FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen

Rehabiliteringsgruppen

FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

ALLMÄN DEL

Gäller från 1.1.2016

INNEHÅLL

1 ALLMÄNNA PRINCIPER ... 3

1.1 Standardens giltighet ... 3

1.2 Standardens användningsändamål och syften ... 3

1.3 God rehabiliteringspraxis ... 4

1.4 ICF i FPA-rehabiliteringen ... 5

2 REHABILITERINGSKLIENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER ... 5

2.1 Genomförande av rehabiliteringen ... 5

2.2 Annullering eller avbrott ... 6

2.3 Språk och anlitande av tolk ... 6

2.4 Anhöriga, närstående och personliga assistenter ... 7

3 GENOMFÖRANDE AV REHABILITERINGEN ... 7

3.1 Planering ... 7

3.1.1 Plan uppgjord av vårdenheten ... 7

3.1.2 Åtgärder som föregår rehabiliteringen ... 8

3.1.3 Hanteringen av klientuppgifter och rehabiliteringshandlingar ... 9

3.2 Rehabiliteringens innehåll och utformning ... 12

3.2.1 Hur rehabiliteringen och rehabiliteringsdagen eller besöket genomförs ... 12

3.2.2 Rehabiliteringens inlednings- och slutfas ... 12

3.2.3 Periodisering av rehabiliteringen ... 13

3.2.4 Rehabiliteringsinnehåll och program ... 13

3.2.5 Utvärdering ... 14

3.2.6 Rehabiliteringsrapport ... 15

3.3 Personal ... 17

3.3.1 Personalanvändning i genomförandet av kursen ... 17

3.3.2 Personalförändringar och vikariat under avtalsperioden ... 17

3.3.3 Kamratstödpersoner och erfarenhetskunniga... 19

3.4 Klientsäkerhet ... 19

3.4.1 Försäkringsskydd ... 19

3.4.2 Övervakning ... 19

3.4.3 Första hjälpen-jour ... 20

3.4.4 Bassängövervakning ... 20

3.4.5 Ridtjänsters säkerhet... 21

3.4.6 Anvisningar för särskilda situationer ... 21

3.4.8 Räddningsplan ... 22

3.5 Tillstånd, lokaler, utrustning och kost ... 22

3.5.1 Tillstånd ... 22

3.5.2 Rehabiliteringslokaler och -utrustning samt vårdtillbehör och hjälpmedel ... 22

3.5.3 Inkvartering ... 24

3.5.4 Kost ... 25

3.6 Rapportering och uppföljning ... 25

3.6.1 Rapportering ... 25

3.6.2 Kvalitetsledning och uppföljning ... 26

3.7 Marknadsföring ... 27

3.8 Flyttande eller inställning av kurser ... 28

3.9 Anmälan om köläget hos serviceproducenten ... 29

4 FPA:S UPPGIFTER... 31

4.1 Principer för upphandlingen av rehabiliteringstjänster ... 31

4.1.1 Anbudsförfarande ... 31

4.1.2 Avtal ... 31

4.1.3 Underleverans ... 31

4.2 Inledande av rehabiliteringsärende och handläggning av ansökan ... 32

4.2.1 Delgivning av beslut ... 32

4.2.2 Fortsatta insatser ... 32

4.2.3 Fakturering och betalning av rehabiliteringskostnader ... 33

4.3 Information och intressentgruppssamarbete ... 33

4.4 Kvalitetsrevision ... 34

BILAGOR ... 36

BILAGA 1: YRKES- OCH UPPGIFTSBETECKNINGAR ... 36

BILAGA 2: BEGREPP ... 47

BILAGA 3: LAGSTIFTNING OCH PUBLIKATIONER SOM TILLÄMPAS PÅ REHABILITERINGEN ... 53

1 ALLMÄNNA PRINCIPER 1.1 Standardens giltighet

Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar: en all- män del som gäller alla servicelinjer och servicelinjespecifika delar. Delarna kom- pletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genom- förs. Den allmänna delen som gäller alla servicelinjer och de servicelinjespecifika delarna utgör tillsammans den tekniska specifikation som avses i lagen om offentlig upphandling.

Denna allmänna del av FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård gäl- ler från 1.1.2016 servicelinjer som i öppen eller sluten vård genomförs i form av

– yrkesinriktad rehabilitering

– medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning – yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering enligt prövning.

Standardens allmänna del gäller inte FPA-terapi i öppen vård för personer med svår funktionsnedsättning. Den omfattas av FPA:s separata standard för terapi i öppen vård.

1.2 Standardens användningsändamål och syften

FPA ordnar och ersätter rehabiliteringstjänster med stöd av lagen om Folkpensions- anstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), nedan lagen om FPA-rehabilitering eller FRPL.

FPA utvecklar och upphandlar rehabiliteringstjänsterna och säkerställer kvaliteten på dem. För införandet och utvecklandet av standarden svarar rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning. Serviceproducenten genomför rehabiliteringen enligt standardens allmänna del och den servicelinjespecifika standarden och eftersträvar en så hög rehabiliteringseffektivitet som möjligt.

Standardens syfte är att garantera FPA:s rehabiliteringsklienter god rehabilitering i rätt tid och att se till deras rättigheter. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som består av bl.a. servicelinjens standardföljsamhet, en personal som med avse- ende på rehabiliteringen är tillräcklig och yrkeskunnig, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra samt serviceproducentens erfarenhet av rehabiliterings- verksamhet.

Standardens allmänna del består av fem delar: Allmänna principer, Rehabiliterings- klientens rättigheter och skyldigheter, Genomförande av rehabiliteringen, FPA:s uppgifter och dessutom följande bilagor: Yrkes- och uppgiftsbeteckningar, Begrepp samt Lagar och förordningar. Definitionerna i bilagorna avser den rehabilitering som ska genomföras i enlighet med FPA:s standarder. I standardens allmänna del pre- senteras de kvalitetskrav som är gemensamma för alla servicelinjer. I standardens allmänna del redovisas separat vad som fastställs i sin helhet i den servicelinjespeci- fika delen och på vilka punkter det kan finnas preciseringar i den servicelinjespeci- fika delen. Gällande de här preciseringarna följer serviceproducenten beskrivningen i den servicelinjespecifika delen av standarden.

Den servicelinjespecifika standarden är en beskrivning av genomförandet av och in- nehållet i rehabiliteringsformen och av personalen. Serviceproducenten genomför servicelinjen enligt standarden för en viss klient. I beskrivningen av servicelinjerna för den öppen- och slutenvårdsrehabilitering som ordnas av FPA fastställs kvalitets- kraven för varje servicelinje.

I den lagstiftning och de interna förmånsanvisningar som gäller FPA-rehabilitering definieras hurdan rehabilitering FPA ordnar och för vem, och vilka andra förmåner som klienten har rätt till (t.ex. rehabiliteringspenning, reseersättning och övernatt- ningspenning) i anslutning till rehabiliteringen. Information om förmåner som utbeta- las i samband med rehabilitering som ordnas av FPA fås bl.a. på FPA-byråerna, på FPA:s servicenummer www.fpa.fi/servicenummer eller på webbplatsen www.fpa.fi.

1.3 God rehabiliteringspraxis

Den rehabilitering som ordnas av FPA baserar sig på principen om god rehabilite- ringspraxis, påvisade resultat och tillgänglig forskningsinformation. Med god rehabili- teringspraxis avses den allmänt etablerade rehabiliteringspraxis som tillämpas av FPA och av den offentliga hälso- och sjukvården. Med allmänt etablerad praxis av- ses tillämpning av kunskaper som är etablerade och erfarenhetsbaserade eller me- toder som är baserade på vetenskapliga rön (10 § i FRPL och RP 3/2005¹).

God rehabiliteringspraxis beskrivs i boken ”Hyvän kuntoutuskäytännön perusta².

Vid rehabiliteringen beaktas klientens rehabiliteringsbehov och mål, resurser och styrkor samt hans eller hennes arbets- och livssituation. För att rehabiliteringsbeho- vet ska konstateras tidigt och rehabiliteringen ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att anvisa klienten rehabilitering och genomföra rehabiliteringen och för att eventuella fortsatta åtgärder vidtas.

Klienten deltar i planeringen av rehabiliteringen i dess olika skeden. Rehabiliteringen ska stödja klientens mål och ske i samarbete mellan klienten, klientens familj, FPA, den vårdansvariga enheten, serviceproducenten och andra instanser med nära an- knytning till rehabiliteringen.

