBLEMFORMULERING

Diabetes är en vanlig sjukdom hos äldre. Fotsår hos äldre personer med diabetes är en senkomplikation och kräver stora vårdresurser. De vanligaste komplikationerna är perifer neuropati (nedsatt känsel) angiopati (kärlsjukdom) samt infektioner. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår som leder till amputationer. En stor del av sjuksköterskans arbete är att se patientens välbefinnande. Person-centrerad omvårdnad innebär att specialistsjuksköterskan ska ha en helhetssyn på patienten och se dess förmågor, vilja och välbefinnande men även fokusera på dess sjukdom eller symtom. Livskvalitet är viktigt vid en sådan sjukdom och därav blir det viktigt att studera sjuksköterskornas beskrivning av olika åtgärder som kan främja detta.

SYFTE

Syftet med studienvar att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten för äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården.

METOD

Metod innehåller val av design, urval av deltagare, datainsamling, tillvägagångs-sätt, dataanalys och etiska överväganden.

Val av design

Studien genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv an-sats, vilket innebär att tolka materialet utifrån informanternas tidigare erfarenheter (Polit & Beck, 2012). Denna design används för att få en helhetsförståelse för äm-net som ska studeras (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008).

7 Urval av deltagare

Till studien valdes sjuksköterskor som arbetade med äldre patienter inom hem-sjukvård både i Eskilstuna och Malmö. Fyra sjuksköterskor intervjuades i Eskilstuna och fyra i Malmö. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med minst två års erfarenhet eller mer som arbetat med diabetesrelaterade fotsår inom hemsjuk-vård. Sjuksköterskorna skulle variera beträffande ålder och erfarenhet. Fyra infor-manter hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning till distriktsskö-terska. En informant hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning till vård av äldre. Det var sju kvinnor och en man. Exklusionskriterier var dagsköters-kor som hade arbetat mindre än två år, nattskötersdagsköters-kor och kväll/helgskötesdagsköters-kor.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes genom att intervjua åtta sjuksköterskor. En inter-vjuguide användes (bilaga 1). Detta ägde rum på sjuksköterskornas arbetstid med verksamhetens godkännande. Intervjuerna skedde ostört enligt planering i ett av-skilt rum på sjuksköterskornas arbetsplats för att underlätta deltagande. En viktig del vid halvstrukturerade intervjuer är att uppmuntra personen som blivit inter-vjuad till att med egna ord berätta om upplevelser, värderingar och attityder (Polit & Beck, 2012). Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs därefter ut i sin helhet.

Tillvägagångssätt

Ett informationsbrev skickades till verksamhetschefen (bilaga 2) där studiens syfte beskrevs och tillstånd för att få utföra studien efterfrågades. Ett samtyckesformulär medföljde där verksamhetschef godkände att studien fick genomföras på arbets-platsen. Verksamhetschefen ombads även att välja ut och informera presumtiva deltagande sjuksköterskor, genom att ge dem ett informationsbrev (bilaga 3). Vid detta tillfälle tillfrågades sjuksköterskorna om deltagande i studien och att de skulle höra av sig via e-mail för samtycke.

Efter mailkontakt kontaktades de för planering av intervjun. Samtycke inhämtades från informanterna när de blev informerade muntligt i samband med intervjun om att deras medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avbryta sitt med-verkande utan närmare motivering (bilaga 4). Intervjuerna ägde rum under febru-ari och mars månad 2020, och genomfördes individuellt med en informant åt

8 gången. Informanterna valde plats och tidpunkt för intervjun. Tidsåtgången för intervjuerna varierade mellan 8och 23 minuter. En av informanternas intervju tog bara 8 minuter, men sjuksköterskan hann besvara alla fyra frågorna med följdfrå-gor som författarna hade under intervjuguiden. Författarna tyckte att det var rele-vant att använda sjuksköterskans beskrivning i denna studie eftersom den besva-rade studiens syfte. Intervjuerna spelades in på diktafon och transkribebesva-rades sedan ordagrant innan analys. När intervjuerna var genomförda och transkriberade rade-rades intervjun från ljudinspelningsenheten. Det transkriberade materialet förvara-des i en privat dator och kodaförvara-des med en siffra, 1–8, per intervju för bibehållen konfidentialitet. Författarna träffades varje dag via ZOOM, då denna studie granskades och analyserades av båda författarna, därefter kom båda författarna fram till ett resultat vilket stärkte tillförligheten. Efter att examensarbetet har god-känts kommer filerna i datorn att raderas och annat utskrivet material som rör stu-dien förstöras i en dokumentförstörare.

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest inrikt-ning. Manifest inriktning innebär att återge det som står klart och tydligt i texten (Graneheim & Lundman, 2004).

Författaren satt mittemot informanten och både författaren och informanten hade var sin intervjuguide av de frågor författaren ställer. Två kopior gjordes av inter-vjuguiden med frågorna. Efter varje intervju transkriberades den ordagrant och materialet lästes i sin helhet flera gånger för att erhålla en helhetsbild. Meningsbä-rande enheterna som svarade på syftet plockades ut av båda författarna tillsam-mans. Meningsbärande enheter kondenserades och kodades. Koderna sorterades efter likheter och skillnader samt jämfördes och sammanställdes i kategorier och underkategorier (Graneheim & Lundman, 2004; Lundman & Hällgren Graneheim, 2008).

Tabell 1, Exempel på dataanalysprocessen

Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Beskrivande kod Jag kan jobba förebyggande,

genom att ge råd till patienten om kost om vad som passar bäst för både sårläkning och själva diabe-tes

Kan arbeta genom att ge råd om kost om vad som passar bäst för sårläkning och själva diabetes

Ge råd om kost för diabetiker

Förhindra att inte utveckla nytt sår och se på fötterna dagligen och följas upp av fotvården.

Se fötterna dagligen och följas upp av fotvården, för att förhindra ut-vecklingen av nya sår.

