Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbotten 2007
Spara broschyren!
Här hittar du översiktlig information om hälso- och sjukvården i Västerbottens län. Du kan läsa om de rättigheter som gäller i Västerbottens läns landsting från den 1 januari 2007, i offentlig vård och i den privata vård som finansieras av landstinget.
Av utrymmesskäl kan inte alla villkor redovisas i detalj. Vi reserverar oss också för ändringar till följd av beslut efter tryckning.
Hälso- och sjukvård 4 Om du blir svårt sjuk eller skadad 4 När kontaktar du sjukvårdsrådgivningen?
4 När vänder du dig till primärvården?
5 När vänder du dig till ett sjukhus?
5 Ambulanshelikoptern kommer 5 Citymottagningen i Umeå
Avgifter och läkemedelHälso- och sjukvårdDitt landstingKontaktuppgifter
Kontaktuppgifter m m 21 När du vill kontakta dina politiker 22 Telefonnummer, adresser och webbplatser 23 Egna telefonnummer
23 Patientföreningar och handikapporganisationer ________________________________________
24 Gratis häfte om egenvård 24 Tips och råd om hälsa Om landstinget 19 Vad är landstinget?
19 Vad kostar landstingets verksamheter?
19 Vård på rätt nivå
20 God hälsa och vård på lika villkor 20 Vem bestämmer?
Tandvård
Tandvård i Västerbotten 10 För en bättre tandhälsa 10 Fritt tandläkarval 10 Akut tandvård 10 Tandvårdsförsäkring 10 Frisktandvård
11 Landstingets tandvårdsstöd
Dina rättigheter
Rättigheter i hälso- och sjukvården 12 Rätten att få begriplig information 12 Valmöjligheter i vården
13 Garanterad tid för besök och behandling 13 Rätten att få en andra bedömning 14 Rätt att säga ja eller nej
14 Rätten att påverka din egen vård 15 Tystnadsplikt och sekretess 15 Råd och stöd enligt LSS 16 Hur gör du om du inte är nöjd?
18 Några skyldigheter Avgifter och läkemedel 6 Patientavgifter i öppen vård 7 Patientavgifter i sluten vård 7 Högkostnadsskydd för vård 8 Ersättning för sjukresor 9 Läkemedel och e-recept 9 Högkostnadsskydd för läkemedel
Produktion: Landstingets informationsfunktion Redaktör: Mona Lundkvist
Layout/original: Kenneth Englund
Postadress: Rätt i vården, Västerbottens läns landsting, 901 89 Umeå Besöksadress: Landstingshuset, Köksvägen 11, 901 89 Umeå E-postadress: mona.lundkvist@vll.se
Telefon: 090-785 70 82
Tryckeri: JMS Rulloffset AB, Helsingborg 2007 Foto: Jan Lindmark, Ludwig Franzén, Göran Sandgren, Lufttransport, Ingram Publishing, Photodisc inc.
n Om du plötsligt blir svårt sjuk eller allvarligt skadad ska du ta dig direkt till närmaste vårdcentral, sjukstuga eller sjukhus (akutmottagning).
Vardagar kl 17.00–08.00 och under veckoslut och helger vänder du dig till närmaste vårdcentral/sjukstuga med jourtjänst eller akutmottagning på sjuk- hus.
Om du inte själv eller med någons hjälp klarar av att ta dig dit ska du ringa 112. Det ska alltid finnas resurser att ta hand om dig, dag som natt.
Du bör söka akut om du exempelvis råkar ut för:
• akut bröstsmärta
• svåra andningsbesvär
• skallskada
• medvetslöshet
• svår akut huvudvärk
• benbrott
• djup sårskada
• omfattande blödningar i samband med kräkning, i avföringen eller från underlivet.
Om du blir svårt sjuk eller skadad
n När du blir sjuk och behöver råd kan du med fördel ringa sjukvårdsrådgiv- ningen. Du når den dygnet runt på tele- fon 090-785 11 77.
Kostnaden motsvarar ett lokalsamtal oavsett var i länet du ringer från. Rådgiv- ningen är gratis.
Ha alltid personnumret i beredskap när du ringer. Det gäller även om du ringer för någon annans räkning, t ex ditt barn. Det snabbar på handläggningen!
När du ringer berättar du om dina problem för någon av rådgivningens er- farna sjuksköterskor. Du får då råd om vad du bör göra.
Det kan handla om hur du med egen- vård bör klara dina problem. Du kan också få rådet att besöka vårdcentral eller akutmottagning vid närmaste sjukhus.
I vissa fall kan man också hjälpa dig att få kontakt med din vårdcentral.
Om det inte gäller ett akut olycksfall bör du alltid ringa sjukvårdsrådgivning- en innan du uppsöker en akutmottag- ning. Detta för att få så effektiv vård som möjligt och för att väntetiderna vid akut- mottagningarna ska bli så korta som möjligt.
Sjukvårdsrådgivningen har enheter i Lycksele, Skellefteå och Umeå. När du ringer når du alltid närmast lediga sjuk- sköterska.
När det gäller förlängning av sjukin- tyg eller receptförskrivning ska du inte kontakta sjukvårdsrådgivningen utan vända dig till den som sjukskrivit dig eller utfärdat ditt recept.
När kontaktar du sjukvårds- rådgivningen?
När vänder du dig till primärvården?
n Det är till primärvården du i första hand ska vända dig om du behöver vård.
När du besöker en vårdcentral i Väs- terbotten ska detta ske vid den vårdcen- tral du tillhör genom ditt aktiva val.
Landstinget rekommenderar ett så- dant val. Om du inte valt besöker du vårdcentralen i det bostadsområde eller på den ort där du bor. Dina möjligheter kan begränsas om den läkare du vill ha inte kan ta emot fler patienter.
I Västerbotten kan du i stället för fast läkarkontakt välja vårdcentral. Väljer du en läkare eller vårdcentral som inte finns i närheten av där du bor kan hembesök inte garanteras. Du får också betala resor- na själv.
En naturlig första kontakt med vården är mottagningssköterskan och distriktsskö- terskan. Här får du kostnadsfri rådgiv- ning och vård. Distriktssköterskan kan också göra hembesök.
