08.18. Socialdemokraternas budgetförslag 2018 rev 20170609

(1)

BUDGET 2018

Sollentuna kommun

Inför Kommunfullmäktige 2017-06-14

(2)

Budget 2018, plan 2019-2020, förslag till beslut

Socialdemokraterna föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta följande:

1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att utfärda anvisningar för höstens verksamhetsplanering.

Socialdemokratrena föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:

1. Fullmäktige fastställer de finansiella målen samt vision, övergripande mål och styrdokument för särskild uppföljning, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

2. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för kommunstyrelsen exklusive exploateringsverksamheten, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

3. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för stadsbyggnadsnämnden (exploateringsverksamheten), i enlighet Socialdemokraternas förslag.

4. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för barn- och ungdomsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

5. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

6. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för vård- och omsorgnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

7. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för socialnämnden, i enlighet med Socialdemokratrenas förslag.

8. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för kultur- och fritidsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

9. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020för miljö- och byggnadsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

10. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för trafik- och fastighetsnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

11. Fullmäktige fastställer budget 2018 och plan för 2019-2020 för överförmyndarnämnden, i enlighet med Socialdemokraternas förslag.

12. Fullmäktige fastställer kommunstyrelsens oförutsedda, ospecificerade medel till 7 miljoner kronor för 2018

13. Fullmäktige fastställer skattesatsen till 18,12 skattekronor/invånare.

14. Internräntan förblir oförändrad till 2 % 2018.

15. Utdelning från Sollentuna Stadshus AB, avseende räkenskapsåret 2017 ska vara 25 miljoner kronor.

16. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp tillfälliga lån eller checkkrediter under 2018 till ett värde av 500 miljoner kronor.

17. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp långfristiga lån för investeringar på upp till 700 miljoner kronor under 2018.

(3)

Innehållsförteckning

Innehåll

1. Ekonomiska förutsättningar ... 5

2. Bostadsbyggande och befolkning ... 1

2.1 Bostadsbyggande ... 1

2.2 Befolkningsutveckling ... 1

3. Vision och övergripande mål ... 2

4. Budget för Sollentuna kommun ... 8

5. Resultatbudget ... 8

5.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 9 5.2 Finansiella poster ... 10

6. Balansbudget ... 12

7. Kassaflödesanalys ... 13

8. Finansiering ... 14

8.1 Skattesats ... 14

9. Utdelning från kommunala bolag... 14

10. Finansiella mål ... 14

11. Driftbudget ... 15

11.1 Kommunstyrelsens oförutsedda ... 16

12. Investeringsbudget ... 17

13.1 Nämnderna ... 18

13.1 Kommunstyrelsen... 19

13.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 21

13.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 24

(4)

13.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 25

13.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 26

13.6 Socialnämnden ... 27

13.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 28

13.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 29

13.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 30

13.10 Överförmyndarnämnden ... 33

(5)

1. Ekonomiska förutsättningar

Den globala tillväxten i BNP steg under 2016 med 3,5 procent och prognosen för 2017 och 2018 är positiv med en ökningstakt på 3,2 procent för respektive år. Den globala ekonomin återhämtar sig till viss del fortfarande från finanskrisen och det finns ett uppdämt investeringsbehov vilket ger en ökning i investeringstillväxten. Givetvis finns osäkerhetsfaktorer i prognosen och om tillväxten i omvärlden blir lägre än prognos så påverkas den svenska exporten vilket påverkar den svenska tillväxten negativt.

Svenska företag och hushåll är fortfarande optimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin.

Tillväxttakten fortsatte att vara god och under 2016 ökade B NP med 3,2 procent och även 2017 förväntas bli ett högkonjunktursår med en ökningstakt om 2,8 procent. Drivande faktorer bakom tillväxttakten är investeringar såsom bostadsbyggande och näringslivets övriga investeringar. I perioden därefter förväntas en av mattning av tillväxttakten i den svenska ekonomin. Åren 2018 - 2020 speglas av en långsammare utveckling av produktion och sysselsättning och svensk ekonomi förväntas att återgå till konjunkturell balans.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin har in neburit att läget på arbetsmarknaden har varit gynnsamt. Arbetslösheten var 6,9 procent för 2016 (avser åldersgruppen 15 - 74 år) och förväntas sjunka till 6,5 procent under 2017. Under åren 2018 - 2020 förväntas arbetslösheten ligga mellan 6,4 - 6,7 procent v ilket är i närheten av 6,5 procent som brukar benämnas som en nivå där arbetsmarknaden är i jämvikt. Tillväxten i antal arbetande timmar har stigit med 1,9 procent under 2016 men förväntas avta under de närmaste åren. Högkonjunkturen och den stora efterfrå gan på arbetskraft har dock även inneburit negativa konsekvenser då näringsliv och offentliga sektorn har problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft med rätt kompentens bidrar något till att dämpa tillväxten i sysselsättninge n 2017 och 2018.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antal arbetade timmar, har gett positiv effekt på skatteunderlaget de senaste åren. Men den utvecklingen börjar avta 2017 när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning. För perioden 2018 - 2020 blir skatteunderlagets reala tillväxt lägre när konjunkturen saktar ned mot ett normalläge vilket innebär att sysselsättningsutvecklingen försvagas.

