Nämndens underlag för övergripande plan med budget Bildningsnämnden

(1)

Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2016-2018

Bildningsnämnden

(2)

2

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

2 Ansvarsområden och volymmått ... 5

2.1 Bildningsnämnden ... 5

2.2 Löpande verksamhet ... 6

3 Tillväxt, jobb och egen försörjning ... 11

3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar ... 11

3.2 Resultatmål ... 11

3.3 Indikatorer ... 12

4 Attraktiva boende- och livsmiljöer ... 13

5 Utbildning ... 15

6 Omsorg och trygghet ... 22

7 Kultur, idrott och fritid ... 24

8 Hållbar miljö ... 27

9 Ekonomi och organisation ... 29

(3)

3 10Prioriteringar av investeringar ... 33 11Bilaga: Nya upphandlingar ... 36

(4)

4

1 Inledning

Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för

planeringen för alla år under mandatperioden.

Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet.

Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget – detta dokument.

I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripandeplanen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten.

Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige kan nämnder och bolag fastställa nämndens/bolagets plan med budget. Varje nämnd, bolag och

kommunalförbund gör en egen planering för sin verksamhet. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen.

När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta fastställs i verksamhetsplaner.

(5)

5

2 Ansvarsområden och volymmått

2.1 Bildningsnämnden

Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt

gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående

skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt.

Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårds- verksamhet på landsbygden.

Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och

bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige.

Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos

2015

Prognos 2016 enl. SCB

Vår Höst Vår Höst

Antal barn i förskola 1619 1560 1697 1748

Antal barn i pedagogisk omsorg 11 12 ingår ovan Ingår ovan

Antal elever i grundsärskola 74 82 83 Ingår nedan

Antal elever i grundskola 3677 3776 3822 4019

Antal barn i fritidshem 1293 1393 1326 1364

Antal elever i gymnasieskolan 1196 1170 1154 1198

Antal elever i gymnasiesärskolan 46 41 43 Ingår ovan

Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs)

- 663

I Katrineholms skolor har ca 30% av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34% av de berättigade eleverna i

modersmålsundervisning medan motsvarande siffra för gymnasieskolan är 25%. Inom

grundskolan ligger andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett på samma nivå medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar.

Förslag till förändring av volymmått

Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Förslag till förändring

Antal barn i förskola Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg

Antal barn i pedagogisk omsorg Stryks

Kö läs- och skrivutredning Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Kö tal- och språkutredning Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år

Kö psykologutredning Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år

Antal elever IKE kartläggningsenhet Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år

(6)

6

Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Förslag till förändring

Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Andel elever som deltar i modersmålsundervisning Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år

2.2 Löpande verksamhet

Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling

Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår två verksamhetschefer.

Från och med 1 augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation.

Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för hela förvaltningens planering, uppföljning, resultat och budget både gentemot det statliga och det kommunala uppdraget.

Förvaltningschefen leder bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningschefen är firmatecknare och ytterst ansvarig i förvaltningens myndighetsutövning. Underställda

förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är förvaltningskontorets och enhetschefernas, rektorernas samt förskolechefernas närmaste chef. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för ledning, planering och uppföljning av förvaltningskontorets verksamhet och ansvarsområden (se nedan) och viss myndighetsutövning, samt är närmaste chef över de tre enhetscheferna. Fokus ska vara alla kommunens barn och ungdomar. Verksamhetschef 2 har ansvar för ledning, planering och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i egen regi - Katrineholms skolor 1-19 år.

Förvaltningskontoret omfattar personal som samordnar ekonomisk planering, uppföljning och kontroll, nämndsekretariat och kanslifunktion.

Inom förvaltningskontorets ansvarsområde finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna, exempelvis;

• Samordning av skolskjutsadministrationen och säkerhetsfrågor

• Skolbio och AV-media

• Handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola

• Samordning av kvalitetsuppföljning

• Administration av barnomsorg

• Samordning av genusmedveten styrning

• Utveckling av lärplattformen Lärknuten som pedagogiskt stöd i verksamheterna

• KomTek

• Lektor inom språk Förskola/pedagogisk omsorg

Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (fyra månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3- 5- åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (upp till 20 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon. Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ fritidshem.

Föräldrar kan välja plats i förskolan inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). I kommunen finns en fristående förskola,

(7)

7 Lyckebobarnen. Pedagogisk omsorg finns för närvarande endast i Forssjö. Kommunen erbjuder även pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger.

Fr o m 1 juli 2011 är kommunerna skyldiga att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen.

Förskolan erbjuder genom modersmålspedagoger språkstöd på modersmålet, om än i begränsad omfattning.

Inom förskolan finns idag tillgång till minst en lärplatta per förskoleavdelning.

