NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
MILJÖKVALITETSNORMER VATTEN
Vattenförekomst som har miljökvalitetsnormer (MKN) att förhålla sig till är vattendraget Säveån - Olskroken till Brodalen (ID WA19625233). Nedan anges status och MKN.
Säveån - Olskroken till Brodalen
Status MKN
Ekologisk status Måttlig God ekologisk status 2021
Tillkomst/härkomst Naturlig
Kemisk status Uppnår ej god God med undantag för kvicksilver, kvicksilver-föreningar och bromerad difenyleter Kemisk status utan
överallt överskridande ämnen
God God med undantag
för kvicksilver, kvicksilver-föreningar och bromerad difenyleter
Jonsered Status MKN
Kvantitativ status God God kvantitativ status
Kemisk status God God kemisk
grundvattenstatus Följande skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen visas i VISS i planområdet eller söder om planområdet runt Säveån:
• Dricksvattenförekomster (2000/60/EG artikel 7)
• Vattenrelaterade Natura 2000 (art och habitat- samt fågeldirektivet) (Art- och habitatdirektivet)
• Dricksvattenförekomster (2000/60/EG artikel 7) (Dricksvattenföre-komster grundvatten)
• Fiskevatten – fiskvattendirektivet (NFS 2002:6)
• Nitratkänsliga områden (nitratdirektivet 91/676/EEG)
• Avloppskänsliga vatten (avloppsdirektivet 91/271/EEG) (Avloppskäns-liga vatten fosfor - inland)
För MKN kemisk status för området Säveån - Olskroken till Brodalen är kategorin ”urban markanvändning” utpekad i VISS som betydande påver-kan avseende totalfosfor. Detta behöver beaktas i utformningen av hård-gjorda ytor och dagvattensystem. I översiktsplanen nämns att om utbygg-nader sker i enlighet med framtagen dagvattenstrategi kan det innebära att en minskad andel föroreningar släpps ut i dagvattnet.
Den ekologiska statusen för Säveån uppfyller inte MKN och följande anges som motivering i VISS: ”Hydromorfologin är utslagsgivande för bedöm-ningen. Strandzonen är mycket kraftigt påverkad av rensningar, strand-skoningar eller andra hinder som människan har byggt. Detta gör att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade.
DRICKS- OCH SPILLVATTEN
Inom planområdet är de befintliga bostadsfastigheterna anslutna till det allmänna vatten- och avloppsnätet.
DAGVATTEN
Recipienter för dagvattnet är Finngösabäcken i väster och Prästbäcken i nordost, båda leder vidare till Säveån och är kulverterade sista biten genom Partille centrum. För området väster om Landvettervägen sker dagvatte-navrinning nästan uteslutande genom ytlig avledning i bäckar, diken och på marken. Östra sidan av kullarna avvattnas till ett dike som följer gång- och cykelbanan utmed Landvettervägen och vidare till dagvattennätet som släpps i Prästbäcken. Den västra sidan avvattnas främst till tre mindre bäckar som mynnar i Finngösabäcken. Ett litet område i nordväst avvatt-nas över brant terräng ner mot fastigheterna i Finngösa.
På höjdpartierna finns enligt geoteknisk undersökning vissa flackare om-råden med sand och grus, dessa är troligen inströmningsomom-råden. Mellan Björndammen och Finngösa, väster om programområdet, finns ett stråk med sandavlagringar mellan två höjdpartier. Detta område kan lämpa sig för infiltration eller perkolation. Skillnaden mellan infiltration och perko-lation är att vid infiltration stannar vattnet kvar i de övre marklagren och vid perkolation infiltrerar vattnet ned till grundvattnet.
Naturmarksområden har stora yt-magasin och större infiltrations kapacitet än bebyggda områden, vilket gör att området sväljer det mesta av dagvatt-net vid små och medelkraftiga regn. I samband med stora regnvolymer kan naturmark bli vattenmättad och avrinningen öka kraftigt.
I området finns våtmarksstråk som har en naturligt fördröjande effekt på dag- och grundvattenströmningar och kan fungera som naturliga buffert-zoner vid höga nederbördsmängder.
Partille kommun har en dagvattenstrategi för hela verksamhetsområdet för VA. Syftet med Partille kommuns dagvattenstrategi är att i kommunen skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering med en naturlig vattenba-lans.
