Resultatmål Indikator Källa Uppfölj
ning Kommentar Fler
ungdomar ska starta UF-företag
Antal elever som driver UF-företag
Ung
Företagsamhet Södermanland
Årlig
13
4 Attraktiva boende- och livsmiljöer
• Ökat bostadsbyggande
• Attraktiv stadsmiljö
• Levande landsbygd
• Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik
4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är 40 000 invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste åren har tio nya förskoleavdelningar öppnats och beslut finns om att öppna ytterligare 15 avdelningar under de närmaste åren. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven.
Under 2016 planeras utbyggnad av Näverstugan med tre avdelningar, Berguven med fyra avdelningar, Skogsborg med fyra avdelningar och Forssjö med en ny avdelning och flytt av tre befintliga.
Med befolkningsmålet om 40 000 invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de sista åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda.
Idag finns stora krav på kringutrymmen i form av grupprum, lärararbetsrum mm. vilket gör att flera av dagens skollokaler inte är ändamålsenliga. Under 2015 har
kommunledningsförvaltningen haft i uppdrag att i samverkan bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB ta fram en långsiktig planering för kommunens skollokaler.
Uppdraget har utmynnat i en plan för skolans utbyggnad men i avvaktan på att denna kan bli verklig måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Mer om detta finns att läsa i dokumentet "Långsiktiga planering för skolor" som kommer att presenteras för kommunstyrelsen i augusti.
I en levande och växande kommun med ett ökat antal invånare ställs det också krav på samordning mellan förvaltningarna när det gäller nyttjande av lokaler. Det är inte bara bildningsförvaltningen som upplever dagens situation i skolorna som problematisk utan även service- och teknikförvaltningen signalerar att flera kök och matsalar av utrymmesskäl har svårt att ta emot fler elever och att leverera fler portioner. I det "Kostpolitiska programmet" slås den politiska viljeinriktningen när det gäller kommunens kostverksamhet fast. Programmet
innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen. Där står bland annat att lunchen i kommunens skolor ska serveras mellan kl. 11.00 och 13.00 och att barn och ungdomar ska ha möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Redan idag har en del skolor svårt att få schemaläggningen av lunchen att fungera. Öppnande av fler mottagningskök ställer även högre krav på mattransporterna. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och placering av elever. På samma sätt är det viktigt att samarbeta kring den resursökning och kompetenshöjning som krävs vid ökat antal specialkost, för att garantera barnen trygga och säkra måltider.
4.2 Resultatmål
Resultatmål Nämndens/bolagets
resultatmål
14
Resultatmål Nämndens/bolagets
resultatmål Ökat bostadsbyggande
Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka
Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka X
Fortsatt bra kommunikationer
Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar
4.3 Indikatorer
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj
ning Kommentar Till- och frångängligheten i
kommunala lokaler ska öka
Tillgänglighet
till kommunala lokaler
15
5 Utbildning
• Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat
• Trygga barn och ungdomar som mår bra
• Höjd utbildningsnivå
5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamenten för våra barns och ungas framtid och för
Katrineholms fortsatta utveckling.
Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan
De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna
jämförelser, som presenterades i april 2015, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på samtliga punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling.
Betygen från läsåret 2014/15 visar att andelen elever som når alla mål i årskurs 9 har ökat och meritvärdet har höjts jämfört med läsåret 2013/14. Katrineholms grundskolor ligger, enligt den senaste Öppna jämförelsen, trots detta under rikssnittet gällande exempelvis antalet elever i årskurs nio som når kunskapskraven i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio.
Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen och fortsätter fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete.
En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna struktur har det senaste decenniet blivit mer problematiskt än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. Resultaten måste bedömas mot dessa bakgrundsfaktorer.
Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling har haft svårt att ställa om till de nya förutsättningarna.
Under två år har det pågått ett intensivt arbete med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation inom bildningsförvaltningen. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under 2015 har det presenterats en kartläggning av samtliga utvecklingsprocesser som pågår inom
bildningsförvaltningen. Kartläggningen kommer att presenteras på samtliga enheter under hösten 2015. Det har utsetts en utvecklingsstrateg inom förvaltningskontorets befintliga personalgrupp som kommer att påbörja ett arbete med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. Ett första steg är att skapa gemensam tid för
kompetensutveckling för grundskola och gymnasieskola under läsåret. Fokusering på synliggörande av det utvecklingsarbete som pågår kommer att starta under hösten 2015 och fortsätta under 2016. Fortsatt arbete med att systematisera utvecklingsprocesserna, att samla upp de utvecklingsområden som kommer fram i Qualisarbetet och att skapa en större långsiktighet i utvecklingsarbetet kommer också att ske 2016. Under 2016 planeras en uppföljning av
kartläggningen.