Förskoleklass-grundskola-fritidshem

För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid.

Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har ett särskilt intresse för musik söka till Katrineholms musikklasser. På de olika högstadieskolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. Även i år 1-6 organiseras elevens val utifrån identifierade intressen och de förutsättningar som råder.

En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen - interkulturella enheten. Verksamheten tilldelas liksom övriga grundskolor skolpeng efter hur många elever som finns i verksamheten månad för månad. På interkulturella enheten kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på elevernas skolbakgrund. Inför 2016 kommer denna organisation att förändras till följd av ny lagstiftning och eleverna kommer då snabbare än idag placeras på sina hemskolor.

Den interkulturella enheten organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i grundskola och gymnasieskola.

Alla lärare inom grundskolan som är anställda på minst 50% har en egen dator och bland

eleverna finns det tillgång till ca. en dator per sju elever. Många klassrum är även utrustade med smartboardtavlor. Lärplattor finns i viss utsträckning på 7-9 skolorna.

Grundsärskola

Grundsärskolan ger elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar tre verksamhetsområden; grundsärskolan Ängen, träningsskolan Stenkullen samt Strandskolan för elever med diagnosen

autism/utvecklingsstörning.

Inom grundsärskolan har pedagoger och elever tillgång till samma IT-utrustning som den ordinarie grundskolan men utöver detta har eleverna också tillgång till lärplattor.

Gymnasieskola

Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på

studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats.

För elever som ännu inte är behöriga för gymnasieskolan erbjuds fem olika introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs i fyra egna gymnasieskolor;

Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet.

Elever från Katrineholm kan även välja att studera inom någon av de kommuner som omfattas

(8)

8 av samarbetsavtalet "Kolmårdsgrannar" där Finspång, Vingåker, Nyköping, Norrköping och Oxelösund ingår. Elever kan även välja friskola eller att gå i en annan kommun i de fall Katrineholms gymnasieskolor inte erbjuder utbildningen. Katrineholms gymnasieskolor erbjuder 15 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen.

Inom Katrineholms gymnasieskolor har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator.

Ellwynska skolan certifierades 2013 som ett lokalt vård- och omsorgscollege och utbildningen drivs i nära samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och

socialförvaltningen i Flen och Vingåker samt landstinget. I samarbete med landstinget Sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har dessutom ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat.

Katrineholms tekniska college (KTC) certifierades 2012 och är ett samarbete inom naturvetenskap och teknikområdet mellan Katrineholms kommun och näringslivet.

Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar. Genom ett nära samarbete utformas innehållet i utbildningarna för att passa näringslivets behov.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan erbjuder tre olika program; programmet för administration, handel och varuhantering, programmet för estetiska verksamheter och programmet för fastighet, anläggning och byggnation. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för

organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år.

Inom Katrineholms gymnasiesärskola har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator.

Studie- och yrkesvägledning

Alla studie- och yrkesvägledare är från hösten 2014 organiserad under en av gymnasieskolans rektorer och har i uppdrag att arbeta i ett 1-19 perspektiv. Respektive studie- och yrkesvägledare är fysiskt placerad på kommunenens olika skolor.

Elevhälsa

Tillgången till elevhälsa är lagstadgad och finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande,

utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för- , grund- och gymnasieskolan samlas kompetensen inom en central enhet - Elevhälsan. Här finns

skolhälsovården, skolpsykolog, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare och från och med 2013 även förvaltningens skoldatatek. Inom elevhälsan finns även kuratorsstöd för förskola och grundskola medan kuratorsstödet för gymnasieskolan finns organiserat under resp.

skolenhet. Målsättningen är att stödinsatser ska sättas in tidigt och att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp.

Skoldatatekets syfte är att erbjuda kunskaper om kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivproblematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; ”lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier”.

Kulturskola

Kulturskolan är en anslagsfinansierad verksamhet. Kulturskolans uppdrag utgår från Kulturplanen för barn och unga i Katrineholms kommun. I kulturplanen beskrivs värdet av kultur för både personlig utveckling, språkförmåga, kunskapsutveckling, hälsa,

(9)

9 samhällsuppbyggnad och samhörighet mellan människor.

Kulturskolan arbetar i följande verksamhetsformer:

• frivilliga ämneskurser i olika konstarter

• föreställningar, konserter och utställningar, både offentliga och i skolan

• verksamhet i samarbete med förskolan och skolan

• verksamhet tillsammans med andra kulturaktörer i Katrineholm, i länet, i Sverige och internationellt.

