PARTILLE SÖDRA CENTRUM

P A R T I L L E 2 0 3 5

M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G

GRANSKNINGSHANDLING

STYRGRUPP

Sofia Hellberg, samhällsbyggnadschef Filip Siewertz, planeringschef Sofia Werdell Ribba, stadsarkitekt

Per Söderqvist, teknisk chef Per Sahlin, teknisk chef

KONSULTER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Anna-Maria Ceder, Norconsult AB

Karin Jern, Norconsult AB Charlotta Boström, Norconsult AB Therese Wernstedt, ÅF

PROJEKT- OCH REFERENSGRUPP Fredrika Sandblom, planeringsarkitekt Emma Johansson, trafikplanerare Therese Bjöörn, exploateringsingenjör Karin Lindblad Johansson, kommunekolog Martina Wetterlund, kommunekolog Sofia Gunnarsson Solton, VA-ingenjör Anna Sjölander, GIS-samordnare

Anna-Karin Törnkrantz, bygglovarkitekt Annika Billton, miljö/hälsoinspektör

Lars Claesson, avdelningschef kultur och fritid Maria Svensson, folkhälsosamordnare Marieke Wolter, näringslivsansvarig

MIL JÖKONSEKVENSBESKRIVNING

GRANSKNINGSHANDLING 1 SEPTEMBER 2020 (rev.)

SAMMANFATTNING

EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Partille kommun har beslutat att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för området Partille södra centrum. Denna miljökonsekvensbeskrivning redovisar miljökonsekvenserna av en utveckling i enlighet med förslag till fördjupad översiktsplan.

Planområdet omfattar naturområdet Björnekulla (området väster om Landvettervägen) samt delar av marken längs med Landvettervägens östra sida. Totalt omfattar planområdet cirka 61 hektar. Planen innehåller förslag till ny bebyggelse med utrymme för ca 3000 bostäder i flerbostads- hus och ca 40 000 kvm lokaler för verksamheter, kommersiell och social service. Planens övergripande inriktning vad gäller markanvändningen har stöd i kommunens översiktsplan Partille 2035 som antogs 2017.

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSER

Översiktsplanen utgår ifrån en långsiktig målsättning om en ökad andel hållbara resor i kommunen där kollektivtrafik, gång- och cykel utgör de prioriterade trafikantgrupperna. Med en samlad planering av målpunkter och nya publika anläggningar enligt planförslaget skapas goda förutsätt- ningar för en hållbar mobilitet. Bilanvändandet i Södra centrum väntas bli lägre än genomsnittet i Partille.

Planförslaget kommer att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafi- ken. Med en finmaskig infrastruktur för gång- och cykelresor säkerställs möjligheten att nå kollektivtrafikens utpekade stråk och noder. Ett genom- förande av planförslaget möjliggör utvecklingen av ett metrobussystem på Landvettervägen samt etableringen av ett nytt stationsläge i södra cen- trum. En utvecklad kollektivtrafik enligt detta koncept utgör en förutsätt- ning för att uppfylla målen om en ökad andel kollektivtrafiken i enlighet med K2020 och Målbild Koll 2035.

Den planerade exploateringen kommer att öka trafiken i centrala Partil- le med uppemot 10 procent, ca 10 700 fordon/dygn. De mest påverkade vägarna är de kommunala vägarna Tingsvägen, Parallellvägen och Oluff Nilssons väg där trafikmängderna fördubblas jämför med dagens tra- fik. Landvettervägen får dock en minskad trafikmängd till följd av den planerade stadsgatan. För att möjliggöra en stadsgata med dubbelsidig bebyggelse föreslås Landvettervägen flyttas i sidled österut. Sett till vägens funktion och kapacitet bedöms inte denna flytt påverka Landvettervägen som riksintresse.

Planens viktigaste konsekvenser

Planförslaget innebär en utvidgning av centrum söder om E20 som knyter ihop området med centrala Partille inom område som idag är till största delen obebyggt skogbeklätt berg.

De viktigaste miljökonsekvenserna av planförslaget bedöms vara förlusten av naturmark med dess naturvärden och värden för rekreation och risk för översvämning nedströms planområdet om inte åtgärder vidtas.

En utvecklad kollektivtrafik som möjliggörs av planförslaget utgör en förutsättning för att uppfylla målen om en ökad andel kollektivtrafiken i enlighet med K2020 och Målbild Koll 2035.

Utmed båda sidor om Landvettervägen blir förändringarna omfattande vad gäller landskapsbilden då det uppförs bebyggelse på båda sidor. Mot norr och väster bevaras naturmark och påverkan här beror på om och hur mycket av den nya bebyggelsen som syns ovan trädtopparna. Det finns förutsättningar för att områdets nya bebyggelse inte blir så markant synlig på avstånd.

Det finns viss risk för att exploateringen inom planområde kan ha en nega- tiv effekt på de höga naturvärden som finns i angränsade område. Planför- slaget föreslår skydds- och kompensationsåtgärder för att kompensera för de eventuella naturvärden som påverkas. Planförslaget visar en ambition om att skapa en tydlig och sammanhängande grönstruktur som kopplar ihop området med kringliggande natur.

Planförslaget har en viss negativ påverkan på den regionala gröna infra- strukturen, i och med att en yttre del av den gröna kilen Delsjön-Härsko- gen exploateras.

Planförslaget påverkar rekreation och friluftsliv. Delar av rekreationsom- rådet försvinner till förmån för bebyggelse och arealen lättillgänglig natur med storskogsupplevelse minskar för dem som bor runt omkring och an- vänder området idag. Då området idag delvis är svårtillgängligt leder dock den nya bebyggelsen även till att delar av området tillgängliggörs för fler som får närhet till ett rikt friluftsliv. Detta sker genom att det kvarvarande naturområdet öppnas upp och kompletteras med nya gångvägar och stigar.

Sprängning kommer att bli aktuellt vid utbyggnaden vilket riskerar att ändra förutsättningarna och flödesvägarna yt- och grundvattnet. En ökad sprickbildning eller att man tar bort ogenomträngliga sektioner kan påver- ka mängden vatten i in- respektive utströmningsområden.

Exploateringen kommer ändra avrinningsvägarna inom området. Större delen av området förväntas avvattnas mot Prästbäcken och kulvertarna under E20. Vattenflödena till dessa områden kommer fördubblas. Erfor- derlig fördröjningsvolym måste studeras närmare. Vattenflödena mot Finngösabäcken kommer också att öka, fördröjningsåtgärder samt beva- rande av naturmark föreslås. Vattenflödena mot Säveån kommer dock inte att öka till följd av exploateringen. Så länge fördröjningsåtgärder vidtas och kapaciteten i befintligt dagvattensystem ses över bedöms planförslaget inte medföra ökad risk för översvämningar vid höga nederbördsmängder.

Delar av området är bullerutsatt från väg- och spårtrafik. Planförslaget medför att vegetation försvinner som idag har en bullerdämpande funk- tion. Flera byggnader enligt utformningsförslaget riskerar att bli utsatta för buller över riktvärdet 60 dBA vid fasad. Kommunen avser att vidta åtgär- der om bostadsbebyggelse placeras i dessa lägen. Det kan också bli aktuellt med annan användning än bostäder i dessa lägen, t ex verksamheter.

Som en indirekt konsekvens av att Landvettervägen byggs om till stadsgata kommer en stor andel genomfartstrafik förflyttas till Tingsvägen. Även om bullerräkningar visar en relativt liten ökning jämfört med nuläget kan det orsaka upplevda försämringar för befintliga bostäder längs Tingsvägen.

Den ökade trafiken på Tingsvägen kan även leda till ökade köbildning vid in- och utfarter, vilket kan försämra trafikflödet och därmed öka risken för ökade utsläpp av luftföroreningar.

PLANFÖRSLAGET I RELATION TILL MILJÖMÅL OCH PLANER Planförslaget stödjer förutsättningarna för nationella, regionala och lokala miljömål främst avseende exploatering i kollektivtrafiknära lägen med möjligheter att minska privat bilåkande och utsläpp till luft av växthusga- ser och övergödande föroreningar. I fortsatt planläggning måste förutsätt- ningarna avseende naturvärden (skogsmark och våtmarker) och dagvat- tenhantering hanteras vidare för att inte motverka nationella, regionala och lokala miljömål.

KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET

Nollalternativet innebär att den kommunövergripande översiktsplanen Partille 2035 fortsätter att gälla som övergripande plandokument och att det är dess inriktning som utgör grund för nollalternativet. Eftersom inriktningen i översiktsplanen överensstämmer med inriktningen i FÖP Partille södra centrum blir skillnaderna mellan nollalternativet och plan- förslaget inte så stora vad gäller bebyggelsens omfattning.

I nollalternativet kommer den övergripande strukturen för området från den fördjupade översiktsplanen att saknas. Risk föreligger för ett mer splittrat intryck och en mer utspridd bebyggelse med ett större ianspråk- tagande av mark med negativ påverkan på naturvärden som följd. Risk för en splittrad grönstruktur och dagvattenhantering föreligger också. En utbyggnad med sammanhängande gestaltning och struktur försvåras.

Den fördjupade översiktsplanen utgår ifrån att gång-, cykel och kollektiv- trafik ska vara de prioriterade trafikslagen i området. I ett nollalternativ riskerar trafikstrukturen att bli mer traditionell med bilen som norm. Då riskerar underlaget till kollektivtrafik i området att utnyttjas sämre vilket kan innebära att en satsning på kollektivtrafiken inte kommer till.

Utan en fördjupning av översiktsplanen kan utomstående aktörer inte lika tydligt se vilken utbyggnadspotential som finns i området och vilka satsningar som kommunen planerar mer konkret på allmän plats, kultur, rekreation mm. Framtidsbilden blir något vag i nollalternativet jämfört med en fördjupning av översiktsplanen, vilket kan påverka utomstående aktörers vilja att investera i området.

DET HÄR ÄR EN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Genomförandet av en fördjupad översiktsplan ska generellt alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. När kommunen upprättar en plan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen göra en miljöbedömning av planen. Syftet med miljöbedömningen är att inte- grera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.

Inom ramen för miljöbedömningen ska kommunen upprätta en skriftlig redogörelse, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som identifierar, beskriver och bedömer de betydande miljöeffekter som planens genom- förande kan antas medföra. Konsekvenserna kan vara såväl negativa som positiva.

I miljökonsekvensbeskrivningen ska kommunen redovisa befintliga mil- jöförhållanden och befintliga miljöproblem i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt av planen. De åtgärder som planeras för att förhindra betydande negativa miljöeffekter, liksom åtgärder för uppfölj- ning och övervakning ska redovisas. En sammanfattning av de övervägan- den som gjorts ska redovisas, samt hur hänsyn tas till relevanta miljökvali- tetsmål och andra miljöhänsyn.

En identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ till för- slaget ska också redovisas samt miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ.

Bedömningarna i denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts med utgångspunkt från nationella, regionala och lokala mål avseende miljö och hälsa. De identifierade konsekvensernas omfattning bedöms kvalitativt. I slutet redovisas åtgärder som bör göras, undersökas eller utredas i kom- mande planering.

I rapporten finns även ett översiktligt avsnitt om sociala aspekter av planen samt beröringspunkter med miljökonsekvenserna.

IN N EH Å LL

INLEDNING

Bakgrund och syfte ...8

Föp Partille södra centrum ...8

Avgränsningar...10

12

15

Stadsbild och bebyggelsestruktur ...18

Landskapsbild och kulturmiljö ...21

Naturmiljö ...24

Friluftsliv ...29

Vattenkvalitet och klimatanpassning ...30

Hälsa och säkerhet ...34

39

Samspel med miljökonsekvenser ...39

40

42

Frisk luft ...44

Bara naturlig försurning ...44

Giftfri miljö ...45

Ingen övergödning ...45

Levande sjöar och vattendrag...46

Grundvatten av god kvalitet ...47

Myllrande våtmarker ...47

Levande skogar ...48

God bebyggd miljö ...49

Ett rikt växt- och djurliv ...52

INLEDNING

BAKGRUND OCH SYFTE

Partille kommun har som mål att gå från förort till förstad. För att möj- liggöra detta krävs en fortsatt utveckling av kommunens centrala delar. I Partille södra centrum finns goda förutsättningar för att stärka kommu- nens ställning i regionen och utveckla ett attraktivt läge nära centrum och natur.

Partille kommun har beslutat att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för området Partille södra centrum. Den fördjupade översiktsplanen ska utreda de övergripande planeringsförutsättningarna och vara vägledande för kommande detaljplaner. Detta dokument redovisar bedömningar av de konsekvenser som kan uppkomma till följd av den mark- och vattenan- vändning som fördjupningen av översiktsplanen föreslår.

Planens övergripande inriktning vad gäller markanvändningen har stöd i kommunens översiktsplan Partille 2035 som antogs 2017. I denna pekas området ut som utbyggnadsområde för förtätning och komplettering av blandstaden. ”I Södra Partille centrum/Björnekulla ska det förtätas och tillkomma en stor mängd bostäder de kommande åren. Vi planerar att dra nytta av närheten till befintlig kollektivtrafik och därför förtäta kraftfullt.”

FÖP PARTILLE SÖDRA CENTRUM

Området är centralt beläget med ett avstånd till nuvarande Partille centrum om cirka 500 meter och innebär en framtida utvidgning av centrum söderut. Planområdet omfattar naturområdet Björnekulla (området väster om Landvettervägen) samt delar av marken längs med Landvettervägens östra sida. Totalt omfattar planområdet cirka 61 hektar.

Planen ger utrymme för upp till 3 000 nya bostäder och cirka 40 000 kvm för offentlig och kommersiell service. Bostadsbebyggelsen utgörs främst av flerbostadshus. Planen redogör för områden som är avsedda för bostäder, service och arbetsplatser som är en integrerad del av södra Partille cen- trum. Förslaget är uppbyggt på tre strategier:

• Stärka knutpunkten i storstadsstrukturen

• Knyta ihop södra centrum med starka stråk

• Öppna porten mot det större naturområdet

0 0,5 1 2Kilometer

A 3 1:3 5 000

Figur 1. Karta över Partille kommun N

som illustrerar ungefärlig avgränsning av planområdet Södra centrum.

9 M i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g

Figur 2. Markanvändningskarta -

Fördjupad översiktsplan för Partille södra centrum

Blandstad, övervägande verksamheter

Blandstad, övervägande bostäder

Park

Natur

Gröna stråk

Stadsgata

Huvudstråk för kollektivtrafik

Gata

Cykel

Gång

Planområdesgräns

Blandstad, övervägande verksamheter

Blandstad, övervägande bostäder

Park

Natur

Gröna stråk

Stadsgata

Huvudstråk för kollektivtrafik

Gata

Cykel

Gång

Planområdesgräns

0

N

100 200 300 400 m

Blandstad, övervägande verksamheter

Blandstad, övervägande bostäder

Park

Natur

Gröna stråk

Stadsgata

Huvudstråk för kollektivtrafik

Gata

Cykel

Gång

Planområdesgräns

0

N

100 200 300 400 m

AVGRÄNSNINGAR

INNEHÅLL

Kommunen har i en behovsbedömning föreslagit vilka miljöaspekter som har relevans för det aktuella planområdet och i första hand ska belysas i denna miljökonsekvensbeskrivning:

• Aktuella riksintressen (Landvettervägen, E20)

• Natur (eventuellt ianspråktagande av områden med höga naturvärden)

• Friluftsliv (eventuellt ianspråktagande av strövområden)

• Klimatpåverkan (utsläpp till luft till följd av fler transporter) och kli- matanpassning (risker med fler extrema väderförhållanden)

• Kulturmiljö (kulturmiljö i skogsmark och arkeologi)

• Landskapsbild

• Buller och luftmiljö (Landvettervägen, E20)

• Risker (farligt gods)

• Dagvatten och eventuell påverkan på grundvattentäkt

• Miljömålen

Vid samråd med Länsstyrelsen (avgränsningssamråd) framkom att miljö- konsekvensbeskrivningen dessutom ska:

• Bedöma eventuell skada på Natura 2000-området Säveån, nedre delen SE0520183. Åtgärder som medför försämring av vattenkvaliteten i Sä- veån eller Finngösabäcken kan innebära risk för skada på laxen, vilket är en art som ska bevaras i Natura 2000-området.