Trots den underliggande positiva bilden av arbetsmarkn aden och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommunernas ekonomi de närmaste åren.

Samhällsekonomiska förutsättningar

Förklaringen är försvagat skatteunderlag samtidigt som demografin ställer allt högre krav.

Demografiskt så ökar både de yngsta och äldsta åldersgrupperna i befolkningen samtidigt som arbetskraften inte ökar i någon större utstäckning. För kommunerna innebär det ökade satsningar av bland annat vård, skola och omsorg. Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnadern a ökar snabbare än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006 - 2016.

Sollentuna kommun har under de senaste åren uppvisat en stabil ekonomi och uppfyllt de resultatmål som beslutats av kommunfullmäktige. Den avtagande konjun kturen kommer givetvis att påverka Sollentuna kommuns intäkter och kostnader. På intäktssidan genomgår kommunen en

(6)

ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekonomisk utjämning vilket försämrar förutsättningarna. Kommunen förlorade stor a belopp i förändringarna som

genomfördes 2014 och 2016. Kommunen erhåller ett så kallat införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen fram till 2019. Dessa belopp måste kommunen få fram genom ekonomiska p rioriteringar. På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – ökade volymer inom barn och utbildning samt äldre och flyktingsituationen.

Detta kommer skapa ansträngningar på kommunens driftsbudget. Förutom detta är kommunen på väg in i en peri od av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom sitt eget kassaflöde. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

FAKTARUTA Kommun alekonomisk utj ä mning

Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen f ö r systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i föruts ättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio - ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS - kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spe gla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero p å skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för

kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar:

inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införande bidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS - utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och 2009.

Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklinge n av kommunens intäkter. Ö kar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet f å r kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen.

När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveck ling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet f år hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

(7)

2. Bostadsbyggande och befolkning

2.1 Bostadsbyggande

För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbes tån det en mycket viktig faktor för

befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun ä r i bör jan av en period med stort bostadsbyggande.

Stadsbyggnadsnämnden fastst ä ller årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger p å uppgifter hämtade f rån respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för b ostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.

201 7 års bostadsantagande visar att p å g å ende projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under e n ti oår speriod p å drygt 11 500 nya bostäder i Sollentuna kommun. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus.

2.2 Befolkningsutveckling

Under å r 201 6 ökade befolknin gen i Sollentuna kommun med 772 personer f rån 70 251 till 71 023 in vån are. Detta motsvarar en befolkningstillväxt p å 1, 1 procent.

Ni vån p å kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna f rån skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den samhällsekonomiska utvecklingen o ch statens bidrag har stor p å verkan p å vilka resurser kommunen har att förfoga över.

Hur mån ga som bor i kommunen och i vilken ålder de ä r har även stor inverkan p å kommunens kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kos tnader för verksamheter som bedrivs p å entreprenad.

För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden o m föd elsetal, flyttstr ömmar och förtätning i befintligt bostadsbest å nd.

(8)

Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen ö ka med drygt 14 000 personer under den närmaste ti oår sperioden vilket är en ö kning med 20 procent. År 202 6 beräknas antalet in vån are vara drygt 8 5 000. Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2019 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta å r.

3. Vision och över gripande mål

Från och med 2018 arbetar Sollentuna kommun efter en målstyrningsmodell där vi tillsammans långsiktigt strävar efter en vision via mål på olika nivåer i organisationen, vilka följs med utvalda indikatorer.

(9)

Vision

Sveriges mest attraktiva kommun

Vår vision är att vara Sveriges mest attraktiva kommun. Visionen sammanfattar vad vi vill uppnå och den beskriver på ett enkelt sätt vad vi arbetar för - att göra det bästa vi kan för alla invånare och företag utifrån de förutsättningar vi har. Vi vill bli lite bättre varje dag, med måla att inom fem år bli utsedd till Superkommun.