Förhindra nytill-kommen fotsår

9 Etiska överväganden

Nödvändigt tillstånd inhämtades från verksamhetschefen för att få utföra studien. De fyra grundprinciperna för individens skydd följdes. Dessa fyra grundprinciper kallas för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nytt-jandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Information gavs om att deltagandet var fri-villigt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att vidare medge sin förklaring. Informationen behandlades konfidentiellt, vilket menas att informat-ionen ska skyddas och inte göras tillgänglig för obehöriga. Informatinformat-ionen är till-gänglig bara för dem som arbetar med studien och kommer att kunna ta del av uppgifterna (se bilaga 2). Intervjun fokuserade på åtgärder som kunde vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer som vårdas med diabetesrelaterade fotsår (Nielsen & Granskär, 2017).

Hänsyn togs till individens integritet genom att göra forskningsetiska övervägan-den. Enligt CODEX (2017) finns fyra grundprinciper; autonomi, att göra gott, att inte skada och rättviseprincipen. Autonomiprincipen innebär att varje människa har rätt till självbestämmande och rätt att välja det man själv vill göra. Informan-terna har tagit eget beslut om deltagande i denna studie. Principen att göra gott innebär att om du vill bli väl bemött så får du bemöta andra väl och bidra till väl-befinnande. Sjuksköterskorna blev väl bemötta av båda författarna och kändes sig bekväma under samtliga intervjutillfällena. Principen att inte skada betyder att inte agera på ett negativt sätt så att andra kan skadas eller kan bli skadade. Författarna respekterade sjuksköterskornas rättigheter. En av informanterna ringde och avbo-kade den bestämda intervjun, på grund av privat anledning. Författaren respekte-rade informantens anledning till avbokade tiden och hittade en tid som passade för informanten. Rättviseprincipen innebär att alla människor är lika värda och har rätt att behandlas på samma villkor oavsett kön, etnicitet och religion.

GDPR – enligt dataskyddförordningen ska individen skyddas genom att ha kon-troll på hur hantering av personuppgifter ska ske. Högskolan Dalarna är ansvarig för att skydda personuppgifter. En personuppgift ska behandlas enligt det regel-verk högskolan har bestämt. Har deltagarna frågor så kan de vända sig till Högsko-lans Dalarnas skyddsombud och detta har deltagarna informerats om.

10

RESULTAT

Resultatet kommer att presenteras i fyra huvudkategorier och 15 underkategorier. Analysen av datamaterialet resulterar i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård, se tabell 2 nedan. Efter tabellen följer en vidare presentation av varje huvudkategori och underkate-gorier i löpande text.

Tabell 2. Resultatets huvudkategorier

Kategorier Underkategori

Personcentrerad vård

Att göra patienter delaktig i sin egen vård

Visa respekt för patientens självbestämmande

Motivation till livsstilsförändring Utbildning av patienten leder till egen-vård och förbättrad livskvalitet

Vård i teamsamarbete

Stöd av diabetessköterskan

Samarbete med andra yrkesgrupperna såsom läkare

Samarbete med patient, anhöriga

Evidensbaserad omvårdnad

Lämpliga förband för diabetesrelaterade fotsår

Använda anpassade skor och diabetes-strumpor

Ha ett stabilt blodsocker

Anpassad kost som passar äldre perso-nen med diabetes och diabetesfotsår Motivera fysisk aktivitet

Säker vård

Kommunikation

Förtroende och tillit till sjuksköterskan Kontinuitet i vården

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård hos äldre patienter beskrivs i underkategorierna, Att göra patienter delaktig i sin egen vård, Visa respekt för patientens självbestäm-mande, Motivation till livsstilsförändring och Utbildning av patienten leder till egenvård och förbättrad livskvalitet.

11

Personcentrerad vård innebär att fokus ligger på personens behov och resurser av vården.

”Att man jobbar personcentrerat bara med en patient och att patienten är i centrum förstås” (Sjuksköterska 1)

Att göra patienter delaktiga i sin egen vård

Informanterna berättade att mötet mellan patienten och sjuksköterskan i hemmet hade stor betydelse och gjorde att patienten kände sig delaktig i sårläkningen. In-formanterna beskrev vidare att detta motiverade patienten till delaktighet i sin egen vård vilket ökade livskvalitén. Enligt sjuksköterskans beskrivning så handlar pati-entens delaktighet inte bara om att göra patienten delaktig i sin behandling och vård, utan ett omfattande förhållningssätt som lär patienten mer om sin sjukdom och behandling. Patienten kunde även vidareförmedla det till hemtjänstpersonalen, anhöriga och andra vårdgivare som är inblandad i hens vård. Informanterna be-skrev vidare att genom att göra patienten delaktig så gavs möjligheten till att pati-enten kunde göra egna val om sin egen vård. Sjuksköterskorna beskrev att upp-muntra patienten att vara delaktig i sin vård ligger i sjuksköterskan ansvarområde.

”Genom att patienten har varit delaktig i sin egenvård visar att livs-kvaliteten förbättras” (Sjuksköterska 6)

”Genom att patienten blir delaktig i sårläkning så får patienten en för-ståelse varför ska man göra på ett visst omläggningen eller varför ska

man göra på ett visst sätt” (Sjuksköterska 7)

I studien framkom att patienten som var delaktig kunde sätta realistiska mål för fotsårsläkningen och detta resulterade i att såret läkte snabbare. Vidare beskrevs att sjuksköterskan använde sig av ett personcentrerat förhållningssätt och detta ledde till att patienten upplevde en positiv delaktighet i sin egen vård.

Visa respekt för patientens självbestämmande

Informanterna beskrev att genom att visa respekt för patienternas självbestäm-mande så främjades livskvalitén hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår.

”Jag måste respektera den personens självbestämmande och liksom möta och tycka han/hon nöjd som det är nu så, det där man möter människan. Jag kan inte liksom påtvinga någon” (Sjuksköterska 5)

12 Motivation till livsstilsförändring

Enligt informanterna var förändringar i patienternas livsstil svåra att göra. När de blev motiverade till att ändra sin livsstil så förstod patienterna vikten av det. Sjuk-sköterskorna beskrev vidare att motivationen gällande livsstilsförändringarna hade även en positiv inverkan på fotsårläkningsprocessen. Enligt sjuksköterskornas be-skrivning är motivationen till livsstilsförändringar hos patienterna en avgörande komponent för att kunna få patienten att skapa varaktiga livsstilsförändringar.