De frivilliga kurserna ska erbjudas alla barn och ungdomar i kommunen. En viktig del är

elevernas deltagande i kör-, ensemble- och annan gruppverksamhet. Kulturskolan har ett särskilt ansvar att försöka nå grupper som hittills är underrepresenterade i verksamheten. Elever med stark ambition och målinriktning ska erbjudas fördjupad undervisning. Alla elever i

verksamheten ges möjlighet att delta i föreställningar, konserter och utställningar.

Kulturskolan ska aktivt stödja förskolans och skolans arbete för ett ökat estetiskt lärande, i enlighet med läroplanerna. Detta kan ske genom direkta insatser med barn och elever,

föreställningar för förskolan och skolan, arbete med elever med särskilda behov genom Kultur på recept och fortbildning av förskolans och skolans personal. Kulturskolan har också ett särskilt ansvar för att samordna Skapande skola-insatserna i kommunen.

Kulturskolan ska arbeta i nära samarbete med barn- och ungdomsverksamheten inom kultur- och turismförvaltningen samt med kulturföreningar inom kommunen.

Kulturskolan ska aktivt söka nya verksamhetsformer och samarbetspartners.

KomTek

Teknik och entreprenörskap har varit prioriterade områden i Katrineholms skolor under flera år.

KomTek som är en anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan 2014 är en kommunal teknik- och entreprenörskola som vänder sig till barn och ungdomar i grundskoleåldern samt till personal inom skolan. På KomTek kan barn och ungdomar utveckla sin kreativitet och sina talanger på ett lustfyllt sätt. KomTek är en fritidsverksamhet och ett komplement till

undervisningen i skola och arbetsliv. Skolklasser kan besöka KomTek och förlägga delar av sin praktiska teknik där. Kommunens målsättning med KomTek är att stimulera och öka intresset för teknik bland flickor och pojkar, unga och pedagoger av båda könen samt öka samarbetet med näringslivet. En annan målsättning är att skapa en röd tråd inom teknik och

entreprenörskap, där även arbetet med NTA-lådor, NO-profiler inom grundskolan och KTC (Katrineholms tekniska college) utgör en viktig del.

SamTid

SamTid är anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan 2014. Samtid är en verksamhet som bedrivs i samverkan med socialförvaltningen och vars mål är att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro och uppmärksamma elever i riskzonen för att tillsammans utforma lämpligt stöd till elever och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan och omfattar även elever i friskolor.

Aktivitetsansvar

Bildningsnämnden är huvudman för kommunens aktivitetsansvar, vilket omfattar kommunens icke skolpliktiga ungdomar till dess de fyller 20 år. Samverkan kring detta sker med

socialförvaltningen och Viadidakt.

(10)

10 Fritidsgårdsverksamhet

Verksamheten – som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i

föreningslivet. Sedan ett antal år tillbaka har bildningsnämnden ansvar för

fritidsgårdsverksamhet i Sköldinge, Strångsjö och Forssjö. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet på ideell basis skolans lokaler och i nära samarbete med Bie skolenhet. Kultur- och

turismnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm.

(11)

11

3 Tillväxt, jobb och egen försörjning

• Befolkningstillväxt

• Hög sysselsättning

• Ökad egen försörjning

• Växande och mångsidigt näringsliv

• Landsbygdsutveckling

3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

För att uppmuntra och stimulera entreprenörskap sker på samtliga Katrineholms gymnasieskolor ett samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Under ett år får de driva ett eget företag, ett så kallat UF-företag där de får sälja verkliga varor och

tjänster. De går igenom ett företags hela livscykel, från start till drift och avveckling och får på så sätt kunskaper om och erfarenhet av företagande. Elevernas tar själv fram en affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital. Till varje UF-företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Lindengymnasiet utsågs till Årets UF-skola i Sörmland 2015.

Hösten 2016 startar en ny spetsutbildning med fokus på animation och visualisering på Duveholmsgymnasiet. Utbildningen som kommer att ha riksintag, som alltså är godkänd av Skolverket, finns bara på två andra håll i landet. Flickor och pojkar från hela landet kommer att ha möjlighet att söka utbildningen. Utbildningen kommer att fylla ett behov av kompetens inom animering, visualisering och all typ av rörlig grafik. Ett behov som redan i dag är mycket stort och som beräknas öka i och med nya användningsområden. Utbildningen är

högskoleförberedande och genom samarbete med Mälardalens högskola finns en naturlig koppling till att studera vidare. Möjligheten att få jobb bedöms som god.

