Yttrande Kommunledningskontoret
2017-03-10
Anders Hallmén Sidan 1 av 4
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2017/0123 KS-2 Diariekod: Diariekod: 412
Remiss från Stockholms läns landsting,
Trafikförvaltningen, trafikförändringsremiss T18, svar senast 2017-05-12, KS-remiss
Förslag att införa snabbtåg i pendeltågstrafiken
I alla målbeskrivningar som rör åtgärder för att minska klimatpåverkan i storstadsområden är kollektivtrafiken central. Likaså är tillgängligheten till god kollektivtrafik den enskilt viktigaste faktorn när nya bostäder
lokaliseras.
En så omfattande investering som Citybanan får inte leda till något som uppfattas som en neddragning av trafiken. Det riskerar att både kommunen och landstinget drar på sig missnöje och misstro mot att både parters mål om hur kollektivtrafiken ska utvecklas kan uppnås.
I Landstingets förslag till uppdaterat trafikförsörjningsprogram och kommande RUFS finns ett mål om att 70 % av bebyggelsetillskottet 2030 ska ske inom gångavstånd från stomnätet. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka från 2,5 procentenheter till 5 procentenheter 2030. Sollentuna har ambitionen att arbeta för att detta mål ska kunna uppnås. RUFS 2050
beskrivs i samrådsversionen som Stockholmsregionens kontrakt. Det fordrar ömsesidighet för att vara trovärdigt.
I Häggvik finns detaljplaner som vunnit laga kraft för nära 2500 bostäder och det pågår detaljplanearbete för ytterligare 1500. Potentialen är ännu större. Trafikverket kommer i sin investeringsplan att föreslå utbyggnad av en ny entré i södra delen av stationen. Häggvik kommer vidare att vara närmaste pendeltågsstation för Väsjöområdet med ytterligare 4000 bostäder.
I Rotebro har nyligen en vision tagits fram för stadsdelens utveckling som rymmer minst 4000 bostäder. En genomförandestrategi håller på att tas fram och detaljplaneläggning inleds till hösten.
Utbyggnadstakten av bostäder i dessa områden kommer att påverkas negativt av en försämrad kollektivtrafik och risken är att oönskade resmönster etableras. Skillnaden mellan femtonminuterstrafik och en dubbelt så tät trafik, är mycket stor. I det förra fallet måste resan planeras, i det senare kan den resande agera spontant och det påverkar viljan att resa kollektivt.
Sollentuna har vid några tillfällen under våren fått ta del av förslaget, men inte vid något tillfälle har utredningsunderlaget redovisats. Det finns många frågetecken och det är inte acceptabelt att förslaget remitteras utan att underlaget bifogas. Det underlag som finns tillgänglig och som vi utgår
Yttrande
2017-03-10
Dnr. 2017/0123 KS-2 Sidan 2 av 4
ifrån är det som ligger till grund för förslaget är den rapport
Trafikförvaltningen tagit fram tillsammans med Landstinget i Uppsala län och MÄLAB: TN-2015-0017.
I den rapporten visas och analyseras en betydligt tätare pendeltågstrafik där alternativet med snabbtåg har 12 tåg per timme enligt nedanstående figur, andra alternativ diskuteras också i rapporten, men inget med så lite trafik som nu föreslås för 2018.
Det går att förstå skälet till att införa snabbtåg, att de som reser långt ska få en kortare restid. Samtidigt medger inte kapaciteten på Ostkustbanan att de som reser längst får nyttan av förändringen. Passagerare från Uppsala och Knivsta tillhör de som fortfarande får stanna vid alla stationer. Det minskar motivet att införa snabbtåg innan kapaciteten på sträckan Arlanda till Uppsala utökats.
Yttrande
2017-03-10
Dnr. 2017/0123 KS-2 Sidan 3 av 4
I underlaget saknas en analys av det förslag som nu redovisas i T 18; där snabbtåg införs utan att trafiken utökas. Sollentuna anser att en förändring som innebär en så pass stor påverkan av utbudet måste föregås av en utredning av just den specifika trafikeringen.
Även i den utredning som gjorts för 12 tåg i timmen är argumenten för snabbtåg vaga. Det innebär en viss förbättring av restidskvoten mellan några regionala kärnor, men det strakaste argumentet är att det blir lättare att blanda regionaltågtrafik och pendeltåg. Sollentuna har inget att invända mot den strategin, men argumentet är inte tillämpligt som ett motiv för snabbtåg om inte trafiken utökas.