I rehabiliteringsprocessen ingår den vårdansvariga enhetens beskrivning av klien- tens funktionsförmåga med tillhörande bedömning av rehabiliteringsbehovet, plane- ring och målformulering. I rehabiliteringsprocessen ingår även ansökan om rehabili- tering hos FPA, rehabiliteringsbeslutet, genomförande av rehabiliteringen, ersättning av kostnaderna för rehabiliteringen samt uppföljning av rehabiliteringen. Utöver dessa ingår fortsatta åtgärder i samverkan med vårdenheten och vid behov med andra aktörer, om det i de fortsatta åtgärderna ingår aktiviteter t.ex. för att bevara arbets- och funktionsförmågan och ge sysselsättning.

1 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

och rehabiliteringspenningförmåner.

2 Paltamaa J, Karhula M, Suomela-Markkanen T, Autti-Rämö I, red. Hyvän kuntoutuskäytännön perusta.

Käytännön ja tutkimustiedon analyysistä suosituksiin vaikeavammaisen kuntoutuksen kehittämishankkeessa.

Helsingfors: FPA, 2011. Del V, kapitel 17)

1.4 ICF i FPA-rehabiliteringen

ICF, en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, färdigställdes genom multinationellt och multidisciplinärt samarbete inom WHO år 2001. Den finska översättningen togs i bruk år 2004 och den elektroniska versionen år 2014 (www.julkari.fi).

Funktionstillstånd omfattar kroppsfunktioner, kroppens struktur/anatomi, individens prestationer samt delaktiget i samhälleliga funktioner och i aktiviteter i det egna livet.

Funktionstillståndet är en mångfacetterad helhet som förändras genom samverkan av hälsotillståndet samt personfaktorerna och omgivningsfaktorerna. Det ska grans- kas utifrån vardagen. Med hjälp av rehabilitering stöder man klienten i att nå sina mål i vardagen och upprätthålla sin arbets-, studie- och funktionsförmåga.

I FPA-rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten ICF-referensramen. Servicepro- ducenten och klienten bildar sig en övergripande uppfattning om klientens funktions- förmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna. ICF-referernsramen fungerar som stöd för klientens målformule- ring.

Närmare information finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats www.thl.fi.

2 REHABILITERINGSKLIENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Det som sägs senare om rehabiliteringsklientens rättigheter och skyldigheter gäller i tillämpliga delar vårdnadshavaren, en annan anhörig eller närstående person eller intressebevakare, om klienten på grund av minderårighet eller sjukdom inte kan be- vaka sina rättigheter och sköta sina skyldigheter. Ett barns föräldrar eller annan vårdnadshavare har föräldrars rättigheter och ansvar för barnet också under rehabili- teringen.

2.1 Genomförande av rehabiliteringen

Klienten har rätt till högklassig rehabilitering enligt standardens allmänna och ser- vicelinjespecifika del. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliterings- praxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens hos de yr- kesutbildade personer som krävs i den servicelinjespecifika delen. Rehabiliteringen ska ordnas så att klienten bemöts med respekt för sitt människovärde och att hans integritet skyddas. Vid gruppsamtal under rehabiliteringsperioden ska en enskild kli- ents angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke. Vid rehabiliteringen tas hänsyn till klientens kultur.

Klienten förbinder sig till rehabiliteringen och är aktivt med om att formulera målen för rehabiliteringen och utarbeta planen för genomförandet. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen. Klienten kan diskutera eventuella behov av änd- ringar i planen med en medlem av teamet eller arbetsparet enligt den servicelinje-

specifika standarden. FPA och serviceproducenten ska även beakta klientens övriga önskemål så att de stöder rehabiliteringen.

Klienten kan vid behov kontakta FPA i frågor som gäller rehabiliteringen.

Val av klienter

I fråga om rehabiliteringstjänsterna är klientens möjlighet att välja serviceproducent beroende av om upphandlingen har gjorts i hela landet eller regionalt för ett specifikt specialupptagningsområde (erva). I fråga om rehabiliteringstjänster som har upp- handlats i hela landet kan klienten välja serviceproducent i hela landet. I fråga om rehabiliteringstjänster som har upphandlats regionalt kan klienten i regel välja ser- viceproducent bland producenterna inom det specialupptagningsområde där han bor. Den servicelinjespecifika standarden kan innehålla preciseringar som gäller kli- entens möjligheter att välja.

Respons från klienten

Klienten kan ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering till serviceproducenten eller FPA om den rehabilitering han fått. Serviceproducenten beaktar de synpunkter klien- ten framför medan rehabiliteringen pågår och antecknar dem i klientens handlingar.

Serviceproducenten antecknar inte i klientens handlingar sådan kundrespons som klienten gett FPA.

Behandling och terapi på klientens bekostnad

Klienten kan, om han så önskar, av serviceproducenten på egen bekostnad köpa behandling eller terapi som serviceproducenten har möjlighet att erbjuda. Behand- ling och terapi som klienten bekostar själv får inte hindra genomförandet av rehabili- tering enligt standarden.

2.2 Annullering eller avbrott

En klient som är förhindrad att påbörja rehabilitering som han beviljats är skyldig att annullera rehabiliteringen. Förhinder ska anmälas inom 7 dygn från det att den för- säkrade har fått uppgift om tidpunkten för rehabiliteringen. Efter den utsatta tiden kan klienten annullera rehabiliteringen endast om arbetsoförmåga, arbete eller nå- gon annan godtagbar orsak hindrar att rehabiliteringen påbörjas. Annulleringen ska göras omedelbart när klienten vet att han är förhindrad. Förhindret ska anmälas till FPA, och därifrån förmedlas uppgiften till serviceproducenten. (FRPL 43 § 4 mom.).

Om rehabiliteringen avbryts ska klienten utan dröjsmål meddela detta till FPA.

(FRPL 43 § 3 mom.)

2.3 Språk och anlitande av tolk

Klienten har rätt att använda sitt nationella modersmål (finska eller svenska) under rehabiliteringen och i andra situationer i anslutning till rehabiliteringen. De språkliga rättigheterna för en klient som har svenska som nationellt modersmål tryggas i en- lighet med bestämmelserna i språklagen (423/2003). Till exempel om en viss rehabi-

literingstjänst inte genomförs på svenska har en klient med svenska som modersmål rätt till tolkning.

De språkliga rättigheterna för samiskspråkliga klienter tryggas i enlighet med den samiska språklagen (1086/2003). Därtill har klienter med syn- och hörselskada, hör- selskada eller talskada rätt till tolknings- och översättningshjälp i enlighet med lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010).

Vid behov kan klienten med hjälp av tolk använda något annat språk än de som nämnts ovan, ifall detta förutsätts för att rehabiliteringen ska kunna genomföras.

FPA ordnar med tolk och ersätter kostnaderna för tolkningen.

2.4 Anhöriga, närstående och personliga assistenter

Med anhöriga avses klientens nära anhöriga, t.ex. föräldrar, barn, syskon, make, maka eller sambo. Närstående kan t.ex. vara en person som försörjer barnet eller den vuxna eller som deltar i den dagliga vården av klienten eller en make/maka/sambo till den förälder som bor med barnet eller ma- kens/makans/sambons barn. En personlig assistent eller annan aktör från klientens närmaste nätverk kan inte delta i rehabiliteringen som närstående person.

En anhörig eller närstående deltar i rehabiliteringen om detta ingår i servicelinjen och är nödvändigt för att man ska nå de mål som ställts upp för rehabiliteringen.

Som nödvändig rehabilitering för anhöriga eller närstående kan betraktas rehabilite- ring som ger dem sådana färdigheter som stöder klientens rehabilitering.

Grunderna för de anhörigas eller närståendes deltagande framgår av klientens lä- karutlåtande B eller rehabiliteringsplan eller av någon annan motsvarande utredning eller av klientens handlingar.

Anhöriga eller närstående deltar inte i rehabilitering som personliga assistenter på FPA:s bekostnad. Anhörigas och andra närstående personers roll i rehabiliteringen kan ha preciserats i delarna om de olika servicelinjerna.

Serviceproducenten ska se till att det under rehabiliteringen finns tillräckligt med as- sisterande personal för klienterna. I den servicelinjespecifika standarden fastställs om assisterande personal används vid genomförandet av servicelinjen.

3 GENOMFÖRANDE AV REHABILITERINGEN 3.1 Planering

3.1.1 Plan uppgjord av vårdenheten

Vårdenheten skriver ett läkarutlåtande B för klienten, eller upprättar en rehabilite- ringsplan när det gäller en klient med svår funktionsnedsättning.