För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga förskolor och skolor av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under 2016 kommer sex förskolor och
16 sex skolor att genomgå en extern granskning. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor.
Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. I dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de uppgifter som kommit fram i kvalitetsredovisningarna bör fokuserade områden 2016 bland annat vara;
• Förskola - stöd/pedagogisk handledning för att finna vägar för att omsätta kompetensutveckling i praktiken, skapa möjligheter för allas delaktighet i det
systematiska kvalitetsarbetet, se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter samt hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten
• Grundskola och fritidshem - skapa förutsättningar för kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner, utveckla möjligheter till
sambedömning och se över rutinerna i frågan, öka tillgången till teknisk utrustning och ordna fortbildning för personalen, öka elevers och föräldrars delaktighet och nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten
• Gymnasieskola - öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet, fortsätta arbetet med att synligöra program-, examens- och kursmål, ge eleverna förutsättningar för att kunna reflektera kring det egna lärandet, utveckla former för att jämföra effekterna av arbetssätt och arbetsformer.
• Ett prioriterat område i samtliga verksamheter är styrning och ledarskap på alla nivåer.
Det innefattar både det personliga ledarskapet och styrning av organisationens olika processer.
I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av barn och unga i kraft. Lagen innebär att bildningsförvaltningen måste ändra den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas eftersom en statlig utredning är tillsatt som efter bedömning kommer att ge förslag på eventuella justeringar.
Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för
bedömning av mognads- och kunskapsnivå. På denna enhet ska fokus även ligga på att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor
bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas ska eleven få visats maximalt två år i denna men ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass.
Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Om anpassningar i studiegången görs under denna period får det endast vara till förmån för svenska och svenska som andra språk.
Bildningsförvaltningens mottagningsenhet, den Interkulturella enheten (IKE) kommer i och med detta att bli en kartläggningsenhet där eleverna stannar betydligt kortare tid än idag. Redan nu förbereder förvaltningen detta i och med förändringar i tjänstefördelningen och planering för successivt kortare vistelse före utslussning under hösten 2015.
Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Detta kommer delvis att kunna
möjliggöras via det riktade statsbidrag som tillförs kommunen med start hösten 2015. Med tanke på den lokalsituation, med fullbelagda lokaler, som finns inom tätortens grundskolor är det i många fall inte möjligt att skapa mindre grupper. Vad som däremot är möjligt är att tillföra mer personal till elevgrupperna, det vill säga skapa en högre personaltäthet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till
17 kostnader för att:
1. minska klass- eller gruppstorleken,
2. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 3. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller
4. på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna.
Under läsåret 2015/16 kommer Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 5 mnkr vilket motsvarar ca. 10 tjänster. Nytt beslut kommer sedan att tas inför kommande bidragsår.
För att nå målet om att fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan räcker det inte med att satsa på mindre grupper för de lägre åldrarna. Även elevgrupperna i år 7-9 behöver minskas så att varje flicka och pojke får mer tid med sina lärare. Idag har klasserna i år 7-9 i snitt 27 elever. För att minska klasstorlekarna med en elev behöver skolpengen höjas med ca. 2 200 kr per elev och år.
Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i
förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om 30 000 kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Detta bidrag räcker inte för att möjliggöra en gruppminskning i Katrineholms kommun utan täcker cirka en tredjedel av behovet. För att möjliggöra en minskning skulle kommunen själva behöva tillföra resterade två tredjedelar. Totalt sett behöver skolpengen för barn i förskolan höjas med ca 4 400 kr per barn och år för att möjliggöra en minskning av barngrupperna och samtidigt öka
personaltätheten.
Som ett komplement till vanliga studier vill bildningsförvaltningen utreda frågan om
möjligheten att bedriva fjärrstudier på vissa skolor och inom vissa ämnen. Redan idag bedrivs fjärrstudier inom gymnasieskolans språkkurser, detta möjliggör samläsning mellan
Duveholmsgymnasiet och Lindengymnasiet.
Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades 2013 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Efter dessa tre år har samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgått utbildningen. Kommunen deltar också i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå.