Restidskvoten mellan två av de kraftigast växande kärnorna, Täby och Kista/Häggvik, är viktigast att förbättra om regionen ska öka
tillgängligheten mellan kärnorna. Det är den kärnrelation som idag har sämst restidskvot. Här finns inte heller i årets utbudsplan några förslag till förbättringar.
Utredningen om framtida trafikering har gjort en analys av
tillgänglighetsförändringen (sid 66) med de olika trafikeringarna. Av den kan man utläsa att kärnan Kista/Häggvik får en markant försämring av tillgängligheten. Sollentuna har stöttat RUFS modell med kärnor och i planeringen utgått från att länets aktörer arbetar i samma riktning. Det förslag som nu läggs ökar tveksamheten till hur förankrad den utvecklingen är hos regionala aktörer. Den negativa effekten för Kista/Häggvik bemöts kortfattat med att i framtiden ”kan ökad insatstågskörning övervägas”.
Ett exempel på att SL:s utredning om snabbtåg och det nu liggande förslaget inte är synkroniserade är konsekvensbeskrivningen på sid 77
”snabbpendeltågsalternativet innebär att resenärer vid mindre stationer inte får ta del av värdet av det ökade trafikutbudet”. Nu är det frågan om en minskning och eftersom minskning av utbudet inte studeras finns inte heller konsekvenserna av det beskrivna.
Mindre trängsel har framförts som ett argument för förändringen. Även det påståendet borde varit föremål för en analys av föreslagen trafikering, alltså med 8 tåg i timmen varav 4 stannar på alla stationer. Uppsalatågen som passerar Sollentuna vid halv åtta och åtta tillhör de med mest trängsel. För att det ska bli mindre trängsel måste antalet som väljer ett annat tåg i Väsby vara större än det antal som går på i Rotebro, Norrviken och Häggvik. Om det blir en förbättring är den så marginell att den knappast kan utgöra motiv för att hoppa över stationerna i mellersta och norra Sollentuna.
Det framgår inte heller var längs linjen skip-stoplösningen kommer att leda till att den jämna trafiken tas bort. Avsikten är att tågen ska gå snabbare och därmed kommer snabbtåget närmare tåget framför. Kommer det att vara ojämna avgångar från Märsta eller kommer trafiken att vara ojämn i
Sollentuna, vilket i så fall även det kommer att upplevas som en försämring
Yttrande
2017-03-10
Dnr. 2017/0123 KS-2 Sidan 4 av 4
Den förbättring som sker i lågtrafik med jämn kvartstrafik är en
kvalitetsförbättring, men det är inte relevant att koppla samman den med försämringen av turtätheten i högtrafik och använda det som en del i argumentationen, som ett slags kompensation. Frågorna har inte med varandra att göra.
Sollentuna motsätter sig förslaget att frångå trafik där tågen stannar vid alla stationer utan att de sammantagna effekterna av en sådan förändring
redovisas i en utredning som utgår från just denna specifika trafikering. Den utredning som gjorts om olika trafikeringsmodeller berör huvudsakligen integreringen mellan olika tågtyper, samordning mellan länen och hur ökningen av kapacitetsbehovet fram mot år 2030 ska hanteras. Sollentuna anser att den utredningens slutsatser inte är tillämpliga på den trafikering som nu föreslås.
Övrigt
De förslag till förändringar av busstrafiken 2018 som förslås har kommunen inga invändningar mot, men skillnaden i föreslagen för linje 687 (alt 1 och 2) är svåra att uppfatta.
Sollentuna upprepar utöver detta två synpunkter som förts fram flera år:
Incitamentupphandlingen är svåröverskådlig för kommunen och formerna för hur trafikförändringar kommuniceras är oklara. Det finns också en uppenbar risk att de motverkar de långsiktiga målen om ökad
kollektivtrafikandel eftersom busstrafiken måste vara lönsam från dag ett.
Modellen borde inte användas när ny bebyggelse ska etableras, som t.ex. i Väsjöområdet, alltså i områden där nya resmönster etableras.
Tvärtrafiken måste förbättras och viktigast är, som tidigare nämnts,
stombusslinjen mellan två av regionens kraftigast växande kärnor, Täby och Häggvik/Kista, men även tvärtrafiken i norra Sollentuna har behov av utökade linjer och täthet.