B-utlåtande eller annan medicinsk utredning med motsvarande uppgifter

Det medicinska och psykosociala tillståndet hos en klient som söker rehabilitering enligt prövning eller yrkesinriktad rehabilitering ska utredas tillräckligt noggrant och problemen och rehabiliteringsbehovet fastställas före antagningen till rehabilitering- en. Vid svåra funktionsstörningar eller vid problem förorsakade av sjukdomar ska rehabiliteringstidpunkten och rehabiliteringen planeras noggrant med hänsyn till den pågående behandlingsprocessen.

Rehabiliteringsplan

Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning base- ras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts av vårdenheten. Vårdenheten upprättar en skriftlig rehabiliteringsplan för minst ett och högst tre år. Klienten och/eller dennes anhöriga eller närstående samt i mån av möjlighet terapeuterna deltar i upprättandet och justeringen av planen. Rehabiliteringsplanen upprättas av en läkare eller av en läkare i samråd med teamet och undertecknas av läkaren.

Rehabiliteringsplanen upprättas på blankett KU 207r, Rehabiliteringsplan för medi- cinsk rehabilitering av personer med svår funktionsnedsättning. I rehabiliteringspla- nen beskriver vårdenheten begränsningen av arbets- och funktionsförmågan eller risken för en begränsning, samt de individuella och konkreta lång- och kortsiktiga målen för rehabiliteringen. Vid planeringen beaktar vårdenheten klientens situation som helhet så att den helhet som rehabiliteringsinsatserna ger upphov till och det antal olika mål som kräver intensivt arbete är skäliga och ändamålsenliga. I planen motiveras det aktuella behovet av den rehabilitering som sökts samt hur åtgärden kan stödja de mål som ställts upp för rehabiliteringen.

3.1.2 Åtgärder som föregår rehabiliteringen

På basis av handlingarna från FPA försäkrar sig serviceproducenten om att den be- viljade rehabiliteringen och tidpunkten för den är lämplig för klienten. Om rehabilite- ringen på basis av handlingarna inte förefaller lämplig på grund av klientens sjukdom eller skada ska serviceproducenten kontakta FPA-byrån.

Kallelsebrev och förhandsinformation om rehabiliteringen

Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet sänder serviceproducenten en kallelse till kli- enten och förhandsinformation om rehabiliteringen. Ett av syftena med kallelsen är att sätta igång rehabiliteringsprocessen. I brevet beskrivs klientens egen roll i rehabi- literingen och hans möjligheter att påverka rehabiliteringen.

I kallelsen ingår

– de allmänna målen för rehabiliteringen och klientens rättigheter och skyldig- heter

– tidpunkten för rehabiliteringen, ankomsttiden och anvisningar inför ankomsten – rehabiliteringens innehåll och utformning (t.ex. en broschyr) och preliminärt

program

– den personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen med yrkes- /uppgiftsbeteckningar och arbetssätt samt kontaktinformation för den person som ansvarar för rehabiliteringen

– information om försäkringsskyddet under rehabiliteringen (se kapitel 3.4.1 Försäkringsskydd)

– information om platsen där rehabiliteringen genomförs (t.ex. en broschyr) och kontaktinformation

– anvisningar om personliga tillbehör, mediciner etc. som ska tas med

– eventuell annan information om genomförandet av rehabiliteringen eller om serviceproducenten.

Förhandsförfrågan

Innan rehabiliteringen inleds ska serviceproducenten be klienten lämna uppgifter för genomförandet av rehabiliteringen, antingen på en blankett med förhandsförfrågan eller genom en intervju. Uppgifter inhämtas bl.a. om följande helheter:

– personliga mål och önskemål avseende rehabiliteringen – det fysiska och psykiska hälsotillstånd som klienten upplever – frågor som gäller minnet, uppmärksamheten och gestaltningen

– den sociala livssituationen (t.ex. familjerelationer och andra människorelation- er), fritidsintressen

– arbets- och studierelaterade frågor

– frågor som gäller den sociala funktionsförmågan, t.ex. kommunikation – aktiviteter i vardagen (t.ex. rörelseförmåga, användning av hjälpmedel, hjälp-

behov)

– särskilda behov (t.ex. allergi, specialdiet, kulturella aspekter) – eventuella övriga frågor från serviceproducenten.

Serviceproducenten kan samtidigt med blanketten med förhandsförfrågan sända kli- enten också andra mät- och evalueringsblanketter.

Serviceproducenten har dessa uppgifter innan rehabiliteringen börjar. Innan rehabili- teringen inleds eller under dess gång inhämtar serviceproducenten vid behov ytterli- gare information från klienten och med klientens tillstånd t.ex. från vårdenheten.

Förhandsplanering

Det team eller arbetspar som fastställs i de servicelinjespecifika standarderna sam- las före rehabiliteringen för att sätta sig in i de utredningar som de fått och de för- frågningar som klienterna besvarat. Med ledning av förhandsuppgifterna beaktar teamet eller arbetsparet klientens individuella behov vid genomförandet av rehabili- teringen. Det kan finnas noggrannare uppgifter i punkten Förberedelser inför rehabi- literingen i de servicelinjespecifika standarderna.

3.1.3 Hanteringen av klientuppgifter och rehabiliteringshandlingar

Serviceproducenten iakttar lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om in- samlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter.

Sekretessbelagda uppgifter som insamlats under rehabiliteringen har serviceprodu- centen inte rätt att använda i annat syfte än för rehabiliteringen av FPA:s kunder.

Klienten har rätt att hos serviceproducenten och/eller FPA granska de handlingar

som rör honom och rehabiliteringsprocessen. Det ska vara möjligt att separat extra- hera uppgifter om FPA:s rehabiliteringskunder ur andra servicebeställares och en- hetens egna patientregister.

Serviceproducenten har gjort upp en sådan registerbeskrivning som personuppgift- slagen förpliktar till och en datasekretessbeskrivning över det personregister som bildas av klientens handlingar.

Serviceproducenten ansvarar för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om pati- entens ställning och rättigheter (785/1992), social- och hälsovårdsministeriets för- ordning om journalhandlingar (298/2009) och lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) tillämpas vid upprättande och förvaring av klienternas handlingar och övrigt material som gäller rehabilitering- en av klienterna. Bestämmelserna gäller även ljud-, film- och videoinspelningar samt fotografier. Serviceproducenten ska dessutom följa lagen om dataskydd vid elektro- nisk kommunikation (516/2004).

Inhämtande och utlämnande av uppgifter

Serviceproducenten ber klienten om ett specificerat skriftligt tillstånd att inhämta de uppgifter om klienten som behövs för rehabiliteringen från andra håll, t.ex. hälso- och sjukvården, och att förmedla uppgifterna till andra instanser.

Serviceproducenten dokumenterar alla specificerade tillstånd som begärts av klien- ten och/eller anhöriga eller närstående, såsom tillstånd att inhämta uppgifter, att ta kontakt per telefon och att sända handlingar till andra än FPA och vårdenheten samt tillstånd för fotografering, videofilmning och användning av e-tjänsten för rehabilite- ring samt för användning av material som detta resulterar i.

Serviceproducenten får inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan den- nes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter. FPA har rätt att få och lämna ut uppgifter om klienten i de situationer som avses i 59, 60 och 63 § i lagen om FPA-rehabilitering.

Användning av krypterad e-post

Om uppgifter om klienten skickas per e-post måste man använda en krypterad för- bindelse. Närmare anvisningar finns på webbplatsen för serviceproducenter på ad- ressen www.kela.fi under Yhteistyökumppanit > Kuntoutuspalvelut > Kuntoutuksen palveluntuottajien ohjeet > Vakavista tapaturmista tiedottaminen. Om serviceprodu- centen inte har tillgång till krypterad förbindelse måste uppgifterna skickas per post.

Utlämnande av uppgifter för forskningsändamål

Serviceproducenten får använda uppgifter om FPA:s klienter i sitt eget interna ut- vecklingsarbete som inte publiceras eller annars sprids i rapporter. Ifall uppgifter om klienterna används antingen under rehabiliteringens gång eller senare i forsknings- syfte ska serviceproducenten inhämta skriftligt samtycke både av klienterna och av rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning. Detta kräver vid behov den etiska kommitténs utlåtande. Serviceproducenten och den som bedriver forskningen (forskningsinrättning/forskare) svarar för att behövligt utlåtande har inhämtats.