Sjuksköterskorna beskrev att motiveringen resulterade i att patienterna önskade att få mer råd och tips om livsstilsförändringar. Enligt sjuksköterskorna var det enkl-ast att motivera patienterna då de använde sig av ett pedagogiskt förhållningssätt och patienten kunde då ta till sig informationen.

”Då krävs det mer att jag ska se till att motivera patienten och se till att tillsammans plocka bort skulden och istället vägleda och informera om vilka potentialer som patienten har, ge hopp, stärka framtidstro lik-som sluta röka, sluta dricka, motivera patienten till att komma ut mer”

(Sjuksköterska 6)

Utbildning av patienten leder till egenvård och förbättrad livskvalitet Utbildning beskrevs i den föreliggande studien som värdefull för alla som var en-gagerade i patientens vård samt så beskrevs hur detta hjälpte patienterna att han-tera sina såromläggningar bättre. Detta förbättrade såromläggningsprocessen. Sjuksköterskorna berättade att genom att anpassa utbildningen efter patientens förmåga kunde sjuksköterskan höja kompetensen om såromläggning hos patienten, anhöriga samt hemtjänstpersonalen. Detta ledde i sin tur till att patienterna kände sig stolta över sig själv, anhöriga och hemtjänstpersonal som hjälpte till att utföra såromläggning i hemmet. Patienterna kunde visa hur bra såret såg ut, det luktade inte längre illa samt att det inte gjorde lika ont i jämförelse med tidigare. Sjukskö-terskan förklarade på en nivå som gjorde att patienten förstod och försäkrade sig om att patienten hade förstått rätt gällande fotsårsomläggningen.

”Med anhöriga, närstående att de verkligen är med i vården och ut-bilda vårdare och patient är väldigt viktigt” (Sjuksköterska 6)

13 Informanterna uppgav att utbildning främjade livskvaliteten, patienten var mottag-lig och kunde därför även förebygga fotsår, genom att inspektera, tvätta rent, torka torrt och smörja fötterna dagligen.

Vård i teamsamarbete

Teamsamarbete skapar förutsättningar för livskvalitet. I denna studie framkom att samarbete med patient, anhörig och andra yrkesgrupperna såsom läkare, diabetes-sjuksköterska på vårdcentralen, diabetesfotmottagning, hemtjänstpersonal, arbets-terapeut samt sjukgymnast skapade förutsättningar för ökad livskvalitet.

Informanterna beskrev även att samarbetet med diabetessjuksköterskan på vård-centralen var viktigt för att följa upp diabetesårskontrollen och att göra vissa be-dömningar gällande såromläggningar och benlindning. Diabetessjuksköterskan har även ansvar för att vid behov boka tid till läkarbesök för eventuell läkemedelsju-stering.

”Vid behandling av diabetes ligger fokus på att arbeta förebyggande. Idag finns oftast ett diabetesteam att tillgå. Där kan patienterna få stöd

och hjälp av en diabetessjuksköterska som samarbetar med en dietist, fotterapeut, kurator, psykolog eller andra specialister som kan behö-vas, till exempel ögonläkare, för att upptäcka eventuella ögonskador”

(Sjuksköterska 3)

”Naturligtvis har det betydelse och sen som sagt samarbete med diabe-tessköterska är också jätteviktigt för sårläkning”

(Sjuksköterska 2)

Sjuksköterskorna beskrev att en del av patienterna besvärades av fotsåren, vilket innebar att patienten hade svårt att gå utan hjälpmedel. Sjukgymnaster och arbets-terapeuter ordinerade vissa hjälpmedel som minskade besväret och underlättade i vardagen. Hjälpmedel som var förskrivna för åtgärderna användes av hemtjänst-personal. Informanterna berättade att patienter som hade anhöriga fick stöd av sina nära såsom att följa med på läkarbesök eller gå ut och fika. Detta ledde i sin tur till förbättrad livskvalitet.

14 ”Samarbete det har vi, närstående kanske har inte nämnt innan men

det har vi också. Samarbete ju med anhörig närstående på olika sätt när det behövs”

(Sjuksköterska 5)

”Ett bra samarbeta så att patienten förstår varför man kommer och varför man lägger om såret då, det kanske blir flera gånger i veckan,

och så att han eller hon liksom med på behandlingen” (Sjuksköterska 7)

Informanterna berättade att samarbetet med andra yrkesgrupper alltid är viktigt. Diabetessjuksköterskan på diabetesfotmottagningen gjorde ordinationer om hur och när fotsåren skulle läggas om, sedan behövde såret följas upp. Patienten gick till diabetesfotmottagningen 3–4 gånger om året. Sjuksköterskan behövde ibland ha kontakt med fotmottagningen för eventuella samråd gällande ordinerade sårbe-handlingar. Vidare beskrevs att kontakt med diabetessjuksköterska på vårdcen-tralen också var viktigt för att uppdatera sig angående hur blodsockret hade legat samt veta eventuella insulinjusteringar.

”Jag tycker att det är väldigt viktigt med andra yrkesgrupper samar-bete särskilt diasamar-betessjuksköterska på sjukhuset och även med

anhö-riga, närstående att de verkligen är med i vården” (Sjuksköterska 6)

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad beskrivs i underkategorierna, Lämpligt förband för diabetesrelaterade fotsår, Använda anpassade skor och diabetesstrumpor, Ha ett

stabilt blodsocker, Anpassad kost som passar äldre personen med diabetes och diabetesfotsår och motivera fysisk aktivitet.

Sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård beskrev att åtgärder som kunde vid-tas för att främja livskvaliteten krävdes för att utföra arbetet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

”Det är jättesvårt att säga för att varje situation i hemmet är så unik varje patient behöver hjälp med olika saker för att deras vardag ska påverkas till det bättre och få bättre förutsättningar för att kunna leva

15 Lämpliga förband för diabetesrelaterade fotsår

Informanterna beskrev att omläggningen av diabetesrelaterade fotsår med lämpliga förband var en av de viktigaste åtgärderna som kunde vidtas för att förbättra livs-kvaliteten. Vidare beskrevs nyttan av att de använt lämpliga förbandsprodukter som hjälpte sårläkningen samt minskade lukten i såren.

”Jag kan se till att de får vård för sina sår så att de blir så lite smärt-samma och besvära så möjligt så klart med hjälp av omläggningar,

bra material och rätt anpassat material” (Sjuksköterska 1) ”Sjuksköterskans ansvar är att utforma omvårdnaden så långt det är möjligt så att såren läker. Detta innebar ett ansvar att se

helhetsper-spektiv som omfattade både de rent medicinska aspekterna av såret, såsom val av kompression och omläggningsmaterial” (Sjuksköterska

3)

Använda anpassade skor, diabetesstrumpor

Informanterna upplevde tydligt att användandet av anpassade skor och strumpor spelade stor roll för patienten med diabetesrelaterade fotsår. Detta kunde förhindra och förebygga fotsår. Informanterna berättade att anpassade skor och diabetes-strumpor hjälpte för att motverka utvecklingen av fotsår.

”Se till att dem har fotvård, anpassat skor, strumpor att man den som liksom inte förvärrar situation utan förbättrar det” (Sjuksköterska 1)

” Ha bra skor som minskar risken att utveckla nytillkommet fotsår. Andra hjälpmedel som motverka utveckling av fotsåren”

(Sjukskö-terska 6)

Informanterna beskrev vidare att användandet av rätt hjälpmedel skapade bra för-utsättningar för att kunna leva ett vanligt liv, samt minskade risken för att få be-gränsad rörlighet på grund av fotsåren.

Ha ett stabilt blodsocker

Informanterna uppgav att det behövdes regelbundna kontroller av diabetessjukdo-men för att minska risken för ett svängande blodsockervärde. Vidare beskrevs att det var viktigt med jämnt fördelade måltider, frukost, huvudrätt och mellanmål för att uppnå ett stabilt blodsockervärde. Det framkom i intervjuerna att patienten gick

16 på regelbundna kontroller för att minska risken att drabbas av en hög eller låg blodsockernivå.

”Se till att blodsockervärde ligger stabil,

justera insulin och om det behövs ta hjälp av diabetessjuksköterska” (Sjuksköterska 4)

” Det är väl den med matfrågan eller medicinfrågan kan jag tänka mig eller att de äter jämnt fördelat över dygnet att inte blir för lång

natt-fastna att förstå att det är viktigt att de äter på kvällen innan de går och lägger sig så att de inte ligger så lågt i blodsocker på morgonen”

(Sjuksköterska 6)

Informanterna berättade att patienter gick på regelbundna kontroller för att hindra sena komplikationer. Det ser olika ut i olika situationer. En del patienter hade komplikationer, trots alla regelbundna kontroller av diabetessjukdomen.

Anpassad kost som passar äldre personer med diabetes och diabe-tesfotsår

Enligt informanterna var det viktigt att äta hälsosam kost. Den kunde förebygga och förhindra försämring av diabetessjukdomen och patienten kunde ha ett normalt HbA1c värde. I studien framkom även att om patienten äter rätt kost och regelbun-det fördelar maten över hela dagen, så orkade patienten mer och kroppen funge-rade bättre.

”Hjälp de med mat och att de ska äta rätt sort mat, för att många per-soner med diabetes äter ibland fel kost, äter och dricker mycket sött. Det är viktigt att de vet vad de äter för att det ska främja diabetes och

inte få andra folksjukdomar” (Sjuksköterska 6)

”Jag tittar även på nutrition och om patienten äter rätt kost” (Sjukskö-terska 8)

Informanterna berättade att uppmuntran och att stötta patienten till bättre matvanor var ett av de viktigaste råd som en patient kunde få för att förbättra sin livskvalité. Kosten som rekommenderades till patienterna var anpassad utifrån deras närings-behov. Vidare beskrevs att det även var viktigt att personer med diabetes fick kun-skap om ohälsosamma matvanor för att förebygga komplikationer som uppstår på grund av intag av ohälsosam kost. Informanterna berättade att ökad kunskap om nutrition även var viktigt för sårläkningen.

17 Motivera fysisk aktivitet

Informanterna beskrev att en del av de patienter som fick hembesök vanligtvis var vana vid att gå ut, men i nuläget satt de mest hemma på grund av fotsåren, vilket ledde till en försämrad livskvalitet. Därav var det viktigt att motivera dem till att gå ut och även nyttja andra fysiska aktiviteter som var anpassade till äldre personer med diabetesfotsår.

”Motivera patienten till att komma ut och uppmuntrar och stödjer till bättre ökad fysisk aktivitet” (Sjuksköterska 7)

”Patienter som jag brukar gå är knutna till hemtjänsten, då får dem hjälp med aktiviteter i det dagliga livet av hemtjänstpersonalen,

aktivi-tet varierar sig tittar även på hur patienten hanterar sin vardagsmot-ion” (Sjuksköterska 8)

Säker vård

Betydelse av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten var överordnat och oersättligt för säker vård. Detta beskrivs i underkategorierna, Kommunikation, Förtroende och tillit till sjuksköterskan och Kontinuitet i vården.

Kommunikation

Informanterna uppgav att det ligger på sjuksköterskans ansvar att lära sig mer om att ställa lämpliga frågor till patienten, i syfte att bättre kunna förstå hur de hade levt med svårläkta sår. I studien beskrivs vikten av att ha en positiv inställning som sjuksköterska, både i telefonsamtal samt vid hembesök när det gällde patientens behov att kunna få prata med sjuksköterskan om sårbehandling samt omlägg-ningsmaterial vid behov. Detta bjöd in patienten till en bra relation med sjukskö-terskan.