• Redovisa bullerkällor kumulativt

• Redogöra för farligt gods på Landvettervägen

• Ge en kumulativ helhetsbedömning av planens konsekvenser på na- turmiljön, biologiska mångfald och friluftslivet. Området ska ses som en del i en större grön infrastruktur och även kopplingen till närlig- gande Finngösaravinen när man bedömer exploateringars effekter på naturmiljön.

• Redovisa planens påverkan på groddjur, fladdermöss (samt boplatser för fladdermöss), skyddsvärda träd samt en bedömning av områdets betydelse för fågellivet. Förekomsten och påverkan på eventuella skyd- dade kryptogamer och svampar bör inkluderas. Hänsyn till skyddade arter behöver beaktas tidigt i planprocessen.

GEOGRAFISKT

Denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver miljökonsekvenser av förslaget till den fördjupade översiktsplan för Partille södra centrum, vars avgränsning visas i Figur 1. Bedömda miljökonsekvenser både inom och utanför planområdet redovisas.

TIDSMÄSSIGT

För bedömningar av miljökonsekvenser är det horisontår 2035 om inte annat nämns. Bedömningarna har gjorts utifrån förutsättningen att den fördjupade översiktsplanen genomförs fullt ut.

ALTERNATIV

Planförslaget innebär en geografisk utbredning av bebyggelse och infra- struktur i anslutning till Partille centrum. Några alternativa förslag till ny fördjupning av översiktsplan har inte utarbetats eftersom inriktningen i den fördjupade översiktsplanen stöds av gällande översiktsplan och den politiska viljan i kommunen.

Någon alternativ placering för området har inte heller kunnat lokaliserats.

Resterande delar av centrala Partille är redan ianspråktagna av bebyggelse eller under pågående omvandling och förtätning och kommunen har be- dömt att det inte finns alternativa platser för en motsvarande exploatering i centrum av den omfattning som föreslås i den fördjupade översiktsplanen.

Det huvudsakliga alternativet till planförslaget är därför nollalternativet.

KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla ”en beskrivning av miljöför- hållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs” enligt miljöbalken 6 kap 11 §. Beskrivningen ska inte utgå från nuläget utan från en framtid utan ett genomförande av planen, ett framtida ”nollalternativ”.

Nollalternativet i detta fall blir då ett läge där ingen ny fördjupning av översiktsplanen antas. Det innebär att den kommunövergripande över- siktsplanen Partille 2035 fortsätter att gälla som övergripande plandoku- ment och att det är dess inriktning som utgör grund för nollalternativet.

I översiktsplan Partille 2035 pekas området ut som utbyggnadsområde för förtätning och komplettering av blandstad och samtidigt som orörd natur med frilufts- och rekreationsvärden. Blandstad definieras som bebyggelse- område som ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbets- platser, service, fritid, rekreation, kultur och natur. Det står att det inom området ska tillkomma en stor mängd bostäder under de kommande åren och att man för att dra nytta av närheten till befintlig kollektivtrafik plane- rar att förtäta kraftfullt. Översiktsplanen kvantifierar inte exploatering och förtätning och preciserar inte heller var gränserna mellan blandstad och natur ska gå. Landvettervägen pekas i översiktsplanen ut som en stadsgata som ska kompletteras med dubbelsidig bebyggelse. Öster om Landvettervä- gen är enligt översiktsplanen befintlig blandstad.

Eftersom inriktningen i översiktsplan Partille 2035 överensstämmer med inriktningen i FÖP Partille södra centrum blir skillnaderna mellan nolla- lternativet och planförslaget inte så stora när det gäller bebyggelsens om- fattning. Kommunen äger begränsat med mark i området. Nollalternativet innebär därför att kommunen kommer ta ställning till planansökningar i takt med att de kommer in. Beslut om positiva planbesked kan antas fattas, eftersom fastighetsägarna i området har ett pågående samarbete kring utvecklingen och ansökningarna väntas stämma överens med översiktspla- nens mål om kraftfull förtätning.

Däremot kommer den övergripande strukturen för området från den fördjupade översiktsplanen att saknas. Risk föreligger för ett mer splittrat intryck och en mer utspridd bebyggelse med ett större ianspråktagande av mark med negativ påverkan på naturvärden som följd. Risk för en splittrad grönstruktur och dagvattenhantering föreligger också.

Förslaget i den fördjupade översiktsplanen tar i högre grad ett samlat grepp om planeringen i området och föreslår övergripande strukturer för trafik, bebyggelse, natur, dagvatten mm. I nollalternativet saknas denna övergri- pande helhetsbild vilket försvårar en anpassning till områdets naturvärden och en utbyggnad med sammanhängande gestaltning och struktur.

Den fördjupade översiktsplanen utgår ifrån att gång-, cykel- och kollek- tivtrafik ska vara de prioriterade trafikslagen i området. Utbyggnaden av området möjliggör en högre bebyggelsetäthet och ett utökat befolkning- sunderlag som krävs för att utvecklingen av ett Metrobussystem längst Landvettervägen ska vara möjlig. Bebyggelsen koncentreras till kollektiv- trafiknära lägen och finmaskiga och sammanhängande cykelnät respektive gångnät inom området tillskapas för att tillgängliggöra viktiga målpunkter och noder för kollektivtrafiken. Området väster om Landvettervägen förses i planförslaget med en slinga som blir områdets huvudgata som kan matas med lokalbuss. Parkering föreslås hållas samman i större parke- ringsanläggningar och tillgången till parkering ska vara begränsad för att skapa incitament för en högre andel hållbara resor. I ett nollalternativ riskerar trafikstrukturen att bli mer traditionell med bilen som norm. Då riskerar underlaget till kollektivtrafik i området att utnyttjas sämre vilket kan innebära att en satsning på kollektivtrafiken inte kommer till. I och med ökad trafik finns det risk för ökade bullernivåer. Delar av området, särskilt närmast E20 och Landvettervägen riskerar att utsättas för höga bullernivåer. Särskilda åtgärder skulle behöva tillämpas om bostadsbebyg- gelse placeras i dessa delar av området.

I nollalternativet kan Landvettervägen antas omvandlas till en stadsgata med dubbelsidig bebyggelse i enlighet med översiktsplanens intentioner, men det är mer tveksamt om det längre österut inom det som beskrivs som befintlig blandstad i översiktsplanen, tillkommer ytterligare bebyggelse i samma omfattning som föreslås i den fördjupade översiktsplanen. I nolla- lternativet antas ingen utbyggnad av Allums köpcentrum ske. Landvetter- vägen flyttas inte heller i sidled.

Liksom för planförslaget bedöms miljökvalitetsnormerna för luft klaras.

Dock riskerar Miljökvalitetsmålet Frisk luft dygns- och årsmedelvärde för partiklar (PM10) att överskridas.

Planområdet saknar till största delen detaljplan idag. Landvettervägen och marken öster om den omfattas dock av flera olika detaljplaner. Där detaljplanerna strider mot översiktsplanen är det riktlinjerna i översikts- planen som nollalternativet stödjer sig på. Det finns inget aktuellt bostads- byggnadsprogram som styr utbyggnaden i varken tid eller omfattning.

I den fördjupade översiktsplanen preciseras blandstadsbegreppet till att innehålla övervägande del bostäder. Ett antal lägen för kontor, lokaler, för-

skola och publik rekreativ verksamhet pekas ut. I ett nollalternativ saknas den vägledningen. Det är ändå rimligt att räkna med en övervägande del bostäder inom området samt att kommunen med stöd av översiktsplanen kräver ett viss tillskott av lokaler för kommunal och kommersiell service, arbetsplatser mm, även om lokaliseringen inom området blir mer osäker.

Utan en fördjupning av översiktsplanen kan utomstående aktörer inte lika tydligt se vilken utbyggnadspotential som finns i området och vilka satsningar som kommunen planerar mer konkret på allmän plats, kultur, rekreation mm. Framtidsbilden blir något vag i nollalternativet jämfört med en fördjupning av översiktsplanen, vilket kan påverka utomstående aktörers vilja att investera i området.

Nollalternativet väntas också ge en otydligare och troligtvis längre process utan den vägledning som den fördjupade översiktsplanen ger.

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

Följande redovisning av miljökonsekvenserna av förslaget till fördjupad översiktsplan för Partille södra centrum utförs i enlighet med bestämmel- serna i miljöbalken. Behandlade miljöaspekter innefattar aspekter som kan vara förknippade med betydande miljöpåverkan, aspekter som aktualise- rats vid samråd med Länsstyrelsen, samt andra miljöaspekter som enligt praxis bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning.