3.2 Resultatmål

Resultatmål Nämndens/bolagets

resultatmål Invånarantalet

ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat

Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag

Fler ungdomar ska starta UF-företag X

Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka

Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka

(12)

12

3.3 Indikatorer

Resultatmål Indikator Källa Uppfölj

ning Kommentar Fler

ungdomar ska starta UF- företag

Antal elever som driver UF-företag

Ung

Företagsamhet Södermanland

Årlig

(13)

13

4 Attraktiva boende- och livsmiljöer

• Ökat bostadsbyggande

• Attraktiv stadsmiljö

• Levande landsbygd

• Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik

4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är 40 000 invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste åren har tio nya förskoleavdelningar öppnats och beslut finns om att öppna ytterligare 15 avdelningar under de närmaste åren. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven.

Under 2016 planeras utbyggnad av Näverstugan med tre avdelningar, Berguven med fyra avdelningar, Skogsborg med fyra avdelningar och Forssjö med en ny avdelning och flytt av tre befintliga.

Med befolkningsmålet om 40 000 invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de sista åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda.

Idag finns stora krav på kringutrymmen i form av grupprum, lärararbetsrum mm. vilket gör att flera av dagens skollokaler inte är ändamålsenliga. Under 2015 har

kommunledningsförvaltningen haft i uppdrag att i samverkan bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB ta fram en långsiktig planering för kommunens skollokaler.

Uppdraget har utmynnat i en plan för skolans utbyggnad men i avvaktan på att denna kan bli verklig måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Mer om detta finns att läsa i dokumentet "Långsiktiga planering för skolor" som kommer att presenteras för kommunstyrelsen i augusti.

I en levande och växande kommun med ett ökat antal invånare ställs det också krav på samordning mellan förvaltningarna när det gäller nyttjande av lokaler. Det är inte bara bildningsförvaltningen som upplever dagens situation i skolorna som problematisk utan även service- och teknikförvaltningen signalerar att flera kök och matsalar av utrymmesskäl har svårt att ta emot fler elever och att leverera fler portioner. I det "Kostpolitiska programmet" slås den politiska viljeinriktningen när det gäller kommunens kostverksamhet fast. Programmet

innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen. Där står bland annat att lunchen i kommunens skolor ska serveras mellan kl. 11.00 och 13.00 och att barn och ungdomar ska ha möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Redan idag har en del skolor svårt att få schemaläggningen av lunchen att fungera. Öppnande av fler mottagningskök ställer även högre krav på mattransporterna. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och placering av elever. På samma sätt är det viktigt att samarbeta kring den resursökning och kompetenshöjning som krävs vid ökat antal specialkost, för att garantera barnen trygga och säkra måltider.

4.2 Resultatmål

resultatmål

(14)

14

resultatmål Ökat bostadsbyggande

Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka

Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka X

Fortsatt bra kommunikationer

Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar

4.3 Indikatorer

ning Kommentar Till- och frångängligheten i

kommunala lokaler ska öka

Tillgänglighet

till kommunala lokaler

(15)

15

5 Utbildning

• Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat

• Trygga barn och ungdomar som mår bra

• Höjd utbildningsnivå

5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamenten för våra barns och ungas framtid och för

Katrineholms fortsatta utveckling.

Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan

De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna

jämförelser, som presenterades i april 2015, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på samtliga punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling.

Betygen från läsåret 2014/15 visar att andelen elever som når alla mål i årskurs 9 har ökat och meritvärdet har höjts jämfört med läsåret 2013/14. Katrineholms grundskolor ligger, enligt den senaste Öppna jämförelsen, trots detta under rikssnittet gällande exempelvis antalet elever i årskurs nio som når kunskapskraven i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio.

Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen och fortsätter fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete.

En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna struktur har det senaste decenniet blivit mer problematiskt än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. Resultaten måste bedömas mot dessa bakgrundsfaktorer.

Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling har haft svårt att ställa om till de nya förutsättningarna.

Under två år har det pågått ett intensivt arbete med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation inom bildningsförvaltningen. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under 2015 har det presenterats en kartläggning av samtliga utvecklingsprocesser som pågår inom

bildningsförvaltningen. Kartläggningen kommer att presenteras på samtliga enheter under hösten 2015. Det har utsetts en utvecklingsstrateg inom förvaltningskontorets befintliga personalgrupp som kommer att påbörja ett arbete med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. Ett första steg är att skapa gemensam tid för

kompetensutveckling för grundskola och gymnasieskola under läsåret. Fokusering på synliggörande av det utvecklingsarbete som pågår kommer att starta under hösten 2015 och fortsätta under 2016. Fortsatt arbete med att systematisera utvecklingsprocesserna, att samla upp de utvecklingsområden som kommer fram i Qualisarbetet och att skapa en större långsiktighet i utvecklingsarbetet kommer också att ske 2016. Under 2016 planeras en uppföljning av

kartläggningen.