Sjuksköterskan kunde genom en god dialog skapa trygghet för patienten. Genom att sjuksköterskan var lyhörd i kommunikationen med patienten, visade sjukskö-terskan sitt intresse för patienten och kunde informera om vad som är bäst för pati-entens sårläkning. Detta främjade livskvaliteten som beskrevs och detta ledde i sin tur till en bra vägledning i patientens egenvård.

Informanterna beskrev att genom en bra kommunikation mellan sjuksköterska och patienter, kunde patienten se att sjuksköterskan brydde sig om patienten och såg denne som en unik person. Bra kommunikation kunde även tillgodose patientens

18 behov när det gällde fotsår och omläggningar, samt att sjuksköterskan kunde ha uppsikt på om patienten hade fått rätt information och om den har nått fram till patienten.

Förtroende och tillit till sjuksköterskan

Informanterna uppgav att genom att verka i patientens hem byggdes ett förtroende och en tillit upp mellan sjuksköterskan och patienten, vilket i sin tur ledde till minskat patientlidande.

”Patienter som erhåller vård i sitt eget hem värdesätter att sjukskö-terskan har förmåga att se dem som personer och att de kan upprätt-hålla värdighet genom en förtroendefull relation ” (Sjuksköterska 3)

Att vårda patienter med svårläkta sår i hemmiljö innebar ett stort ansvar. Utma-ningen var att sjuksköterskan kom till patientens hem och inte kunde styra över hur patienten ville ha det. För att uppnå ett bra resultat med fotsårsläkningen gällde att patienten själv var intresserad av att fotsåren blev bättre. För att allt det här skulle fungera bra krävdes tillit och förtroende. Patienten förlitade sig på sjuksköterskans kompetens och samtidigt skapades en ömsesidig relation med tillit och förtroende, genom att patienten vågade lämna över ansvaret för egenvård till sjuksköterskan. Förtroende och tillit byggdes mellan patienten och sjuksköterskan genom att sjuk-sköterskan lyssnade aktivt på patienten och gav patienten en fullständig informat-ion tillbaka. Sjuksköterskan skulle vara tydlig med att hålla vad hon/han lovat, samt kunna svara på frågor och vara ärlig och öppen mot patienten.

Kontinuitet i vården

Informanterna beskrev att kontinuitet i vården var viktigt för att följa upp sårvård, vilket innebar att sjuksköterskan såg såret vid varje omläggningstillfälle och do-kumenterade varje förändring som skett under sårbehandlingstiden. Sjuksköters-korna beskrev att de flesta patienter önskade att träffa samma sjuksköterska vid de olika hembesökstillfällena. Vidare beskrevs att vid kontinuitet i vården gavs möj-lighet för patienten att fortsätta samtala med samma sjuksköterska om föregående hembesök. Patienter som hade samma sjuksköterska vid flera tillfällen hade lättare att ta till sig viktig information gällande sin egen vård.

19

DISKUSSION

Sammanfattning av huvudresultatet

Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. I denna studie framkom följande fyra huvudkategorier;

Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad, Säker vård. Resultatet påvisar att åtgärderna som vidtas är viktiga för att förbättra livs-kvaliteten. Resultatet visar vidare vikten av kontinuitet under vårdprocessen för att skapa trygghet och tillit, samt att skydda patienters delaktighet, självbestämmande och respektera hens autonomi. Samarbete med andra yrkesprofessioner ger även en god vård i hemmet, vilket underlättar i det vardagliga livet för äldre personer med diabetesrelaterade fotsår.

Resultatdiskussion

De åtgärderna som sjuksköterskorna i denna studie beskrev vad de har gjort för att förbättra livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår. Åtgärder-na stödja och motivera patienten att klara av det vardagliga livet, minskade isole-ringen och skapade trygghet i hemmet. Detta i sin tur ledde till att den personcen-trerade vården utgick från patientens önskemål och värdering. Patienten var delakt-ig i sina beslut och var en del av teamsamarbetet och med detta kunde säker vård säkerställas. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården bygga på och bedrivas på ett sådant sätt att den tar hänsyn till patientens behov av säkerhet, kontinuitet och trygghet. Den ska även byggas på respekt för patientens integritet och självbestämmande och att alla människor har rätt till samma vård med samma förutsättningar.

Resultatet visade att personcentrerad vård var en av huvudkategorierna. Person-centrerad vård handlar om att respektera patientens val även när det kan innebära risk för patienten, det skall ges möjlighet för patienten att välja själv (Nilsson, 2015; McKeown et al., 2010). Det är viktigt att respektera patientens egen vilja och upplevelse, trots sjukdomen. Ett samarbete mellan patienten och sjuksköters-kan med förutsättning utifrån patientens bästa och dennes behov, innebär person-centrerad vård. Detta går helt i linje med Ternestedt et al. (2012) vilket innebär att inriktningen på omvårdnaden ska vara personcentrerad. Patienten ska ses som en

20 person och sjuksköterskan ska ha en helhetssyn på patienten. Informanterna i denna studie beskrev att äldre patienter med diabetesrelaterade fotsår som var del-aktiga i sin egen vård hade bättre livskvalitet än de äldre som inte var deldel-aktiga i sin egen vård. Patientens delaktighet var en grundläggande komponent inom äldrevård i hemmet för att uppnå så bra livskvalitet som möjligt. Studier av McCormark et al. (2017) styrker detta då de beskriver att patienter som varit del-aktiga i sin egen vård främjar välbefinnandet.

Delaktighet är en viktig faktor som ska eftersträvas och uppmärksammas inom vården. Genom att sjuksköterskan såg patienten som en unik individ och hens kun-skap togs med inför bedömning så gav det makt till patienten och patienten kände sig delaktig i sin vård (Jangland & Gunningberg, 2017; Sharp et al., 2016). Infor-manterna i denna studie poängterade även att äldre personer med diabetesrelate-rade fotsår upplevde mer säker vård när sjuksköterskan skyddade de äldre patien-ternas delaktighet, självbestämmande samt respekterade äldres autonomi. Resulta-tet i denna studie går i linje med McCormarck et al. (2010) och Tobiano et al. (2016b) som beskriver att genom personcentrerad vård värnas patientens självbe-stämmande, möjlighet till delaktighet samt respekt för patientens autonomi och behov.