Fördjupningen av översiktsplanen har av naturliga skäl en övergripande karaktär. De miljömässiga konsekvenserna av förslagen till förändrad markanvändning, strategier och riktlinjer har därför i huvudsak beskrivits kvalitativt.

TRAFIK OCH MOBILITET

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

E20 OCH LANDVETTERVÄGEN

Planområdet angränsar till två större vägar, E20 och Landvettervägen, vilka båda är utpekade som riksintressen.

I Trafikverkets planeringsunderlag ”Funktionellt prioriterat vägnät” pekas de vägar ut som är av betydelse för regional och nationell tillgänglighet.

Här beskrivs att E20:s funktion är att tillgodose långväga och dagliga persontransporter, godstransporter och kollektivtrafik. Väg E20 ingår i det nationella stamvägnätet och utgör förbindelselänk mellan Göteborg- och Stockholmsregionen. Därmed är även dess anslutningar högt prioriterade.

Landvettervägen förbinder väg 40 i söder med E20 i norr. Vägen, som sträcker sig totalt 8 kilometer genom både Partille och Härryda kommun, fyller ett flertal funktioner och är viktig för både lokala och regionala resor, godstransporter samt för kollektivtrafiken i östra Storgöteborg.

Vägen är tillåten för farligt godstransporter och dispenstransporter samt är av Trafikverket utpekad som omledningsväg. Eftersom Landvettervägen skapar en förbindelse mellan två av de större infartslederna till Göteborg, kan vägen även fylla en avlastande funktion för E6/E20 genom centrala Göteborg. Trafikmängden på sträckan mellan Furulund och Partillemotet uppgår till ca 20 000 fordon/dygn (ÅDT). Idag råder framkomlighetspro- blem på sträckan under högtrafik, vilket beror på kraftigt ökande trafikflö- den och begränsningar i Partillemotet samt i korsningspunkterna utmed

Figur 3. Planerade bilvägar, kollektivtrafik, cykel och gång inom planområdet (ur planbeskrivningen).

Motorväg

Huvudgata Lokalgata

Lokalgata

Gångväg Trappor Blandtrafik

Hissar Torg Cykelväg

Blandtrafik Hissar Metrobuss

Lokalbuss Knutpunkt

Busshållplats

vägsträckningen. Enligt Trafikverkets prognoser väntas trafikflödena på Landvettervägen öka över tid.

Landvettervägen är idag starkt präglad av sin funktion som en genomfart- sled med höga biltrafikflöden och tung trafik som dominerar gaturummet.

Det är långt mellan trafikplatserna och stora delar av sträckan kantas av berg, skog och outnyttjade impedimentytor. Vägen är trafikseparerad och som fotgängare eller cyklist är det svårt att både korsa vägen och vistas utmed den.

KOLLEKTIVTRAFIK

I det framtida Partille ska kollektivtrafiken ges ett stort utrymme och förutsättningarna för att resa mer hållbart ska underlättas. Resandemålet inom K2020 samt kommunens lokala miljömål om att kollektivtrafiken ska stå för 40 procent av alla motoriserade resor år 2025 i Göteborgsregio- nen är en viktig utgångspunkt i planeringen. I kommunens översiktsplan beskrivs att en hög tillgänglighet till och inom kollektivtrafiken är en grundläggande förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och leva i Partille i framtiden. Kollektivtrafikens andel av kommuninvånarnas resor uppgår idag till ca 20 procent. Kollektivtrafiken i stråket består av 4 linjer;

503, 511, 513 och 516 som trafikerar sträckan Furulund – Partille C förbi planområdet. Linjerna används främst för kommunöverskridande resor.

Partille har en stor andel utpendling, den uppgår till ca 70 procent av det totala resandet.

CYKELTRAFIK

Partille har i dag en förhållandevis låg andel cyklister, omkring 5 procent, vilket innebär att det finns en stor potential att öka cyklandet. Cykel- avståndet in till centrala Göteborg är ca 10 km vilket bedöms vara ett acceptabelt cykelavstånd för daglig pendling. Trafikstrukturen i anslutning till planområdet är utformat på ett sätt som begränsar möjligheten att resa med cykel eller gå till fots. På Landvettervägen, förbi planområdet, saknas idag ett sammanhängande och gent cykelstråk. Cyklister tvingas därför cykla stora omvägar via Partille centrum för att ta sig vidare västerut mot Göteborg C. De befintliga cykelvägarna saknar separering mellan fotgäng- are och cyklister. E20, järnvägen och Säveån utgör kraftiga barriärer och begränsar möjligheterna att cykla i nord-sydlig riktning. Många av de cy- kelresor som görs i kommunen sker i öst-västlig riktning, vilket framförallt beror på lokaliseringen av målpunkter och kommunens topografi.

KONSEKVENSER

Den trafikstruktur som den fördjupade översiktsplanen föreslår utgår ifrån en långsiktig målsättning om en ökad andel hållbara resor i kommunen där kollektivtrafik, gång- och cykel utgör de prioriterade trafikantgrup- perna. För att nå denna målsättning krävs en medveten och samordnad

planering av bebyggelse, infrastruktur och trafik som minskar behovet av att använda bil. Målpunkter och nya anläggningar som ska vara tillgängli- ga för många, såsom arbetsplatser, skolor, handel och rekreation kan med en samlad planering lokaliseras på ett sätt som skapar goda förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Ett genomförande av planförslaget möjliggör utvecklingen av ett Metro- bussystem på Landvettervägen samt etableringen av ett nytt stationsläge strax söder om Södra torget. En utvecklad kollektivtrafik enligt detta koncept utgör en förutsättning för att uppfylla målen om en ökad andel kollektivtrafik i enlighet med K2020 och Målbild Koll 2035.

Planförslaget kommer att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken.

Partille södra centrum ligger i omedelbar anslutning till Partille resecen- trum i Allum, som i en framtid med ett utbyggt Metrobussystem utgör en attraktiv målpunkt och knutpunkt för både kommun och regioninvånare.

Partille resecentrum är redan idag en av Göteborgsregionens största och mest välfungerande kollektivtrafikknutpunkter.

Med en finmaskig infrastruktur för gång- och cykelresor säkerställs möj- ligheten att nå kollektivtrafikens utpekade stråk och noder. Metrobussen utmed Landvettervägen möjliggör attraktiva och snabba resor in mot cen- trala Göteborg. Denna kan kompletteras med en busslinga genom bostads- området för att tillgodose behovet av en lokal kollektivtrafik inom kortare gångavstånd. Därtill finns också möjligheten att inom ett avstånd på ca 1000 meter nå pendeltågsstationen, Partille station, för resor i riktning mot Göteborg och Lerum/Alingsås. Genom en utvecklad kollektivtrafik och förbättrad gång- och cykelinfrastruktur höjs också kvalitén för dem som bor och verkar i området idag, vilket ytterligare kan öka andelen hållbara resor. Det finns med detta goda grunder att anta att bilanvändandet i Söd- ra centrum kommer att vara lägre än genomsnittet i Partille.

Med ett samlat grepp kring parkering förbättras möjligheterna att sam- ordna och samnyttja parkeringsplatser för bil och därmed minska det totala parkeringsbehovet. Dessutom ges möjlighet att med rätt placering av samlade parkeringsanläggningar styra efterfrågan på parkeringsplatser till områdets ytterkanter och på så vis minska biltrafiken inne i området

KONSEKVENSER PÅ RIKSINTRESSE KOMMUNIKATION

Den planerade exploateringen kommer att öka trafiken i centrala Partille med drygt 5100 fordon per dygn. Trafiken kommer främst att öka på de kommunala vägarna Tingsvägen, Parallellvägen och Oluff Nilssons väg.

Landvettervägen får dock en minskad trafikmängd till följd av den plane- rade stadsgatan då en större andel av trafiken väljer att köra via Tingsvägen istället för Landvettervägen för resor till och från E20. För att möjliggöra en stadsgata med dubbelsidig bebyggelse föreslås Landvettervägen flyttas

i sidled österut. Sett till vägens funktion och kapacitet bedöms inte denna flytt påverka Landvettervägen som riksintresse.