I Sollentuna ska alla känna sig trygga och nöjda, utifrån sina behov, och alla ska ges möjlighet att styra över sina val. Vi ska arbeta för att minska de klyftor som finns i vår kommun genom en sund fördelning av våra gemensamma resurser. Arbetet för jämlikhet och jämställdhet måste tas från ord till handling, också genom ekonomiska satsningar och investeringar. I vårt Sollentuna ska

medborgarnas rätt till trygghet och en meningsfull fritid inte avgöras av ålder, kön eller könsidentitet, funktionsnormer, läggning, ursprung eller gatuadress.

Sollentuna är en kommun som växer och vi vill växa med kvalitet och stå för en hållbar tillväxt - socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För oss som arbetsgivare innebär visionen att vi lockar till oss, behåller och utvecklar våra medarbetare. Hos oss ska medarbetare trivas och känna att de bidrar till att utveckla verksamheten och höjer kvaliteten på kommunens service och tjänster.

För att hela organisationen tillsammans ska sträva för att Sollentuna ska bli Sveriges mest attraktiva kommun har vi satt tre gemensamma övergripande mål:

- Ett övergripande mål ur invånarperspektiv: Trygghet och välfärd genom hela livet - Ett övergripande mål ur samhällsutvecklingsperspektiv: Hållbar och konkurrenskraftig

tillväxt

- Ett övergripande mål ur ett internt perspektiv: Attraktiv och effektiv organisation Övergripande mål

Trygghet och välfärd genom livet

Sollentuna kommun vill ge alla invånare de bästa förutsättningarna i livet.

Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov.

Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva styra över sina val och kunna utvecklas efter egen vilja och förmåga.

Servicen ska utvecklas så den är i samklang med det invånarna efterfrågar, både idag och i framtiden.

Målbilder för Trygghet och välfärd genom livet

Sollentunas skolor och utbildningsinsatser ska fortsätta utvecklas, skolresultaten är i topp och elever känner sig trygga och engagerade.

Det ska synas och kännas att kommunen satsar på tryggheten i ens närområde, genom

förebyggande arbete, samverkan med polisen och andra parter samt rena och snygga utemiljöer.

Alla brukare och kunder är nöjda med den service vi erbjuder – en tillgänglig kommun för alla som behöver få kontakt med oss, nöjda brukare, god service, bemötande och återkoppling i kontakten med kommunens myndighetsutövning och en tydlig känsla av att Sollentuna kommun finns till för invånarna.

(10)

En god kommunikation, genom olika varianter av dialoger och återkoppling är förutsättningar för invånarna ska känna sig delaktiga och engagerade i det som händer i kommunen, och en nyckel till demokratiskt inflytande.

Sollentuna kommun bidrar till en meningsfull och berikande fritid för invånare och besökare, genom ett brett och tillgängligt kultur- och fritidsutbud för många målgrupper och mötesplatser i vardagen samt att det finns trivsamma utemiljöer genom välskötta parker och offentliga miljöer.

Vi arbetar för en välutvecklad integration och ett bra stöd i vardagen till alla som behöver.

Kommunens invånare berikar och delar det gemensamma samhället via utbildning, arbete, goda bostäder och möten med många olika människor.

Uppföljning

Utvecklingen inom målet bedöms årligen utifrån nämndernas arbete med målet och de indikatorer vi valt för att följa utvecklingen. Nämnderna arbetar med målet genom att planera och följa upp egna mål och aktiviteter som bidrar till det övergripande målet, samt genom att arbeta med de prioriterade styrdokument som är kopplade till målet. Analysen av resultaten för indikatorerna baseras både på Sollentunas egen ambition (målvärde), trend och på jämförelser med riket.

Indikatorer till Trygghet och välfärd genom livet (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Övergripande

 Nöjd Medborgarindex (NMI). Mäts via SCB:s medborgarundersökning. (Övergripande)

 Webbesökarnas nöjdhet med kommunens webbplats, Web Service Index (WSI) - Totalt.

(Övergripande)

 Tillgänglighet e-post. Mäts via KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet. (Övergripande) Utbildning/resultat

 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, lägeskommun, genomsnitt (17 ämnen).

(BUN)

 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, lägeskommun,

%. (BUN)

 Gymnasieelever på Rudbeck med examen inom 3 år, andel (%). (UAN) Trygghet

 Nöjd Region Index – Trygghet. Mäts via SCB:s medborgarundersökning. (Övergripande)

 Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor. Mäts via Olweusenkäten för elever i årskurs 3-9. (BUN)

 Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga (%). Mäts via elevenkät inom gymnasiesamarbetet i Stockholms län. (UAN)

Vård, omsorg och socialt arbete

 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel, %. (VON)

 Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg, helhetssyn, andel, %. (VON)

(11)

 Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, %.

(SN)

Styrdokument för särskild uppföljning inom målet 2018

 Trygghets- och säkerhetsstrategin

 Integrationsplanen

Övergripande mål

Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Sollentuna förenar det bästa av två världar – stadens utbud och närheten till naturen.