Dokumentering

Serviceproducenten dokumenterar genomförandet av rehabiliteringsservicen i klien- tens handlingar så att dess innehåll och kvalitet, evaluerings- och mätresultaten samt tidpunkten för genomförandet och klientens respons kan konstateras i efter- hand utifrån korrekta anteckningar. Serviceproducenten antecknar genomförandet av varje individuellt besök och gruppbesök på ett sådant sätt att händelser under re- habiliteringen i efterhand kan verifieras. Sådant som ska antecknas är till exempel genomförandet av rehabiliteringen, utnyttjade metoder, nätverksöverläggningar och besök samt antalet timmar som använts. Också rehabilitering som genomförs i grupp dokumenteras i klientens individuella handlingar exempelvis genom att en ko- pia av det genomförda rehabiliteringsprogrammet bifogas.

I rehabiliteringsprogrammet antecknar serviceproducenten temat för programmet, den tid som använts samt namnet och yrkesbeteckningen för den anställda som ge- nomfört programmet. Om mellanuppgifter ingår i rehabiliteringen dokumenterar ser- viceproducenten genomförandet i klientens handlingar. Eventuell frånvaro från reha- biliteringen och orsaken till frånvaron antecknar serviceproducenten så att den kan verifieras i efterhand.

En anhörigs deltagande dokumenteras i klientens handlingar om den anhöriga, t.ex.

små barns föräldrar, har en stor roll i rehabiliteringen. Serviceproducenten antecknar klientens och den anhörigas synpunkter om de har betydelse för planeringen av re- habiliteringen och för genomförandet av rehabiliteringen i vardagsmiljön. Den anhö- rigas ställningstagande kan emellertid inte ersätta eller förbigå en medicinsk bedöm- ning eller någon annan bedömning av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Serviceproducenten får inte anteckna något personligt om den anhöriga i klientens handlingar. Om klientens anhöriga undersöks eller får behandlingsåtgärder ska ser- viceproducenten upprätta egna handlingar för den anhöriga bland sina filer.

Genomförandet av det gemensamma programmet för anhöriga dokumenteras i re- habiliteringsprogrammet. De anhörigas deltagande i klientens program dokumente- ras i klientens individuella plan.

Dokumenteringen utförs på ett sådant sätt att integritetsskyddet bibehålls för varje klient i en grupp. Anteckningarna utnyttjas vid planeringen, genomförandet och ut- värderingen av rehabiliteringen för varje klient samt i efterhand vid uppföljningen av processen.

Rehabiliteringshandlingar

Serviceproducenten ser till att uppgifter om patientombudsmannen och FPA:s stan- darder finns framlagda på en synlig plats så att klienterna kan läsa dem. Om rehabi- literingen genomförs på annat håll än i serviceproducentens lokaler ska denne ha med sig t.ex. en kundmapp med standarderna och övrig information av vikt för reha- biliteringen, så att klienten får bekanta sig med dem.

3.2 Rehabiliteringens innehåll och utformning

I denna standard beskrivs rehabiliteringsinnehållet och -utformningen allmänt. I de servicelinjespecifika standarderna fastställs mer detaljerat till exempel rehabilite- ringsdagens längd och längden på det rehabiliteringsprogram som leds av en yrkes- utbildad person inom rehabilitering.

3.2.1 Hur rehabiliteringen och rehabiliteringsdagen eller besöket genomförs

Rehabiliteringen genomförs i form av öppen eller sluten vård. Beroende på service- linje ordnas rehabiliteringen antingen som dygn i öppen eller i sluten vård, som da- gar i öppen vård eller som besök. Den servicelinjespecifika standarden kan innehålla preciseringar som gäller genomförandet av rehabiliteringen.

Rehabilitering i sluten vård ordnas på en inrättning och inkluderar inkvartering. Klien- ten anger i sin ansökan om han eller hon deltar i rehabiliteringen i form av öppen el- ler sluten vård. Om klienten väljer rehabilitering i form av öppen vård inkluderar re- habiliteringen inte inkvartering och fritidsprogram. Om rehabiliteringen i sluten vård förutom perioder på en inrättning innefattar t.ex. besök är det fortfarande fråga om rehabilitering i sluten vård.

Rehabilitering i öppen vård genomförs vid en öppenvårds- eller slutenvårdsenhet.

Med rehabilitering i öppen vård avses – öppenvårdsperioder

– besök

– en kombination av öppenvårdsperioder och besök

Ett besök kan vara

– ett besök av klienten och en anhörig (i en grupp) på rehabiliteringsstället – ett besök av klienten och en anhörig (individuellt) på rehabiliteringsstället – ett besök av serviceproducentens representant/representanter t.ex. i klientens

hem, på klientens arbetsplats eller hos klientens närmaste nätverk.

Längden på en rehabiliteringsdag och/eller ett besök för klienten och en anhörig be- skrivs i de servicelinjespecifika standarderna.

Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till rehabiliteringen i sluten vård eller i öppen vård dagen innan rehabiliteringen börjar och övernattar vid inrättningen, betraktas den dagen inte som en rehabiliteringsdag.

3.2.2 Rehabiliteringens inlednings- och slutfas

Serviceproducenten berättar om rehabiliteringsprogrammet och om de allmänna må- len för rehabiliteringen, presenterar personalen och utrymmena samt säkerhetsföre- skrifterna. Serviceproducentens personal skapar i inledningsfasen av rehabilitering- en förutsättningar för inledning av en aktiv individuell process och grupprocess och avslutar i slutfasen processerna på ett kontrollerat sätt.

Inlednings- och slutfaserna beskrivs närmare i de servicelinjespecifika standarderna så att man beaktar både den individuella rehabiliteringen och rehabiliteringen i grupp.

3.2.3 Periodisering av rehabiliteringen

Serviceproducenten genomför i allmänhet rehabilitering under vardagar (från mån- dag till lördag). När rehabiliteringen sker i perioder, infaller perioder som är kortare än 7 dygn huvudsakligen under vardagar.

För enstaka söckenhelger som infaller under rehabiliteringsperioden ordnar service- producenten motsvarande program som under vardagar. FPA rekommenderar att rehabilitering inte ordnas under en helgafton, t.ex. julafton eller midsommarafton.

Serviceproducenten ger klienten och den anhöriga ett deltagarintyg gällande varje separat period och besök.

3.2.4 Rehabiliteringsinnehåll och program

Det program som serviceproducenten ordnar för klienterna och de anhöriga definie- ras närmare i standarderna för de olika servicelinjerna. Programmets innehåll mots- varar målgruppens behov och mål och genomförs av den personal som i standarden angetts för servicelinjen.

Den personal som angetts i den servicelinjespecifika standarden genomför rehabili- teringen för klienterna och de anhöriga i enlighet med rehabiliteringsprogrammet.

Rehabiliteringsprogram under veckoslut

Om veckoslut ingår i rehabilitering i öppen eller sluten vård ordnar serviceproducen- ten program på lördagar under ledning av en person med yrkesutbildning inom re- habiliteringen på det sätt som bestämts för servicelinjen. Den servicelinjespecifika standarden kan innehålla preciseringar som gäller programmet för söndagar.

Allmänt program

Serviceproducenten berättar om det allmänna program som ordnas vid rehabilite- ringsinrättningen och som klienterna kan delta i om det inte stör rehabiliteringspro- grammet. I en del av de servicelinjespecifika standarderna beskrivs närmare hur många timmar allmänt program som kan ingå i en klients rehabiliteringsprogram.

Fritidsprogram vid rehabilitering i sluten vård

I samband med slutenvårdsperioder ordnar serviceproducenten fritidsprogram som stöder rehabiliteringens mål och effekt under kvällar samt under veckoslut om veck- oslut ingår i perioden. Inkvarterade klienter kan delta i det allmänna fritidsprogram- met vid inrättningen.

Uppgifter mellan perioderna

Uppgifterna mellan perioderna beskrivs i de servicelinjespecifika standarderna.

Nätverksarbete

Nätverksarbetet beskrivs i de servicelinjespecifika standarderna.

(Se också den servicelinjespecifika standarden, kapitlet Arbetsmetoder och -redskap inom rehabiliteringen, nätverksarbete.)

Rehabilitering med hjälp av e-tjänst

Serviceproducenterna kan utnyttja en e-tjänst som hjälpmedel vid genomförandet av rehabiliteringen. E-tjänsten kan användas t.ex. som hjälpmedel vad gäller rehabilite- ringens innehåll, kontakten under de mellanliggande perioderna och utförandet av uppgifter mellan perioderna.

Serviceproducenten svarar för användningen av e-tjänsten och för användningsreg- lerna samt för den aktuella webbapplikationens dataskydd. Före ibruktagandet klar- gör serviceproducenten användningsprinciperna och -reglerna för klienterna.