På det statliga vägnätet minskar kapaciteten framförallt i Partillemotet, i cirkulationsplatsen på Kung Göstas väg och på bron över E20. Genom överflyttningen av trafik till Tingsvägen bibehålls dock funktionen i Partillemotet på en acceptabel nivå. Genomförda trafikanalyser visar att trafiken i ramperna inte överstiger den acceptabla kölängden under rusningstid. Planförslaget bedöms därmed inte påverka framkomligheten och trafiksäkerheten på E20, och därav sker ingen negativ påverkan på riksintresset för kommunikation. Tillkommande trafik till Skulltorpsmotet bedöms inte till en nivå som orsakar framkomlighetsproblem på E20.

På Landvettervägens norra del, mellan Slättenvägen och Parallellvägen, minskas i planförslaget antalet bilkörfält och ersätts med busskörfält.

Åtgärden skapar köbildning som sträcker sig bakåt ut mot Göteborgsvä- gen och Partillemotet. Den föreslagna cirkulationsplatsen vid Parallellvä- gen bidrar till att jämna ut trafikflödet och förbättra framkomligheten i Partillemotet. Planförslagets högersvängar syftar till att skapa tillgängliga entréer och bedöms inte påverka framkomligheten på Landvettervägen.

Nils Henriksons väg får en ny anslutning mot Landvettervägen genom en trevägskorsning. Genom att förbjuda vänstersväng från Landvettervägen påverkas inte flödet negativt.

STADSBILD OCH BEBYGGELSESTRUKTUR

PARTILLE CENTRUMS UTVECKLING OCH NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

Den äldsta byggnaden är Partille gamla kyrka som troligen är från 1200-talet. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden, Partille Herrgård även kallad ”Slottet”, uppfördes 1770-1780. I början av 1900-talet gick Partille från att vara en jordbruksbygd till att bli en industriell tätortskommun.

Nya bostadsområden växte fram. Under mellankrigstiden etablerades företag i området och efterkrigstiden innebar ett uppsving för näringsli- vet i Partille. Nya fabriker etablerades och befolkningen ökade kraftigt.

Stadsplanering, markköp, bostadsförsörjning och förbättrad kommunal service blev allt viktigare frågor. Under 1950 talet förflyttades centrum från stationsområdet till nuvarande plats kring Kyrktorget. Nya bostads- hus uppfördes runt torget och längs Parallellvägen. Under slutet av 50-talet byggdes de första höghusen i Partille. Finngösahuset, det stora skivhuset, stod klart 1958 och punkthusen längs Oluff Nilssons väg var klara 1963.

Under 60-talet präglades bostadsbyggandet av storskalighet. År 1969 bygg- des riksvägen mellan Göteborg och Stockholm ut till en sexfältig motor- väg.

Under 70- talets första år fortsatte byggandet och Björndammen blev det största bostadsbyggnadsprojektet någonsin i kommunen. Under 2000-ta- lets påbörjades en omvandling i centrala Partille med bland annat nya bostäder och 2006 invigdes köpcentret Allum. Under 2010-talet har ytter- ligare bostäder, ny gymnasieskola och en arena tillkommit. Idag fortsätter Partilles befolkning att växa och de närmaste åren väntas fler än 1000 nya lägenheter färdigställas i Partille centrum. Vid Kyrktorget mitt i Partille centrum har det byggts ett höghus på 8-12 våningar och ny stadsdel, Par- tille Port, med bostäder, kontor- och handel. Första inflytt skedde under 2019.

KONSEKVENSER

Som underlag till den fördjupade översiktsplanen och för att studera möj- ligheten att bebygga området har en strukturplan tagits fram.

Ambitionen med föreslagen utbyggnad enligt den fördjupade översiktspla- nen är att kommunen ska stärka sin ställning i regionen samt utveckla ett attraktivt läge nära centrum och natur. Den fördjupade översiktsplanen möjliggör en utvidgning av centrum, söder om E20, och en stark koppling över E20 och Landvettervägen skapas. Avsikten med förslaget är att skapa en blandad, tät struktur för att möjliggöra en centrumkaraktär i området och lyfta fram området som Partille södra centrum. Det är även av bety- delse att bygga flerbostadshus i en relativt tät struktur för att på bästa sätt nyttja det centrala läget med närhet till kollektivtrafikförbindelser, service och natur. Det är önskvärt att blanda bostäder, offentlig och kommersiell service för att skapa en varierad struktur där människor vistas både dag och kvällstid.

I de centrala delarna, i planområdets nordöstra del rymmer förslaget en större bebyggelsetäthet och blandning. En tillbyggnad av Allum och tydliga förbindelser och stråk som binder samman norra och södra cen- trum samt ett nytt torg intill en ny större hållplats längs Landvettervägen illustreras.

I mitten av området illustreras bebyggelse bestående av i huvudsak bostä- der, i terrasser som klättrar längs berget. Bebyggelsen följer den centrala gatan, slingan upp i området. Genom bebyggelsestrukturen löper tvärgå- ende gränder för gående. Strukturplanen illustrerar hur kvarteren öppnar upp sig mot söder och hur naturmark kan sparas i stråken mellan kvarte- ren.

Längst in i området, illustreras bostadsbebyggelse i en mer öppen struk- tur. I denna del av området föreslås även en rekreationsmålpunkt som en port till det större friluftsområdet, en större anlagd park, yta för äventyrs-

upplevelser i naturmiljön och utsiktsplatser som tillsammans kan utgöra mötesplats och målpunkt.

Planområdet är idag till största delen obebyggt. Den mest märkbara förändringen av stadsbilden är att den nya bebyggelsen utmed Landvetter- vägen innebär en mer stadsmässig bebyggelse som kopplas samman med Allum och övriga Partille centrum, en tydlig utvidning av centrumbebyg- gelsen. Den nya bebyggelsen kommer även att bli synlig från E20 vilket bidrar till en mer stadsmässig karaktär för Partille i stort.

Genomförandet av FÖP-förslaget innebär att nya byggrätter skapas samt att omfattande åtgärder avseende nya kommunaltekniska anläggningar görs. Det innebär även att befintlig infrastruktur uppgraderas. Då området bebyggs kopplas det till annan befintlig bebyggelse och får en stadsmässig anslutning mot Landvettervägen. Området behöver detaljplaneras och byggas ut i olika etapper då omfattningen av förändringarna bedöms vara mycket stora.

Bebyggelsen i området präglas till stor del av naturen vilken får stort utrymme i förslaget. Genom att identifiera de mest betydande delarna av naturområdet är det möjligt att bevara och utveckla dessa, medan mindre betydande delar kan exploateras. Den föreslagna bebyggelsen ska anpas- sas till de naturliga förhållandena och höjdskillnaderna inom området används med fördel för att skapa varierande och spännande lösningar för gaturum, grönområden och gestaltning av byggnader. Naturen ska stän- digt vara närvarande i området och avsikten är att kvarvarande naturom- råden ska tillgängliggöras och nya lek- och rekreationsområden ska skapas i landskapet.

I planområdets direkta närhet finns fem förskolor. Den närmaste grund- skolan är Björndammens skola som kommer att försörja området med skolplatser. Allum föreslås kompletteras med ytterligare verksamheter och fyra nya lägen för förskolor föreslås inom planområdet.

Förtätning och exploatering i anslutning till befintlig service, infrastruktur (för vägar, el och värme, VA o.s.v.) och kollektivtrafik innebär generellt sett effektivt utnyttjande av de naturresurser som krävs för att bygga upp ett samhälle. Genom att bebygga området med flerbostadshus ges möjlighet att bo resurseffektivare än i enbostadshus.

LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖ

ARKEOLOGI

Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. En arkeologisk utred- ning steg 1 har utförts. Utredningen bestod av kart- och arkivstudier samt en fältinventering. Syftet med utredningen var dels att identifiera synliga fornlämningar ovan mark, dels att påvisa potentiella lägen för fornläm- ningar som inte var synliga ovan mark. Under inventeringen identifierades tio delområden där det potentiellt kan förekomma fornlämningar, se figur 4. Av dessa delområden avses område 8 och 9 bebyggas enligt planförsla- get.

KULTURMILJÖPROGRAM FÖR PARTILLE KOMMUN

Partille kommuns kulturmiljöprogram, ger ett samlat kunskapsunderlag och är ett handlingsprogram för de kulturhistoriska intressena i kom- munen. I programmet redovisas ett antal objekt och miljöer med höga bevarandevärden, varav ett, Kyrkskolan ligger inom planområdet. Andra- objekt såsom Partille kyrka, Partille Herrgård, Partille södra griftegård, Finngösahuset och punkthusen längs Oluff Nilssons väg angränsar eller ligger nära planområdet.

