Plan mot diskriminering och kränkande behandling, LÅ

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, LÅ 2015 - 2016

(2)

Innehåll

1. Inledning

1.1 Så säger lagen 1.2 Definitioner

1.3 Lägesbeskrivning 1.4 Målbeskrivning

1.5.1 Förebyggande arbete och trygghetsplan skola/ Fritids Futurum 1.5.2 Förebyggande arbete och trygghetsplan skola/ Fritids Viby 1.6 Utvecklingsarbete under året 14-15

1.7 Främjande arbete

1.8 Års hjul likabehandlingsarbete

2. Så här gör vi vid kränkande behandling och mobbing i skolan.

2.1 Handlingsplan

3. Så här gör vi vid kränkande behandling mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i skolan.

3.1 Handlingsplan

4. Så här gör vi vid kränkande behandling mot etnisk diskriminering och annan trosuppfattning

4.1 Handlingsplan

5. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av handikapp

5.1 Handlingsplan

6. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av sexuell läggning.

6.1 Handlingsplan

7. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av

könsöverskridande identitet eller uttryck.

(3)

7.1 Handlingsplan

8. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av ålder.

8.1 Handlingsplan

9. Så här gör vi när vuxna kränker eller diskriminerar barn

9.1 Handlingsplan

(4)

1. Inledning

1.1 Så säger lagen

Förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning ska vara en trygg miljö för alla elever/barn. Det är en rättighet för elever/barn att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Ingen elev/barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en plan mot kränkande behandling och diskriminering som ska ses över och följas upp varje år. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska ske i den skriftliga

kvalitetsredovisningen som sammanställs årligen. Huvudmannen, eller den huvudmannen bestämmer, ska utreda och förhindra fortsatta trakasserier och annan kränkande behandling om en elev/barn anmäler att han eller hon har blivit utsatt för detta. Detta gäller även kränkningar mellan elever/barn Det är viktigt att eleverna/barnen och föräldrarna får information om vad som gäller för att kunna påverka och bli delaktiga i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. En lärare, förskolelärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling både i samband med verksamhet och icke i samband med verksamhet är skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor.

Lagen innehåller

Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, bristande tillgänglighet,

könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder.

Direkt diskriminering

En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.

Indirekt diskriminering

En elev får inte missgynnas genom till synes neutrala ordningsregler som i praktiken blir diskriminerande.

Instruktioner att diskriminera

Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.

Trakasserier

Personalen får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev. Elever får inte bete sig på ett kränkande sätt mot varandra.

Annan kränkande behandling

Kan vara mobbning, misshandel, ofredande och olaga hot. Det är den utsatte som avgör om beteendet är en kränkande handling.

Förbud mot repressalier

Förbudet gäller bestraffning av en elev som har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen.

(5)

Vem ser till att lagen följs?

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Barn och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 14 a kap. Skollagen om åtgärder mot kränkande behandling.

Bevisbördan

Bevisbördan delas med den nya lagen.

Den första regeln gäller vid diskriminering och repressalier. Om den som företräder eleven visar på faktiska omständigheter som ger anledning till att tro att diskriminering eller repressalier har förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant har förekommit.

Det andra fallet gäller när en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av en annan elev. Om den som företräder eleven kan visa att barnet har blivit utsatt, ska huvudmannen för verksamheten bevisa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen.

1.2 Definitioner

Kränkande behandling:

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning är uttryck för makt och förtryck.

Kränkningar kan vara:

• Att bli diskriminerad pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

• fysiska, t ex att bli utsatt för slag och knuffar

• verbala, t ex att bli hotad eller kallad hora, bög

• psykosociala, t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning

• text- och bildburna medel, t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms

En viktig utgångspunkt är att alltid ta den som uppger att hon eller han blivit kränkt på allvar.

En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen, är det fråga om mobbning.

Mobbning:

”Mobbing är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer.” (Dan Olweus)

1.3 Lägesbeskrivning

Kränkande behandling förekommer på alla arbetsplatser och alla skolor i olika hög grad. Det är en företeelse bland både vuxna och barn. Våra skolor är inget undantag. Kränkande behandling kan vara svår att upptäcka. Utövarna utvecklar ofta en skicklighet i att dölja beteendet. Offren skäms ofta över att de utsätts och kan även på grund av rädsla dra sig för att berätta. Skolpersonalen inom Vibyskolans och Futurums rektorsområde tar starkt avstånd från alla former av trakasserier och kränkande behandling.