Telefonnummer till vårdcentraler och privata husläkare hittar du i telefonkata- logens Blå sidor.
n När du behöver vård vid sjukhus eller hos privat specialist som finansieras av landstinget krävs normalt remiss. Det innebär att du först tar kontakt med vårdcentralen eller sjukstugan, där man gör en medicinsk bedömning av ditt vårdbehov.
Du behöver naturligtvis ingen remiss om du är allvarligt akut sjuk. Övriga un- dantag från remisskravet:
• personer vars sjukdomar faller under smittskyddslagen (t ex salmonella, hepatit A och B, klamydia och hiv)
• patienter som söker för sexuellt överförbara sjukdomar
• patienter som söker psykiatrisk vård
• kvinnor med gynekologiska besvär
• barn under ett års ålder
• besök hos prickmottagning vid hud- kliniken och hos privatpraktiserande specialist
• bröstmottagning
• sjukgymnast
• kiropraktor med vårdavtal
I de undantagsfall som räknats upp här måste du dock alltid beställa tid först.
Telefonnummer till sjukhusen hittar du på sidan 22.
När du blir inlagd på sjukhus Ska du stanna på sjukhuset en tid, t ex för operation, bör du lämna smycken och andra värdesaker hemma. Ta inte med mer kontanter än du behöver under sjukhusvistelsen.
Barn på sjukhus
Barn ska ha möjlighet till lek och omsorg när de vistas på sjukhus. Barn som ligger inne på sjukhus har rätt att få undervis- ning där.
n Ambulanshelikoptern i Västerbottens län är stationerad i Lycksele och kan skö- ta snabba transporter. Direkt på plats ges avancerad sjukvårdsbehandling vid akuta tillstånd av helikopterns läkare och skö- terska. All utlarmning sker via SOS- Alarm.
Du som ringer 112 ska vara beredd att svara på följande frågor:
• Vad är det som hänt?
• Var behövs hjälpen?
• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
• Var är närmaste lämpliga landningsplats?
• Hur är vädret på platsen (t ex sikt, snö, vind)?
Helikoptern är i tjänst dygnet runt årets alla dagar och är i luften i genomsnitt sex minuter efter larm.
För att landa behöver helikoptern en yta stor som en tennisbana. Den bör vara
någorlunda plan och fri från ledningar och höga träd. För att snabbt hitta rätt behöver piloten hjälp från marken.
Du som kontaktat SOS-Alarm måste därför märka ut landningsplatsen. Dag- tid gör du det bäst genom att stå på en öppen yta och vinka med hela armen med t ex en handduk i handen. Lägg inte ut lösa föremål.
I viss terräng kan rök från en eld ge vägledning om platsen.
I mörker markerar du bäst din posi- tion med blinkande brandgult ljus, t ex bilens varningsblinkers. Du kan också använda en ficklampa eller t ex i en villa använda huvudströmbrytaren att ”blin- ka” med.
När helikoptern landat ska du vänta en bit bort tills personalen tar kontakt med dig. De snurrande rotorbladen är omöjliga att se och livsfarliga att komma i närheten av.
När vänder du dig till ett sjukhus?
Ambulans- helikoptern kommer!
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård
n Citymottagningen i centrala Umeå är ett komplement till befintliga vård- centraler och har f n öppet på dag-, kvällstid och söndagar.
På Citymottagningen kan du söka akut för enklare åkommor och snabbt få en bedömning utan att behöva boka tid på vårdcentral. Du kan inte lista dig på
Citymottagningen eller själv boka tid.
I första hand ska du vid lättare sjukdoms- tillstånd vända dig till sjukvårdsrådgiv- ningen, telefon 090-785 11 77, där erfar- na sjuksköterskor ger råd.
De kan boka in dig på en tid hos City- mottagningen om de bedömer att det är nödvändigt att träffa en läkare.
Citymottagning
i centrala Umeå
• hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007 • Ingen avgift
• Hälso- och sjukvård för barn och ungdom till och med 19 års ålder.
• Mottagningsbesök hos och hem- besök av distriktssköterska, sjuk- sköterska och undersköterska i primärvård med vissa undantag.
• Akuta remissbesök hos specialistläkare.
• Antabusbehandling.
• Öppen vård för personer inskrivna i habiliteringen.
• Besök vid barnavårds- och mödravårdscentraler.
• Specialistmödravård.
• Besök vid ungdomsmottagningar.
• Remitterad röntgenundersökning.
• Hembesök som vårdpersonal tagit initiativ till.
• Hembesök i kommunernas särskilda boendeformer.
• Receptförskrivning och förlängning av recept i kommunernas särskilda boendeformer.
• Besök hos eller av patient som är psykiskt funktionshindrad.
• Avancerad hemsjukvård.
• Påfyllning av tablettdosett.
• Injektion av psykofarmaka.
• Sårvårdsmedel till långtidssjuka.
• Inkontinensartiklar.
• Gynekologiskt cellprov för 23- och 26-åringar.
• Remitterad laboratorieundersökning i nära anslutning till läkarbesök.
Avgift 50 kronor
• När en landstingsanställd läkare eller privat läkare ansluten till ersättningssystemet skriver ut recept per telefon.
• Förlängning av recept (utan samband med läkarbesök).
• Utprovning och anpassning av hjälpmedel.
• Laboratorieprovtagning mellan läkarbesök.
Avgift 100 kronor Dessa avgifter gäller från
och med 20 års ålder:
• Läkarbesök vid vårdcentral och hos husläkare.
• Läkarbesök vid geriatrik, psykiatri, rehabcentrum, beteendemedicin och strokecentrum.
• Sjukvårdande behandling (med detta menas besök hos andra vårdgivare än läkare, t ex sjuksköter- ska, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, psykolog m fl).
Avgiften gäller både sjukhus- mottagning och hembesök.
• Mammografiscreening.
• Gynekologiskt cellprov.
• Besök hos eller av inkontinens-, astma-, diabetes- eller hjärtsvikts- sköterska.
• Besök hos sjukgymnast.
• Besök hos legitimerad psykoterapeut.
• Hälsoundersökning (det som tidigare kallades Västerbottensprojektet).
• Besök hos kiropraktor eller sjuk- gymnast eller psykoterapeut som har avtal med landstinget.
• Läkarbesök på Citymottagningen i centrala Umeå (vardagar).
MeR INfORMATION Se ruta på sidan 12.