KULTURMILJÖ I SKOGSMARK

Området har inslag av kulturmiljö i skogsmark, det handlar om äldre sten- murar, gärdesgårdar samt en gammal husgrund.

LANDSKAPSBILD

De skogsbeklädda höjderna, Björnekullarna, är väl synliga som stora ele- ment i landskapsbilden även på längre avstånd i Säveåns dalgång. Planom- rådet består till stor del av kuperad lövskog. Inom området finns ett flertal stigar och vidsträckta utblickar från några platser. Det finns en stor mängd äldre träd tack vare att skogen inte har brukats. Det finns en variation inom området med främst ädellövskog och blandskog, men även vissa fuktigare stråk med sumpskog, kärr och bäckar. I landskapet finns branta sluttningar med förekomst av stora block och lodytor.

I den obebyggda delen väster om Landvettervägen finns i huvudsak två höjder (Björnekullarna) med både branta och flacka partier täckta av löv- skog. Inom området återfinns mark i dagen.

Från E20 syns det höga skogsbeklädda berget slutta ner mot E20 med ett brant relativt avskalat berg som avslutar ner mot Göteborgsvägen. Det sto- ra Finngösahuset har stöd i det stora vegetationsklädda berget och skym- mer det delvis.

Utmed Landvettervägens västra sida skär vägen in i berget (bergskärning) och det är en riklig tät vegetation med lövträd, efter cirkulationen öppnar det upp med öppna gräsytor kring gång och cykelvägen, därefter är det en tät lövskogsridå utefter vägen och delvis berg i dagen söderut upp till Björndammen där dammens vattenspegel öppnar upp vyn.

KONSEKVENSER

En så omfattande utbyggnad inom i huvudsak obebyggt område som pla- nen föreslår förändrar landskapsbilden från skogsmiljö till en tät bebyg- gelse av stadsmässig karaktär som hänger direkt samman med centrum.

Husens höjd, placering, gestaltning samt bevarande av naturmark och skog påverkar hur den nya landskapsbilden blir.

Utmed bägge sidor av Landvettervägen blir förändringarna omfattande vad gäller landskapsbilden då det uppförs bebyggelse på varje sida av den ombyggda och flyttade gatan. Mot norr och väster bevaras naturmark och påverkan här beror på om och hur mycket av den nya bebyggelsen som syns ovan trädtopparna. Det finns förutsättningar för att områdets nya bebyggelse inte blir så markant synlig på avstånd.

Planförslaget har för avsikt att bevara och tillgängliggöra viktiga utsikt- spunkter. Ambitionen är att naturområden som bevaras ska tillgängliggö- ras och nya lek- och rekreationsområden tillskapas.

De stenmurar som finns spridda i hela Björnekullaområdet föreslås be- varas och integreras i den nya miljön i så stor utsträckning som möjligt. I planförslaget har bebyggelsen placerats så att stenmurarna inom området kan bevaras. Stenmurarna omfattas inte av biotopskydd då de ligger inom skogsmark.

Planförslaget bedöms ge små negativa konsekvenser på kulturmiljön i skogsmark och arkeologi förutsatt att erforderlig arkeologisk utredning genomförs. Identifierade delområden enligt arkeologisk utredning steg 1 som avses bebyggas behöver utredas vidare genom schakt- och progrops- grävning.

Figur 4. Karta från den arkeologiska utredningen steg 1 (Arkeologerna, 2017).

KONSEKVENSER

En så omfattande utbyggnad inom i huvudsak obebyggt område som pla- nen föreslår förändrar landskapsbilden från skogsmiljö till en tät bebyg- gelse av stadsmässig karaktär som hänger direkt samman med centrum.

Husens höjd, placering, gestaltning samt bevarande av naturmark och skog påverkar hur den nya landskapsbilden blir.

Utmed bägge sidor av Landvettervägen blir förändringarna omfattande vad gäller landskapsbilden då det uppförs bebyggelse på varje sida av den ombyggda och flyttade gatan. Mot norr och väster bevaras naturmark och påverkan här beror på om och hur mycket av den nya bebyggelsen som syns ovan trädtopparna. Det finns förutsättningar för att områdets nya bebyggelse inte blir så markant synlig på avstånd.

Planförslaget har för avsikt att bevara och tillgängliggöra viktiga utsikt- spunkter. Ambitionen är att naturområden som bevaras ska tillgängliggö- ras och nya lek- och rekreationsområden tillskapas.

De stenmurar som finns spridda i hela Björnekullaområdet föreslås be- varas och integreras i den nya miljön i så stor utsträckning som möjligt. I planförslaget har bebyggelsen placerats så att stenmurarna inom området kan bevaras. Stenmurarna omfattas inte av biotopskydd då de ligger inom skogsmark.

Planförslaget bedöms ge små negativa konsekvenser på kulturmiljön i skogsmark och arkeologi förutsatt att erforderlig arkeologisk utredning genomförs. Identifierade delområden enligt arkeologisk utredning steg 1 som avses bebyggas behöver utredas vidare genom schakt- och progrops- grävning.

NATURMILJÖ

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

RIKSINTRESSEN, NATURA 2000, NATURRESERVAT

I Partille finns många områden med intressanta och värdefulla naturmil- jöer, både ur regionalt och nationellt perspektiv. Natura 2000-området Säveån är av riksintresse för naturvård och ligger ca 250 meter norr om området. En stor areal av kommunens skyddade områden är också skyd- dade enligt bland annat strandskyddslagstiftningen och biotopskydd enligt miljöbalken. Utöver det omfattas många områden av kommunens vatten av miljökvalitetsnormer. Av dessa är Säveån det vattendrag som påverkas av planförslaget.

Det förekommer höga naturvärden inom planområdet. Planområdet är en del av den större Delsjön-Härskogenkilen som är värdefullt för regi- onen. Två naturvärdesinventeringar har gjorts enligt svensk standard SS199000:2014, en för vattenmiljöer och en för landmiljö inklusive fördju- pade inventeringarna av fåglar, mossor och lavar.

DOKUMENTERADE NATURVÄRDEN

Naturvårdsplanen omfattar all naturmark i kommunen och redogör för kommunens naturvärden, naturtyper och arter. I planen beskrivs även de hänsynsnivåer som kommunen anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Enligt naturvårdsplanen ska hänsynsnivå och naturvärdesklass stämmas av i ett tidigt skede i planprocessen, och om det skulle visa sig fin- nas höga naturvärden i det tilltänkta området ska en fältkontroll genom- föras. Enligt naturvårdsplanen hör planområdet till Hänsynsnivå 2. Om hänsynsnivå 2 skrivs: ”Omfattande bebyggelseutveckling i områden med hänsynsnivå 2 bör inte förekomma om samhällsnyttan av byggnationen går att tillgodose på annat sätt eller på annan plats. Om samhällsbyggna- den sker i tät anslutning till befintlig bebyggelse samt om den bidrar till att öka friluftslivets tillgänglighet eller befintliga naturvärden, kan undantag göras från riktlinjen”.

Planområdet omfattas av naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). Strax söder om planområdet, vid Björnekulla, finns ett område som omfattas av naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Björnekulla beskrivs i naturvårdsplanen som ett stort om- råde med mer eller mindre spontan, varierad löv- och blandskog av mest ek och tall, få spår av skogliga ingrepp och ställvis gott om grov död ved.

I norr finns grov bokskog och i söder finns dödvedsrika bestånd av asp, björk mm. Den hänsyn som föreslås för området Björnekulla är underhåll av stigar samt att hålla efter granuppslag och vid behov andra yngre träd

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

RIKSINTRESSEN, NATURA 2000, NATURRESERVAT

I Partille finns många områden med intressanta och värdefulla naturmil- jöer, både ur regionalt och nationellt perspektiv. Natura 2000-området Säveån är av riksintresse för naturvård och ligger ca 250 meter norr om området. En stor areal av kommunens skyddade områden är också skyd- dade enligt bland annat strandskyddslagstiftningen och biotopskydd enligt miljöbalken. Utöver det omfattas många områden av kommunens vatten av miljökvalitetsnormer. Av dessa är Säveån det vattendrag som påverkas av planförslaget.

Det förekommer höga naturvärden inom planområdet. Planområdet är en del av den större Delsjön-Härskogenkilen som är värdefullt för regi- onen. Två naturvärdesinventeringar har gjorts enligt svensk standard SS199000:2014, en för vattenmiljöer och en för landmiljö inklusive fördju- pade inventeringarna av fåglar, mossor och lavar.

DOKUMENTERADE NATURVÄRDEN

Naturvårdsplanen omfattar all naturmark i kommunen och redogör för kommunens naturvärden, naturtyper och arter. I planen beskrivs även de hänsynsnivåer som kommunen anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Enligt naturvårdsplanen ska hänsynsnivå och naturvärdesklass stämmas av i ett tidigt skede i planprocessen, och om det skulle visa sig fin- nas höga naturvärden i det tilltänkta området ska en fältkontroll genom- föras. Enligt naturvårdsplanen hör planområdet till Hänsynsnivå 2. Om hänsynsnivå 2 skrivs: ”Omfattande bebyggelseutveckling i områden med hänsynsnivå 2 bör inte förekomma om samhällsnyttan av byggnationen går att tillgodose på annat sätt eller på annan plats. Om samhällsbyggna- den sker i tät anslutning till befintlig bebyggelse samt om den bidrar till att öka friluftslivets tillgänglighet eller befintliga naturvärden, kan undantag göras från riktlinjen”.

Planområdet omfattas av naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). Strax söder om planområdet, vid Björnekulla, finns ett område som omfattas av naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Björnekulla beskrivs i naturvårdsplanen som ett stort om- råde med mer eller mindre spontan, varierad löv- och blandskog av mest ek och tall, få spår av skogliga ingrepp och ställvis gott om grov död ved.

I norr finns grov bokskog och i söder finns dödvedsrika bestånd av asp, björk mm. Den hänsyn som föreslås för området Björnekulla är underhåll av stigar samt att hålla efter granuppslag och vid behov andra yngre träd

som hotar att skada värdefulla ekar. I övrigt föreslår naturvårdsplanen att lämna området i huvudsak orört.

Vid naturvärdesinventeringen har totalt 34 så kallade naturvärdesobjekt identifierats och avgränsats inom inventeringsområdet. Tre av dem har högt naturvärde, 21 har påtagligt naturvärde och 10 har visst naturvärde.

Området har fått en ganska speciell karaktär på grund av avsaknad av skogsbruksåtgärder i närtid. Till skillnad från brukade skogar är förekom- sten av död ved hög och åldersfördelningen stor. Björnekulla, strax söder om planområdet, utgör bland annat häckningsområde för mindre hack- spett.

Figur 5. Karta över naturvärdesklasserna inom inventeringsområdet. Bild hämtad från Naturvärdesinventering, Svensk naturförvaltning, 2019.

Tio rödlistade arter påträffades sammantaget under naturvärdesinvente- ringarna:

• Mindre hackspett: klassad som nära hotad (NT). För att en häckning ska vara framgångsrik behöver varje par ca 40 hektar lövskog inom ett 200 hektar stort område. Stora delar av inventeringsområdet utgör ett mycket bra häckningsområde för mindre hackspett med sin stora tillgång på död ved, grova lövträd av klibbal, asp och björk samt höga andel lövträd.

• Spillkråka: Klassad som nära hotad (NT). Spillkråkan förekommer i många olika typer av skogar men de största tätheterna finns i över- hållna blandskogar rika på död ved och äldre grova träd lämpliga som hålträd.

• Kungsfågel och tornseglare: Både omfattas av hotklass sårbar (VU).

• Ask och skogsalm: förekommer sparsamt men spritt inom invente- ringsområdet. Ask är klassad som starkt hotad (EN och skogsalm som akut hottad (CR).

• Stor aspticka: klassad som nära hotad (NT). Förekomst av stor aspticka indikerar skyddsvärda biotoper med kontinuitet av asp.

• Kandelabersvamp: klassad som nära hotad (NT) . Arten är knuten till asp och hotas av en minskning av tillgängligt substrat.

• Koralltickan: Klassad om nära hotad (NT).

• Prakttagging. Klassad som sårbar på rödlistan (VU). Arten är sällsynt i Sverige.

I naturvärdesinventeringen från 2019 har 1400 värdeelement påträffats.

Större delen tillhör kategorin död ved, följt av träd där tall och hålträd utgör vanligt förekommande trädslag. Även värdeelement för geologi, vatten och kultur förekommer, men i helt andra antal än de övriga två värdelementen. En del av förklaringen ligger i att dessa element har en betydligt större areell utsträckning och blir inte jämförbara med ett dött eller levande träd.

Planområdet besitter som helhet många värdefulla ekosystemtjänster – producerande, reglerande, kulturella och understödjande. Den befintliga skogen bidrar bland annat med flera reglerande ekosystemtjänster såsom att dämpa buller, rena luft och vatten, reglera temperatur och infiltrera ne- derbörd. Björnekulla utgör också habitat för pollinerande växter och djur, vilket är ytterligare ett exempel på stödjande ekosystemtjänster.

Tio rödlistade arter påträffades sammantaget under naturvärdesinvente- ringarna:

• Mindre hackspett: klassad som nära hotad (NT). För att en häckning ska vara framgångsrik behöver varje par ca 40 hektar lövskog inom ett 200 hektar stort område. Stora delar av inventeringsområdet utgör ett mycket bra häckningsområde för mindre hackspett med sin stora tillgång på död ved, grova lövträd av klibbal, asp och björk samt höga andel lövträd.

• Spillkråka: Klassad som nära hotad (NT). Spillkråkan förekommer i många olika typer av skogar men de största tätheterna finns i över- hållna blandskogar rika på död ved och äldre grova träd lämpliga som hålträd.

• Kungsfågel och tornseglare: Både omfattas av hotklass sårbar (VU).

• Ask och skogsalm: förekommer sparsamt men spritt inom invente- ringsområdet. Ask är klassad som starkt hotad (EN och skogsalm som akut hottad (CR).

• Stor aspticka: klassad som nära hotad (NT). Förekomst av stor aspticka indikerar skyddsvärda biotoper med kontinuitet av asp.

• Kandelabersvamp: klassad som nära hotad (NT) . Arten är knuten till asp och hotas av en minskning av tillgängligt substrat.

• Koralltickan: Klassad om nära hotad (NT).

• Prakttagging. Klassad som sårbar på rödlistan (VU). Arten är sällsynt i Sverige.

I naturvärdesinventeringen från 2019 har 1400 värdeelement påträffats.

Större delen tillhör kategorin död ved, följt av träd där tall och hålträd utgör vanligt förekommande trädslag. Även värdeelement för geologi, vatten och kultur förekommer, men i helt andra antal än de övriga två värdelementen. En del av förklaringen ligger i att dessa element har en betydligt större areell utsträckning och blir inte jämförbara med ett dött eller levande träd.

Planområdet besitter som helhet många värdefulla ekosystemtjänster – producerande, reglerande, kulturella och understödjande. Den befintliga skogen bidrar bland annat med flera reglerande ekosystemtjänster såsom att dämpa buller, rena luft och vatten, reglera temperatur och infiltrera ne- derbörd. Björnekulla utgör också habitat för pollinerande växter och djur, vilket är ytterligare ett exempel på stödjande ekosystemtjänster.

KONSEKVENSER

KONSEKVENSER FÖR NATURVÄRDEN INOM OMRÅDET

I ÖP 2035 beskrivs att planeringen alltid ska utgå från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas utifrån de värden som finns. Planförslaget innebär en intressekonflikt med höga naturvärden i området. Enligt Naturvårdsplanen ”bör omfattande bebyggelseutveck- ling i områden med hänsynsnivå 2 inte förekomma om samhällsnyttan av byggnationen går att tillgodose på annat sätt eller på annan plats. Om samhällsbyggnaden sker i tät anslutning till befintlig bebyggelse samt om den bidrar till att öka friluftslivets tillgänglighet eller befintliga naturvär- den, kan undantag göras från riktlinjen.” Kommunens bedömning är att planförslaget bidrar till en god tätortsutveckling, där utbyggnaden sker med koppling till befintlig bebyggelse. Partille präglas av flera stora barri- ärer såsom E20, västra stambanan och Säveån och kraftig kuperad terräng som begränsar kommunens utveckling, inte minst i centrala Partille. Den Figur 6. Karta över rödlistade artfynd inom inventeringsområdet. Bild hämtad från Naturvärdesinventering, Svensk naturförvaltning, 2019.

bebyggelseutveckling som planen medger har därför inte kunna tillgodoses på annat sätt eller på annan plats och därmed görs undantag från rikt- linjen. Undantaget baseras också på planförslagets inriktning om att öka tillgängligheten till natur och friluftsliv.