(6)

1.4 Målbeskrivning Vårt mål är att:

 Den dagliga miljön skall vara trygg för alla.

 Ingen skall utsättas för kränkande behandling.

 All personal ska vara medveten om att kränkande behandling kan förekomma, men även att den kan stoppas och förebyggas.

 När kränkande behandling uppstår ska skolan/förskolan ha en beredskap för att lämpliga åtgärder genast sätts in så att detta upphör.

 Elever/barn, personal och föräldrar ska gemensamt känna ansvar för att upptäcka kränkande behandling. Skolan/förskolan tar sedan ansvar för åtgärdandet av densamma i samråd med föräldrarna.

1.5 Förebyggande arbete skola/fritids Futurum och Vibyskolan

Problem med kränkande behandling kan reduceras genom en aktiv förebyggande verksamhet.

• Skolans och fritidshemmets verksamhet och organisation utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga närmiljöer.

• En positiv och tillitsfull stämning ska eftersträvas på skolan och fritidshemmet. Vi som vuxna måste vara tydliga och konkreta när vi upptäcker tendenser till kränkande behandling.

• Ingen vuxen accepterar ett dåligt eller aggressivt beteende, inte ens på skoj.

• Vi arbetar aktivt med att upprätthålla vaksamhet även när inga direkta problem rapporteras.

• Hela arbetslaget har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga kränkande behandling. Detta sker genom t ex temadagar, föredrag, filmer, diskussioner, enkäter, rollspel, klassråd, fungerande enhetsövergångar, fadderverksamhet och meningsfulla föräldramöten. Arbetet ska intensifieras i grupper med relationsproblem. Som resurs i detta arbete används skolans kuratorer, enhetens vuxenstödjare och kamratstödjare.

• Två fritidspersonal; en från övre Futurum och en från nedre Futurum ansvarar för Fritidsstödjargruppen. Vi har en stående Fritidsstödjarpunkt vid våra gemensamma fritidsträffar där vi pratar om hur fritidsgrupperna fungerar.

• På Vibyskolan ansvarar en fritidspersonal för Fritidsstödjargruppen.

• På fritidshemmet finns det Fritidsstödjare som väljs bland fritidsbarn i år 3-5. Dessa träffas 1 gång i månaden tillsammans med ansvarig fritidspersonal.

• Varje termin avslutar Fritidsstödjarna med att göra något roligt tillsammans.

(7)

• Likabehandlingsgrupper finns på alla enheter på skolan. I Likabehandlingsgruppen ingår alla kamratstödjare och vuxenstödjare. Likabehandlingsgrupperna träffas regelbundet.

• Varje läsår väljs två kamratstödjare från årskurs 3 till årskurs 9 i alla arbetslag.

Kamratstödjarna skriver på ett kontrakt där de förbinder sig att verka för att:

1. Ingen elev ska behöva sitta ensam på raster eller känna sig utfryst.

2. Ingen elev ska bli trakasserad

• För att uppmuntra kamratstödjarna och visa att vi tycker de gör ett bra och viktigt arbete har vi varje termin en trevlig avslutning.

• Skolan eftersträvar att så många som möjligt, både ledning, personal och elever, kontinuerligt får utbildning i förebyggande arbete. Vuxenstödjarna får kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar. Skolan köper även in material för att uppmuntra fortbildning.

• 3-4 gånger per termin träffas vuxenstödjarna och representanter från elevhälsoteamet, vilket innefattar: kuratorer, pedagoger samt rektor.

• Vårdnadshavare och hemmens roll att förebygga kränkande behandling betonas. På föräldramöten diskuteras vad som kan göras för att öka trivseln i elevgrupperna och stärka sammanhållningen. Vi informerar vårdnadshavarna om hur skolan arbetar för att förebygga mobbing. Varje år presenteras den nya upplagan av Planen mot diskriminering och likabehandling samt skolans regler och värdegrund.

• Enkäter om kränkningar och diskrimineringar skickas ut till föräldraråd och elever under varje läsår. Analyser och åtgärder görs för att komma tillrätta med eventuella brister.