I e-tjänsten för rehabilitering loggar man alltid in som registrerad användare. Före registreringen ska serviceproducenten begära en skriftlig förbindelse av klienten om iakttagande av användningsreglerna. I förbindelsen specificeras vilka uppgifter som hanteras i e-tjänsten och i vilka situationer, och vem som har tillgång till uppgifterna i olika delar av tjänsten. Klienten måste också få veta var och hur länge uppgifter om honom lagras i e-tjänsten.

3.2.5 Utvärdering

FPA följer med rehabiliteringens effekter. De viktigaste föremålen för utvärderingen är målen för rehabiliteringen, uppnådd delaktighet, livskvalitet och funktions- eller arbetsförmåga.

Uppfyllelsen av klientens rehabiliteringsmål följs upp med GAS-metoden (Goal At- tainment Scaling, www.fpa.fi/blanketter). Det att GAS-metoden utnyttjas harmonise- rar rehabiliteringsmetoderna, preciserar rehabiliteringsmålen och klargör för klienten och arbetsgruppen vad rehabiliteringen syftar till. Målen för rehabiliteringen formule- ras i samråd med klienten, serviceproducenten och övriga samarbetsparter med be- tydelse för rehabiliteringen, såsom vårdenheten. Målen för rehabiliteringen är realist- iska för kunden, mätbara, registrerbara och ändamålsenliga och en tidtabell har gjorts upp för dem. Målen formuleras i början av rehabiliteringen, justeras under re- habiliteringens gång och utvärderas i slutet av rehabiliteringen.

Inom rehabiliteringen för vuxna bedöms klientens livskvalitet med Världshälsoorga- nisationens livskvalitetsmätare WHOQOL-BREF. Den mäter allmän livskvalitet och livskvalitet i relation till hälsotillståndet. Bedömningen omfattar fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer och miljön.

Inom rehabiliteringsservice där en bedömning av arbetsförmågan är obligatorisk görs bedömningen med hjälp av frågor om klientens arbetsförmåga som FPA formu- lerat.

Utvärderingarna och mätmetoderna är adekvata, motiverade och tillförlitliga och bygger på TOIMIA-nätverkets rekommendationer (www.toimia.fi).

Måtten och utvärderingsmetoderna och användningen av dem beskrivs närmare i de servicelinjespecifika standarderna. I dessa ges närmare anvisningar om upprep- ning av mätningarna. Det är inte förnuftigt att upprepa utvärderingarna med korta in- tervaller. De görs i början av rehabiliteringen och på nytt i samband med rehabilite- ringen tidigast efter 6 månader.

Genom FPA:s elektroniska system lämnar serviceproducenten med klientens sam- tycke årligen in måttuppgifterna för uppföljning av rehabiliteringens effekter i de ser- viceformer där detta särskilt fastställts i de servicelinjespecifika standarderna och i upphandlingsavtalen. I standarderna definieras de mått gällande vilka uppgifter läm- nas till FPA och i vilken omfattning detta sker.

3.2.6 Rehabiliteringsrapport

Rehabiliteringsrapporten är en beskrivning av klientens rehabiliteringsprocess upp- gjord av serviceproducenten. En avvikande beskrivning av rehabiliteringsrapporten och dess innehåll kan ingå i den servicelinjespecifika standarden. I så fall följer ser- viceproducenten beskrivningen i den servicelinjespecifika delen av standarden. Re- habiliteringsrapporten omfattar bl.a. följande delar med tydliga rubriker:

Sammandrag

– en sammanhållen beskrivning av rehabiliteringsresultaten

– mätresultat som är centrala med hänsyn till den fortsatta rehabiliteringen och behandlingen

– centrala rekommendationer

Individuell del

– utgångsläge, klientens förväntningar och behov

– klientens konkreta individuella mål och planer under rehabiliteringen och reali- seringen av dem genom en verbal beskrivning av resultaten på GAS-

målblanketten

– förändringar när det gäller klientens förmåga att klara av vardagen, arbete och studier

– klientens egna uppfattningar om rehabiliteringen och om hur målen har för- verkligats

– slutsatser och rekommenderade fortsatta insatser och fortsättningsplaner – resultaten, inklusive eventuella referensvärden/i relation till det totala antalet

testpoäng, av de centrala mät- och evalueringsmetoder som använts vid ut- värderingen av klienten och uppföljning av dem under fortsättningsperioden – en situationsbedömning som tar fasta på sådant som är viktigt för klienten

med beaktande av delområdena i ICF-referensramen, bl.a. klientens resurser, den närmaste kretsen och miljön

– en verbal utvärdering av hur klientens funktions- och arbetsförmåga har ut- vecklats

– andra frågor som kommit fram vid uppföljningen

– en slutlig bedömning av klientens situation vid rehabiliteringens slut

– observationer eller eventuella separata utlåtanden av den specialiserade per- sonalen

– eventuella nätverkskontakter

– vilken form av rehabilitering klienten deltar i (öppen eller sluten vård)

Allmän del

– rehabiliteringens allmänna mål och innehåll – serviceproducentens kontaktinformation

– uppgifter om teamet eller arbetsparet och den specialiserade personalen, an- nan rehabiliteringspersonal (namn, yrkesställning, andel i genomförandet av rehabiliteringen)

Bilagor

– blanketten GAS - Målformulering – eventuella övriga bilagor

För anhöriga eller närstående personer som deltagit i rehabiliteringen antecknas föl- jande uppgifter i rehabiliteringsrapporten:

– den anhörigas eller närstående personens namn

– den anhörigas eller närstående personens relation till klienten, t.ex. make, maka, sambo eller mamma

– tidpunkten för deltagande i rehabiliteringen

– effekten eller betydelsen för klientens rehabiliteringsprocess av att en anhörig eller närstående person deltar i rehabiliteringen.

Personliga uppgifter om anhöriga eller närstående personer skrivs inte in i rappor- ten.

Som regel utarbetar teamet eller arbetsparet enligt den servicelinjespecifika stan- darden en rehabiliteringsrapport för klienten när den sista rehabiliteringsperioden avslutats.

Om rehabiliteringen genomförs i flera perioder eller klienten avbryter rehabilitering- en, skickar serviceproducenten till de instanser som behöver informationen, endera bara ett närvarointyg över den genomförda rehabiliteringen eller en rehabiliterings- rapport enligt överenskommelse med klienten.

En kort rehabiliteringsrapport innehåller uppgifter om det team eller arbetspar och den specialiserade personal som ansvarar för rehabiliteringen samt en sammanfat- tande beskrivning av klientens personliga situation i början, målen för rehabilitering- en och hur den framskrider samt vilken form av rehabilitering som klienten deltar i.

Om den servicelinjespecifika standarden förutsätter det antecknas i rapporten därtill motiveringen för rehabilitering som genomförts enligt kravnivån för krävande rehabi- litering eller särskilt krävande rehabilitering. Uppgiften kan alternativt antecknas i närvarointyget. Till en kort rapport fogas inga bilagor.

Rehabiliteringsrapporten sänds inom två veckor efter rehabiliteringsperiodens slut till klienten, FPA och övriga instanser som avtalats med klienten, t.ex. vårdenheten. Om rapporten inte sänds inom överenskommen tid informerar serviceproducenten de berörda instanserna om dröjsmålet och motiverar detta.

Innan rapporten färdigställs bereder serviceproducenten klienten tillfälle att i sam- band med de avslutande samtalen framföra sina åsikter om de frågor och undersök- ningsresultat som ska ingå i rapporten.

Rehabiliteringsrapporten undertecknas av läkaren, om denne ingår i teamet och del- tar i sammanställandet av rapporten. I annat fall undertecknas rapporten av en med- lem eller medlemmar av det team eller arbetspar som ansvarar för rehabiliteringen av klienten.

3.3 Personal

För genomförandet av rehabiliteringen svarar ett team eller arbetspar som definieras närmare för varje servicelinje. Medlemmarna i teamet och den övriga personalen har en officiellt godkänd utbildning som motsvarar yrkesbeteckningen (se bilaga 1). Ser- viceproducenten ska se till att introducera personalen i rehabiliteringsverksamheten i fråga, att personalens kunnande kontinuerligt upprätthålls och uppdateras gällande de arbets- och utvärderingsmetoder som presenteras i standarden och gällande målgruppens särskilda behov. Innan servicen inleds ordnar serviceproducenten i början av avtalsperioden för hela den personal som genomför servicen en heldags- utbilding gällande målgruppen för servicenlinjen och standardens innehåll. Om per- sonalen på servicelinjen byts ut ska motsvarande utbildning ordnas också för den nya personalen.

Målgruppen och den personal som behövs beskrivs närmare för varje servicelinje.