Planförslaget medför att skog med påtagligt och visst naturvärde tas i anspråk för bebyggelse. Vissa värden försvinner och den gröna kilen Del- sjön-Härskogen naggas i kanten. Planområdet angränsar till ett område som omfattas av naturvärdesklass två (högt naturvärde). Även om plan- förslaget inte föreslår någon exploatering i detta område kan naturvärdena mer eller mindre komma att påverkas. Planförslaget föreslår riktlinjer för kompensationsåtgärder såsom död ved, faunadepåer, spridningskorridorer samt och bevarande av grova/äldre hålträd. Om eventuell exploatering berör en eller flera vattenmiljöer bör förlusten kompenseras så att miljöns ekologiska funktion bibehålls inom området. Småvatten lämpliga för re- produktion av groddjur bör skapas.

Strukturplanen visar en inriktning med en tydlig och sammanhängan- de grönstruktur som kopplar ihop området med omgivande naturmark.

Kommunen avser även att ta fram en ekosystemtjänstanalys och en mer detaljerad grönstrukturplan i samband med att detaljplaner upprättas.

KUMULATIVA KONSEKVENSER

Planförslaget har en viss negativ påverkan på den regionala gröna in- frastrukturen, i och med att en yttre kant av den gröna kilen (Del-

sjön-Härskogen) exploateras. Denna del av kilen är till viss del redan svag som kil/korridor på grund av barriärer i form av vägar (E20 och Landvet- tervägen) samt topografin med brant berg och sluttningar mot norr, väster och öster. Spridningskorridorer för framförallt djur är idag redan begrän- sad.

FRILUFTSLIV

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

Området ligger i den norra kantzonen av den gröna kilen Delsjön-Härsko- gen. Delsjöområdet som är beläget söder om planområdet är av riksin- tresse för friluftslivet. Planområdet består till stor del av oexploaterad naturmark med värden för rekreation och friluftsliv såsom bär- och svampplockning samt motion. Planområdet innehåller mindre stigar och ansluter till det mer omfattande och uppmärkta stig- och ledsystemet som finns inom Delsjöområdet. Det är främst boende i närheten som använder området. Den stora variation som finns i området i form av höjdskillnader, klippbranter, våtmarksstråk, omväxlande löv- och barrskog samt före- komst av grova träd och grov död ved ger en stor variation i lokalklimat vilket har skapat olika livsmiljöer och ett rikt växt- och djurliv som är intressant att uppleva.

Partille södra centrum har klassats som och Friluftsvärdesklass 2 (Högt värde) i kommunens Naturvårdsplan. Området beskrivs som flitigt utnytt- jat och som en stigrik grön kil från centrala Partille mot de omfattande stig- och ledsystemen i det stora riksintressanta friluftsområdet i söder.

KONSEKVENSER

Planförslaget påverkar rekreation och friluftsliv. Delar av rekreationsom- rådet försvinner till förmån för bebyggelse och arealen lättillgänglig natur med storskogsupplevelse minskar för dem som bor runt omkring och an- vänder området idag. Då området idag delvis är svårtillgängligt leder dock den nya bebyggelsen även till att det kvarvarande området tillgängliggörs för fler som får närhet till ett rikt friluftsliv. Detta sker genom att naturom- rådet öppnas upp och kompletteras med nya gångvägar och stigar. Planför- slaget innebär att framtida boende inom området får ett boende med nära tillgång till natur. Planförslagets struktur tillvaratar närheten till naturen och öppnar nya samband och förbindelser mot naturupplevelse, friluftsliv, motion och äventyr. Gröna korridorer behöver bevaras som spridningskor- ridorer för djur och växter, men även för att skapa gångstigar och rekrea- tion inom området. Samtidigt kan en ökad tillgänglighet till riksintresset för friluftsliv även innebära ett ökat slitage. Den ökade utnyttjandegraden kan därför ge ett större behov av underhåll av stigar och leder i området.

VATTENKVALITET OCH KLIMATANPASSNING

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

MILJÖKVALITETSNORMER VATTEN

Vattenförekomst som har miljökvalitetsnormer (MKN) att förhålla sig till är vattendraget Säveån - Olskroken till Brodalen (ID WA19625233). Nedan anges status och MKN.

Säveån - Olskroken till Brodalen

Status MKN

Ekologisk status Måttlig God ekologisk status 2021

Tillkomst/härkomst Naturlig

Kemisk status Uppnår ej god God med undantag för kvicksilver, kvicksilver-föreningar och bromerad difenyleter Kemisk status utan

överallt överskridande ämnen

God God med undantag

för kvicksilver, kvicksilver-föreningar och bromerad difenyleter

Jonsered Status MKN

Kvantitativ status God God kvantitativ status

Kemisk status God God kemisk

grundvattenstatus Följande skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen visas i VISS i planområdet eller söder om planområdet runt Säveån:

• Dricksvattenförekomster (2000/60/EG artikel 7)

• Vattenrelaterade Natura 2000 (art och habitat- samt fågeldirektivet) (Art- och habitatdirektivet)

• Dricksvattenförekomster (2000/60/EG artikel 7) (Dricksvattenföre- komster grundvatten)

• Fiskevatten – fiskvattendirektivet (NFS 2002:6)

• Nitratkänsliga områden (nitratdirektivet 91/676/EEG)

• Avloppskänsliga vatten (avloppsdirektivet 91/271/EEG) (Avloppskäns- liga vatten fosfor - inland)

För MKN kemisk status för området Säveån - Olskroken till Brodalen är kategorin ”urban markanvändning” utpekad i VISS som betydande påver- kan avseende totalfosfor. Detta behöver beaktas i utformningen av hård- gjorda ytor och dagvattensystem. I översiktsplanen nämns att om utbygg- nader sker i enlighet med framtagen dagvattenstrategi kan det innebära att en minskad andel föroreningar släpps ut i dagvattnet.

Den ekologiska statusen för Säveån uppfyller inte MKN och följande anges som motivering i VISS: ”Hydromorfologin är utslagsgivande för bedöm- ningen. Strandzonen är mycket kraftigt påverkad av rensningar, strand- skoningar eller andra hinder som människan har byggt. Detta gör att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade.

DRICKS- OCH SPILLVATTEN

Inom planområdet är de befintliga bostadsfastigheterna anslutna till det allmänna vatten- och avloppsnätet.

DAGVATTEN

Recipienter för dagvattnet är Finngösabäcken i väster och Prästbäcken i nordost, båda leder vidare till Säveån och är kulverterade sista biten genom Partille centrum. För området väster om Landvettervägen sker dagvatte- navrinning nästan uteslutande genom ytlig avledning i bäckar, diken och på marken. Östra sidan av kullarna avvattnas till ett dike som följer gång- och cykelbanan utmed Landvettervägen och vidare till dagvattennätet som släpps i Prästbäcken. Den västra sidan avvattnas främst till tre mindre bäckar som mynnar i Finngösabäcken. Ett litet område i nordväst avvatt- nas över brant terräng ner mot fastigheterna i Finngösa.

På höjdpartierna finns enligt geoteknisk undersökning vissa flackare om- råden med sand och grus, dessa är troligen inströmningsområden. Mellan Björndammen och Finngösa, väster om programområdet, finns ett stråk med sandavlagringar mellan två höjdpartier. Detta område kan lämpa sig för infiltration eller perkolation. Skillnaden mellan infiltration och perko- lation är att vid infiltration stannar vattnet kvar i de övre marklagren och vid perkolation infiltrerar vattnet ned till grundvattnet.

Naturmarksområden har stora yt-magasin och större infiltrations kapacitet än bebyggda områden, vilket gör att området sväljer det mesta av dagvatt- net vid små och medelkraftiga regn. I samband med stora regnvolymer kan naturmark bli vattenmättad och avrinningen öka kraftigt.

I området finns våtmarksstråk som har en naturligt fördröjande effekt på dag- och grundvattenströmningar och kan fungera som naturliga buffert- zoner vid höga nederbördsmängder.