Information om aktuella patientavgifter finns också på landstingets hemsida www.vll.se/patientavgifter
Patientavgifter i öppen vård
Här är en samman- fattning av vad som gäller i öppen vård, d v s all vård utom när man är inlagd på sjukhus.
n Varje gång du besöker en vårdgivare vid landstingets vårdcentraler eller sjuk- hus eller en privatpraktiserande vårdgiva- re som får ersättning av landstinget har du rätt att få avgiften noterad i ett hög- kostnadskort. Kortet kan du få vid alla mottagningar.
Högkostnadsskyddet för sjukvård och viss tandvård innebär att du behöver be- tala högst 900 kronor i patientavgifter under en tolvmånadersperiod. Därefter har du rätt till frikort. Ett sådant skrivs ut vid någon av landstingets mottagningar, eller av den privata vårdgivare du besö- ker. Kortet gäller under den tid som åter-
står av tolvmånadersperioden, räknat från första besöket.
Som tidigare gäller att förebyggande vård, t ex hälsoundersökningar som mammografiscreening och gynekolo- giskt cellprov, intyg, vaccinationer, avgif- ter för uteblivna besök och sluten vård, inte får räknas in i högkostnadsskyddet.
Tandvård, där sjukvårdens avgiftsreg- ler gäller, får du däremot räkna in i hög- kostnadsskyddet (se sidan 11).
För att du ska få fri vård vid landsting- ets alla öppenvårdsmottagningar och hos privata vårdgivare måste du visa upp fri- kortet vid besöket.
Högkostnads- skydd för vård
n Blir du inlagd på sjukhus i Västerbot- ten får du betala en avgift på 80 kronor för varje dygn som du vårdas. Vårdavgif- ten är densamma oavsett vilken inkomst du har.
Landstinget har infört ett högkost- nadstak som innebär att du inte behöver
betala mer än 1 200 kronor per 30- dagarsperiod som du vårdas på sjukhus.
Förtidspensionär under 40 år betalar halv vårdavgift, d v s 40 kronor per dygn.
Barn och ungdomar under 20 år betalar ingen avgift.
Patientavgifter i sluten vård
Avgifter och läkemedel
Avgift 300 kronor Dessa avgifter gäller från
och med 20 års ålder:
• Läkarbesök på dagtid vid en mottagning på ett sjukhus.
• Läkarbesök under jourtid (17.00–8.00) samt lördagar, söndagar och helgdagar.
• Hembesök av läkare.
• Läkarbesök hos privatpraktiserande specialist (ej psykiatri).
• Läkarbesök på akutmottagning.
Övriga avgifter och vissa hjälpmedel Detta gäller bl a:
• Sterilisering (avgift 2 500 kronor).
• Om du uteblir från ett besök utan att meddela förhinder får du betala en avgift som motsvarar gällande patientavgift.
• Vaccinationer. Besöksavgiften är 300 kronor hos läkare och 100 kro- nor hos annan vårdgivare. Avgiften för vaccin tillkommer. Undantagna är vaccinationer enligt barnhälsovårds- programmet och vissa andra vacci- nationer där andra beslut gäller.
• Kryckor och isdubbar som du behö- ver betalar du till självkostnadspris.
• Egenavgift på cyklar som förskrivs tas ut med 500 kronor för barn och med 1 000 kronor för vuxna. Egen- avgift tas ut vid varje förskrivnings- tillfälle.
Avgift för faktura
Om du vill ha en faktura med in- betalningskort tillkommer en avgift på 50 kronor. Betalar du kontant eller med kort påförs ingen extra avgift.
30-minutersregeln
Om du gör ett tidsbeställt besök och inte får träffa vårdpersonalen inom 30 minuter utan förklaring har du rätt att få tillbaka din patient- avgift. Begär eventuell återbetal- ning vid besökstillfället.
Avgifter och läkemedel
MeR INfORMATION Har du frågor om läke- medel kan du få svar på ditt apotek. Du kan också ringa 0771-450 450 eller gå in på www.apoteket.se På Internet finns också Patientfass med upplysning om olika läkemedel:
www.patientfass.nu.
Läkemedel och e-recept
Läkemedelskostna- derna i landstinget ökar snabbare än andra sjuk- vårdskostnader. För att skattebetalarnas pengar ska kunna användas effektivt i vården måste sådana onödiga kostnader undvikas.
n Kostnaderna för läkemedel i öppen- vård i länet var i fjol ca 760 miljoner kro- nor. Därtill kommer de 162 miljoner kronor som patienterna betalade i egen- avgifter. Totalt konsumerade västerbott- ningarna 2005 läkemedel till ett värde av 922 miljoner kronor. Varje år kasseras stora mängder läkemedel, vilket kostar både patienterna och landstinget tiotals miljoner kronor.
Du kan påverka kostnaderna både för dig själv och för landstinget t ex genom att be om en startförpackning när du får en ny medicin.
Numera är apoteken skyldiga att byta till det billigaste utbytbara läkemedlet som finns tillgängligt på det enskilda apoteket. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som är utbytbara.
Om du själv inte vill byta får du stå för merkostnaden. Får det förskrivna läke- medlet inte bytas ut av medicinska skäl kan förskrivaren markera detta på recep- tet.
elektroniska recept
Landstinget satsar på att använda elek- tronisk överföring av recept till apoteken.
Medicinen kan hämtas ut vid vilket apo- tek som helst.
Att skicka recept elektroniskt har många fördelar. Bl a ökar säkerheten då riskerna med svårtydda handskrivna re- cept försvinner. En annan fördel är att läkemedlet, om du så önskar, kan vara iordningställt när du kommer till apote- ket.
Viktigt om receptblanketter Recept måste numera vara försedda med personnummer och en arbetsplatskod, en streckkod som talar om på vilken ar- betsplats receptet utfärdats. Saknas en så- dan kod får du hämta ut medicinen, men du får betala fullt pris.
Narkotikaklassade läkemedel som skrivs ut på särskild receptblankett måste dessutom vara försedda med förskrivar- kod som talar om vilken läkare som har skrivit ut receptet. Saknas denna kod kan receptet inte expedieras.
Högkostnads- skydd för läkemedel
n Alla som är bosatta i Sverige och till- hör den svenska försäkringskassan har rätt till högkostnadsskyddet.
Det har också personer från de nordis- ka länderna, länder inom EES-området och vissa andra länder om de blir i akut behov av läkemedel när de är här. Recep- ten måste vara utskrivna i Sverige.