Det är en av anledningarna till att kommunen växer tillsammans med både invånare och företag.

Hållbar tillväxt ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv gäller när vi planerar och bygger Sollentunas framtid.

För att hitta den balans som efterfrågas tar vi hand om naturområden och tar ansvar för att vara en klimatsmart kommun.

Målbilder för Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Sollentuna växer i takt med regionen och bidrar till hela Stockholmsområdets utveckling. Vi möjliggör inkluderande bostadsbyggande och nyetableringar för stora och små företag. En fortsatt förtätning till ett mer stadsliknande landskap är en naturlig utveckling och något som kommer att stärka Sollentunas attraktionskraft ytterligare.

Med fler invånare i kommunen ställs även krav på bra och hållbar infrastruktur. Vi fortsätter arbetet med att bli Sveriges bästa cykelkommun samt arbeta för framtidens kollektivtrafik.

Vi satsar på att Sollentuna ska ha Sveriges bästa lokala företagsklimat och en attraktiv arbetsmarknad.

Genom digitalisering, utveckling av välfärdsteknik, e-tjänster och moderna mötesplatser möts behoven hos nuvarande invånare men även hos dem som flyttar till oss eller växer upp i Sollentuna.

Sollentuna ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. För att vårda kommunens attraktivitet är miljö- och klimatfrågor centrala. Kommunen vårdar naturreservat och grönområden. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning när bebyggelsen växer och därför prioriteras vattenvårdsfrågor.

Uppföljning

Indikatorer till Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Näringsliv och övergripande

 Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet, placering. (Övergripande)

(12)

 Nöjd Kund Index (NKI). Mäts via Stockholm Business Alliance servicemätning.

(Övergripande)

 Nöjd Region Index (NRI). Mäts via SCBs medborgarundersökning. (Övergripande) Bostadsbyggande

 Antal inflyttningsklara bostäder per år. (STBN) Miljö och klimat

 Direkta utsläpp växthusgaser*. (Övergripande)

 Kommunvelometern, cykelfrämjandets ranking av kommunerna ur cykelperspektiv, placering. (TFN)

Digitalisering

 SKLs ranking via självskattningsverktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling, E-blomlådan, placering. (Övergripande)

* De direkta utsläppen av koldioxid från uppvärmning och elanvändning i kommunala bostäder och lokaler samt utsläppen från de personbilsresor som görs i tjänsten. Måttet omfattar

kommunens nämnder, förvaltningar och helägda bolag. De direkta utsläppen motsvarar endast ca 20 % av kommunens totala klimatpåverkan från till exempel inköp och byggnation.

 Näringslivsstrategin

Övergripande mål

Attraktiv och effektiv organisation

Verksamheterna i Sollentuna kommun utvecklas ständigt för att höja kvaliteten på kommunens service och tjänster.

I en tid av utveckling och utmaningar behöver vi en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Att vara en attraktiv arbetsgivare som kontinuerligt utvecklar medarbetare och ledare är avgörande för att kunna leverera den service som invånarna efterfrågar.

Målbilder för Attraktiv och effektiv organisation

Sollentuna kommun har en stark ekonomi. Genom utvecklad intern struktur, styrning och uppföljning håller vi fokus på kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse.

Ett strategiskt och långsiktigt arbete med inköp och upphandling säkerställer rätt kvalitet till rätt pris för de produkter och tjänster vi köper, samt de verksamheter som bedrivs av externa utförare.

Vi utvecklar och förbättrar ständigt vår interna service, IT-stöd, administration och den interna kommunikationen för att verksamheterna ska kunna lägga fokus där den ska vara – på välfärd och service till invånarna.

(13)

Sollentuna är en attraktiv arbetsgivare som kontinuerligt utvecklar förutsättningarna för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Medarbetarnas delaktighet och engagemang är vår viktigaste resurs för att utvecklas och förbättras som organisation. Jämställdhet och mångfald i både ledarskap och organisation är en självklarhet och en styrka hos oss.

Vi satsar på att kontinuerligt utveckla ledarskapet och vi är stolta över våra kompetenta och drivna ledare.

Uppföljning

Indikatorer till Attraktiv och effektiv organisation (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Medarbetare och arbetsgivare

 HME (hållbart medarbetarengagemang), index. Mäts vartannat år via medarbetarenkäten.