• Värdegrundsarbete. Kartläggning av värdegrundsarbete görs av varje stadium med elevmedverkan för att alla ska få en gemensam syn på hur värdegrunden ska vara på vår skola.

• Vi anmäler alla kränkningar direkt till huvudman och startar en kartläggning och utredning av ärendet.

• Vi har startat ett elevsocialt team på skolan vars ena uppgift är att vara lärarna

behjälpliga att arbeta förebyggande och främjande med klasser och grupper av elever på skolan.

Trygghetsplan för fritids Futurum

• För att skapa trygghet är det bra om det är samma personer som öppnar på fritids på morgonen, så att barnen vet vem som möter dem på morgonen och att barn och personal känner varandra väl.

(8)

• Den personal som öppnar och stänger går runt på enheterna och presenterar sig för fritidsbarnen i början på höstterminen så att barnen vet vilken personal de kommer att möta på.

• En tavla med foton på personalen sätts upp i entrén så att barn och föräldrar kan se vilka som arbetar där.

• Vi skapar och sätter upp tydliga regler för fritidsverksamheten.

• Det är bra om man vid schemaläggning försöker se till att fritidspersonalen har planering/rast innan fritids börjar. Så att de kan börja eftermiddagen väl förberedda och kan ta emot barnen på ett bra sätt.

• Fritidsstödjare från år 3-5, fyra stycken per enhet, som kan hjälpa personalen att upptäcka konflikter. Vi kan använda rollspel för att uppmärksamma, lösa och bearbeta problem och konflikter. Fritidsstödjarna kan hjälpa andra barn vid mellanmålet. Vi kan ordna dagar där vi visar filmer eller har andra aktiviteter kring konflikt- och

mobbningsproblem. Fritidsstödjarna får liknande utbildning som kamratstödjarna med hjälp av kuratorerna.

• Trivselsamtal mellan fritidsbarn och fritidspersonal. Vi intervjuar alla barn på fritids i mitten av höstterminen (oktober) och har en uppföljning av samtalen på våren. Till detta samtal sammanställs ett speciellt frågeformulär.

• Vi gör en översyn av lokalerna och meddela vaktmästarna om vad som måste åtgärdas, till exempel lås och dörrar på toaletterna.

• Barnen introduceras i fritids lokaler vid inskolningen. Berätta om rutinerna i matsalen vid mellanmålet, i gymnastiksalen, kapprummet och på skolgården. Tala om för barnen att de ska säga till en vuxen när de går på toaletten.

• Vi i personalen ska tänka på hur vi säger till barnen, gör vi det olika till pojkar och flickor. Vi ska försöka fokusera på händelsen och inte så mycket på barnet.

• Vi hjälper barnen att hitta kamrater genom styrda aktiviteter och genom att lära barnen att bli uppmärksamma på om någon är ensam, och i så fall fråga om de vill vara med och leka eller spela. Vi kan arbeta med tema om kamratskap, hur man är en bra kompis.

• Med fadder verksamhet på fritids kan äldre barn hjälpa yngre. På det sättet kan de äldre barnen växa genom att de får större ansvar samtidigt som de yngre barnen känner sig tryggare.

(9)

1.5.2 Förebyggande arbete skola/fritids Viby

Problem med kränkande behandling kan reduceras genom en aktiv förebyggande verksamhet.

På Vibyskolan arbetar vi systematiskt med att förebygga och åtgärda kränkande behandling.

Vi har hög trivsel bland våra elever. Vi är dock medvetna att problem kan förekomma och vi är uppmärksamma på vad som händer bland våra elever varje dag. Om det uppdagas att kränkande behandling förekommer agerar vi direkt och tar stöd av Planen mot diskriminering och likabehandling.

• Vid varje terminsslut görs enkätundersökningar i år 3-5 på Vibyskolan för att kartlägga elevernas trivsel och trygghet.

• Skolans och fritidshemmets verksamhet och organisation utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga närmiljöer.

• En positiv och tillitsfull stämning ska eftersträvas på skolan och fritidshemmet. Vi som vuxna är tydliga och konkreta när vi upptäcker tendenser till kränkande behandling.

• Ingen vuxen accepterar ett dåligt eller aggressivt beteende.