Högkostnadsskyddet gäller i tolv må- nader från det första inköpet och du be- talar högst 1 800 kronor under denna period. Nästa gång du köper läkemedel på recept påbörjar du en ny tolvmåna- dersperiod.
Alla barn under 18 år i en familj räk- nas ihop och ingår i ett gemensamt hög- kostnadsskydd.
För förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet eller som be- hövs för egenkontroll av medicinering betalar du ingenting.
Högkostnadsskyddet gäller för de fles- ta läkemedel på recept, läkemedel för fö- delsekontroll och förbrukningsartiklar
som behövs vid stomi, för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering.
Apotekskort
När du köper medicin på recept ska du få ett apotekskort för registrering av dina läkemedelsinköp. Apoteket registrerar då dina inköp för att du ska få rätt rabatt varje gång du handlar på recept.
Det som registreras är ditt person- nummer, kortnummer, betald egenav- gift, inköpsdatum, det belopp du upp- nått i högkostnadsskyddet och startda- tum för påbörjat högkostnadsskydd.
I högkostnadsdatabasen finns inga upp- gifter om vilka mediciner du fått eller vilken läkare som skrivit ut receptet.
Vill du inte ha ett apotekskort får du själv spara dina högkostnadsbevis. För att apoteket ska kunna veta vilken rabatt- nivå du befinner dig på, måste du alltid ha med dig apotekskortet och visa det när du köper medicin på recept.
n De vanligaste resorna som ersätts är vid besök hos läkare, tandläkare och sjukgymnast.
• Ersättningen beräknas och lämnas alltid enligt billigaste färdsätt (i de flesta fall busstaxa eller tågbiljett 2:a klass).
• En egenavgift på 60 kronor enkel väg dras av vid alla resor.
ersättning för sjukresor
Landstinget ersätter delar av den kostnad du har vid resa till och från hälso- och sjuk- vård enligt Allmänna försäkringslagen.
MeR INfORMATION Frågor om sjukresor besva- ras av Reseservice, telefon 090-785 00 00 eller via e-post reseservice@vll.se.
merad färdtjänst betalar halv egenavgift per enkel resa. Egenavgiften dras av från reseersättningen.
I det fall du efter medicinsk bedöm- ning beviljats åka taxi, linjelagt fordon eller specialfordon betalas egenavgiften direkt till chauffören.
Befriade från egenavgift är besök i öppenvård:
• inom barn- och ungdoms- habilitering,
• inom barn- och ungdomspsykiatri,
• för dialysbehandling
• som omfattas av smittskyddslagen (ersätts av försäkringskassan).
Sjukresa med dyrare färdsätt Har du efter medicinsk bedömning av läkare beviljats annat färdsätt än det billi- gaste ska beställning ske via landstingets Reseservice, 020-22 10 20 minst två helgfria vardagar (måndag–fredag kl 7.00–19.00) före besöket.
Du har rätt att få hjälp av taxiföraren till och från vårdavdelningen eller mot- tagningen och motsvarande samt till och från hemmet. Behov av följeslagare ska också bedömas av vårdpersonal och fram- gå vid beställningen.
Resan från vårdinrättningen ska be- ställas av vårdinrättningens personal via Reseservice som svarar för samordning och beställning av taxi. Beställer du taxi på annat sätt får du själv svara för mer- kostnaden.
Glöm inte att avbeställa eller ändra re- san hos Reseservice om vårdbesöket ställs in eller tiden ändras.
Huvudregeln – att nyttja billigaste färdsätt – gäller även om du remitterats utanför länet.
Om den medicinska bedömningen vi- sar behov av annat färdsätt, t ex flyg, görs beställningen hos Reseservice.
Akut sjukdom
Blir du akut sjuk och behöver ambulans ringer du larmnumret 112.
Om du blir sjuk och efter medicinsk bedömning anses behöva taxi ringer du Reseservice.
Lägre egenavgift för asylsökande
Den 1 januari 2005 sänktes egenavgiften för asylsökande vid sjukresor till 40 kro- nor. Detta efter en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och lands- ting och Migrationsverket.
Reseersättning
Ersättningen betalas ut sedan du lämnat in en ifylld blankett. Blanketten får du när du betalar för ditt vårdbesök.
Är reseersättningen mindre än 50 kronor ackumuleras den och betalas ut när nivån uppgår till 50 kronor. Utbe- talning sker dock två gånger per år även om den sammanlagda summan inte uppgått till 50 kronor.
Om du av medicinska skäl bedöms behöva egen bil, lämnas ersättning med tio kronor per mil.
När du nyttjar din möjlighet att välja vårdgivare utgår ingen reseersättning från landstinget.
egenavgift
I de allra flesta fall ska du betala egenav- gift för resan. Egenavgiften är oavsett färdsätt 60 kronor enkel väg. Patienter med frikort för sjukvård eller med legiti-
Avgifter och läkemedel Avgifter och läkemedel
10 • hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007 • 11 n Tandvårdsstödet har som främsta syf-
te att uppmuntra till regelbundna före- byggande insatser så att tandvårdsbeho- ven kan hållas nere så långt det är möj- ligt. På så sätt kan tandhälsan förbättras även i fortsättningen. Det ger lägre kost- nader för den enskilde och samhället.
fritt tandläkarval vid avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar Tandvård för barn och ungdomar är av- giftsfri t o m det år de fyller 19 år. I Väs- terbotten är det fritt att välja tandläkare inom folktandvården eller privatprakti- serande tandläkare för denna tandvård.
Den som vill behandlas av privattandlä- kare fyller vid besöket i ett formulär som innebär att denne övertar behandlings- ansvaret. Den som inte gör något aktivt val kommer automatiskt att kallas till den folktandvårdsklinik som har områ- desansvar.
Akut tandvård
Har du behov av akut tandvård under kvällar och helger – ring 112.
Tandvårdsförsäkring för alla Alla vuxna omfattas av den allmänna tandvårdsförsäkringen. Förebyggande åt- gärder, lagning av hål och akut tandvård ersätts till viss del av försäkringskassan
med ett fast belopp. För tandreglering, proteser, kronor och broar m m gäller särskilda ersättningsregler.