KONSEKVENSER
De nya området ska anslutas till allmänt vatten- och avloppsnät. Det innebär att nya ledningar behöver anläggas inom området. De befintliga VA-systemen har inte tillräcklig kapacitet för att ansluta planerad be-byggelse, kapaciteten behöver därför utredas i det fortsatta arbetet med detaljplan. VA-ledningar placeras i första hand i gatumark. Då området är högt beläget kan det bli aktuellt med tryckstegringsstation (vatten), place-ring utreds i detaljplaneskedet.
Avloppsvattnet leds till reningsverket Ryaverken i Göteborg via ledningar och tunnelsystem. Avloppsvattnet renas från de näringsämnen som bidrar till övergödningen i havet och återför det i kretsloppet i form av biogas och behandlat slam. Det renade vattnet släpps ut i Göta älv och får rinna vidare till havs.
Figur 7. Avrinningsområden inom planområdet efter exploatering - mot Säveån, Prästbäcken och Finngösabäcken. Bild från dagvattenutredning, Sweco 2020.
Sprängning kommer att bli aktuellt vid utbyggnaden vilket riskerar att ändra förutsättningarna och flödesvägarna yt- och grundvattnet. En ökad sprickbildning eller att man tar bort ogenomträngliga sektioner kan på-verka mängden vatten i in- respektive utströmningsområden. Kommunen avser att utreda konsekvenserna av sprängningarna inför etappindelning och i detaljplaneskedet.
Utbyggnaden av bostäder i det befintliga skogsområdet kommer att för-ändra avrinningsvägarna inom planområdet. Dagvatten från den största delen av planområdet kommer att avledas mot Prästbäcken och kulverter-na under E20, kulverterkulverter-na har dock en begränsad kapacitet. Exploatering-en innebär att det maximala dagvattExploatering-enflödet flerdubblas. DagvattExploatering-enutred- Dagvattenutred-ningen föreslår fördröjningsåtgärder inom området som är nödvändiga för att ta hand om dagvattnet så att inte översvämning uppstår nedströms.
Exakta volymer och utformning av fördröjningsåtgärderna behöver stude-ras vidare i kommande planeringsskeden. För avrinningsområdet som av-vattnas till Finngösabäcken kommer flödet att öka efter exploatering. Inom området rekommenderas ordnade fördröjningsåtgärder men också att na-turmark lämnas opåverkad för att bibehålla den naturliga, långsamma av-rinningen. Dagvattenflödena till avrinningsområdet Säveån kommer inte att öka. Inga åtgärder behöver göras för dagvattensystemet inom delom-rådet till följd av exploateringen, det kan dock finnas kapacitetsproblem i befintligt system, vilket ännu inte har utretts. Kommunen avser att se över kapaciteten på det befintliga nätet. Så länge fördröjningsåtgärder vidtas och kapaciteten i befintligt dagvattensystem ses över bedöms planförslaget inte medföra ökad risk för översvämningar vid höga nederbördsmängder.
Resultatet från föroreningsbelastningen visar att samtliga studerade äm-nen kommer att öka efter exploatering. Riktvärdena för bly, suspenderat material samt olja överskrids. Medan flera halter, exempelvis fosfor och flertalet metaller, är nära riktvärdena. Övriga bedöms ämen såsom kväve och korm bedöms trots ökning ligga under riktvärdena. Dagvattnet från framtida Landvettervägen beräknas ha betydligt högre halter av tungme-taller än övriga delar av planområdet. Reningsåtgärder bedöms nödvändigt längs med hela Landvettervägen. De föroreningar som uppkommer från planområdet bedöms inte påverka vattenkvalitén i Säveån. Detta eftersom föroreningsbelastningen i området bedöms obetydlig i förhållande till det totala flödet och belastningen på Säveån. Exploateringen bedöms därmed inte försämra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för god ekolo-gisk och god kemisk status.
16(32)
RAPPORT 2020-08-25
PARTILLE SÖDRA CENTRUM DAGVATTENUTREDNING
repo001.docx 2015-10-05
AM p:\21330\12602777_partille_södra_centrum_dagvattenutredning\000\10 arbetsmtrl_dok\partille södra centrum dagvattenhantering.docx
Figur 8. Avrinningsområden inom planområdet efter exploatering. Orange område avleds till Säveån. Ljusblått område avleds till Prästbäcken och ljusgrönt område avleds till Finngösabäcken.
Framtida dagvattenflöden har beräknats enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Detta innebär att en klimatfaktor på 1,25 har applicerats på samtliga nederbördsintensiteter.
Exploateringsgrader har bedömts utifrån strukturplanen för de olika områdena. Utifrån hur stor andel av området som exploateras har avrinningskoefficienter bedömts.
En avrinningskoefficient är ett mått på hur stor andel av ett område som deltar med dagvattenavrinning vid nederbörd.
3.1.1 Framtida flöde till Säveån
Det område som avvattnas mot Säveån reduceras med cirka 40 % efter exploatering.
Kvarvarande område utgörs av skogsmark och befintlig vägyta, samt delar av Allum.
Säveån
Prästbäcken
Finngösabäcken
Sprängning kommer att bli aktuellt vid utbyggnaden vilket riskerar att ändra förutsättningarna och flödesvägarna yt- och grundvattnet. En ökad sprickbildning eller att man tar bort ogenomträngliga sektioner kan på-verka mängden vatten i in- respektive utströmningsområden. Kommunen avser att utreda konsekvenserna av sprängningarna inför etappindelning och i detaljplaneskedet.
Utbyggnaden av bostäder i det befintliga skogsområdet kommer att för-ändra avrinningsvägarna inom planområdet. Dagvatten från den största delen av planområdet kommer att avledas mot Prästbäcken och kulverter-na under E20, kulverterkulverter-na har dock en begränsad kapacitet. Exploatering-en innebär att det maximala dagvattExploatering-enflödet flerdubblas. DagvattExploatering-enutred- Dagvattenutred-ningen föreslår fördröjningsåtgärder inom området som är nödvändiga för att ta hand om dagvattnet så att inte översvämning uppstår nedströms.
Exakta volymer och utformning av fördröjningsåtgärderna behöver stude-ras vidare i kommande planeringsskeden. För avrinningsområdet som av-vattnas till Finngösabäcken kommer flödet att öka efter exploatering. Inom området rekommenderas ordnade fördröjningsåtgärder men också att na-turmark lämnas opåverkad för att bibehålla den naturliga, långsamma av-rinningen. Dagvattenflödena till avrinningsområdet Säveån kommer inte att öka. Inga åtgärder behöver göras för dagvattensystemet inom delom-rådet till följd av exploateringen, det kan dock finnas kapacitetsproblem i befintligt system, vilket ännu inte har utretts. Kommunen avser att se över kapaciteten på det befintliga nätet. Så länge fördröjningsåtgärder vidtas och kapaciteten i befintligt dagvattensystem ses över bedöms planförslaget inte medföra ökad risk för översvämningar vid höga nederbördsmängder.
Resultatet från föroreningsbelastningen visar att samtliga studerade äm-nen kommer att öka efter exploatering. Riktvärdena för bly, suspenderat material samt olja överskrids. Medan flera halter, exempelvis fosfor och flertalet metaller, är nära riktvärdena. Övriga bedöms ämen såsom kväve och korm bedöms trots ökning ligga under riktvärdena. Dagvattnet från framtida Landvettervägen beräknas ha betydligt högre halter av tungme-taller än övriga delar av planområdet. Reningsåtgärder bedöms nödvändigt längs med hela Landvettervägen. De föroreningar som uppkommer från planområdet bedöms inte påverka vattenkvalitén i Säveån. Detta eftersom föroreningsbelastningen i området bedöms obetydlig i förhållande till det totala flödet och belastningen på Säveån. Exploateringen bedöms därmed inte försämra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för god ekolo-gisk och god kemisk status.
16(32)
RAPPORT 2020-08-25
PARTILLE SÖDRA CENTRUM DAGVATTENUTREDNING
repo001.docx 2015-10-05
AM p:\21330\12602777_partille_södra_centrum_dagvattenutredning\000\10 arbetsmtrl_dok\partille södra centrum dagvattenhantering.docx
Figur 8. Avrinningsområden inom planområdet efter exploatering. Orange område avleds till Säveån. Ljusblått område avleds till Prästbäcken och ljusgrönt område avleds till Finngösabäcken.
Framtida dagvattenflöden har beräknats enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Detta innebär att en klimatfaktor på 1,25 har applicerats på samtliga nederbördsintensiteter.
Exploateringsgrader har bedömts utifrån strukturplanen för de olika områdena. Utifrån hur stor andel av området som exploateras har avrinningskoefficienter bedömts.
En avrinningskoefficient är ett mått på hur stor andel av ett område som deltar med dagvattenavrinning vid nederbörd.
3.1.1 Framtida flöde till Säveån
Det område som avvattnas mot Säveån reduceras med cirka 40 % efter exploatering.
Kvarvarande område utgörs av skogsmark och befintlig vägyta, samt delar av Allum.
Säveån
Prästbäcken
Finngösabäcken