Informanterna beskrev att vid personcentrerad vård överlåter sjuksköterskan mak-ten till patienmak-ten genom att ge möjlighet att planera sin egen vård och påverka vårdplanering. Patienten kan även involvera anhöriga i sin vård om de önskar. I resultatet framkom även att vid behov så kunde sjuksköterskan föra patientens talan med patientens och närståendes godkännande. Detta visas även av Munthe, Sandman och Cutas (2011) som i sin studie beskriver att genom sjuksköterskans lyhördhet så kunde patienter lämna ansvaret om sin vård till någon annan och där-med våga lämna över beslutet till sjuksköterskan. I och där-med att patienten är i be-hov av vård så minskar patientens makt över sin egen vård, men genom att sjuk-sköterskan var lyhörd så upplevde patienten fortfarande makten över sin egen vård (Munthe, Sandman & Cutas, 2011; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).

I resultatet påvisades att en bra relation som byggdes mellan sjuksköterskan och personen med diabetesrelaterade fotsår hade betydelse för personens livskvalitet

21 och välbefinnande. Informanterna i studien poängterade att sjuksköterskan inte bara skulle vara professionell i vården utan även ska ha ett pedagogiskt förhåll-ningssätt, prata med patienten samt vara social. I resultatet bekräftades vikten av en tillit och trygghet mellan sjuksköterska och patient för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår. Det går i linje med Slaster (2006) som beskrev att personcentrerad vård byggs av tillit och trygghet. En god relation mellan sjuksköterska och patient är grunden för att patienten känner välbefinnande och tillfredställelse med vården. Genom en bra relation så var äldre mer nöjda med vården som de fick och behövde. Relationen mellan sjuksköterska och patient be-skrevs som en terapeutisk relation där patientens beslut värdesätts och mötet byggs på ett ömsesidigt förtroende samt ett humanistiskt synsätt, utan att döma patienten för hens livsstil. Det var värdefullt att kunna hitta patientens styrkor samt behov om patientens hälsa (McKeown et al., 2010; Slater, 2006).

Sjuksköterskans sociala kompetens är avgörande för hur relationen mellan sjuk-sköterskan och patienten utvecklas. En studie av Price (2006) visade att sjukskö-terskan behövde ha intresse och vilja för att komma nära och kunna lära känna patienten.

I resultatet framkom vidare att genom en bra relation gällande sjuksköterskan och patienten kunde sjuksköterskan förstå patientens situation bättre angående fotsåren och patientens oro kring sårläkningen. Även Lindahl et al. (2010) visade att genom att sjuksköterskan var lyhörd samt gav professionell vård så ledde det till att patienterna kände sig trygga och lugna med sjuksköterskan.

Kontinuiteten i vården för äldre personer med diabetesrelaterade fotsår var viktig, de ville gärna ha samma sjuksköterska vid nästa besök. Det visade sig i resultatet att patienterna inte ville börja om från början och lära känna en ny sjuksköterska. Patienten hade då tillfälle att ställa frågor som glömdes bort att ställa vid första tillfället. Att få träffa samma sjuksköterska under vårdprocessen har fått patienten att känna kontinuitet i vården. Resultatet i denna studie går i linje med Kvåle och Bondevik (2008) som beskriver i sin studie att genom sammanhängande och logisk ordning i vården uppnås kontinuitet. Genom personcentrerad vård är kontinuitet och planering i vården en viktig del för patienter, denne upplever att vården anpas-sas efter individens behov. Sårläkning är en lång process därav blir följsamhet

ex-22 tra viktig för pågående sårbehandling och framtida vård i förebyggande syfte. Det visas även av Haggerty, Reid, Freeman, Starfield, Adair och McKendry (2003) som beskriver kontinuitet som summan av en rad åtgärder. Kontinuitet i vården handlar om både pågående vård och framtida vård samt vilka insatser som behövs utifrån patientens behov.

Informanterna i denna studie betonade även att sjuksköterskor ansåg det vara vik-tigt att motivera patienter till hälsosamma matvanor för att förstärka deras livskva-litet. Vidare visade resultatet att hälsosam kost för personer med diabetes var vik-tigt. Ett liknande resultat visades av Hartmann et al. (2015) om att den anpassade kosten som passar personen med diabetes och diabetesfotsår har påverkan så att blodsockervärdet ligger stabilt och det påverkar även sårläkningsprocessen och var betydelsefullt för livskvaliteten.

I resultatet beskrevs att samarbete i team skapade förutsättningar för livskvaliteten. För att förbättra livskvaliteten var det viktigt att ha tillräcklig samarbete med andra yrkesgrupper. Diabetessjuksköterskan är en av de viktigaste yrkesgrupper att sam-arbeta med som sjuksköterska för att se ifall blodsockervärdet ligger stabilt och för att följa upp plasmamätning för eventuell insulinjustering. För att vården som ges till äldre personer med diabetesrelaterade fotsår ska bli så bra som möjligt är sam-arbete i team runt dessa patienter extra viktigt. Samsam-arbetet mellan sjuksköterska, patient och närstående, teamarbetet mellan sjuksköterska, patient och diabetessjuk-sköterska, läkare, hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter och sjukgymnaster gjorde det lättare för patienter att få den hjälp och stöd de behövde, detta skapade trygg-het, såväl för patient, anhörig och team. Detta går i linje med Ericson-Lidman & Strandberg (2015) och Johansson et al. (2010) som beskrev att alla i team ska jobba mot samma mål gemensamt trots att personerna har olika roller i teamet. Genom att samarbeta och använda varandras kompetenser höjs kvaliteten i vården. Vården som byggdes upp kring patienten i teamsamarbete hjälpte patienten till förbättring samt att det uppnådde ett bättre resultat i patientens mående i ett hel-hetsperspektiv (Berlin, Carlström & Sandberg, 2009:17).