Försäkringskassan kan efter prövning ge förhöjd ersättning till den som har ökat behov av tandvård p g a vissa kronis- ka sjukdomstillstånd och funktionshin- der. För personer som är 65 år och äldre gäller ett särskilt högkostnadsskydd. För- säkringskassan och tandläkare kan ge ut- förligare information om detta.
Prissättningen är fri inom tandvården.
Kostnaden kan variera beroende på typ av behandling och tandläkarens pris.
Inom folktandvården i länet gäller dock samma prislista överallt.
Alla tandläkare och tandhygienister måste ha en prislista tillgänglig. Tänk på att du alltid har rätt att få ett skriftligt kostnadsförslag.
frisktandvård
Folktandvården kan erbjuda abonne- mang på tandvård. Ett fast pris betalas för bastandvård under två år, oavsett an- tal behandlingar.
I Västerbotten ingår även tandläkar- kostnader för kronor, broar och bettske- nor i frisktandvårdsavtalet.
Prata med din tandläkare eller tand- hygienist för mer information.
för en bättre tandhälsa
Daglig tandborstning med fluortandkräm är den viktigaste orsaken till att svenskarna i all- mänhet har god tand- hälsa. Regelbunden och förebyggande tandvård har också stor betydelse.
MeR INfORMATION Har du frågor om regler för tandvård kan du kontakta landstingskontoret, telefon 090-785 71 95, eller e-post tandvardsstod@vll.se Ann Sofie Strömsten, för- säkringskassan, 090-10 50 38, svarar på frågor om tandvårds- försäkringen, t ex för personer äldre än 65 år. Du kan också fråga din tandläkare eller tandhygienist om vad som gäller just för dig. Besök gärna landstingets webbplats www.vll.se eller försäkrings- kassans www.fk.se/tand
Landstingets tandvårdsstöd
Tandvård kan betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens avgiftssystem för vissa grupper med stora omvårdnadsbehov och vid vissa särskilt beskrivna ingrepp och sjukdoms- tillstånd.
Uppsökande munhälsobedömning
Landstinget ansvarar för att personer med omfattande behov av vård och om- sorg erbjuds ett gratis besök i hemmet för att bedöma munhälsan och ge råd och instruktion i munvård. Landstinget och länets kommuner har tillsammans fastställt vilka grupper som ska få den uppsökande tandvården. Kommunerna svarar för att dessa grupper får informa- tion och erbjudande om tandvårdsstöd- et. De personer som berörs av stödet får ett intyg om detta från sin kommun.
Intyget i original ska tas med vid be- sök för tandvård. Intyget kan utfärdas av t ex biståndsbedömare eller LSS-hand- läggare i kommunen, föreståndare vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade m fl.
Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid
När behandling av tandläkare eller tand- hygienist behövs för att utreda eller be- handla en sjukdom kan man i vissa fall få stöd för denna tandvård. Detta förutsät- ter remiss från läkare och samarbete mel- lan läkare och behandlande tandläkare eller tandhygienist.
Tandvården ska vara medicinskt mo- tiverad. Den ska ingå som ett led i den medicinska behandlingen, t ex infek- tionssanering inför större hjärtoperatio- ner, och bör vara avklarad under en be- gränsad tid.
Det är bara den tandvård som behövs för sjukdomsbehandlingen som ersätts.
Större behandlingar granskas i förväg.
Kirurgisk tandvård på sjukhus För vissa mera omfattande tand- och käk- operationer som måste göras på sjukhus gäller samma avgiftsregler som för hälso- och sjukvården i övrigt.
Avgifter
Uppsökande munhälsobedömning en gång om året är gratis för de berättigade.
Avgiften för nödvändig tandvård och tandvård som led i en sjukdomsbehand- ling är 100 kronor vid besök hos tand- läkare och tandhygienist. Avgiften är 300 kronor för besök hos specialisttand- läkare.
Avgifterna får räknas in i sjukvårdens högkostnadsskydd, som f n är 900 kro- nor under en tolvmånadersperiod. Har patienten frikort är besöket kostnads- fritt.
fritt val av tandläkare
inom sjukvårdens avgiftssystem Tandvård där hälso- och sjukvårdstaxa ska betalas kan utföras av folktandvår- dens tandläkare eller av privat tandläkare som är ansluten till försäkringskassan.
Vissa behandlingar kräver medverkan av specialisttandläkare. Det kan begränsa det fria valet av vårdgivare.
Nödvändig tandvård
De som erbjuds uppsökande munhälso- bedömning har även rätt att få stöd för s k nödvändig tandvård. Den bör med- verka till att den enskilde ska kunna till- godogöra sig mat och slippa smärta och obehag.
Nödvändig tandvård kan även inne- bära t ex regelbundna undersökningar, förebyggande behandling och tandlag- ningar. Större behandlingar granskas av landstinget i förväg.
Tandvård till följd av muntorrhet
För personer som drabbats av muntorr- het till följd av Sjögrens syndrom eller strålbehandling mot huvud och/eller hals så att salivkörtlarna skadats kan viss tandvård betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens ersättningsregler.
Tandvård
Tandvård
Garanterad tid för besök
och behandling
Besöksgarantin innebär att vården ska påbörjas inom en viss tid.
Rätten att få en andra bedömning
n Det händer att en patient vill få diag- nos och föreslagna behandlingsalternativ bedömda av annan läkare. Man brukar i dessa fall tala om en andra bedömning,
”second opinion”.
Om vårdgivaren inte medicinskt kan motivera behovet av en andra bedöm- ning får du själv bekosta resan och ditt besök hos en annan vårdgivare. Din läka- re anger då att remissen skrivs på ditt ön- skemål och att den inte innebär att ditt landsting betalar.
Vid val av behandlingsmetod kan det någon gång hända att vetenskap och be- prövad erfarenhet inte ger entydig väg- ledning. I sådana fall ska dina önskemål om en andra bedömning tillgodoses när det är fråga om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, där du står
inför valet att utsätta dig för särskilt risk- fylld behandling eller om valet av be- handling har stor betydelse för din fram- tida livskvalitet.
Den förnyade bedömningen ska i för- sta hand ske inom vårt eget län. Din lä- kare är skyldig att medverka till att du som har rätt till en andra bedömning också får möjlighet till detta genom re- miss till lämplig vårdgivare. Det är be- handlande läkare eller klinikens verksam- hetschef som, efter samråd med dig, av- gör till vem remissen ska ställas. Du ska erbjudas den behandling som den förny- ade bedömningen kan ge anledning till.