(Övergripande)

 JÄMIX (Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex). Mäts årligen. (Övergripande)

 Sjukfrånvaro, %. (Övergripande)

 Personalomsättning, extern, %. (Övergripande) Finansiell status

 Soliditet, %. (Övergripande)

 Årets resultat, % av skatteintäkter (exkl reavinster). (Övergripande)

 Upplåning för egen räkning, mdkr. (Övergripande) Effektivitet och styrning

 Prognossäkerhet. (Övergripande)

 Personalpolicyn

(14)

4. Budget för Sollentuna kommun

Budgeten för Sollentuna kommun bygger till stor del på den struktur och det upplägg som är gällande när arbetet med budgeten utförs och vid tidpunkten för denna sammanställning. Det finns beslut tagna av kommunfullmäktige att omstrukturera fastighetsägandet inom kommunens koncern. Således har bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB bildats som har till ändamål att tillhandahålla lokaler för Sollentuna kommun. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Sollentuna kommun äga, förvärva, förvalta, försälja, bebygga eller med tomträtt uppföra och tillhandahålla kommersiella lokaler, lokaler för kommunala verksamheter såsom administration förskolor, skolor, särskilda boenden, idrotts- och kulturanläggningar samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Det innebär att de verksamhetsfastigheter som ägs av Sollentunahem AB samt kommunen kommer att överföras till Sollentuna kommunfastigheter AB. När överföringen av fastigheter är verkställd innebär det framför allt att delar av den budgeterade balansräkningen och stora delar av investeringsbudgeten kommer att flyttas till Sollentuna Kommunfastigheter AB.

5. Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för Sollentuna kommuns samtliga nämnder. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat.

Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå. Sollentuna eftersträvar en högre resultatnivå som en följd av höga

investeringsnivåer. Ett högre resultat skapar förutsättningar för en hög grad av självfinansiering av investeringarna. Den valda nivån räcker dock inte till full självfinansiering varför kompletterade finansiering måste till.

Resultatbudget exklusive reavinster 2018, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Verksamhetens intäkter 867,0 1 034,3 952,0

Verksamhetens kostnader -4 394,0 -4 625,3 -4 646,8

Avskrivningar -147,0 -157,2 -193,4

Verksamhetens nettokostnader -3 707,4 -3 790,2 -3 991,1

Skatteintäkter 3 771,0 3 891,0 4 018,0

Generella statsbidrag och utjämning -65,0 -72,0 -49,0

Finansiella intäkter 33,7 36,8 35,1

Finansiella kostnader -9,5 -13,6 -18,3

Årets resultat 28,4 52,0

54.0

Kommenterad [1]:

Justera Budget 2017. Ta bort Plan 2018 och Plan 2019

(15)

5.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning I tabellen avseende skatteintäkter och statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är

skatteintäkter baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2017-04-27.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst-utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet.

Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen. Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio- ekonomi samt geografi. I Budget för 2018 ingår ingen prognostiserad kompensation för s.k.

eftersläpningseffekter. Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 855 invånare per 2017-11-01 vilket motsvarar en ökning på 967 personer jämfört med 2016-11-01 vilket i sin tur skulle innebär en eftersläpningseffekt på 5,4 mkr. Anledningen till att inte inkludera eftersläpningseffekten är den svaga befolkningsutvecklingen under perioden 2016-11-01 till 2017- 03-31, preliminärt cirka +200 personer.

Vidare anpassas kommunens utfall till den förändrad kommunalekonomiska utjämningen via ett införandebidrag. Införandebidraget minskar med cirka 35 miljoner årligen. Staten har inte aviserat några stora generella tillskott för perioden 2018-2020. Detta tillsammans med kostnaden för systemet för kommunalekonomisk utjämning växer i takt med skatteunderlag och demografi genererar en ökad regleringspost under perioden.

Statsbidrag för välfärdssatsningar

Regeringen beslutade våren 2016 om en preliminär fördelning mellan kommuner respektive landsting av de tidigare aviserade 10 miljarderna för välfärdsinvesteringar och arbetstillfällen.

Statsbidraget fördels dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Medlen ingår som en del i skatteintäkterna. I Skatte- och

bidragsmodellen från SKL ingår de medel som fördelas enligt invånarantal och den del som fördelas enligt flyktingvariabler ligger på raden ”Del av välfärdsmiljarder” i tabellen på föregående sida. Den preliminära fördelningen för Sollentuna kommun innebär 37,3 mkr år 2018. För åren 2019 och 2020 uppgår beloppen till 40,9 mkr respektive 44,4 mkr.

(16)

Skatteintäkter, generella stasbidrag och utjämning 2018-2020, miljoner kronor

5.2 Finansiella poster

De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer upplåning att genomföras. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering.

Den finansiella budgeten bygger på den framtida koncernstrukturen där Sollentunahems och kommunens verksamhetsfastigheter flyttats till bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB. Således ges aktieutdelning från koncernmodern Stadshus AB.