Specialistsjuksköterskan sex kärnkompetenser är: personcentrerad vård, evidens-baserad vård, samverkan i team, säker vård och informations - teknologi och

för-23 bättringskunskap för kvalitetsutveckling. I denna studie lyftes några av kärnkom-petenserna fram. Personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team och kommu-nikation är några av de kärnkompetenserna som framkommer i resultatet och vil-ken vikt de har för patientens livskvalitet. Ansvaret för säker vård ligger på alla som ingår i teamarbetet. Detta går i linje med Edberg et.al. (2013) som beskrev att samarbetet i team, säker vård, kommunikation och personcentrerad vård är grund-faktorer för att uppnå ett gemensamt mål utifrån patientens behov.

Metoddiskussion

Syftet med studien var att studera sjuksköterskans beskrivning av åtgärder som vidtas för att främja livskvalitet hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och innebär att tolka materialet utifrån informanternas tidigare er-farenheter (Polit & Beck, 2012). Metodvalet upplevs relevant till studiens syfte för att få en helhetsförståelse för ämnet som studerades (Lundman & Hällgren Grane-heim, 2008).

I studien användes inklusionskriterier för informanterna för att säkerställa att in-formanterna hade erfarenheter av det valda ämnet, så de kunde besvara studiens syfte. Det var viktigt för författarna att ha sjuksköterskor med minst två års erfa-renhet eller mer inom hemsjukvården. Även erfaerfa-renhet av att ha arbetat med diabe-tesrelaterade fotsår, för att få ett pålitligt material av de samlade erfarenheter som svarar på studiens syfte. Informanterna hade arbetat som sjuksköterskor mellan två och tjugo år, de hade arbetat regelbundet med diabetesrelaterade fotsår i hemsjuk-vården. Fyra informanter hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning till distriktssköterska och en informant hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning till vård av äldre. Resultatet kan därför betraktas som giltigt.

Till studien valdes sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården i Eskilstuna och Malmö. Fyra sjuksköterskor intervjuades i Eskilstuna och fyra i Malmö. Ge-nom att det tog lång tid att få svar från enhetschefen i Malmö tog det tid att komma igång med intervjuer där. Datainsamlingen genomfördes via en intervjuguide med fyra fråga som följdes upp med följdfrågor. Varje område hade frågor om patien-tens vård och livskvalitet. Deltagarna beskrev fritt utan påverkan från författarna

24 om de åtgärder som vidtas för att främja livskvaliteten hos personer med diabetes-relaterade fotsår. Intervjulängden varierade mellan 8–23 minuter, vilket upplevdes som relevant. En av informanternas intervju tog bara 8 minuter, men sjuksköters-kan hann att besvara alla fyra frågor och följdfrågor som författarna hade under intervjuguiden. Författarna tyckte att det var relevant att använda sjuksköterskans beskrivning i denna studie, eftersom sjuksköterskans beskrivning gav svar på stu-diens syfte. Intervjuerna spelades in med diktafon, därefter transkriberades de di-rekt efter intervjun.

De kriterier som är centrala för bedömningen av trovärdigheten; giltighet (credibi-lity), tillförlitlighet (dependabi(credibi-lity), överförbarhet (transferability) och bekräftande (confirmability) (Polit och Beck (2012).

Giltighet

I en kvalitativ studie som ska ha giltighet ska det finnas en säkerhet kring att det finns sanning i data som kommer fram från studiens deltagare och deras kontext (Polit & Beck, 2012). Genom att informanterna har haft möjlighet att delge sina erfarenheter på öppna frågor bedöms studien ha giltighet.

Tillförlitlighet

Tillförlitlighet anses i denna studie uppnådd av att informanterna var i enrum och kunde känna sig trygga i sin arbetsmiljö. En intervjuguidestest genomfördes på två sjuksköterskor innan studien genomfördes, men dessa intervjuer inkluderades ej i själva huvudstudien. Testerna genomfördes för att få en bild av hur frågorna upp-fattades och om de var lätta att förstå. Sjuksköterskorna påpekade att de inte hade några problem att förstå frågorna under intervjutillfället. Intervjuguidestestet ge-nomfördes med tanke på att författarna ej hade erfarenhet av att genomföra inter-vjuer.

Under analysprocessen diskuterades även studien med handledaren flera gånger för att öka trovärdighet och för att bekräfta att tolkningar och bedömningar över-ensstämmer med materialets innehåll. Författarna anser att studiens metodavsnitt är tydligt beskriven gällande design, urval, datainsamling, tillvägagångssätt, dataa-nalys och etiska ställningstaganden, så att studien kan utföras igen, vilket ökar studiens tillförlitlighet (Polit &Beck, 2012).

25 Överförbarhet

Studiens överförbarhet mäter i vilken grad resultatet är applicerbart på andra lik-nande kontexter enligt Polit och Beck (2012). Överförbarhet innebär i vilken ut-sträckning studien resultat kan överföras till andra grupper och den torde vara överförbar till äldrevården. Genom en noggrann beskrivning av urval, deltagare, datainsamling och analysprocessen stärks resultatets överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2004).

Bekräftelsebarhet,

Enligt Polit och Beck (2012) är bekräftelse viktig att bedöma att insamlad data överensstämmer med resultatet som båda författarna har kommit fram till. Materi-alet lästes av både författarna i sin helhet flera gånger för att erhålla en helhetsbild. Gemensamt har båda författarna kommit fram till meningsbärande enheter och koder. Likheter och skillnader i texten diskuterades och sammanställdes i katego-rier och underkategokatego-rier (Graneheim & Lundman, 2004; Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Författarna till föreliggande studie bor på två olika orter, vilket innebär att intervjuerna inte gjorts tillsammans. Detta kunde ha resulterat i att de inspelade intervjuerna har tolkats olika utifrån de olika författarna vid intervjutill-fället. Dock är risken för det i denna studie obetydlig.