Den assisterande personalen och rehabiliteringspersonalen hjälper klienterna under rehabiliteringen med deras normala dagliga aktiviteter, t.ex. med att röra sig, förflytta sig, äta, sköta sin personliga hygien och att klä av och på sig. Serviceproducenten ska efter behov även ha personal som behärskar olika kommunikationssätt (t.ex.

handtecken, kommunikationshjälpmedel som stöder och ersätter talet) som svår- skötta klienter eller andra specialgrupper bland klienterna behöver.

3.3.1 Personalanvändning i genomförandet av kursen

Under avtalsperioden har serviceproducenten i enlighet med punkten Personal i den servicelinjespecifika standarden och bilagan Minimiantal timmar för personalen och som kan genomföra rehabiliteringen enligt den servicelinjespecifika standarden. Vid genomförandet av rehabiliteringen kan antalet minimitimmar för personalen eller en arbetstagargrupp variera i enlighet med vad som anges i punkten Antal timmar för personalen i den servicelinjespecifika standarden.

Serviceproducenten kan använda medlemmar i teamet och/eller den specialiserade personalen i enlighet med definitionerna i standardpunkten Personal på så sätt att de timmar som anges i punkten Antal timmar för personalen i standarden och i bi- laga 1 under Minimiantal timmar för personalen uppfylls. Användningen av persona- len kan beskrivas på olika sätt i den servicelinjespecifika standarden och bilagorna till denna.

3.3.2 Personalförändringar och vikariat under avtalsperioden Allmänt

FPA ska underrättas om personalförändringar. Serviceproducenten meddelar änd- ringar som gäller teamet eller arbetsparet eller den specialiserade personalen via rehabiliteringskurssystemet. Anvisningar för övriga personalförändringar i rehabilite- ringen i öppen och sluten vård och blanketter för detta finns på FPA:s webbplats www.kela.fi/kuntoutuspalvelut > Muutoksista ilmoittaminen.

Serviceproducenten har en plan för tillräcklig reservpersonal vid semestrar och för exceptionella situationer, såsom plötsliga kortvariga sjukledigheter så att rehabilite- ringen kan genomföras planenligt.

Vikarier för teammedlemmar, specialiserad personal och specialistläkare Då personalen byts ut eller vid vikariat på mer än 4 månader bär serviceproducenten ansvaret för att kontrollera att den nya personalen uppfyller villkoren i standarden, behörighetsvillkoren och yrkesbeteckningarna gällande servicelinjen i fråga.

Vid vikariat använder serviceproducenten personal så att det antal timmar som anges i punkten Personal i den servicelinjespecifika standarden och i bilagan Mini- miantal timmar för personalen uppfylls.

Vikariat för en medlem i teamet eller arbetsparet eller den specialiserade personalen kan för kortare tid än 4 månader besättas med:

– en annan medlem av teamet eller den specialiserade personalen – en annan representant för samma yrkesgrupp

– en studerande i slutskedet av studierna för motsvarande examen med 2/3 av studierna godkända

i fråga om studerande för yrken inom hälso- och sjukvården tillämpas Valviras definition som går ut på att den studerande har fått 2/3 av studi- erna för utbildningen i fråga godkända.

Om en studerande fungerar som vikarie ska serviceproducenten utse en handledare inom samma yrkesbransch för denne. Den studerande använder beteckningen stu- derande, t.ex. socialarbetsstuderande.

Serviceproducenten ska ha en specialistläkare enligt standarden för servicelinjen i fråga och behörighetsvillkoren, som i enlighet med standarden fungerar som med- lem av teamet under avtalsperioden. Som vikarie för specialistläkaren fungerar alltid en legitimerad läkare eller en läkare med pågående specialiseringsstudier. En läkare med pågående specialiseringsstudier för den specialiseringsbransch som anges i den servicelinjespecifika standarden kan fungera som vikarie under följande förut- sättningar:

– Högst 4 läkare med pågående specialistutbildning kan fungera som läkare i teamet under avtalsperioden gällande servicelinjen i fråga. Den övriga tiden sköts uppgiften av en specialistläkare som uppfyller kraven och behörighets- villkoren i standarden.

– En läkare med pågående specialistutbildning kan ersätta 50 % av specialistlä- karens arbetsinsats under de kurser som genomförs under avtalsperioden.

• På en och samma gång kan en läkare med pågående specialist- utbildning fungera som vikarie under rehabiliteringen.

– Arbetet hos serviceprodenten är en praktikperiod som ingår i läkarens pro- gram för specialistutbildningen.

– Serviceproducenten ska alltid till handledare för en läkare med pågående specialisering utnämna en specialistläkare i enlighet med den servicelinjespe- cifika standarden.

3.3.3 Kamratstödpersoner och erfarenhetskunniga

Kamratstödpersoner och erfarenhetskunniga kan delta i genomförandet av pro- grammet tillsammans med teamet och den specialiserade personalen. Servicepro- ducenterna ansvarar för kamratstödpersonernas och de erfarenhetskunnigas verk- samhet och utbildning och ser till att de får tillräcklig handledning.

3.4 Klientsäkerhet

3.4.1 Försäkringsskydd

Serviceproducenten har följande försäkringsskydd:

- ansvarsförsäkring för verksamheten som täcker rehabiliteringsprogrammet och fritidsverksamheten och

- patientförsäkring, om personal med hälso- och sjukvårdsutbildning deltar i ge- nomförandet av rehabiliteringen och

- olycksfallsförsäkring som gäller klienter och anhöriga som deltar i rehabilitering- en och som täcker personskador under rehabiliteringsprogrammet, fritidspro- grammet och inkvartering och måltider i övriga lokaler som definieras i servicelin- jerna och

- olycksfallsförsäkring som gäller klienter och anhöriga som deltar i rehabilitering- en och som täcker personskador under den övriga fritiden i serviceproducentens lokaler och på områden som serviceproducenten förvaltar och på serviceprodu- centens tomt.

Serviceproducenten svarar för att patientförsäkringen täcker också situationer, där en studerande eller en praktikant i slutskedet av sina studier genomför FPA- rehabilitering övervakad av serviceproducentens ordinarie personal och under den- nas ansvar. Serviceproducenten ser till att läroanstalten har en ansvarsförsäkring för verksamheten som är täckande då en studerande eller en praktikant i slutskedet av sina studier genomför rehabiliteringsprogrammet och fritidsprogrammet, och en olycksfallsförsäkring som täcker personskador som en studerande eller en praktikant i slutskedet av sina studier orsakar under praktiken.

Serviceproducenten svarar för att dessa försäkringar tecknas. FPA ersätter inte kli- enterna, de anhöriga och/eller närstående som deltar i rehabiliteringen eller service- producenten för kostnader som uppstår på grund av olycksfall eller skada under re- habiliteringsprogrammet, fritidsprogrammet eller den övriga fritiden.

Serviceproducenten meddelar i kallelsen eller på annat sätt i skriftlig form på förhand klienterna hurdana försäkringar serviceproducenten har för klienterna. Det skriftliga meddelandet innehåller en kort beskrivning av vad som ingår i försäkringen.

3.4.2 Övervakning

Under rerhabiliteringsprogrammet finns rehabiliteringspersonal på plats för att väg- leda och övervaka klienterna. Om olika idrottsgrenar ingår i programmet ska utrust- ningen motsvara de säkerhetsanvisningar och regler som idrottsförbunden eller motsvarande instanser har utfärdat. Klientsäkerheten ska vara tillgodosedd i mot-

ions- och gymlokaler. Det förutsätts att handledaren har deltagit i kurs Fhj 1 i första hjälpen ordnad av Finlands Röda Kors (FRK) eller i någon annan motsvarande ut- bildning, och att utbildningen är i kraft.

Program som klienterna utför på egen hand räknas som deras egen tid under reha- biliteringen. Då deltar inte handledaren om det inte är nödvändigt med tanke på kli- enternas säkerhet.

3.4.3 Första hjälpen-jour

Serviceproducenten ser till säkerheten för klienten och den anhöriga och/eller när- stående som deltar i rehabiliteringen.

Det förutsätts att den jourhavande personalen har deltagit i kurs Fhj 1 i första hjälpen ordnad av Finlands Röda Kors (FRK) eller i någon annan motsvarande utbildning, och att utbildningen är i kraft. Information om uppdatering får man bl.a. på Röda Korsets webbplats, www.rodakorset.fi.

Vid rehabilitering i sluten vård för personer med svår funktionsnedsättning ska ser- viceproducenten ha personal med grundutbildning inom hälso- och sjukvården dyg- net runt och under veckoslut. Vid övrig FPA-rehabilitering i sluten vård ska service- producenten ha personal med utbildning i första hjälpen dygnet runt och under veckoslut.