2018 2019 2020

Kommunalskatt 3 748,7 3 874,7 4 009,7

Del av välfärdsmiljarder 22,4 16,0 9,6

Summa skatteintäkter 3 771,1 3 890,7 4 019,3

Kommunal fastighetsavgift 112,1 115,0 118,1

Inkomstutjämning -360,4 -343,3 -319,5

Kostnadsutjämning 221,1 208,3 212,4

varav eftersläpning 0,0 14,2 16,0

Regleringsbidrag/-avgift -13,2 -19,7 -27,7

Införandebidrag 6,9 0,0 0,0

LSS-utjämning -31,4 -32,0 -32,7

Summa statsbidrag och utjämning -177,0 -186,7 -167,5 Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3 706,2 3 819,0 3 969,9

(17)

Finansiella intäkter och kostnader 2017, miljoner kronor

2018 2019 2020

Ränteintäkter och andra utdelningar 1,0 1,0 1,0

Borgensavgifter 0,8 0,8 0,8

Ränteintäkter koncern 7,0 7,1 7,3

Aktieutdelning 25,0 28,0 26,0

varav

Stadshus AB 25,0 28,0 26,0

Summa finansiella intäkter 33,7 36,8 35,1

Räntekostnader 6,0 10,1 14,8

Ränta pensionsskuld 3,0 3,0 3,0

Övriga kostnader 0,5 0,5 0,5

Inlåningsavgift 0,0 0,0 0,0

Summa finansiella kostnader 9,5 13,6 18,3

(18)

6. Balansbudget

Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.

Tillgångar ökar i takt med att kommunen investerar i lokaler, anläggningar och infrastruktur samt minskar i takt med avskrivningarna. Det egna kapitalet ökar med årets resultat. Upplåning ökar de långfristiga skulderna.

Balansbudget 2018-2020, miljoner kronor

I balansbudgeten har ingen hänsyn tagits till att betydande delar av anläggningstillgångarna, d.v.s.

verksamhetsfastigheter, i och med omstruktureringen av fastighetsägandet, flyttas över till bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB. Det i sin tur får till följd att investeringar i fastigheter kommer att utföras av Sollentuna Kommunfastigheter AB och således kommer delar av de långfristiga skulderna uppstå i bolaget.

2018 2019 2020

Tillgångar

Anläggningstillgångar 5 947 6 773 7 384

Omsättningstillgångar 850 915 1 045

Summa tillgångar 6 797 7 688 8 429

Eget kapital avsättningar och skulder

Eget kapital 4 522 4 616 4 714

Avsättningar 326 346 359

Långfristiga skulder 1 211 1 989 2 619

Kortfristiga skulder 738 738 738

Summa eget kapital, avsättningar och eget kapital 6 797 7 688 8 429

(19)

7. Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen. Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande

verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna.

Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten, försäljning av fastigheter och genom upplåning.

Kassaflödesanalys 2017, miljoner kronor

2018 2019 2020

Den löpande verksamheten 203 251 291

Investeringsverksamhet -918 -1 005 -796

Exploatering mark netto -214 -24 -125

Försäljning anläggningstillgångar 357 0 0

Nettoupplåning 572 777 630

Årets kassaflöde 0 0 0

Likvida medel vid årets början 200 200 200

Likvida medel vid årets slut 200 200 200

(20)

8. Finansiering

8.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2016 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,52 respektive 20,75.

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 20 miljoner kronor.

Kommunal skattesats 2017, kronor

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,75 18,49 18,12

Landsting 11,36 12,08 12,08

Summa 32,11 30,57 30,20

9. Utdelning från kommunala bolag

Från och med räkenskapsår 2018 kommer utdelningen från de kommunala bolagen ske via Stadshus AB vilket är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. För år 2018 budgeteras en utdelning på 25 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. De två kommande åren 2019 och 2020 beräknas utdelningen till 28 respektive 26 miljoner kronor. Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.

10. Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har två finansiella mål för budget 2018. Dessa är:

att kommunen ska uppvisa ett resultat med positivt resultat, d v s där intäkterna är större än kostnaderna.

att kommunen ska god ekonomisk hushållning av sina tillgångar. Det innebär t ex att kommunen ska underhålla sina fastigheter och anläggningar.

Kommunen har i utgångsläget en stark finansiell ställning. Ett antal år med goda resultat har möjliggjort en stabil utveckling av soliditeten.

Kommunen planerar nu för stora investeringar för att klara kommunens framtida åtaganden till följd av kommunens befolkningstillväxt och behov att hantera uppbyggt investeringsbehov i befintliga fastigheter och anläggningar.