För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga förskolor och skolor av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under 2016 kommer sex förskolor och

(16)

16 sex skolor att genomgå en extern granskning. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor.

Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. I dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de uppgifter som kommit fram i kvalitetsredovisningarna bör fokuserade områden 2016 bland annat vara;

• Förskola - stöd/pedagogisk handledning för att finna vägar för att omsätta kompetensutveckling i praktiken, skapa möjligheter för allas delaktighet i det

systematiska kvalitetsarbetet, se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter samt hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten

• Grundskola och fritidshem - skapa förutsättningar för kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner, utveckla möjligheter till

sambedömning och se över rutinerna i frågan, öka tillgången till teknisk utrustning och ordna fortbildning för personalen, öka elevers och föräldrars delaktighet och nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten

• Gymnasieskola - öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet, fortsätta arbetet med att synligöra program-, examens- och kursmål, ge eleverna förutsättningar för att kunna reflektera kring det egna lärandet, utveckla former för att jämföra effekterna av arbetssätt och arbetsformer.

• Ett prioriterat område i samtliga verksamheter är styrning och ledarskap på alla nivåer.

Det innefattar både det personliga ledarskapet och styrning av organisationens olika processer.

I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av barn och unga i kraft. Lagen innebär att bildningsförvaltningen måste ändra den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas eftersom en statlig utredning är tillsatt som efter bedömning kommer att ge förslag på eventuella justeringar.

Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för

bedömning av mognads- och kunskapsnivå. På denna enhet ska fokus även ligga på att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor

bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas ska eleven få visats maximalt två år i denna men ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass.

Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Om anpassningar i studiegången görs under denna period får det endast vara till förmån för svenska och svenska som andra språk.

Bildningsförvaltningens mottagningsenhet, den Interkulturella enheten (IKE) kommer i och med detta att bli en kartläggningsenhet där eleverna stannar betydligt kortare tid än idag. Redan nu förbereder förvaltningen detta i och med förändringar i tjänstefördelningen och planering för successivt kortare vistelse före utslussning under hösten 2015.

Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Detta kommer delvis att kunna

möjliggöras via det riktade statsbidrag som tillförs kommunen med start hösten 2015. Med tanke på den lokalsituation, med fullbelagda lokaler, som finns inom tätortens grundskolor är det i många fall inte möjligt att skapa mindre grupper. Vad som däremot är möjligt är att tillföra mer personal till elevgrupperna, det vill säga skapa en högre personaltäthet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till

(17)

17 kostnader för att:

1. minska klass- eller gruppstorleken,

2. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 3. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller

4. på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna.

Under läsåret 2015/16 kommer Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 5 mnkr vilket motsvarar ca. 10 tjänster. Nytt beslut kommer sedan att tas inför kommande bidragsår.

För att nå målet om att fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan räcker det inte med att satsa på mindre grupper för de lägre åldrarna. Även elevgrupperna i år 7-9 behöver minskas så att varje flicka och pojke får mer tid med sina lärare. Idag har klasserna i år 7-9 i snitt 27 elever. För att minska klasstorlekarna med en elev behöver skolpengen höjas med ca. 2 200 kr per elev och år.

Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i

förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om 30 000 kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Detta bidrag räcker inte för att möjliggöra en gruppminskning i Katrineholms kommun utan täcker cirka en tredjedel av behovet. För att möjliggöra en minskning skulle kommunen själva behöva tillföra resterade två tredjedelar. Totalt sett behöver skolpengen för barn i förskolan höjas med ca 4 400 kr per barn och år för att möjliggöra en minskning av barngrupperna och samtidigt öka

personaltätheten.

Som ett komplement till vanliga studier vill bildningsförvaltningen utreda frågan om

möjligheten att bedriva fjärrstudier på vissa skolor och inom vissa ämnen. Redan idag bedrivs fjärrstudier inom gymnasieskolans språkkurser, detta möjliggör samläsning mellan

Duveholmsgymnasiet och Lindengymnasiet.

Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades 2013 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Efter dessa tre år har samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgått utbildningen. Kommunen deltar också i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå.

Trygga barn och ungdomar som mår bra

Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för dessa blivit längre.

För psykologinsatser har elevhälsan på kort tid gått ifrån en väntetid på fyra till tio månader och de kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader innan de kan handlägga psykologärenden.

För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider redan uppe i 12 månader.

Detta kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en stor oro och stress över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade från IKE. Skolorna vill ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har idag inte resurser att

(18)

18 tillmötesgå alla dessa ansökningar inom lämplig tidsrymd och dessa ansökningar kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal då IKE-verksamheten förändras i och med den nya lagstiftningen om betydligt kortare tid på IKE innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola.