Landstinget står för kostnaderna, ex- klusive patientavgiften, och ersättning för resan, exklusive egenavgiften.
n Vårdgarantin gäller i hela landet. För dig som patient innebär den att du ska få tid för besök och behandling senast inom de tidsgränser som anges i garantin.
Akut vård berörs inte av vårdgarantin.
Blir du akut sjuk eller skadad får du vård så fort som möjligt, precis som tidigare.
Vårdgarantin anger inom vilket antal dagar du ska erbjudas sådan vård som kan planeras. Antalet dagar är olika bero- ende på vilken vård du behöver.
Du ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Bedö- mer primärvården att du behöver besöka en läkare där ska du erbjudas sådant be- sök inom högst sju dagar.
Om du efter medicinsk bedömning behöver besöka den specialiserade vården ska du erbjudas en tid där så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslu- tet om din remiss.
Behandling inom 90 dagar Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling, ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet.
Tiden fram till besök och behandling får överstiga sju respektive 90 dagar, om du och din läkare eller annan behandlare är överens om det.
Tiden för eventuella kompletterande undersökningar och utredningar inför ett besök eller en behandling räknas inte in i de tidsgränser som gäller för vårdga- rantin.
Om din läkare, vårdcentral, klinik, sjukhus m m inte kan erbjuda dig vård inom garantins tidsgränser, ska du erbju-
das vård hos annan namngiven vård- givare inom eller utanför ditt landsting.
Den vårdenhet som inte kan uppfylla vårdgarantin ska då hjälpa dig med det som behövs för att du ska få vård. Du be- höver inte själv stå för några extra vård- eller kringkostnader.
Om du inte vill bli hjälpt till vård nå- gon annanstans kan du avstå från att nyttja den möjligheten och därmed själv välja en längre planeringstid än tre måna- der.
Väntetider i vården
Inom några områden eller verksamheter är det långa väntetider i Västerbotten.
Landstinget arbetar aktivt för att alla pa- tienter ska erbjudas tid för besök eller åt- gärd eller operation inom tre månader.
Sjukhusen i Västerbotten samarbetar, t ex erbjuds umeåbor tid för operation i Skellefteå eller Lycksele.
Så får du kontakt
Telefonnummer till alla landsting hittar du på www.lf.se under rubriken Lands- ting/Regioner och Adresser.
Information om väntetider till ett ur- val mottagningar och operationer på oli- ka sjukhus i Sverige finns på Internet på adressen: www.vantetider.se
Uppgifterna finns också tillgängliga via landstingets webbplats, www.vll.se/
vård och hälsa. Om du inte har tillgång till Internet kan du få uppgifterna per telefon hos ditt eget landsting.
n För att få den bästa behandlingen är det viktigt att du berättar allt om dina besvär för sjukvårdspersonalen.
Du har rätt att få svar på dina frågor.
Informationen ska ske på dina villkor, så att du förstår. Det gäller både vuxna och barn. Du har rätt att:
• få besked om ditt hälsotillstånd
• få upplysning om en undersökning eller behandling
• få upplysning om andra möjliga undersöknings- eller behandlings- metoder
• få upplysning om metoder för att förebygga sjukdom och skada.
Du har i de allra flesta fall rätt att läsa el- ler skriva av din patientjournal. Du kan också få en avskrift eller en kopia mot en fastställd avgift.
Den som har svårt att förstå det svens- ka språket har rätt till tolkhjälp. Hälso- och sjukvårdens personal ordnar tolk och tolkhjälpen är gratis.
Även den som är döv eller hörselska- dad har rätt till gratis tolkservice. Vård- personalen kan hjälpa dig att beställa tolk genom landstingets tolkcentral.
Rätten att få begriplig information
Valmöjligheter i vården
MeR INfORMATION Frågor om valmöjligheter, vårdgaranti, remissregler och patientavgifter besvaras av Eva Grahn, telefon 090- 785 70 86 och Mona Karlsson, 090-785 70 85 (gäller med- borgare och patienter).
Frågor från landstingets personal besvaras av Kenneth Öberg, telefon 090-785 71 58.
n Du kan söka vård utanför länet på samma villkor som i ditt eget landsting.
Du kan välja vård i alla landsting och hos privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller som ersätts enligt natio- nell taxa. Du kan välja vilken vårdcentral eller hälsocentral du vill i landet utan re- miss.
Du kan, efter att du fått remiss, välja att besöka öppen specialistsjukvård i hela landet. Med specialistsjukvård menas sjukhusmottagning eller motsvarande privat vårdgivare som har avtal med landstinget eller ersätts enligt nationell taxa.
Godkännande krävs
När det står klart att du behöver genom- gå en viss behandling eller operation, kan du välja var i landet som din behandling eller operation ska utföras.
Innan remiss och patienthandlingar kan skickas till det sjukhus du valt krävs ett godkännande i förväg av motsvarande klinik eller mottagning i ditt eget lands- ting. När handlingar skickats dit du öns- kar stryks du från väntelistan i hemlands- tinget. Du kan alltså bara stå i en kö.
Trots möjligheten att välja kan det hända att du nekas vård i annat landsting på hemlandstingets bekostnad. Det är i de fall där hemlandstingets läkare gör en annan medicinsk bedömning eller då an- dra medicinska indikationer tillämpas.
Undantag
Dina valmöjligheter gäller inte för regi- on- och högspecialiserad vård. Dit räknas t ex hjärtoperationer och transplantatio- ner.
Valmöjligheterna gäller inte heller för enbart undersökning, t ex röntgenunder- sökning.
Resor och uppehälle
Landstinget betalar vårdkostnaderna när du vill använda valmöjligheterna. Däre- mot står du själv för övriga kostnader som resor och uppehälle. Du måste också betala de avgifter som gäller i det lands- ting där du gör besök eller får behand- ling, även om de skiljer sig från avgifter- na i Västerbotten.
Ditt eget ansvar
Valmöjligheten innefattar planerad vård där du som patient själv tar ansvar för att hitta och välja vårdgivare.
Det är du själv som ordnar tid för be- sök hos den vårdgivare du valt. Det är också du själv som har ansvaret att kon- takta den sjukhusmottagning i Väster- botten, där du står på väntelista. Detta för att de ska kunna skicka remiss och pa- tienthandlingar till den vårdgivare du valt.