(21)

11. Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader för 2018. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2018, miljoner kronor

Budget 2018

Plan 2019

Plan 2020

Kommunstyrelsen -183,6 -184,1 -174,5

Barn- och ungdomsnämnden -1634,5 -1650,4 -1658,9

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -363,4 -380,1 -397,6

Vård- och omsorgsnämnden -950,8 -965,1 -991,1

Socialnämnden -277,2 -272,1 -272,1

Kultur- och fritidsnämnden -148,0 -150,4 -150,4

Miljö- och byggnadsnämnden -24,1 -24,1 -24,1

Trafik- och fastighetsnämnden -63,4 -72,5 -105,5

Överförmyndarnämnden -5,9 -5,9 -5,9

Summa -3650,9 -3704,7 -3780,1

Pensionskostnader -99,5 -101,5 -103,5

Avgår internränta 50,0 57,0 60,0

Kommungemensamma poster* -7,0 -41,5 -108,0

Totalt -3707,4 -3790,7 -3931,6

*) Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv 0 -31,5 -88,0

KS oförutsedda, ospecificerade

medel/osäkerhetsfaktorer -7,0 -10,0 -20,0

(22)

11.1 Kommunstyrelsens oförutsedda

Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel för perioden 2018-2020 avsatts i en kategori, ospecificerade. De bundna oförutsedda medlen har återförts till budgetramen för respektive nämnd. Endast de ospecificerade medlen ligger kvar och är således inte avsedda för specifika nämnder. Medlen kan löpande fördelas av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.

Kommunstyrelsens oförutsedda 2018-2020, tusental kronor

KS-oförutsedda Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Ospecificerade medel 7,0 -10,0 -20,0

Summa KS-oförutsedda 7,0 -10,0 -20,0

(23)

12. Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera.

En fördröjningsfaktor har lagts till för åren 2018 och 2019 motsvarande 15 respektive 5 procent.

Investeringsbudget per nämnd 2018-2020, miljoner kronor

2018 2019 2020

Kommunstyrelsen -2,2 -2,2 -2,2

Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0 -8,0

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden -1,4 -1,4 -1,4

Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -3,7 -3,7

Socialnämnden -0,5 -0,5 -0,5

Kultur- och fritidsnämnden -1,7 -1,7 -1,7

Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0 -2,0

Trafik- och fastighetsnämnden -933,0 -1 013,5 -651,5

Delsumma -952,2 -1 033,0 -671,0

Exploatering exklusive markförsäljning -213,8 -24,4 -125,2

Summa -1 166,3 -1 057,4 -796,2

Avgår fördröjning investeringar 162,0 52,9 0,0

TOTALT -1 004,3 -1 004,6 -796,2

(24)

13.1 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2018 samt de förändringar av 2017 års budgetram som föreslås. I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. Uppdragen ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2017.

Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder.

(25)

13.1 Kommunstyrelsen

Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till

fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter,

kommunövergripande utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden. Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är

kommunledningskontoret.

Socialdemokraternas prioriteringar

Vi föreslår att en ny tjänst som byggsamordnare inrättas. Byggsamordnaren ska förhandla och föra dialog med byggherrar och markägare för att få fler bostäder byggda i Sollentuna. I dag finns det detaljplaner antagna för över 2000 bostäder som ännu inte byggts, många av dem kan förverkligas i närtid. Det handlar också om att ytterligare utveckla samarbetsformerna mellan kommunen och AB Sollentunahem. För det tredje ska byggsamordnaren genomföra en gluggutredning för att hitta ytterligare mark att bygga på. Även om beslut finns om samordning mellan ansvariga nämnder och Sollentunahem för att öka Sollentunahems byggande ser vi ändå ett behov av en byggsamordnare och avsätter 700 tkr för inrättandet av tjänsten. Vi har tidigare i en motion föreslagit att en bostadskommission ska inrättas bl a för att jobba med hur Sollentuna kommun kan få del av de statliga pengar som avsatts för att öka bostadsbyggandet.

Vi satsar också 100 000 för att göra en jämställdhetskartläggning i kommunen för att belysa och skapa förutsättningar för ett intensifierat arbete med jämställdhet i kommunen.

Ny lagstiftning trädde ikraft 1 januari 2017 gällande nytt regelverk om upphandling. Ändringarna är omfattande och kommer påverka Sollentuna kommuns upphandlingsarbete framöver. Det väntas även ytterligare förändringar med nya regler kring sociala krav, främst avseende kollektivavtal, då det idag helt saknas resurser och kompetens för att kunna ta sådan hänsyn. Vi initierar också ett arbete för att inom fem år få utmärkelsen Superkommun.

Kommunstyrelsen Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -171,5 -183,6 -184,1 -174,5

Investeringslimit, mkr -5,2 -2,2 -2,2 -2,2

(26)

Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

• Se över kommunens bilinnehav och möjlighet för samordning.