Elevhälsan behöver tillföras ökade resurser för att kunna korta köerna och möta de behov som finns i verksamheten.

Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under 2016. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och

bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och

socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en

möjlighet till en fungerande skolgång.

Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plug- in. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar av båda könen som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan.

Under våren 2015 har bildningsförvaltningen i samverkan med Viadidakt skrivit en delansökan till ESF (Europeiska SocialFonden) gällande så kallade Drop-outs. Besked om medel beviljas kommer i augusti 2015. Beviljas kommunen medel för ändamålet kommer en projektledare att kunna utses för tre år med start i september 2015. Syftet i initialskedet är att genom intervjuer fördjupa kunskapen om varför flera av Katrineholms gymnasieelever väljer att hoppa av och aldrig fullfölja sin utbildning, samt att genom omvärldsbevakning studera projekt i andra delar av landet riktade mot målgruppen och identifiera framgångsfaktorer. I steg två kommer en förebyggande verksamhet baserad på samlad kunskap att byggas upp. Hur denna kommer att utformas beror på resultaten den initiala fasen.

Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 kommer arbetet med att införa policyn på varje skola att intensifieras och ett årshjul har tagits fram. Under 2016 kommer detta arbete att fortsätta och det kommer även att ske en utvärdering av det arbete som genomförts.

En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Samarbetet mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa. Alla elever, oberoende av kön och härkomst i Katrineholms kommun ska ha möjlighet att klara målen i grundskolan och att nå höga resultat. Att kunna koncentrera sig är en förutsättning för att kunna studera. Därför har ett projekt bedrivits under 2015 med syfte att undersöka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga.

Efter projektets avslutande i början av 2016 kommer resultaten att sammanställas och

analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under 2016.

Höjd utbildningsnivå

Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att

Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är viktiga strävansmål som rör hela skolans personal.

(19)

19 Livslång vägledning omfattar information, rådgivning, vägledning och karriärhantering och ska ses som en central del av varje pojkes och flickas livslånga lärande. Livslång vägledning är också viktig för att minska studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Det finns ett växande behov av att hjälpa människor att hantera övergångar mellan olika utbildningar samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Här ingår även att de ska kunna tillgodogöra sig stora mängder information och att kritiskt kunna granska den

marknadsföring som sker av olika utbildningar. Vägledning är en process som tar tid. För att den ska leda till hållbara val för som inte är bundna vid könsstereotypa förväntningar och för att undvika kostsamma avhopp och programbyten behöver vägledningen ha en stark roll.

Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier samt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen för ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även anpassat för lägre åldrar. Det har även skett en förstärkning med 1,0 studie- och yrkesvägledartjänst.

Övrigt

Under flera år har bildningsförvaltningens sett en ökning av behovet av omsorg på tid utanför ordinarie öppettid. Inom Katrineholms kommun bedrivs pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. Bildningsförvaltningen har i uppdrag från kommunchefen att utreda om det är möjligt att bedriva omsorg på obekväm tid som nattöppen förskola. Syftet med utredningen är bland annat att se om verksamheten kan bedrivas på ett mera effektivt sätt.

5.2 Resultatmål

resultatmål

Förskolan ska byggas ut efter behov X

Trygg och utvecklande förskoleverksamhet X

Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan X

Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat X

Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat X

Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka X

Höjd utbildningsnivå i kommunen X

Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar X

5.3 Indikatorer

ning Kommentar Förskolan ska byggas ut efter

behov

Minst 15 nya

förskoleavdelningar ska öppnas under

mandatperioden

Egen

redovisning BIF

Delår

Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum

KKiK, egen redovisning BIF

Årlig

(20)

20

ning Kommentar Väntetid i antal dagar för de

barn som inte

fått plats på förskola på önskat placeringsdatum

KKiK, egen redovisning BIF

Årlig

Trygg och utvecklande förskoleverksamhet

Antal

barn per avdelning i förskolan

Egen

redovisning BIF

Delår Stryks

Barn per årsarbetare i förskolan, antal

KKiK Delår Ny indikator

Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn

per närvarande personal

Egen

redovisning BIF

Delår

Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen redovisning BIF

Årlig

Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor

Qualis enkät till föräldrar

Årlig

Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan

Andel

flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa

Egen

redovisning BIF Årlig

Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla

delmoment för de nationella proven i årskurs 3

Skolverket Årlig

Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla

delmoment för de nationella proven i årskurs 6

Skolverket Årlig

Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat

Andel

flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till

gymnasieskolan

Skolverket Årlig

Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9

Skolverket Årlig

Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat

Andel

flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år

Skolverket Årlig

Andel flickor och pojkar med grundläggande

behörighet till universitet och högskola

SCB och Skolverket

Årlig

Betygspoäng för flickor och pojkar efter

avslutad gymnasieutbildning

SCB och Skolverket

Årlig

Andelen elever som mår bra och

trivs i skolan ska öka

Antal

barn per klass i förskoleklass-årskurs 3

Egen

redovisning BIF

Delår Stryks

Elever/pedagogisk personal grundskola, lägeskommun, antal

SCB och Skolverket

Delår Ny indikator

Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen

KKiK Årlig

Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen

KKiK Årlig

(21)