• Hela arbetslaget har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga kränkande behandling. Detta sker genom t ex kamratstödjarverksamhet/livsviktigt, temadagar, föredrag, filmer, diskussioner, enkäter, rollspel, klassråd, fungerande

enhetsövergångar, fadderverksamhet och föräldramöten. Arbetet ska intensifieras i grupper med relationsproblem. Som resurs i detta arbete används t ex skolans kuratorer.

• I årskurs tre väljs två kamratstödjare. De skriver på ett kontrakt där de förbinder sig att verka för att: Hjälpa vuxna på skolan att uppmärksamma elever som blir utsatta för kränkande behandling.

• En gång per läsår träffas alla kamratstödjare på Futurum och Vibyskolan för att ha gemensamma aktiviteter.

• Skolan eftersträvar att så många som möjligt, både ledning, personal och elever, får utbildning i förebyggande arbete. Vuxenstödjarna får kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar. Skolan köper även in material för att uppmuntra fortbildning.

• 3-4 gånger per termin träffas vuxenstödjarna och representanter från elevhälsoteamet, vilket innefattar: kuratorer, pedagoger samt rektor.

• Vårdnadshavare och hemmens roll att förebygga kränkande behandling betonas. Vi informerar vårdnadshavare om hur skolan arbetar för att förebygga mobbing. Varje år presenteras den ny upplagan av Planen mot diskriminering och likabehandling samt skolans regler och värdegrund.

(10)

Trygghetsplan för fritids Viby

• För att skapa trygghet är det bra om det är samma personer som öppnar på fritids på morgonen, så att barnen vet vem som möter dem på morgonen och att barn och personal känner varandra väl.

• Vi ska skapa och sätta upp tydliga regler för Hugin och Munin.

• Kamratstödjarna från år 3-5, två stycken per klass, kan även hjälpa personalen att upptäcka konflikter under fritidstiden. Vi kan använda rollspel för att uppmärksamma, lösa och bearbeta problem och konflikter. Vi kan ordna dagar där vi visar filmer eller har andra aktiviteter kring konflikt- och mobbningsproblem.

• Trivselsamtal mellan fritidsbarn och fritidspersonal. Vi intervjuar alla barn på fritids i mitten av höstterminen (oktober) och gör en uppföljning på våren. Till detta samtal sammanställs ett speciellt frågeformulär.

• En översyn av lokalerna görs kontinuerligt och vi meddelar vaktmästarna om vad som måste åtgärdas, till exempel lås på dörrarna till toaletterna.

• Barnen introduceras i fritidslokaler vid inskolningen. Vi berättar om rutinerna i matsalen vid mellanmålet, i gymnastiksalen, kapprummet och på skolgården.

• Vi i personalen ska tänka på hur vi säger till barnen, gör vi det olika till pojkar och flickor. Vi ska försöka fokusera på händelsen och inte så mycket på barnet.

• Vi hjälper barnen att hitta kamrater genom styrda aktiviteter och genom att lära barnen att bli uppmärksamma på om någon är ensam, och i så fall fråga om de vill vara med och leka eller spela. Vi kan arbeta med tema om kamratskap, hur man är en bra kompis.

1.6 Utvecklingsarbete

Under läsåret 2014-2015 skickades en enkät ut till elever och föräldrar för att kartlägga elevernas trivsel och trygghet i skolan. Vi såg att 85% av eleverna upplever att de känner sig glada och trygga när de går till skolan i åk 4-9. Det förekommer kränkningar både av vuxna mot elever och mellan elever. För att komma till rätta med detta måste vi bli bättre på att uppmärksamma och utreda kränkningar som kommer till vår kännedom. Samt arbeta mer förebyggande i klasserna i form av värdegrundsarbete. 80% av eleverna uppgav att de känner sig trygga överallt i skolan. De vanligaste platserna som eleverna känner sig otrygga på är: 7- 9 enheten, skolgården vid skogen, toaletter (rädda att bli inlåsta) och omklädningsrum.

(11)

Alla vuxna på skolan har fått tagit del av enkätsvaren och har tillsammans med eleverna utarbetat åtgärdsplaner på sina stadier och i sina klasser för att komma tillrätta med de punkter som utmärkte sig. Vi har under Vt. 15 haft besök av skolinspektionen och de bedömer inte att det finns någon brist i Futurum och Vibyskolans arbete med trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling.