Dina rättigheter
Dina rättigheter
1 • hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007 • 1
Tystnadsplikt och sekretess
n All hälso- och sjukvårdspersonal och personal i socialtjänsten är skyldig att föl- ja sekretesslagen. Personalen har tyst- nadsplikt. Huvudregeln är att uppgifter om ditt hälsotillstånd och andra person- liga förhållanden inte får lämnas ut. Be- gäran om utlämnande av journaluppgift är tydligt reglerad och prövas i varje en- skilt ärende.
När du är inlagd på sjukhus kan du som patient hjälpa till genom att berätta vem som får veta något om dig och ditt hälsotillstånd samt vilka uppgifter som i så fall får lämnas ut. Ytterligare informa- tion i sekretessfrågor kan du få av t ex din läkare, en kurator eller patientnämndens handläggare.
Inom privat hälso- och sjukvård finns regler om tystnadsplikt i lagen om yrkes- verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Din journal
Den skrivna journalen är ett viktigt stöd för sjukvårdspersonalen. Där antecknar
man hur du mår, resultat av olika under- sökningar och vilken vård, medicinering och behandling du får.
De som ansvarar för din vård kan ta del av den information som är relevant för att kunna ge dig en korrekt och säker vård.
Vårdens datoriserade journalsystem gör det möjligt att ta del av din journal vid en annan klinik eller vårdcentral, för- utsatt att uppgifterna behövs för din vård och behandling.
BVC-journaler förs efter föräldrarnas godkännande över till skolhälsovården i samband med skolstart.
Vem får läsa journalen?
Som patient har du i de allra flesta fall rätt att läsa din egen journal eller få en kopia av den. Det finns tillfällen när en patient inte får ta del av vissa uppgifter i sin journal.
Mer om detta och hur man kan över- klaga om man blir nekad att läsa sin jour- nal finns att läsa på sidan 18.
Råd och stöd enligt LSS
n Samhället har ett omfattande ansvar för insatser till personer med funktions- hinder. Om detta finns bestämmelser i bl a hälso- och sjukvårdslagen och i soci- altjänstlagen.
Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och vissa hjälpmedel. För personer med vissa funktionshinder och med särskilt stora behov finns dessutom lagen om stöd och service, LSS.
LSS ger rätt till sammanlagt tio olika insatser. Kommunerna svarar för nio av dessa. Landstinget har ansvar för rådgiv- ning och annat personligt stöd, i dagligt tal ”råd och stöd”. Den insatsen syftar till att underlätta för den enskilde att leva ett gott och självständigt liv med sitt funk- tionshinder.
Råd och stöd är ett komplement till de insatser den funktionshindrade kan få inom sjukvården, t ex i form av habilite- ring och rehabilitering. Råd och stöd ska ses som en insats för dem som inte får sina behov tillräckligt tillgodosedda på annat sätt.
Landstingets handikappnämnd är an- svarig för beredning och beslut samt att den funktionshindrade får tillgång till det ”råd och stöd” han eller hon har rätt till enligt LSS.
Om du har frågor som rör dina rättig- heter enligt LSS kan du kontakta Eva Lundqvist, 090-785 74 49.
n All hälso- och sjukvård är frivillig och all behandling ska ske med ditt sam- tycke. Undantag är psykiatrisk tvångs- vård, rättspsykiatrisk vård och viss vård enligt smittskyddslagen.
Du har alltså rätt att säga nej till be- handling och medicinering liksom till att delta i vetenskapliga undersökningar, t ex test av nya behandlingsmetoder. För att både du och vårdpersonalen ska känna att det blir en meningsfull och bra vård och behandling måste den ske i samråd med dig. Här finns naturligtvis vissa gränser. Du kan inte kräva en viss be-
handling om din läkare inte anser den motiverad eller om den strider mot vad som kallas ”vetenskap och beprövad erfa- renhet”.
När du vårdas på sjukhus får du en pa- tientansvarig läkare och/eller sjuksköter- ska. Det är särskilt viktigt om du får be- handling där flera vårdenheter och läkare samverkar. Den patientansvarige läkaren har huvudansvaret för dig och du har rätt att få veta både läkarens namn och tele- fonnummer till arbetet. Med honom el- ler henne kan du samråda om din situa- tion och få råd och information.
Rätten att påverka din egen vård
MeR INfORMATION Har du funderingar kring biobankslagen och bio- bankerna i Västerbottens läns landsting? Kontakta Biobankscentrum på e- postadress laboratorie- medicin@vll.se eller ring 090-785 85 62. Vill du veta mer? Besök www.biobank- sverige.se Där hittar du patientinformation om bl a samtyckeshanteringen.
Rätt att säga ja eller nej
Du vet väl att du själv får bestämma om dina prover i vården ska sparas eller inte?
n Biobankslagen är till för att stärka din ställning i vården. Det är i första hand för din säkerhet som prover tas, analyseras och sparas. Prover sparas av flera skäl, t ex för att vården behöver undersöka ditt prov på nytt om en behandling inte ger avsedd effekt. Eller för att ställa en säkra- re diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover.
Biobankslagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk pröv- ning. Proverna används dessutom till att kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar och till att utveckla nya meto- der för behandling.
Som patient behöver du ofta lämna t ex blodprov eller vävnadsprov. Också vid landstingets hälsokontroller tas pro- ver. Vissa av dem sparas rutinmässigt i en s k biobank. Det är en samling blod- och cellprover eller andra vävnadsprover som tas i vården och sparas längre tid än två
månader. Typiskt är att de kan härledas till en viss identifierbar person.
Som patient ska du tillfrågas om du vill att dina prover sparas. Du ska veta att de förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterla- gen och personuppgiftslagen. Prover från biobanker får heller inte lämnas ut i vinstsyfte eftersom det är förbjudet att handla med prover från en människa.
Du kan bestämma vad proverna får eller inte får användas till. Du kan också säga nej helt och hållet. Då kasseras pro- vet.
Ångerrätt
Säger du ja kan du ändra dig när du vill.
Det enda du inte kan ångra är beslutet att ett prov inte ska sparas. Är du osäker när provet tas sparas provet tills du be- stämt dig. Säger du nej skickar du in den nej-talong du fått vid besöket.