21

ning Kommentar Andelen flickor och pojkar

som mår bra

Landstinget Sörmland, Liv &

hälsa ung

Vart tredje år

Andelen flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger

Landstinget Sörmland, Liv &

hälsa ung

Vart tredje år

Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på

högstadiet och Duveholmsgymnasiet

Egen

redovisning STF Delår

Höjd utbildningsnivå i kommunen

Andel

kvinnor och män som klarar målen i gymnasial

vuxenutbildning

Skolverket Årlig

Andel kvinnor och män som börjat på

universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

SCB och Skolverket

Årlig

Andel kvinnor och män med eftergymnasial

utbildning

SCB Årlig

Den digitala delaktigheten ska

öka i alla åldrar

Andel

invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga

SCB:s medborgar- undersökning, tilläggsfråga

Udda år

Antal personer som deltar i kommunens

aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten

Egen redovisning, KTF

Delår

(22)

22

6 Omsorg och trygghet

• Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet

• Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i

6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och

föräldrar kring alkohol, droger och brott.

Under 2014 genomförde Landstinget den återkommande avscanningen av hälsoläget hos elever i årskurs 5, 7, 9 i grundskolan och i år 2 på gymnasieskolan i nästan alla län. Enligt enkäten uppgav eleverna i Katrineholms kommun att de känner sig trygga i sitt bostadsområde

framförallt på dagen – där hade både eleverna i årskurs 7 och år 2 (gy) höga procenttal som var högre än i länet – framför allt i årskurs 7. Dock var det intressant att se att flickorna (95 %) var något tryggare än pojkarna i sjuan (92 %) medan det var omvändt i år 2 på gymnasiet (flickor:

93 %, pojkar: 99 %). Däremot var det sämre resultat samt en stor skillnad mellan könen i båda åldersgrupperna när det gällde bostadsområdet och kvällstid/nattid: flickornas värden var avsevärt lägre än pojkarnas. (Årskurs 7: flickor – 60 %, pojkar – 83 %. År 2: flickor – 63 %, pojkar – 86 %). Bildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbeta med de resultat i enkäten som har stora könsskillnader, har sjunkit sedan föregående mätning eller som skiljer ut sig på ett negativt sätt jämfört med länets resultat.

I kommunplanen lyfts tanken om en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral skulle samverka för att på olika sätt stärka familjer. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har under 2015 gjort en förstudie för en familjecentral.

6.2 Resultatmål

resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov

Ökad trygghet för hemtjänstens brukare

Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare

Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning

Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum

X

Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov

Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare X

6.3 Indikatorer

ning Kommentar Barn och ungdomar i behov

av

stöd från socialnämnden

Antal

informationsbesök av socialsekreterare på förskola,

Egen redovisning SOC

Årlig

(23)

23

ning Kommentar ska i ökad utsträckning

upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum

BVC och skola

Genomsnittlig utredningstid (antal

dagar) för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och

ungdomar 0-20 år

KKiK, egen redovisning SOC

Årlig

Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårds-undersökning i samband med

socialnämndens första placering av individen

Delår

Andel barn i familjehem som besökts minst en

gång per kvartal

Delår

Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan

Egen redovisning SOC/BIF

Årlig

Ökad trygghet och säkerhet för

kommunens invånare

Invånarnas

bedömning av tryggheten i kommunen

SCB:s medborgar- undersökning eller polisens

trygghetsunders ökning

Udda år

Andel klotter som saneras inom 24 timmar

avseende fastigheter som kommunkoncernen ansvarar för

Antal anmälda våldsbrott i kommunen, (per 100 000 invånare)

BRÅ Årlig

Antal personer som skadas eller omkommer i

olyckor som föranleder räddningsinsats

VSR Årlig

Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid

VSR Årlig

Antal personer som utbildats av

räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder

VSR Årlig

Andel av de olyckor som föranleder larmning av räddningstjänst där en första insats gjorts av enskilda

VSR Årlig

(24)

24

7 Kultur, idrott och fritid

• Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av

• Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott

• Stark samverkan med föreningslivet

• God folkhälsa

7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Katrineholms kulturskola bidrar till att barn och unga utvecklas till skapande, ansvarstagande medborgare men är också en viktig del av Katrineholms rykte och varumärke.