Trygga barn och ungdomar som mår bra
Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för dessa blivit längre.
För psykologinsatser har elevhälsan på kort tid gått ifrån en väntetid på fyra till tio månader och de kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader innan de kan handlägga psykologärenden.
För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider redan uppe i 12 månader.
Detta kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en stor oro och stress över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade från IKE. Skolorna vill ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har idag inte resurser att
18 tillmötesgå alla dessa ansökningar inom lämplig tidsrymd och dessa ansökningar kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal då IKE-verksamheten förändras i och med den nya lagstiftningen om betydligt kortare tid på IKE innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola.
Elevhälsan behöver tillföras ökade resurser för att kunna korta köerna och möta de behov som finns i verksamheten.
Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under 2016. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och
bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och
socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en
möjlighet till en fungerande skolgång.
Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plug-in. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar av båda könen som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan.
Under våren 2015 har bildningsförvaltningen i samverkan med Viadidakt skrivit en delansökan till ESF (Europeiska SocialFonden) gällande så kallade Drop-outs. Besked om medel beviljas kommer i augusti 2015. Beviljas kommunen medel för ändamålet kommer en projektledare att kunna utses för tre år med start i september 2015. Syftet i initialskedet är att genom intervjuer fördjupa kunskapen om varför flera av Katrineholms gymnasieelever väljer att hoppa av och aldrig fullfölja sin utbildning, samt att genom omvärldsbevakning studera projekt i andra delar av landet riktade mot målgruppen och identifiera framgångsfaktorer. I steg två kommer en förebyggande verksamhet baserad på samlad kunskap att byggas upp. Hur denna kommer att utformas beror på resultaten den initiala fasen.
Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 kommer arbetet med att införa policyn på varje skola att intensifieras och ett årshjul har tagits fram. Under 2016 kommer detta arbete att fortsätta och det kommer även att ske en utvärdering av det arbete som genomförts.
En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Samarbetet mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa. Alla elever, oberoende av kön och härkomst i Katrineholms kommun ska ha möjlighet att klara målen i grundskolan och att nå höga resultat. Att kunna koncentrera sig är en förutsättning för att kunna studera. Därför har ett projekt bedrivits under 2015 med syfte att undersöka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga.
Efter projektets avslutande i början av 2016 kommer resultaten att sammanställas och
analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under 2016.
Höjd utbildningsnivå
Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att
Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är viktiga strävansmål som rör hela skolans personal.
19 Livslång vägledning omfattar information, rådgivning, vägledning och karriärhantering och ska ses som en central del av varje pojkes och flickas livslånga lärande. Livslång vägledning är också viktig för att minska studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Det finns ett växande behov av att hjälpa människor att hantera övergångar mellan olika utbildningar samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Här ingår även att de ska kunna tillgodogöra sig stora mängder information och att kritiskt kunna granska den
marknadsföring som sker av olika utbildningar. Vägledning är en process som tar tid. För att den ska leda till hållbara val för som inte är bundna vid könsstereotypa förväntningar och för att undvika kostsamma avhopp och programbyten behöver vägledningen ha en stark roll.
Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier samt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen för ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även anpassat för lägre åldrar. Det har även skett en förstärkning med 1,0 studie- och yrkesvägledartjänst.
Övrigt
Under flera år har bildningsförvaltningens sett en ökning av behovet av omsorg på tid utanför ordinarie öppettid. Inom Katrineholms kommun bedrivs pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. Bildningsförvaltningen har i uppdrag från kommunchefen att utreda om det är möjligt att bedriva omsorg på obekväm tid som nattöppen förskola. Syftet med utredningen är bland annat att se om verksamheten kan bedrivas på ett mera effektivt sätt.
5.2 Resultatmål
Resultatmål Nämndens/bolagets
resultatmål
Förskolan ska byggas ut efter behov X
Trygg och utvecklande förskoleverksamhet X
Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan X
Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat X
Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat X
Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka X
Höjd utbildningsnivå i kommunen X
Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar X
5.3 Indikatorer
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj
ning Kommentar Förskolan ska byggas ut efter
behov
Minst 15 nya
förskoleavdelningar ska öppnas under
20
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj
ning Kommentar Väntetid i antal dagar för de
barn som inte
Barn per årsarbetare i förskolan, antal
KKiK Delår Ny indikator
Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn
per närvarande personal
Egen
redovisning BIF
Delår
Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen
Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen