PM Dagvatten Avrinning dagvatten Stockholm 2015-09-30 Rev 2016-11-23 Beställare:

(1)

Detaljplaneunderlag

Rudboda Lidingö

i Lidingö Stad.

PM Dagvatten

Avrinning dagvatten

Stockholm 2015-09-30 Rev 2016-11-23

Beställare: SKB

Beställarens projektnummer:

Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3611

Uppdragsansvarig: Peter Bergström Handläggare: Peter Bergström

(2)

Rudboda Lidingö i Lidingö Stad.

Sida 2 av 30

PM Dagvatten Avrinning dagvatten

Uppdragsnummer: 3611 2015-09-30, Rev 2016-11-23

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 4

2 SAMMANFATTNING ... 4

3 UNDERLAG ... 5

4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 5

4.1 TOPOGRAFI OCH NUVARANDE VERKSAMHETER ... 5

4.2 YT- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN... 6

4.3 NUVARANDE DAGVATTENSYSTEM... 7

4.4 RECIPIENTER ... 7

5 PLANERAD EXPLOATERING ... 7

5.1 UTBYGGNAD AV DAGVATTENSYSTEM FÖR SKBRUDBODA ... 8

5.2 UTBYGGNAD AV DAGVATTENSYSTEM INOM GATUMARK ... 9

6 DIMENSIONERANDE REGN ... 10

6.1 FLÖDEN FRÅN OMRÅDE A ... 11

6.1.1 Ytor område A oexploaterat ... 11

6.1.2 Ytor område A exploaterat, till lågpunkt 1 ... 12

6.1.3 Ytor område A exploaterat, till lågpunkt 2 ... 13

6.2 FÖRDRÖJNINGS/UTJÄMNINGSMAGASIN OMRÅDE A ... 14

6.3 FLÖDEN FRÅN OMRÅDE B ... 15

6.3.1 Ytor område B oexploaterat ... 15

6.3.2 Ytor område B exploaterat, till lågpunkt 1 ... 16

6.3.3 Ytor område B exploaterat, till lågpunkt 2 ... 17

6.4 FÖRDRÖJNINGS/UTJÄMNINGSMAGASIN OMRÅDE B ... 17

6.5 FLÖDEN FRÅN OMRÅDE C ... 18

6.5.1 Ytor område C oexploaterat ... 18

6.5.2 Ytor område C exploaterat ... 19

6.6 FÖRDRÖJNINGS/UTJÄMNINGSMAGASIN OMRÅDE C ... 20

6.7 FÖRDRÖJNINGS/UTJÄMNINGSMAGASIN OMRÅDE C ... 20

7 MILJÖKVALITETSNORMER ... 20

8 LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR DAGVATTENHANTERING ... 22

9 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTEN UTSLÄPP ... 22

10 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR ... 23

10.1 MARKANVÄNDNING ... 24

10.2 FLÖDEN ... 24

10.3 FÖRORENINGAR ... 24

10.4 ÅTGÄRDER PÅ ALLMÄN MARK ... 28

(3)

Sida 3 av 30

10.4.1 Öppna diken ... 28

10.4.2 Skärvdiken ... 28

10.4.3 Svackdiken ... 28

10.4.4 Trädplanteringar med skelettjordsmagasin ... 28

10.4.5 Torra dammar och sedimentationsytor ... 29

10.4.6 Sedimentationsdamm ... 29

10.4.7 Rain gardens ... 29

10.4.8 Fördröjningsmagasin ... 29

10.5 ÅTGÄRDER PÅ FASTIGHETSMARK ... 29

10.5.1 Infiltrerbara ytor ... 29

10.5.2 LOD-åtgärder... 29

10.5.3 Gröna tak... 29

10.5.4 Dagvattenmagasin med möjlighet till perkolation ... 29

10.5.5 Materialval ... 29

10.6 UNDER BYGGSKEDET ... 30

11 FORTSATT ARBETE ... 30

12 FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ... 30

13 REFERENSER ... 30

BILAGOR

Bilaga 1: R54-10, Dagvatten avvattning före exploatering. Obs! daterad 2016-11-10 Bilaga 2: R54-11, Dagvatten avvattning efter exploatering. Obs! daterad 2016-11-10 RITNINGAR

(4)

Sida 4 av 30

1 Inledning

SBK har intension att bebygga tre tomter i Rudboda på Lidingö med flerfamiljs bostäder.

Structor Mark Stockholm AB har fått i uppdrag att utreda och beskriva de dagvattenflöden och mängder som områdena där bostäderna ska uppföras genererar före och efter planerad byggnation.

Denna PM skall ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet och utgöra ett planeringsstöd.

Området som denna utredning omfattar redovisas i bilaga 1.

2 Sammanfattning

SKB planera för att bebygga tre områden i Rudboda på Lidingö.

Område A är naturmark och del av kommunal gata som avvattnas via mark och diken till Södergransviken.

Planerad byggnation ger för ett 10-års regn med 10 min varaktighet att flödet skulle öka från 28 l/s till 90 l/s. För att minska denna effekt föreslås att en sänka som kan hålla dagvatten 30 m³ skapas nordväst om planerad huskropp. Även en flödesutjämnande funktion bör/kan skapas då Lidingöloppsstigen ges en ny sträckning.

Del området klarar riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län. Nivå 1M.

Område B är till största delen naturmark. Planerad byggnation ger för ett 10-års regn med 10 min varaktighet att flödet skulle öka från 16 l/s till 27 l/s.

För att minska denna effekt föreslås att ett svackdike med en vattenhållande kapacitet om 8 m³ skapas.

Del området klarar riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, Nivå 1M, förutom för bly kadmium där gränsvärdena just överskrids.

Område C är område där Rudboda Kyrka är belägen. Planerad byggnation ger för ett 10-års regn med 10 min varaktighet att flödet skulle öka från 31 l/s till 46 l/s.

För att minska denna effekt föreslås att fördröjningsmagasin anordnas i områdets västra del.

Magasinet bör kunna magasinera ca 23 m³.

Del området klarar riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län. Nivå 1M.

Utredningar och undersökningar som bör utföras i det fortsatta arbetet är bl.a.:

• Detaljprojektering av dagvattensystem.

(5)

Sida 5 av 30

• Kontrollera att tänkta förbindelsepunkter kan utnyttjas.

3 Underlag

För denna PM har nedan redovisade underlag erhållits:

Grundkarta (i DWG) daterad 2014-02-05

VA-ledningskartor över befintligt ledningsnät, Lidingö, erhållna i dwg-format.

Samlingskarta erhållen (i DWG)

Planerad bebyggelse (i DWG och PDF) Situationsplaner samt sektioner daterade 15-06- 15

Beskrivningen av befintliga markförhållanden m.m. bygger på muntliga uppgifter från AWL arkitekter och studier på genom Google Maps och topografiskt kartmaterial.

4 Befintliga förhållanden

4.1 Topografi och nuvarande verksamheter

Området är beläget i anslutning till Norra Kungsvägen och Lojovägen.

Byggnationen är delad i tre områden i fortsättningen kallade område A, B, och C.

Figur 1. Planområdenas A, B och C:s lägen på Lidingö, röd markering (ungefärlig). Källa:

Länsstyrelsens Webb-GIS.

Område A är idag ett naturmarksområde i ytterkurvan norr om Lojovägen.

Området sluttar ned mot norr. En sänka i naturen ger regnvattnet i dag en möjlighet till fördröjning innan det rinner vidare norrut för att slutligen hamna i Södergransviken

Del av Lojovägen avvattnas i dag via dagvattenbrunnar och ledningar ut i naturmarken.

Lojovägen ligger ungefär på nivån +23 meter. Sänkan ligger på +19. Områdets lägsta punkt är ca +15. Sänkans omkringliggande naturmarks ytor avvattnas via sänkan som delvis kommer att hamna under planerade huskroppar. Se bilaga 1

B

A

B

C

(6)

Sida 6 av 30

Område B

Området utgörs idag av ett naturmarksparti i hörnet av Norra Kungsvägen och Lojovägen.

Området har ett parti med skog och ett parti med skog med inslag av berg i dagen.

En hårdgjord yta som idag används som parkering finns i områdets västra del.

Partiet med skog och berg har sin högsta nivå på ca +29. Parkeringen utgör tomtens lägsta del på nivån +23-+24 meter. Se bilaga 1

Område C

En tomt mellan Norra Kungsvägen och Nilstorpsvägen där idag Rudboda kyrka är belägen Kyrkan har några hårdgjorda ytor omkring sig. Det finns även ett parti med

Skog och ett med inslag av gräs här kallad grönyta.

Längs Norra Kungsvägen löper en rygg som Kyrkan är belägen på. Ryggens högsta nivå är ca +29 meter.

I västra änden av tomten ligger det lägsta partiet med nivån ca +24 meter. Se bilaga 1 Samtliga nivåer är i höjdsystem RH 2000.

4.2 Yt- och grundvattenförhållanden Område A

Avvattnas norrut via mark och diken till Södergransviken via en sänka som har en fördröjande och flödesutjämnande inverkan på dagvattenavrinningen. Troligtvis finns inget eller ett mycket litet lokalt grundvattenmagasin i området.

(7)

Sida 7 av 30

Område B

Området har troligen en anslutning till kommunalt dagvattennät i hörnet av Lojovägen och Norra Kungsvägen. Detta område saknar troligtvis grundvattenmagasin i befintliga jordar ovan berg.

Område C

Kyrkan har full VA-anslutning inkl. dagvattenanslutning.

Omfattningen av på tomten befintligt dagvattennät är okänt. Anslutningen är troligtvis av mindre dimension som inte klarar den planerade utbyggnaden utan dagvattenreducerande åtgärder.

4.3 Nuvarande dagvattensystem

På Lidingö finns det inte några registrerade markavattningsföretag.

Området ligger inom kommunens nuvarande verksamhetsområde för dagvatten.

Nederbörden från område A avrinner på mark och dike till Södergransviken. Södergransviken är en del av Östersjön. Den vid Södergarnsviken liggande båtklubben har upplevt besvär med vattenavrinning från marken mellan planområde A och sig. Det är troligt att planområde A bidrar i någon mån till detta. Vi kommer att genom att hårdgöra (öka avrinningskoefficienten) mer än idag att få en på årsbasis större avrinning än i dag. Regn upp till åtminstone 5-års återkomsttid kommer dock att inte att öka flödet (l/s) till mer än 30% av flödet från ett 2-års regn med 10 minuters varaktighet. Detta något mindre flöde kommer att på gå under längre tid så att volymen blir större än tidigare.

Området B och C avvattnas idag via dagvattenledningar i Norra Kungsvägen till Kyrkviken.

Ledningen som idag för dagvatten från området är fullt utnyttjad och kommunen önskar inte att mer vatten än idag tillförs ledningen.

4.4 Recipienter

Avrinnande vatten från planområdena A, B och C leds i dag till Askrikefjärden. Även efter planförslagets genomförande kommer dagvattnet att ledas dit men via flödesutjämnande åtgärder.

5 Planerad exploatering

En uppskattning av avrinningssituationen samt en översiktlig dimensionering av dagvattenanordningar har utförts i detta PM. I det fortsatta genomförandet sker detaljprojektering av dessa.

För de lokala föreskrifterna för dagvatten hänvisas till avsnitt 22

(8)

Sida 8 av 30

5.1 Utbyggnad av dagvattensystem för SKB Rudboda

Ett förslag till utbyggnad av Rudboda har visats på ALWs situationsplaner.

Område A

Med en genomtänkt dagvattenhantering behöver det inte anslutas några nya ytor till dagvattenledningen i Lojovägen.

Lojovägens avvattning sammankopplas med en ledning längs Lojovägen med inne på fastighetsmark, denna ledning blir då gemensam för Lidingö Stad och framtida fastighet. Till denna nya ledning kan hårdgjorda kvartersmarksytor kopplas. Som ett alternativ till detta kan dagvatten brunnarna i Lojovägen kopplas till befintlig dagvattenledning i vägen. Det skulle medföra att avrinningen med mot Södergarnsviken och Båtklubben och dess båtuppställningsplats inte skulle öka i samma omfattning. (Detta kan dock innebära att dagvattenledningens kapacitet i Lojovägen riskerar att överskridas).

Tak och gårdar avrinner till nedanförliggande mark. Nyskapad sänka belastas med ca halva nybyggda yta. Den andra halvan belastar område för dagvattenhantering (sänka blåmarkerad på bilaga 2) som bildas när omläggning av Lidingöloppsstigen görs på så sätt att en avskärande vall skapas tvärs befintligt dike. Lidingöloppsstigen ges sådan höjdsättning att vatten kan hållas på uppströmssidan men så lågt att huset inte skadas om ett lågt liggande utlopp inte räcker till och stigen översvämmas.

Utloppsledning från sänkan Lågpunkt 1 dimensioneras för tömning sänkan vid normala driftsförhållanden. Marken norr om huskroppen höjdsätts och utformas så ett minst ett 100- årsflöde kan passera utan att skada huset.

Se även bilaga 2 Område B

Område B, har begränsat med yta för dagvattenhantering och dåliga förutsättningar för infiltration (antagande).

Detta innebär att fördröjning är det som bör eftersträvas. Fördröjning kan ske i svackdike och eller eventuellt underjordiskt fördröjningsmagasin.

En mindre bräddledning från utjämningsmagasin bör kunna anslutas till befintligt ledningssystem.

Område C

Område C har begränsat med yta för dagvattenhantering och dåliga förutsättningar för infiltration (antagande).

Detta innebär att fördröjning är det som bör eftersträvas. Fördröjning kan ske i svackdike och eller underjordiskt fördröjningsmagasin.

En mindre bräddledning från utjämningsmagasin bör anslutas till befintligt ledningssystem.

(9)

Sida 9 av 30

5.2 Utbyggnad av dagvattensystem inom gatumark

Lojovägen som passerar Område A avvattnas ut i väg slänten via dagvatten brunnar och ledningar.

Dessa ledningar kan sammankopplas med ny ledning parallellt med vägen men inne på kvartersmark så att gatans vatten leds på ömse sidor om ny huskropp. Till denna ledning kan ny delvis hårdgjord fastighetsmark kopplas.

(10)

Sida 10 av 30

6 Dimensionerande regn

Den nu pågående klimatförändring visar i modellförsök på en ökad intensitet för vissa blockregn.

VAV publikation. P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem”

liksom Bengt Dahlström, ”Regnintensitet i Sverige” (2006) beskriver denna klimatförändring och samtidigt osäkerheten i hur stor denna förändring kan anses vara. I denna PM har ett klimatpåslag på 25 % medräknats.

Dimensionerande regn för kvartersmark är ett regn med 10 minuters varaktighet och med 10

års återkomsttid.

För beräkning av flöden mot respektive recipienter har tre olika regn redovisats. Dels ett blockregn under 10 minuter med 10 års återkomsttid, dels ett blockregn med ett dygns varaktighet med 10 års återkomsttid och dels ett blockregn med ett dygns varaktighet med 50 års återkomsttid. Se tabeller nedan.

10-årsregn under 10 minuter 228 l/s ha 14,0 mm

10-årsregn under 1 dygn 7,4 l/s ha 64,3 mm

För beräkningar för exploaterat utförande används klimatfaktor 1.25 för regnintensiteten vilket ger följande intensiteter

10-årsregn under 10 minuter 285 l/s ha 17,5 mm

Beräknade dagvattenflöden har gjort utifrån rationella metoden, Q = A x α x i, där

Q=flöde (l/s)

A=beräknad area (m²)

α=antagen avrinningskoefficient i=regnintensitet (l/s ha)

Ansatta avrinningskoefficienter:

α=0,8 för asfalterade vägytor.

α=0,4 för hårdgjord kvartersmark.

α=0,9 för takytor.

α=0,80 för lokalgata

α=0,05 för Skogs och ängsmark α=0,20 gård underbyggd

α=0,70 gård med yta belagd med plattor α=0,80 parkering

(11)

Sida 11 av 30

6.1 Flöden från område A

6.1.1 Ytor område A oexploaterat

Befintligt

område A kallad Yta (m²)

avrinn koefficient

Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta A1 Natur 9525 0.05 476,25 39%

Yta A2 Gata 950 0.8 760 61%

Summa 10 475 0.12 1236,25 100%

Tabell A00Y.

Markanvändning för område A före exploatering, nollalternativ fördelat på respektive delavrinningsområde.

Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

Regn 10 år 10

min. 10 år 1 dygn 50 år 1 dygn Klimatfaktor

1,0 228 l/s ha 7,4 l/s ha 11,4 l/s ha Del yta Area

(m²)

Reducerad areal A x α (m²)

Flöde vid utlopp (l/s)

Anm.

Yta A1 9525 476,25 11 0 1

Yta A2 950 760 17 1 1

Summa 10 475 1236 28 1 1

Tabell A00F:

Beräknade flöden från område A före exploatering, nollalternativ, d.v.s. avrinningen till recipienter från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde.

Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

(12)

Sida 12 av 30

6.1.2 Ytor område A exploaterat, till lågpunkt 1

Utbyggt

LP1 kallad Yta (m²)

Avrinn.

koefficient

Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta A11 Natur 6100 0.05 305 17%

Yta A12 TAK 255 0.9 229.5 13%

Yta A13 TAK 255 0.9 229.5 13%

Yta A14

Underbyggd

gård 600 0.2 120 7%

Yta A15 TAK 255 0.9 229.5 13%

Yta A16 Förgård 280 0.7 196 11%

Yta A17 Gata 560 0.8 448 25%

Summa 8305 0.21 1757.5 100%

Tabell A11Y.

Markanvändning för ytor som belastar lågpunkt 1 inom område A efter exploatering fördelat på respektive delavrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

50 år 1 dygn Klimatfaktor

1,25

285 l/s ha

9,3 l/s ha

14,2 l/s ha Del yta Area (m²) Reducerad

areal A x α (m²)

Flöde till lp1 (l/s)

Flöde till lp1 (l/s) Anm.

Yta A11 6100 305 9 0 0

Yta A12 255 229.5 7 0 0

Yta A13 255 229.5 7 0 0

Yta A14 600 120 3 0 0

Yta A15 255 229.5 7 0 0

Yta A16 280 196 6 0 0

Yta A17 560 448 13 0 1

Summa 8305 1758 50 2 2

Tabell A11F.

Beräknade flöden till lågpunkt 1 efter område A exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2

(13)

Sida 13 av 30

6.1.3 Ytor område A exploaterat, till lågpunkt 2

Utbyggt till LP1 kallad

Yta (m²)

Avrinn.

koefficient Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta A21 Natur 1550 0.05 77.5 6%

Yta A22 TAK 255 0.9 229.5 16%

Yta A23 TAK 255 0.9 229.5 16%

Yta A24 TAK 255 0.9 229.5 16%

Yta A25

Underbyggd

gård 600 0.2 120 9%

Yta A26 Förgård 280 0.7 196 14%

Yta A27 Gata 390 0.8 312 22%

Summa 3585 0.39 1394 100%

Tabell A12Y.

Markanvändning för ytor som belastar lågpunkt 2 inom område A efter exploatering fördelat på respektive delavrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

1,25 285 l/s ha 9,3 l/s ha

areal A x α

Yta A21 1550 77.5 2 0 0

Yta A22 255 230 7 0 0

Yta A23 255 230 7 0 0

Yta A24 255 230 7 0 0

Yta A25 600 120 3 0 0

Yta A26 280 196 6 0 0

Yta A27 390 312 9 0 0

Summa 3585 1394 40 1 2

Tabell A12F.

Beräknade flöden till lågpunkt 2 efter område A:s exploatering (exklusive bidrag från lågpunkt 2, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde.

Se även ritning R-54-11, Bilaga 2

(14)

Sida 14 av 30

6.2 Fördröjnings/utjämningsmagasin område A Flöden

Oexploaterat ger området upphov till ett flöde om 28 l/s vid 10-årsregn 10 min varaktighet.

Motsvarande flöde efter exploatering utan åtgärd är 50+40= 90 l/s

På årsbasis med nederbörd 537 mm/år avrinner 675 m³ oexploaterat och 1774 m³ exploaterat.

Detta ger vid handen att vi behöver ”kvarhålla” 1100 m³ för att avrinningen ska vara som den är idag. Detta motsvarar ca 105 mm vatten över hela område As yta per år.

Fördröjning och utjämning kan uppnås genom att en sänka skapas nordväst om ny byggnad.

Denna sänka bör magasinera ett 5-årsregn med ett reglerat utlopp (ca 5-10 liter) vilket motsvarar en volym vatten om 30 m³.

Diagram Över magasinsvolym vid regn med återkomsttid och varaktighet

Utjämningsmagasinvid lp1, figur 1:

Redovisade kurvor visar förhållandet volym/varaktighet för olika regn med ett konstant utflöde på 6 l/s ur magasinet, samt en magasinsvolym om 28 m³.

Ur figur kan utläsas att vid alla 5-årsregn kommer utflöde ur dammen att understiga 6 l/s.

Magasins utflöde är ansatt till 6 l/s ca 30% av 2-årsflöde 10 min varaktighet utan fördröjning (168 l/s, ha) skulle gett på ytan som magasinet betjänar.

Magasinet utformas som en sänka som kan hålla vatten (damm).

(15)

Sida 15 av 30

6.3 Flöden från område B

6.3.1 Ytor område B oexploaterat

Befintligt område B kallad Yta (m²)

Avrinn.

koefficient

Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta B1 Skog 2160 0.05 108 16%

Yta B2

Skog berg i

dagen 1160 0.1 116 14%

Yta B3 Hårdgjord 600 0.8 480 70%

Summa 3920 0.18 704 100%

Tabell B01Y.

Markanvändning för område B före exploatering, nollalternativ, d.v.s. avrinningen till recipienter från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

1,0

228 l/s ha

15,4 l/s ha

areal A x α

Anm.

Yta B1 2160 108 2 0 0

Yta B2 1160 116 2 0 0

Yta B3 600 480 11 0 1

Summa 3920 704 16 1 1

Tabell B01F:

Beräknade flöden före exploatering, nollalternativ, d.v.s. avrinningen till recipienter från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

(16)

Sida 16 av 30

6.3.2 Ytor område B exploaterat, till lågpunkt 1

Utbyggt kallad

Enligt Stormtac

Yta (m²)

Avrinn.

"andel av red yta"

Yta B11 Grön

Skogs och

ängsmark 2250 0.05 112.5 20%

Yta B12 TAK Tak 2250 0.9 450 80%

Summa 2250 0.20 562.5 100%

Tabell B11Y.

Markanvändning för område B efter exploatering, från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

Regn 10 år 10

min. 10 år 1 dygn 50 år 1 dygn Klimatfakto

r 1,25 285 l/s ha 9,3 l/s ha 14,2 l/s ha Del yta Area

(m²)

Reducerad areal A x α

Yta B11 2250 112.5 3 0 0

Yta B12 500 450 13 0 1

Summa 2750 563 16 1 1

Tabell B11F.

Beräknade flöden till lågpunkt 1 efter exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2.

(17)

Sida 17 av 30

6.3.3 Ytor område B exploaterat, till lågpunkt 2

Utbyggt kallad

Yta (m²)

Avrinn.

koefficient

Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta B21 Hårdgjord 410 0.8 328 85%

Yta B12 Skog berg i dagen 570 0.1 57 15%

Summa 980 0.39 385 100%

Tabell B12Y:

Markanvändning för område B som avvattnas mot lågpunkt 2 efter exploatering, från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 2.

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

1,25 285 l/s ha 9,3 l/s ha 14,2 l/s ha Del yta Area (m²)

Yta B21 410 328 9 0 0

Yta B12 570 57 2 0 0

Summa 980 385 11 0 1

Tabell B12F:

Beräknade flöden till lågpunkt 2 efter exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2.

6.4 Fördröjnings/utjämningsmagasin område B Flöden

Motsvarande flöde efter exploatering utan åtgärd är 16+11= 27 l/s

På årsbasis med nederbörd 537 mm/år avrinner det 366 m³ oexploaterat och 535 m³ exploaterat från området.

Detta ger vid handen att vi behöver ”kvarhålla” 170 m³ för att avrinningen ska vara som den är idag. Detta motsvarar ca 43 mm vatten över hela Bs yta per år.

Fördröjning och utjämning kan uppnås genom att ett svackdike anordnas längs Lojovägen.

Detta dike bör magasinera ett 5-årsregn med endast ett litet utlopp om ca 2-4 l/s (vilket motsvarar 30 % av ett 2-årsregn med 10 min varaktighet) vilket motsvarar en volym vatten om 8 m³.

(18)

Sida 18 av 30

6.5 Flöden från område C

6.5.1 Ytor område C oexploaterat Befintligt område

C

kallad Yta (m²)

Avrinn.

"andel av red yta"

Yta C1 Skog 2920 0.05 146 14%

Yta C2 Grön 710 0.05 35.5 3%

Yta C3 Hårdgjord 630 0.8 504 48%

Summa 4660 0.22 1046 100%

Tabell C01Y

Markanvändning för område C före exploatering, nollalternativ, d.v.s. avrinningen till recipienter från nuvarande markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

1,0 228 l/s ha 7,4 l/s ha 11,2 l/s ha Del yta Area (m²) Reducerad

areal A x α (m²)

Anm.

Yta C1 2920 146 3 0 0

Yta C2 710 35.5 1 0 0

Yta C3 630 504 11 0 1

Yta C4 400 360 8 0 0

Summa 4660 1046 24 1 1

Tabell C01F.

Beräknade flöden före exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-10, Bilaga 1.

(19)

Sida 19 av 30

6.5.2 Ytor område C exploaterat

Utbyggt LP1

kallad Yta (m²)

Avrinn.

koefficient

Yta red (m²)

"andel av red yta"

Yta C1 Skog /grön 2160 0.05 108 7%

Yta C2 Grön 750 0.05 37.5 2%

Yta C3 Tak 700 0.9 630 39%

Summa 4650 0.35 1608 100%

Tabell C11Y.

Beräknade flöden till lågpunkt 1 före exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2.

Regn 10 år 10 min.

10 år 1 dygn

1,25

285 l/s

ha 9,3 l/s ha 14,2 l/s ha Del yta Area

(m²)

Yta C1 2160 108 3 0 0

Yta C2 750 37.5 1 0 0

Yta C3 700 630 18 1 1

Yta C4 560 448 13 0 1

Yta C5 480 384 11 0 1

Summa 4650 1608 46 1 2

Tabell C11F

Beräknade flöden efter exploatering, d.v.s. avrinningen till recipienter från markområde fördelat på respektive avrinningsområde. Se även ritning R-54-11, Bilaga 2.

(20)

Sida 20 av 30

6.6 Fördröjnings/utjämningsmagasin område C

Flöden

Motsvarande flöde efter exploatering utan åtgärd är 46 l/s

Detta ger vid handen att vi behöver ”kvarhålla” 320 m³ för att avrinningen ska vara som den är idag. Detta motsvarar ca 69 mm vatten på hela område C:s yta per år.

Fördröjning och utjämning kan uppnås genom att ett fördröjningsmagasin anordnas i tomtens västra del.

Detta magasin bör magasinera ett 5-årsregnen med ett reglerat utlopp (ca 7-8 liter) (vilket motsvarar 30 % av ett 2-årsregn med 10 min varaktighet) detta motsvaras av en

masaginsvolym vatten om 23 m³.

6.7 Fördröjnings/utjämningsmagasin område C

Flöden

Oexploaterad ger området upphov till ett flöde om 28 l/s vid 2-årsregn 10 min varaktighet.

Motsvarande flöde efter exploatering utan åtgärd är 44 l/s

Detta ger vid handen att vi behöver ”kvarhålla” 320 m³ för att avrinningen ska vara som den är idag. Detta motsvarar ca 190 mm regn per år.

Detta kan uppnås genom att ett fördröjningsmagasin anordnas i tomtens västra del.

Detta magasin bör magasinera ett 5-årsregn med endast ett litet utlopp (ca 7-8 liter) vilket motsvarar en volym vatten om 20 m³.

7 Miljökvalitetsnormer

Recipienten Askrikefjärden vilken i sin tur avvattnas till Östersjön samt har vikarna Kyrkviken och Södergarnsviken är en vattenförekomst och har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna till ^Måttlig ekologisk status och Uppnår ej god kemisk status. Förslag till uppdaterad miljökvalitetsnorm är God ekologisk status till år 2027. Tidsfrist förlängd från normalt 2021 på grund av naturliga förhållanden. God kemisk ytvattenstatus ska uppnås år 2021 med tidsfrist för Tributyltenn föreningar och Antracen tills 2027 och med helt undantag för bromerad difenyleter och Kvicksilver.

(21)

Sida 21 av 30

Dessa tidsfrister och undantag beror på nedanstående.

God status med avseende på tributyltenn-föreningar uppnås inte i denna ytvattenförekomst.

Även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus med avseende på tributyltenn. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till 2027. Åtgärder måste dock vidtas så fort möjligt.

Tidsfrist till 2027 anges för antracen. Vattenförekomsten har expertbedömts att inte uppnå god kemisk status med avseende på antracen då det av Havs- och vattenmyndigheten framtagna gränsvärdet för expertbedömning kemisk status utifrån uppmätt halt i sediment överskridits.

Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest effektiva för att nå god kemisk status. För att god status ska kunna uppnås till 2027 bör utredningar om vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras samt källfördelningsanalysen vara klara senast 2021

Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det

Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk.

Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det.

(22)

Sida 22 av 30

8 Lokala föreskrifter för dagvattenhantering

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige fastställer

Dagvattenpolicyn. Ansvarsfördelningen är överenskommen mellan berörda nämnder.

Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas.

För att nå detta mål ska Lidingö stad arbeta för att:

 dagvatten i Lidingö stad hanteras på ett så hållbart och ekologiskt uthålligt sätt som möjligt

 delta i regionalt samarbete och genom samverkan bidra till att uppnå god vattenstatus i de vattenförekomster som omger Lidingö

 dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer

 tillförseln av föroreningar till dagvattnet minimeras

 dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient

 den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska planeringen

 i första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

 dagvatten nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet

 dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks.

Dagvattenpolicyn ska bidra till att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta hand om och minska mängden dagvatten.

Dagvattenpolicyn ska vara ett verktyg för att tydliggöra dagvattenhanteringens inriktning och tydliggöra dess krav. Dagvattenhanteringen ska ses i ett större sammanhang och olika typer av dagvattenlösningar ska kunna komplettera varandra. Hanteringsmetoden styrs i första hand av dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Möjligheter att i övrigt förbättra närmiljön ska även beaktas i samband med planeringen av dagvattenhanteringen.

Det ovanstående är hämtat från Lidingö stads hemsida

9 Riktvärden för dagvatten utsläpp

Det finns inga nationellt antagna rikt- eller gränsvärden för dagvatten, men flera framtagna förslag. Lidingö Stad använder sig av riktvärden för dagvatten framtagna av Regionala

(23)

Sida 23 av 30

dagvattennätverket i Stockholms län¹. Riktvärdena är uppdelade efter hur utsläppet ser ut och till vilken typ av recipient. För aktuell detaljplan är riktvärden för nivå 1M applicerbara.

Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län. Nivå 1 innebär direktutsläpp till recipient, nivå 2 är delområden och nivå 3 gäller för verksamhetsutövaren.

Ämne*

[µg/l]

Mindre sjöar, vattendrag och havsvikar

Större sjöar och hav Verksamhets- utövare

1M 2M 1S 2S 3VU

Fosfor, P 160 175 200 250 250

Kväve, N 2000 2500 2500 3000 3500

Bly, Pb 8 10 10 15 15

Koppar, Cu 18 30 30 40 40

Zink, Zn 75 90 90 125 150

Kadmium, Cd 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5

Krom, Cr 10 15 15 25 25

Nickel, Ni 15 30 20 30 30

Kvicksilver**, Hg 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1

Suspenderat material, SS

40 000 60 000 50 000 75 000 100 000

Olja 400 700 500 700 1 000

* Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller (ej filtrerat eller centrifugerat prov)

** Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag.

10 Föroreningsberäkningar

För att beräkna föroreningstransporter med dagvattnet från planområdet har recipient- och dagvattenmodellen StormTac² använts. Med hjälp av schablonhalter (uppmätta genom flödesproportionell provtagning) för olika typer av markanvändning ges en uppskattning av den förändring i föroreningsbelastning på recipienten som planerad exploatering innebär.

Som underlag till beräkningarna har kommunens grundkarta, illustrationsplan från Arkitekten använts.

1 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholm län, Riktvärdesgruppen, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2009.

2 StormTac webbapplikation, version ……16.2.4 (2016-09-19……..).

(24)

Sida 24 av 30

10.1 Markanvändning

Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för dagvatten från planområdet med dagens markanvändning (nuläge) samt för planerad exploatering (planförslag) för att se skillnaden i flöden och föroreningsbelastning som exploateringen innebär. Presenterade siffror ska dock inte användas som säkra värden utan visar tendensen till förändring som exploateringen innebär Nedan presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för föroreningsberäkningarna.

Mark- användning

Avrinnings- koefficient (årsbasis/störr

e regn)

Nuläge A [ha]

Plan- förslag

A [ha]

Nuläge B [ha]

Plan- förslag

B [ha]

Nuläge C [ha]

Plan- förslag

C [ha]

Gata 0,85/0,80 0,095 0,095 0,060 0,063

Parkering 0,85/0,80 0,041 0,056

Skog och äng 0,075/0,080 0,953 0,765 0,332 0,105 0,363 0,291

Tak 0,90/0,90 0,153 0,050 0,040 0,070

Gård inom kvartersmark

0,45/0,45 0,1760

GC-väg 0,85/0,80

Total area [ha]

1,048 1,189 0,392 0,196 0,466 0,417

Total avrinnings-

koefficient 0,15 0,30 0,19 0,45 0,25 0,32

Total reducerad area (hårdgjord

yta) 0,152 0,355 0,076 0,088 0,117 0,132

10.2 Flöden

Flödesberäkningar har utförts för ett medelår, för ett regn med en återkomsttid på 10. För det dimensionerande 10-årsregnet efter exploatering (planförslag) har intensiteten räknats upp med en klimatfaktor på 1,25 och varaktigheten har valts till 10 minuter (rinntiden). Resultaten presenteras i avsnitt 6.

10.3 Föroreningar

Nedan presenteras resultaten från de föroreningsberäkningar som gjorts för planområdet uppdelat på delområden vid respektive utsläppspunkter. Mängden (kg/år) respektive koncentrationen (µg/l) föroreningar i dagvattnet visas för dagens markanvändning (nuläge), efter exploatering (planförslag) utan reningsåtgärder samt med föreslagna reningsåtgärder som presenteras i avsnitt 10.4 och 10.5.§§

(25)

Sida 25 av 30

Tabell 2. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet del A i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[kg/år]

Planförslag före rening [kg/år]

Planförslag efter rening [kg/år]

Fosfor, P 0.15 0.16 0.13

Kväve, N 2.9 3.2 2.5

Bly, Pb 0.0046 0.0047 0.0029

Koppar, Cu 0.023 0.021 0.014

Zink, Zn 0.046 0.045 0.029

Kadmium, Cd 0.00029 0.00059 0.00041

Krom, Cr 0.0046 0.0054 0.0035

Nickel, Ni 0.0036 0.0047 0.0034

Kvicksilver, Hg 0.000048 0.000041 0.000033

Suspenderat material, SS 77 69 41

Olja

0.56 0.43 0.27

De beräknade föroreningskoncentrationer som överstiger riktvärden för dagvattenutsläpp (se avsnitt 9) har markerats med understruken text.

Tabell 3. Koncentrationen (µg/l) av föroreningar i dagvattnet från planområdet A i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[µg/l]

Planförslag före rening

[µg/l]

Planförslag efter rening

[µg/l]

Fosfor, P 82 85 58

Kväve, N 1600 1700 1012

Bly, Pb 2.5 2.5 0,8

Koppar, Cu 12 11 4,1

Zink, Zn 25 24 8,9

Kadmium, Cd 0.15 0.34 0,2

Krom, Cr 2.5 3.1 1,1

Nickel, Ni 1.9 2.6 1,3

Kvicksilver, Hg 0.026 0.023 0.015

Olja

300 230 75

(26)

Sida 26 av 30

Tabell 6. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet del B i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[kg/år]

Fosfor, P 0.06 0.057 0.0041

Kväve, N 1.1 0.97 0.62

Bly, Pb 0.0019 0.0078 0.031

Koppar, Cu 0.0092 0.012 0.005

Zink, Zn 0.016 0.042 0.018

Kadmium, Cd 0.00012 0.00035 0.0018

Krom, Cr 0.0026 0.0046 0.0020

Nickel, Ni 0.0016 0.0024 0.0013

Kvicksilver, Hg 0.000029 0.000014 0.000010

Olja

0.29 0.2 0.08

De beräknade föroreningskoncentrationer som överstiger riktvärden för dagvattenutsläpp (se avsnitt 9) har markerats med understruken text.

Tabell 7. Koncentrationen (µg/l) av föroreningar i dagvattnet från planområdet b i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[µg/l]

Fosfor, P 78 83 54

Kväve, N 1500 1400 770

Bly, Pb 2.5 11 2.8

Koppar, Cu 12 18 5

Zink, Zn 22 61 18

Kadmium, Cd 0.16 0.5 0.20

Krom, Cr 3.4 6.6 1.5

Nickel, Ni 2.1 3.4 1.5

Kvicksilver, Hg 0.037 0.02 0.012

Olja

380 290 290

(27)

Sida 27 av 30

Tabell 8. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet del C i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[kg/år]

Fosfor, P 0.081 0.13 0.107

Kväve, N 1.6 2.1 1.63

Bly, Pb 0.0025 0.011 0.0069

Koppar, Cu 0.011 0.023 0.015

Zink, Zn 0.023 0.064 0.042

Kadmium, Cd 0.0003 0.00057 0.00040

Krom, Cr 0.0036 0.0076 0.0049

Nickel, Ni 0.0027 0.0043 0.0031

Kvicksilver, Hg 0.00003 0.000039 0.000031

Olja

0.29 0.47 0.29

De beräknade föroreningskoncentrationer som överstiger riktvärden för dagvattenutsläpp (se avsnitt 9 )har markerats med understruken text.

Tabell 9. Koncentrationen (µg/l) av föroreningar i dagvattnet från planområdet C i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder.

Ämne Nuläge

[µg/l]

Fosfor, P 80 91 62

Kväve, N 1500 1500 893

Bly, Pb 2.5 7.6 2

Koppar, Cu 11 17 6

Zink, Zn 23 46 17

Kadmium, Cd 0.3 0.4 0.2

Krom, Cr 3.5 5.4 2.0

Nickel, Ni 2.7 3.1 1.6

Kvicksilver, Hg 0.029 0.028 0.0018

Olja

290 330 107

(28)

Sida 28 av 30

Resultaten visar att Område B har för planförslaget några värden som ligger strax över gränsvärdena. Detta beror på att markanvändningen ändras för i princip naturmark till Bostäder.

Vi har dock inte beräknat vad tänkta åtgärder fördröjningen har för effekt på förorenings halterna. Men åtgärderna fördröjning borde medföra någon form av sedimentation och efter som det är tungmetaller som oftast sitter på partiklar i dagvattnet och partiklarna sedimenterar om vattnet står stilla.

De tre delområdena beräknas tillsammans torde utsläppen även utan ”åtgärder” klara gränsvärdena.

10.4 Åtgärder på allmän mark

10.4.1 Öppna diken

Att leda dagvatten i öppna diken istället för i ledningar har många fördelar. I ett öppet dike tillåts vattnet infiltrera marken vilket leder till minskat flöde att hantera nedströms. Dagvatten som leds i öppna diken får en trögare avledning och längre uppehållstid. När vattenhastigheten minskar ökar sedimentationen och eftersom många föroreningar typiska för dagvatten är partikelbundna renas vattnet i dikena. Om dikena utförs gräsklädda ökar uppehållstiden ytterligare och leder dessutom till växtupptag av framförallt näringsämnen. Ur reningssynpunkt är väl fungerande diken utformade breda med flacka släntlutningar och helst trapetsoidformade (rak botten istället för v-formad).

Detta kan vara något för kommunen och ansvarig för båtuppläggningsplatsen att beakta.

10.4.2 Skärvdiken 10.4.3 Svackdiken

Svackdiken anläggs med samma grundprincip som öppna diken men begreppet används när släntlutningarna är extremt flacka, så att ytan kan användas som t.ex. gräsmatta eller lekyta i torrväder. Endast vid stor nederbörd blir vatten stående i svackdikena som då fördröjer vattnet, medger infiltration och minskar risken för översvämning nedströms.

10.4.4 Trädplanteringar med skelettjordsmagasin

Vägdagvatten föreslås ledas till trädplantering längs med gatan för växtupptag, infiltration och perkolation i marken. En reningseffekt uppnås även när partiklar fastläggs och

kväveföroreningar samt olja bryts ner.

Träd i stadsmiljö planteras ofta i så kallad skelettjord med syfte att skapa en god miljö med tillgång på luft och vatten för trädens rötter. Det är sten i grov fraktion vilket skapar stor porvolym som delvis fylls med matjord men även bildar ett magasin med mycket luft och möjligheter till vattenmagasinering.

(29)

Sida 29 av 30

Vägdagvattnet kan ledas till trädplanteringarna via uppsamlingsbrunnar (med sandfång) och fördelningsledningar som sprider vattnet i det luftiga bärlagret varpå det sedan sipprar ned i skelttjorden. Om möjligt kan vattnet också ledas direkt på ytan till trädplanteringarna, för att öka reningseffekten. Detta förutsätter att trädplanteringarna är nedsänkta jämfört med gatans nivå. I stadsmiljö kompletteras oftast skelettjordsmagasinen med bräddledningar som tömmer trädplanteringarna på vatten vid stora flöden ut till dagvattenledningar i gatan för

borttransport.

10.4.5 Torra dammar och sedimentationsytor

Det som är föreslaget för delområde A är en ”torr damm” i väster och en fördröjningsdamm invid omlagd Lidingöloppsstig.

10.4.6 Sedimentationsdamm 10.4.7 Rain gardens

10.4.8 Fördröjningsmagasin

10.5 Åtgärder på fastighetsmark

10.5.1 Infiltrerbara ytor

Grus, markarmering, pelleplattor, gräsmattor, etc.

Dessa åtgärder är för Landskapsarkitekten att beakta 10.5.2 LOD-åtgärder

De geotekniska förhållandena på platsen medger inte infiltration i nämnvärd omfattning.

10.5.3 Gröna tak

Ett grönt tak med sedum- och örtväxter med substrattjocklek 50 mm minskar årsavrinningen med ca 50 % och magasinerar regnvatten så att det från ett 5 mm regn (ca 6 månaders återkomsttid, 10 minuters varaktighet) inte ger någon avrinning alls.

10.5.4 Dagvattenmagasin med möjlighet till perkolation 10.5.5 Materialval

En viktig princip vid planering av nyexploateringar är att undvika uppkomst av föroreningar som sprids med dagvattnet. Materialvalen kan ha stor påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet. Att undvika koppartak, förzinkad utrustning, överdriven gödsling och biltvätt på tomten eller gatan kan ge betydande effekter.

Har kan förtydligas och sägas att man ska undvika flamskyddsmedelsbehandlade fasadmaterial då dessa kan innehålla bromerade difenyleter.

(30)

Sida 30 av 30

10.6 Under byggskedet

Under byggnation förekommer mycket suspenderat material och föroreningar i dagvattnet.

Sprängning genererar kvävehaltigt vatten och byggtrafik oljespill och suspenderat material. För att inte riskera att recipienterna påverkas negativt är dagvattenhanteringen, framförallt genom sedimentering, viktig att ta hänsyn till vid byggstart. Att anlägga föreslagna anläggningar för rening tidigt i processen är en viktig åtgärd.

Då recipienten är känslig för kväve (övergödd) kan det vara bra om länsvatten i samband med sprängningsarbeten leds till spillvattennätet. Möjlighet till detta bör efterfrågas hos VA- huvudmannen.

11 Fortsatt arbete

I det fortsatta plan- och projekteringsarbetet är det viktigt att områden för dagvattnets hanterande görs tillräckligt stora så att föreslagna diken får plats, u-områden avsätts enligt rekommendation i utredningen, höjdsättning av gator och kvarter görs med hänsyn till planeras avvattning, skötselplan tas fram, drift och underhåll för föreslagna anläggningar planeras, osv, osv)

12 Fortsatta utredningar och undersökningar

Utredningar och undersökningar som bör utföras i det fortsatta projektarbetet är bl.a.:

 Detaljprojektering av dagvattensystem och fördröjningsmagasin mm kommer att ske i det fortsatta projekteringsarbetet.

• Kontrollera att upprättade förbindelsepunkter kan utnyttjas.

• Kontrollera att kommunens VA-är med på hur denna dagvattenhantering tänkt att utföras.

• Klarlägga om exploatören får servisledningar i allmängata fram till önskade förbindelsepunkter.

13 Referenser

 VAV Publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar

 VAV Publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.

 Dahlström (2006, Regnintensitet i Sverige)

 StormTac 16.2.4 (2016-09-19……..) .

Structor Mark Stockholm AB

Peter Bergström Dagvatten

(31)

3711

3765

3760

3766

3761

3767

3762

3763

2752

3710

6333

3727

6611

3771 FIX*301

+22,477

Lr Lr

Bosövägen

Norra Kungsvägen

Rudboda-

Lojovägen

_+23,8 ^+25,4

+22,9 +22,1

+22,2

+22,0

+21,9

+22,2

15

25

25 25

35 25

25 20

20

30

30 21

22

18

11 6

21 23

22 21

19 19

14

16 12

22

17

24

23 21

26 18

23

22

22 24

23

28 29

27 26

24 23

23 22

21

26

24 24

27

26

22 22

29

28

23

31

24

26

31 26

32 27

33 28

29

26

31

32 27

28

27 28

24 29

27

28 23

PALMEN LAGERN

1 5:136

1

SKB RUDBODA

DAGVATTEN

BILAGA 1

(32)

3711

3765

3760

3766

3761

3767

3762

3763

2752

3710

6333

3727

6611

3771 FIX*301

+22,477

Lr Lr

Bosövägen

Norra Kungsvägen

Rudboda-

Lojovägen

_+23,8 ^+25,4

+22,9 +22,1

+22,2

+22,0

+21,9

+22,2

15

25

25 25

35 25

25 20

20

30

30 21

22

18

11 6

21 23

22 21

19 19

14

16 12

22

17

24

23 21

26 18

23

22

22 24

23

28 29

27 26

24 23

23 22

21

26

24 24

27

26

22 22

29

28

23

31

24

26

31 26

32 27

33 28

29

26

31

32 27

28

27 28

24

29 27

28 23

PALMEN LAGERN

1 5:136

1

Mittlinje bef. gata

LOJOVÄGEN

24

23 25

26

24 23

22 21

20

22 23 24

24 23 22

22 21 20

19 18

19

20 21

22

23 24

18 17 19

120 Cu 4x50 Al

120 Cu

240 Al 240 Al

185 Al185 Al

185 Al FD20874

L0063 OLIVEN

O87:PL 4x240 Al

4x240 Al L01447

L01448

L005069

FD26218

4x240 Al 4x240 Al L005269

70 Cu

35 Cu

L005206

L0245 OLIVEN

O05:A 240 Al

FD6399

K32630

4x240 Al

240 Al

16 Cu L01432

240 Al 240 Al

120 Cu

L01446

L006275

PM Dagvatten Avrinning dagvatten Stockholm 2015-09-30 Rev 2016-11-23 Beställare:

Bosövägen

Norra Kungsvägen

Rudboda-

Lojovägen

PALMEN LAGERN

1 5:136

1

SKB RUDBODA

DAGVATTEN

BILAGA 1

Bosövägen

Norra Kungsvägen

Rudboda-

Lojovägen

PALMEN LAGERN

1 5:136

1

LOJOVÄGEN

SKB RUDBODA

DAGVATTEN

BILAGA 2