”Skolinspektionens elevenkäter som genomfördes under höstterminen 2014 visar på att eleverna i årskurs 5 och 9 upplever att de överlag känner sig trygga i skolan. På frågan kring studiero på lektionerna skattar eleverna denna något lägre än elever i övriga skolor i urvalet.

Futurum/Vibyskolan har börjat använda vissa delar av materialet BRUK från Skolverket för sitt systematiska kvalitetsarbete. Framförallt arbetar man med värdegrunden, likabehandling och kränkande behandling.”

1.7 Främjande arbete

• Kartläggning av värdegrundsarbete. Under läsåret 14-15 har Futurum-Viby kartlagt värdegrundsarbetet och ser följande:

1.8 Årshjul likabehandlingsarbete

1.Kartläggning av värdegrundsarbete.

2.Temadagar.

3.Trivselenkäter 4.Elevsocialateam och vuxenstödjarna arbetar aktivt med uppföljning av ärenden.

1.Omarbetning av planen mot diskriminering och kränkande behandling.

2.Presenteras för personal och elever.

1.Presenteras för vårdnads- havare.

2.Kartläggning av värdegrundsarbete.

3.Elevsocialateam och vuxenstödjarna arbetar aktivt med uppföljning av ärenden.

(12)

2. Så här gör vi vid kränkande behandling och mobbing i skolan.

•

Anmäl den kränkande handlingen till huvudrektor på särskild anmälningsblankett.

• Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen vid arbetslaget.

• Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna.

• Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling.

2.1 Handlingsplan

1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven ur klassen för detta samtal.

Berätta för eleven hur vi ska göra. Dokumentera!

2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna,

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

• När hände det?

• Undersök detaljerna.

När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så

kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven ofta är rädd för.

3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Den andre dokumenterar och lyssnar. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum. Det får inte heller vara en rast emellan samtalen eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven tillbaka till klassen och ta eventuellt med ytterligare elev för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

Följ dessa punkter:

• Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt.

• Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör.

(13)

• Ställ inte frågor som: Varför gör du så här?

• Vet du varför vi har kallat på dig?

• Vi vet vad du håller på med!

• Tala om vad skolan anser om kränkande handling.

• Tala om vad skolan tänker göra.

• Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra

• Uppföljning - om ett par dagar

• Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma.

• Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen.

• Dokumentationen skickas till skolledningen

5. Den ansvarige vuxenstödjaren/kontaktläraren dokumenterar att samtalet ägt rum.

Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Kopia skickas till skolledningen. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/

kontaktläraren den kränkande elevens föräldrar.

• Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet.

• Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt.

• Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras

• Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet och elevsociala teamet.

• Ärenden kring kränkningar och diskriminering är en fast punkt på elevhälsoteamets möten.

(14)

3. Så här gör vi vid kränkande behandling mot könsdiskriminering,

sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i skolan/förskolan.

•

• Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen i arbetslaget.

• Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen.

1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal. Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra.

2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan/förskolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna,

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven/barnet ofta är rädd för.

3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med

(15)

varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

• Tala om vad skolan/förskolan anser om kränkande handling.

• Tala om vad skolan/förskolan tänker göra.

5. Den ansvarige vuxenstödjaren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum.

Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande

elevens/barnets föräldrar.

• Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever/barn för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt.

• Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet.

• Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen vid arbetslaget.

(16)

4. Så här gör vi vid kränkande behandling mot etnisk diskriminering och annan trosuppfattning

•

1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal.

Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra.

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt

(17)

med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

(18)

5. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av funktionshinder eller handikapp

•

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

(19)

Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande

(20)

6. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av sexuell läggning.

•

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt

(21)

(22)

7. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

•

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

(23)

(24)

8. Så här gör vi vid kränkande behandling och diskriminering på grund av ålder.

•

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt

(25)

(26)

9. Så här gör vi när vuxna kränker eller diskriminerar barn

•

• Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnet och den vuxne

• Vad sa han/hon?

• Var hände det?

3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet varav den ena bör vara en skolledare. En av dessa leder samtalet

• Samtalsledaren tar därefter kontakt med den vuxne

(27)

5. Den ansvarige skolledaren och vuxna dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på

enheten.