Vid rehabilitering i öppen vård för personer med svår funktionsnedsättning ska ser- viceproducenten ha personal med grundutbildning inom hälso- och sjukvården me- dan rehabiliteringsprogrammet pågår. Vid övrig FPA-rehabilitering i öppen vård ska serviceproducenten ha personal med utbildning i första hjälpen medan rehabilite- ringsprogrammet pågår.

Om separata inkvarteringslokaler godkänns enligt den servicelinjespecifika standar- den ska jouren där under rehabiliteringen ordnas åtminstone i form av telefonjour. I inkvarteringen ska det finnas en telefon och ett telefonnummer där jourhavande per- sonal med kunskaper i första hjälpen kan nås.

Om en klient anländer till rehabilitering i sluten eller öppen vård dagen före rehabili- teringen och det finns möjlighet till inkvartering där, ska serviceproducenten ha den journivå som anges ovan under kvällen och natten före rehabiliteringen inleds.

3.4.4 Bassängövervakning

Vid användningen av bassängutrymmen tillämpas anvisningarna i Konsumentver- kets publikationsserie 1/2003 som har utarbetats för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. FPA:s rehabilite- ringsklienter hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Medan rehabiliteringen ges och under FPA-klienternas fritidsverksamhet ska det i bassängutrymmena finnas en person med behörighet i enlighet med Konsu- mentverkets anvisningar. Badvakterna förutsätts ha giltig avklarad FRK-kurs Fhj 1 eller motsvarande utbildning. Kunskaperna i första hjälpen ska uppdateras regel- bundet.

Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen www.tukes.fi.

3.4.5 Ridtjänsters säkerhet

Serviceproducenten ser till att ridterapi ges i lokaler som uppfyller kraven i anvis- ningen i Konsumentverkets publikationsserie 8/2004, som har utarbetats för att främja säkerheten i ridtjänster.

Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen www.tukes.fi.

3.4.6 Anvisningar för särskilda situationer

Serviceproducenten har anvisningar om förfarandet i problemsituationer såsom hot om fysiskt eller psykiskt våld, droganvändning, epidemier och olycksfall.

Försiktighetsåtgärder då en klient är bärare av en multiresistent mikrob

För att förebygga multiresistenta mikrober och infektioner som dessa orsakar ska serviceproducenten följa de hygienanvisningar och försiktighetsåtgärder som hälso- och sjukvården ger ut.

Om FPA känner till att en klient är bärare av en multiresistent mikrob underrättar FPA serviceproducenten om detta, eftersom informationen är viktigt med tanke på genomförandet av rehabiliteringen och för hur övriga klienter bör beaktas (FRPL 63

§).

När en klient är bärare av en multiresistent mikdrob, såsom MRSA, ESBL eller VRE, ska serviceproducenten kontakta infektionsläkaren eller den person som ansvarar för smittbekämpningen i det egna sjukvårdsdistriktet för att få nödvändiga instrukt- ioner. Om en bärare av en multiresistent mikrob har en akut infektion, ett öppet sår eller sårig hud eller en fjällande hudsjukdom, flyttas inledningen av rehabiliteringen fram i samarbete med klienten, infektionsläkaren eller den person som ansvarar för smittbekämpningen på hemorten, vårdenheten och FPA-byrån.

I genomförandet av försiktighetsåtgärder gällande beröring tillämpas instruktioner som fåtts av infektionsläkaren eller den person som ansvarar för smittbekämpningen i området samt anvisningen från Institutet för hälsa och välfärd (THL): Ohje monire- sistenttien mikrobien tartunnantorjunnasta 9/2014). Närmare information om detta finns på FPA:s webbsidor om rehabilitering under Kuntoutuksen palveluntuottajan ohjeet.

Bärare av en multiresistent mikrob inkvarteras i enkelrum utan tilläggsavgift för klien- ten eller FPA (se avsnitt 3.5.3 Inkvartering). Om flera bärare av samma multiresi- stenta mikrob deltar i rehabiliteringen samtidigt och det inte finns tillräckligt många enkelrum, kan två sådana personer undantagsvis placeras i samma dubbelrum.

3.4.7 Anmälning av allvarliga olycksfall

Om ett allvarligt olycksfall inträffar under FPA-rehabiliteringen underrättar service- producenten omedelbart rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning om detta på det sätt som anges i punkt 3.1.3.

Ett olycksfall är alltid allvarligt när det

– medför långvarig sjukhusvård eller – orsakar bestående skada eller – leder till döden.

I anmälan lämnas följande uppgifter:

– Vilken servicelinje gäller det?

– Vad har hänt?

– Vem har drabbats och när?

– Hur har situationen hanterats?

– Vem ska ansvara för den fortsatta vården eller för vidare åtgärder?

– Vilka försäkringar har serviceproducenten och hos vilket försäkringsbolag?

– Vilka åtgärder har serviceproducenten vidtagit på grund av det allvarliga olycksfallet?

3.4.8 Räddningsplan

Serviceproducenten ser till att en räddningsplan har gjorts upp och att den hålls ak- tuell (räddningslagen 379/2011 och statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011). Förutsättningarna för personer med nedsatt och begränsad funktions- förmåga att rädda sig vid en eldsvåda ska beskrivas separat i en utredning om ut- rymningssäkerhet.

Serviceproducenten ska dessutom upprätta ett sådant säkerhetsdokument som konsumentsäkerhetslagen förutsätter (920/2011 7 §).

3.5 Tillstånd, lokaler, utrustning och kost 3.5.1 Tillstånd

Serviceproducentens verksamhet följer tillstånds- och anmälningsförfarandet i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) eller lagen om privat socialservice (922/2011). En serviceproducent som inte omfattas av det ovan nämnda tillstånds- och anmälningsförfarandet har något annat motsvarande tillstånd för rehabiliterings- verksamheten.

3.5.2 Rehabiliteringslokaler och -utrustning samt vårdtillbehör och hjälpmedel Lokaler

Serviceproducenten ser till att rehabiliteringen genomförs i ändamålsenliga och säkra lokaler.

Serviceproducenten har för genomförandet av rehabiliteringen en slutenvårdsenhet eller en öppenvårdsenhet enligt definitionerna i den servicelinjespecifika standarden och/eller övriga lokaler som används i rehabiliteringen.

En slutenvårdsenhet är ett verksamhetsställe som utnyttjas av serviceprodu- centen för genomförandet av rehabiliteringstjänster. En slutenvårdsenhet ska alltid ha åtminstone följande utrymmen som används i rehabiliteringen: inkvarte- ringsutrymmen för klienterna och deras anhöriga eller närstående som deltar i rehabiliteringen, matsal, allmänna utrymmen, vilrum, undersökningsrum samt rum för grupparbete.

En öppenvårdsenhet är ett verksamhetsställe som utnyttjas av serviceprodu- centen för genomförandet av rehabiliteringstjänster. En öppenvårdsenhet ska alltid ha åtminstone följande utrymmen som används i rehabiliteringen: matsal, allmänna utrymmen, vilrum, undersökningsrum samt rum för grupparbete.

Övriga lokaler som används i rehabiliteringen är utrymmen som är belägna någon annanstans än i serviceproducentens slutenvårds- eller öppenvårdsen- het.

Separata inkvarteringslokaler. Inkvarteringslokaler som är belägna någon an- nanstans än i slutenvårdsenheten, t.ex. i separata lägenheter eller inkvarte- ringsrörelser.

Separat matsal. Matsal som är belägen någon annanstans än i öppenvårdsen- heten eller slutenvårdsenheten, t.ex. på en restaurang.

Den servicelinjespecifika standarden innehåller preciseringar gällande de utrymmen som används i rehabiliteringen.

Lokalerna är tillräckligt rymliga, snygga, trivsamma och mångsidiga för att de rehabi- literingstjänster som serviceproducenten erbjuder ska kunna produceras där. De ska lämpa sig för klienterna med hänsyn till grad av rörlighet, funktionsförmåga, ålder och sjukdom eller skada. Avsikten är att klienterna klarar sig så självständigt som möjligt. Serviceproducenten har apparatur för miljökontroll och larmsystem som sva- rar mot rehabiliteringsgruppens behov.

Lokalernas placering ska motsvara klienternas behov så att de lokaler som används under rehabiliteringen ligger nära varandra eller nås av klienterna utan besvär. Vid individuella perioder för personer med svår funktionsnedsättning är alla de lokaler som utnyttjas för rehabiliteringen lättillgängliga och har inomhusförbindelse med varandra.