Dina rättigheter
Dina rättigheter
som en del utredningar måste göras. Den som anmälts måste av HSAN ha fått un- derrättelse om anmälan inom två år från det felet begicks. Blankett för anmälan finns på HSAN:s hemsida (www.hsan.se) eller hos patientnämnden. Där kan du också få veta mera om vilka regler som gäller.
Läkemedelsförsäkring
Om du tror att du har skadats av läkeme- del som sålts eller lämnats ut i Sverige kan du anmäla skadan till läkemedelsför- säkringen.
När man använder läkemedel finns det alltid en viss risk för biverkningar som kan ge skador. Försäkringen gäller därför bara om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom.
Orsakas skadan genom missbruk av läke- medel lämnas inte någon ersättning.
Anmälan ska göras inom tre år från det att du fått veta att din skada sannolikt orsakats av läkemedel. Blankett för ska- deanmälan finns som regel bl a hos kura- torerna samt hos patientnämnden.
Patientförsäkring
Om du anser att du fått en skada när du behandlats av landstinget (på sjukhus,
vårdcentral, folktandvård och Tandläkar- högskolan) kan du anmäla skadan till PSR Personskadereglering AB som prö- var frågan om ekonomisk ersättning.
Detsamma kan du göra om du anser att du har fått en behandlingsskada hos en privat vårdgivare som har avtal med landstinget.
Har du fått en behandlingsskada hos någon annan privat vårdgivare (t ex pri- vat tandläkare) eller i kommunens hälso- och sjukvård bör du ta reda på vilket för- säkringsbolag dessa använder.
Försäkringen gäller vid t ex kirurgiska ingrepp men också vid skador i samband med provtagning, blodgivning, sjukgym- nastik eller annan hälso- och sjukvård.
Det kan handla om skador som orsakats av undersökning, behandling, felaktig diagnos, felmedicinering, infektion eller olycksfall i vissa situationer.
Alla skador ersätts inte. Ersättning lämnas t ex inte vid skador som beror på att man måste ta stora risker för att kom- ma till rätta med ett mycket akut vårdbe- hov eller behandla ett mycket kritiskt till- stånd.
Anmälan ska göras så snart som möj- ligt och i regel inte senare än tre år efter det att du inser att din skada kan vara en behandlingsskada. Den definitiva grän- sen för att göra anmälan är tio år från skadetillfället. Blankett för skadeanmä- lan finns bl a hos kuratorerna och hos patientnämnden.
Socialstyrelsen
Högsta tillsynen över sjukvården har Socialstyrelsen. Den har också det cen- trala ansvaret för att patientens rättig- heter ur medicinsk, rättslig och social synpunkt tas tillvara.
Hur gör du om du inte är nöjd?
Anställda inom hälso- och sjukvården försöker hela tiden göra sitt bästa. Ändå kan det hända att du känner dig missnöjd. Då bör du först ta upp problemet med den personal du har kontakt med.
n Löser sig inte problemet då kan du vända dig till ansvarig överläkare eller familjeläkare eller verksamhetschef.
Känns det svårt eller obehagligt att tala direkt med läkare och övrig personal kan du vända dig till patientnämnden.
Beroende på vad dina klagomål gäller kan du också kontakta chefläkaren, Häl- so- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Socialstyrelsen, PSR Personskadereglering AB eller Läkeme- delsförsäkringen.
Om dina synpunkter gäller kommu- nens hälso- och sjukvård kan du vända dig till kommunens sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar (MAS).
Landstingets patientnämnd Landstinget har en patientnämnd som i första hand är till för dig som patient. Du kan själv vända dig dit eller låta någon anhörig göra det för din räkning.
Patientnämnden består av politiker.
Den ska stödja och hjälpa enskilda pa- tienter och samtidigt bidra till kvalitets- utvecklingen i hälso- och sjukvården.
Nämndens tjänstemän kan ge dig infor- mation om dina möjligheter, reda ut pro- blem och försöka hjälpa dig att få de kontakter du behöver inom sjukvården.
Nämnden ska också låta ansvariga för vården få veta vilka iakttagelser och avvi- kelser som är av betydelse för patienter- nas trygghet. Dina synpunkter eller kla- gomål kan alltså komma även andra till godo.
Den som tvångsvårdas inom psykia- trin eller enligt smittskyddslagen har rätt
att få en stödperson, en medmänniska som kan vara till god hjälp i en svår situa- tion. Det är patientnämnden som utser stödpersoner.
Precis som personal inom vården har patientnämndens politiker och tjänste- män tystnadsplikt.
Patientnämndsverksamhet i kommunerna
I kommunerna bedrivs hälso- och sjuk- vård och allmän omvårdnad vid t ex sjukhem, servicehus och gruppboenden.
Även för denna verksamhet ska det fin- nas nämnder med uppgift att hjälpa och stödja patienter eller boende.
De flesta kommunerna i länet har överlåtit till landstingets patientnämnd att sköta den här verksamheten för kom- munens räkning. Fråga i växeln på ditt kommunkontor vem som sköter patient- nämndsverksamheten i kommunen.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Om du anser att någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutöv- ning och vill att den personen ska tillde- las disciplinär påföljd kan du anmäla ho- nom eller henne till hälso- och sjukvår- dens ansvarsnämnd (HSAN). Ansvars- nämnden låter den som anmälts ta del av anmälan.
Anmälan till nämnden måste vara skriftlig och kan göras av patienten eller i vissa fall av någon nära anhörig. Gör gärna anmälan så snart som möjligt efter-
n Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ta hand om avlidna. Omhänderta- gandet ska ske med respekt för den avlid- ne och de efterlevande ska visas hänsyn och omtanke.
Om dödsfallet inträffar på sjukhus el- ler sjukhem vet personalen vad som ska göras och kan ge anhöriga råd och stöd.
Numera är det inte ovanligt att svårt sjuka vårdas sin sista tid i hemmet. Då kan anhöriga rådgöra med de läkare och sköterskor som är ansvariga för vården om vart de ska vända sig när den sjuke avlider.
Om det inträffar ett oväntat dödsfall i hemmet eller någon annanstans får man bäst hjälp om man kontaktar vårdcentra- len, akutmottagningen eller ringer SOS- numret 112 och berättar vad som har hänt.
När någon avlider
Dina rättigheter
Dina rättigheter