Under våren 2015 har regeringen uttryckt att de vill stärka möjligheten till samverkan mellan kulturskola och skola.

Våren 2015 tog bildningsnämnden beslut om uppdrag för Kulturskolans verksamhet som ska gälla för mandatperioden 2015-2018. Utifrån detta uppdrag har Kulturskolan dragit upp riktlinjer för sitt framtida arbete. I det uppdrag som Kulturskolan fått beskrivs flera utvecklingsområden:

• ”Kulturskolan ska stödja förskolans och skolans arbete för ett ökat estetiskt lärande, i enlighet med läroplanerna”.

• ”Kulturskolan ska nå grupper som hittills är underrepresenterade i verksamheten, så att elevsammansättningen speglar samhället i övrigt”.

• ”De frivilliga kurserna ska erbjudas alla barn och ungdomar i kommunen i åldern 0-25 år”

• ”Frivilliga ämneskurser i olika konstarter, såsom musik, bild och form, dans, teater och musikal”

För att kunna fullgöra detta nya uppdrag krävs mer verksamhetsanpassade lokaler än de som finns idag. Barn- och elevantalet i kommunen har under de senaste åren ökat väsentligt.

Kulturskolans budget är i dagsläget anslagsfinansierad och följer alltså inte elevutvecklingen.

Kulturskolan har som tradition att producera en storföreställning vartannat år, en sådan

storföreställning kommer att äga rum 2016. Under 2016 är det även dags för luciaföreställningen som på samma sätt äger rum vartannat år. De större föreställningar som Kulturskolan

producerar, med olika samarbetspartners, spelar en stor roll för kommunens kulturella image.

Det talas med respekt i många andra kommuner om Katrineholms kulturskolas högkvalitativa produktioner. Bildningsnämnden behöver omfördela medel de år dessa produktioner äger rum för att kulturskolan inte ska behöva dra ner på annan verksamhet för att finansiera dessa arrangemang.

Det finns många väl fungerade samverkansområden mellan bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen. Bland annat samverkar de två förvaltningarna kring olika läsprojekt, skolbiblioteken och Skapande skola. Samverkan sker också mellan Kulturskolan, Perrongen och DuD i olika ungdomsprojekt. "Kulturstrategin för barn och unga" kommer att beslutas under hösten 2015 och kommer att gälla för mandatperioden. Detta är ytterligare en gemensam fråga för bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen och i denna fråga är även vård- och omsorgsförvaltningen involverad.

Under 2016 kommer det att finnas behov av ett omfattande samarbete mellan de tre berörda förvaltningarna då "Kulturstrategin för barn och unga" ska omvandlas till en handlingsplan för mandatperioden. "Kulturstrategin för barn och unga" och den tillhörande handlingsplanen ska bli en bidragande faktor till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun är nöjda med den

(25)

25 kulturverksamhet som finns i kommunen. En förhoppning är att handlingsplanen kommer att leda till ännu flera samverkansområden mellan förvaltningarna.

Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2016 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att planera för insatser utifrån målet om manliga förebilder och att öka pojkars läsning. Utöver detta pågår i samverkan mellan språkutvecklaren och bibliotekarierna/bibliotekspedagogerna en kurs kring läsning och läsförståelse (samtal om texter). Det kommer också att genomföras en ny kurs för pedagoger i förskolan Litteraturläsning i förskolan.

7.2 Resultatmål

resultatmål Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet X

Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun X

Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med X

Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare

Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen

Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter X

Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka X

7.3 Indikatorer

ning Kommentar Fler

invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet

Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm

Udda år

Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun

Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur,

föreningsliv, nöjen)

SCB:s medborgar- undersökning

Udda år

Kulturverksamheter som invånarna

är nöjda med

Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten

Udda år

Invånarnas bedömning av utställnings- och

konstverksamheter

Udda år

Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter

Udda år

Andel barn och ungdomar som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet

Årlig

Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter

Könsfördelning

på Perrongen, Lokstallet.

Egen

redovisning KTF Delår

Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet

Egen

redovisning KTF Årlig

Andelen invånare med goda Andel invånare Hälsa på lika

(26)

26

ning Kommentar levnadsvanor ska öka som använder tobak villkor

Andel invånare

med skadliga alkoholvanor

Hälsa på lika villkor Andel invånare

som äter frukt och grönt minst fem gånger per dag

Hälsa på lika villkor

Andel invånare

som ägnar minst 3 timmar per vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter

Hälsa på lika villkor