Klinisk relevans för samhället

Resultat i föreliggande studie kan bidra till en förståelse av sjuksköterskors be-skrivning av åtgärder, som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre perso-ner med diabetesrelaterade fotsår. Diabetesrelaterade fotsår som är svårbehandlade kräver vård under lång tid och medför höga kostnader för samhället. Det är viktigt att genom politiska beslut främja utvecklandet av den helhet som är av betydelse i vården för främjandet av livskvalitet för äldre. Det visar vikten av satsning på personcentrerad vård i organisationer och utbildningar. Kontinuitet i vårdkontak-ter, att arbeta vidare med organisering av teamarbete, stöd till forskning samt att samhället även gör satsningar på utveckling av lämplig digital teknik i vården är av betydelse för främjandet av livskvalitet för äldre (SKR, 2020).

26 Etiska aspekter

Äldre personer med diabetesrelaterade fotsår kan vara sårbara och ha lägre livs-kvalitet. Det är en grupp som sjuksköterskan särskilt bör värna om. Åtgärder för att komma tillrätta med detta är bland annat att prioritera den äldre personen för att minska den sårbarheten. Det krävs mer resurser för att öka möjligheter till täta hembesök hos den äldre personen och arbeta nära sjuksköterskan. Författarna anser att kommande studier bör fokusera på vad som motiverar patienten till livsstilsförändringar och vad patienterna själv upplever och deras intryck.

Slutsats

Diabetesrelaterade fotsår utgör en viktig faktor och detta kopplas till lägre livskva-litet samt social isolering, vilket i sin tur kan medföra dåligt självförtroende. Personcentrerat förhållningssätt verkar ha en positiv inverkan hos dessa personer. Genom att göra patienter delaktig i planeringen av sin egen vård så kan patentens självbestämmande stärkas, vilket kan leda till en förbättrad livskvalitet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskva-liteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Teamarbetet hade en stor på-verkan för att höja livskvaliteten. Denna studie kan vara ett viktigt bidrag till den fortsatta utvecklingen av att förbättra livskvalitén för äldre personer med diabetes-relaterade fotsår.

Förslag på fortsatt forskning

Vidare forskning behöver göras av åtgärder som kan vidtas för att främja livs-kvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår för att få veta mer om sjuksköterskornas beskrivningar. Vidare vore det intressant att ha möjlighet att göra studier omkring avancerad sårvård för att kunna ge bättre och kvalifice-rad sårvård i hemmet hos patienten. Denna studie har påvisat goda resultat för att ha en förbättrad livskvalitet. Med ett ökat antal deltagare kan forskning ge en ännu större trovärdighet.

SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION

Freweini Ogbaldet och Federika Zefi har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.

27

REFERENSLISTA

Agardh, C. & Berne, C. (Red.). (2010). Diabetes. (4. uppl., s.411–427). Stock-holm: Liber.

Alrub, A. A., Hyassat, D., Khader S. Y., Mustafa, B. R., Younes, N,.1 & Ajlouni., (2019). factors associated with health-related quality of life among Jordanian Pa-tients with Diabetic Foot Ulcer. Journal of Diabetes Research https://doi.org/10.1155/2019/4706720.

Apelqvist, J., & Bergqvist, D. (2010). Diabetesfoten IC. -D Agardh, C. Berne C(Red.). Diabetes (Fjärde upplagan). (s.411-427). Liber AB, Stockholm.

Berlin, J. Carlström, E. & Sandberg., H. (2009) Team – i vård, behandling och omsorg. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 978-91-44-05509-1

Carolan, M., Holman, J. & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24, 1011–1023. doi: 10.1111/jocn.12724

Carey, N. & Courtenay, M. (2007). A review of the activity and effects of nurse-led care in diabetes. Journal of Clinical Nursing, 16 (11), 296-304.

Cline, D. (2015). complexity of Care: A Concept analysis of older adult health Care Experiences. Nursing Education Perspectives, 36(2), 109–113. doi: 10.5480/14-1362

CODEX (2017). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad den 2 februari 2020, från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Dickinson, A. M., Frescos, N., Firth, J. C., & Hamblin, P. S. (2016). The characteristics of wound pain associated with diabetes-related foot ulcers: a pilot study. Hämtad 6 januari 2019 från https://web-b-ebscohost

com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=b59545e6-da13-28 4b2b-80f8-acefdfe46faf%40pdc-v-sessmgr0.

Duggleby, W., Hicks, D., Nekolaichuk, C., Holtslander, L.,Williams, A., Cham-bers, T. & Eby, J. (2012). Hope, older adults, and chronic illness: a metasynthesis of qualitative research. Journal of Advanced Nursing 68 (6), 1211–1223. doi: 10 1111/j.1365- 2648 2011.05919.x

Edberg, A.-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlen, J. (2017). Introduktion. I A. –K. Edberg (Red.) Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompe-tenser inom sjuksköterskans specialistområden (upplaga 1:6., s.15–25). Lund: Stu-dentlitteratur AB.

Edvardsson, D., Sjögren, K., Lood, Q., Bergland, Å., Kirkevold, M., & Sandman, P.-O. (2017). A person-centred and thriving-promoting intervention in nursing homes: study protocol for the U-Age nursing home multi-centre, non-equivalent controlled group beforeafter trial. BMC Geriatrics, 22(1). doi: 10.1186/s12877-016-0404-1

Ekman, I. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. Stockholm: Liber AB.

Ekman, I. & Norberg, A. (2017). Personcentrerad vård-teori och tillämpning. I A.– K. Edberg (Red.) Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjukskö-terskans specialistområden (upplaga 1:6., s.29–52). Lund: Studentlitteratur AB. Ericson-Lidman, E., & Strandberg, G. (2015). Learning to deal constructively with troubled conscience related to care providers' perceptions of deficient teamwork in residential care of 24 older people--a participatory action research study. Scandi-navian Journal of Caring Sciences, 29(2):215-24. doi: 10.1111/scs.12152.

Feldman, E., & Callaghan, B. (2013) The metabolic syndrome and neuropathy: Therapeutic challenges and opportunities. Annals of Neurology 74, 397-403.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.