Under rehabiliteringen ska ändamålsenliga och tillräckliga vil- och pausrum, sociala utrymmen och låsförsedda förvaringsutrymmen reserveras för klienterna.

Serviceproducenten har fritidsutrymmen samt hobbyutrymmen och -utrustning för klienterna. Omgivningen bör vara trygg så att det är möjligt att röra sig ute på egen hand även för klienter med svår funktionsnedsättning eller svårskötta klienter.

Serviceproducenten säkerställer att renoveringar och andra reparationsarbeten som utförs i lokalerna inte medför oskäliga olägenheter för genomförandet av rehabilite- ringen. Stora renoveringar ska genomföras vid en sådan tidpunkt att de medför så lite störningar som möjligt för klienterna, t.ex. under semesterperioden. Servicepro- ducentens lokaler eller en del av dem kan vid behov stängas medan renoveringen pågår. Ifall stora ombyggnader eller grundliga förbättringar genomförs under nor- mala rehabiliteringstider, ska serviceproducenten på förhand i kallelsen informera klienterna om renoveringsarbetet och dess effekter på genomförandet av rehabilite- ringen. Serviceproducenten ska då erbjuda klienten en möjlighet att av denna orsak flytta rehabiliteringen till en annan tidpunkt.

Serviceproducenten ska underrätta rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning om renoveringar och om reparations- och ombyggnadsarbeten.

Utrustning

Den utrustning som används för rehabiliteringen ska vara säker och mångsidig så att serviceproducenten kan producera de rehabiliteringstjänster som erbjuds. Utrust- ningen motsvarar klientkretsens behov och är säker att använda. Serviceproducen- ten ska sköta om utrustningens underhåll och kalibrering jämte användarsäkerhet och handledning (lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård 629/2010).

Serviceproducenten ser i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002) till säkerhet- en i sina egna lokaler när det gäller arbetsmaskiner och arbetsredskap som används i rehabiliteringen.

Personliga vårdtillbehör och hjälpmedel

Allt efter klienternas behov ska serviceproducenten ha ett baslager av de allmänn- aste hjälpmedlen och vårdtillbehören. Klienterna har med sig sin personliga utrust- ning dvs. mediciner, förbandsmaterial avsett för långvarigt bruk, katetrar och andra sjukvårdstillbehör och hjälpmedel.

3.5.3 Inkvartering

Vid slutenvårdsrehabilitering eller vid öppenvårdsrehabilitering med möjlighet till in- kvartering ordnas inkvarteringen i dubbelrum med WC och dusch med beaktande av klientens särskilda behov. I samband med familjerehabilitering har serviceproducen- ten familjerum för inkvartering av flera personer. Också familjerum ska ha WC och dusch med beaktande av klientens särskilda behov. I rummen ska låsförsedda skåp stå till klienternas förfogande.

Vid rehabilitering i öppen vård med möjlighet till inkvartering kan det finnas nog- grannare bestämmelser om inkvarteringen i den servicelinjespecifika standarden.

Serviceproducenten har sådana inkvarteringslokaler där det är möjligt att ta emot klienter som medför skolad ledar- eller assistenthund. För allergiker reserveras se- parata rum. Inkvarteringslokalerna är sådana att klienten kan vila där utan att bli

störd. Serviceproducentens inkvarteringslokaler är rena och sänglinnet byts minst en gång i veckan med beaktande av sjukdomsgruppens behov.

Serviceproducenten kan på basis av läkarens ställningstagande av medicinska eller andra motsvarande orsaker undantagsvis inkvartera en klient ensam i ett rum utan extra kostnad för klienten eller FPA (se punkt 3.4.6 Anvisningar för särskilda situat- ioner). Ifall klienten själv av någon annan orsak önskar eget rum betalar han eller hon merkostnaden för detta.

Den servicelinjespecifika standarden kan innehålla preciseringar som gäller inkvarte- ringslokalerna.

3.5.4 Kost

Serviceproducenten ansvarar för att maten är mångsidig och nyttig. För att kunna tillgodose särskilda dietbehov, t.ex. specialdiet, ska personalen ha specialkompe- tens på området. Serviceproducenten ordnar specialdiet för klienter som behöver det, om behovet har konstaterats av en läkare.

Alla klienter erbjuds smaklig mat som följer näringsrekommendationerna och stöder hälsan samt funktions- och arbetsförmågan. Om kostrådgivning ges under rehabilite- ringen stöder den mat som bjuds kostrådginingen och fungerar som modell för goda matval också i hemmet efter rehabiliteringen.

I helpension ingår frukost, lunch, middag och mellanmål (på dagen och kvällen) som självbetjäning och vid behov med assistans. I öppenvårdsrehabiliteringen ingår en måltid dagligen och behövliga mellanmål, frånsett situationer där matlagning ingår i rehabiliteringsprogrammet.

Vid rehabilitering i öppen vård ordnar serviceproducenten måltiderna själv eller kö- per servicen från ett utomstående matställe.

I fråga om föräldrarnas lediga kvällar under familjekurser för barn ordnar servicepro- ducenten en kvällsbit för föräldrar som deltar i rehabiliteringen i form av öppen vård i sådana fall då kvällsprogrammet genomförs i serviceproducentens lokaler.

I fråga om rehabilitering som genomförs i form av besöksom varar mer än 2 timmar serveras klienterna ett mellanmål eller en enskild måltid. Inga måltider ingår i sak- kunnigas besök.

Den servicelinjespecifika standarden kan innehålla preciseringar gällande de ut- rymmen som används för måltiderna.

3.6 Rapportering och uppföljning 3.6.1 Rapportering

Serviceproducenten sänder årligen årsrapporter för de enskilda servicelinjerna till rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning. Av årsrapporterna framgår uppgif- terna om verksamheten samt eventuella problem och utvecklingsbehov.

Anvisningen för uppgörandet av årsrapport och blanketterna finns på FPA:s webb- plats www.kela.fi/kuntoutuspalvelut > Lomakkeet ja raporttipohjat > Vuosiraportit.

Rapportering om rehabiliteringens effekter

Då standarden för servicelinjen förutsätter detta rapporterar serviceproducenten årli- gen måttuppgifterna om rehabiliteringens effekter till FPA i enlighet med definitioner- na i den servicelinjespecifika standarden. Måttuppgifterna sänds till FPA med hjälp av ett användargränssnitt som införs i FPA:s e-tjänst på www.kela.fi/yhteistyökumppanit > Kuntoutuspalvelut > Asiointipalvelut kumppaneille.

Detta förutsätter samtycke av klienten. Serviceproducenten ber om klientens sam- tycke skriftligt under rehabiliteringsprocessen och informerar samtidigt om rapporte- ringen i enlighet med anvisningarna från FPA.

Närmare information om rehabiliteringens effekter finns på adressen www.kela.fi/kuntoutuspalvelut > Tuloksellisuus.

KAARI-enkät

För alla klienter som deltar i servicelinjerna för medicinsk rehabilitering för unga eller vuxna med svår funktionsnedsättning eller i medicinsk rehabilitering enligt prövning ordnar serviceproducenten möjlighet att svara på KAARI-enkäten (en enkät för ut- värdering av hur kundtillvänd rehabiliteringen är). Klienterna besvarar enkäten i slutskedet av rehabiliteringsperioden. Serviceproducenten ser till att klienterna har tillgång till ett lämpligt utrymme och den dator och nätförbindelse de behöver för att besvara enkäten. Serviceproducenten ger klienterna nödvändiga anvisningar och vägleder och instruerar vid behov och ger teknisk hjälp med att besvara enkäten.

Det ingår i rehabiliteringsdagens program att besvara enkäten.

3.6.2 Kvalitetsledning och uppföljning Uppföljning

Serviceproducenten övervakar rehabiliteringskvaliteten med hjälp av respons från klienterna och enkäter om kundnöjdhet. Serviceproducenten utnyttjar också respon- sen i utvecklingen av rehabiliteringen.

Kvalitetsdokumentering

Serviceproducenten har utarbetat en kvalitetshandbok eller dokumenterat rehabilite- ringsservicens innehåll och kvalitet på något annat sätt. Serviceproducenten utveck- lar en övergripande kvalitetsledning och utsträcker den till alla FPA:s rehabiliterings- tjänster. Kvalitetsledningen förutsätter att

– serviceproducenten skriftligen har fastställt och dokumenterat sin kvalitetspo- licy och sina centrala kvalitetsmål

– Serviceproducentens kvalitetsarbete innehåller en skriftlig processbeskrivning eller ett skriftligt schema enligt standarden för servicelinjen, arbetsinstruktion-