• Verka för alternativ till att det byggs ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna

• Inleda förhandlingar med landstinget och trafikverket om att öppna en sydlig entré vid Helenelunds station

• Redovisa genom en gluggutredning markområden i kommunen som skulle kunna bebyggas

• Utreda vilka parametrar Sollentuna kommun behöver förbättra för att inom fem år kunna bli årets Superkommun.

• Komma med förslag på konkreta åtgärder för att minska sjukskrivningarna hos framför allt kvinnor.

(27)

13.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

Budget 2016

Budget 2017

Inkomster 79 737 264 028

Utgifter -366 024 -338 753

Netto -286 287 -74 725

Allmänt

Stadsbyggnadsavdelningen arbetar med den fysiska planeringen i kommunen och med större exploateringsprojekt. Exploatering innebär en förändring eller förädling av markanvändning, från obebyggd till bebyggd eller genom omvandling i områden där pågående verksamhet har blivit otidsenlig eller där starka samhällsintressen tar över. En nyexploatering föregås normalt av planläggning och följs sedan av ett genomförande.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsavstånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

Budget 2018 samt investeringsplan 2018–2019

Exploateringsbudgeten indelas i mark och övrigt. Med mark avses sådan mark där syftet är att förädla och därefter sälja den vidare. Med övrigt avses främst gator och parker där kommunen efter färdigställande behåller investeringen.

I budget 2018 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjö Torg och Frestavägen. Restaureringen av Väsjön (sjön) påbörjades under 2017 och fortsätter under 2018. Markförsäljningar inom etappen Södersätra kommer att generera inkomster under 2018, etappen Norr om Ribbingsväg under 2019 och etappen Väsjön Södra under 2019.

Under 2018 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.

Stora genomföranden som planeras till 2018 är till exempel kvarteret Tabellen, och Helenelunds centrum. För kvarteret Tabellen planeras för upprustning av cykelvägar och parken.

Markinkomster som prognosticeras till 2018 avser främst Tårpilen och Staven.

Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Målsättningen för Väsjö-projektet är att budgeten ska balansera över tid.

(28)

Exploateringsbudget per projekt

Budget 2017

Inkomster 264 028

Utgifter -338 753

Netto -74 725

varav:

Väsjön Inkomster 128 668

Utgifter -259 754

Netto -131 086

Tidskriften Inkomster 0

Utgifter -22 000

Netto -22 000

Helenelund 6:2 Inkomster 100

Utgifter -300

Netto -200

Tårpilen och Taptot Inkomster 41 700

Utgifter -9 250

Netto 32 450

Tabellen Inkomster 47 700

Utgifter -17 950

Netto 29 750

Kronåsen Inkomster 10 070

Utgifter -2 359

Netto 7 711

(29)

Övriga projekt Inkomster 35 790

Utgifter -27 140

Netto 8 650

Inkomster exklusive markförsäljning 141 738

Utgifter exklusive mark -329 414

Netto -187 676

(30)

13.3 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar.

Socialdemokratiska prioriteringar

Vi väljer att höja lönerna för lärare, förskolelärare, barnskötare och annan undervisande personal i grundskola, förskola, särskola, fritidshem och modersmål som senaste åren halkat efter i

löneutvecklingen. För detta riktar vi 4 mkr. Vi räknar också upp checken till förskolan med ytterligare 5,4 miljoner för att nå en total uppräkning på över 3%.

Utöver dessa satsningar menar vi också att söka statsbidrag för att kunna erbjuda Sollentunas elever läxhjälp.

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2018 har räknasts upp med totalt 54,5 miljoner kronor netto inklusive volymer.

• Redovisa hur skolor erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov

• Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet

• Redovisa ett nytt sätt att fördela resurser till förskolor och skolor som strävar efter att ge en likvärdighetsgaranti till alla elever och barn

• Ta fram en handlingsplan för hur förvaltningen i samarbete med rektorerna ska jobba systematiskt med för att öka kunskapen och arbetet med genus

• Redovisa hur en jämlik studie- och yrkesvägledning utformas och säkerställas i syfte att undvika avhopp högre upp i utbildningskedjan

Barn- och ungdomsnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -1 580,0 -1 634,5 -1 650,4 -1 658,9

(31)

13.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Nämnden har även ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

Vi avsätter 2 mkr för att Sollentuna ska kunna erbjuda 1000 sommarjobb sommaren 2018 i kommunens egen regi, i de kommunala bolagen eller hos andra arbetsgivare. Med detta får vi en riktig sommarjobbsgaranti. Pengarna ska användas till både löner till sommarjobbarna och förmedlingsverksamhet och stöd i jobbsökande.

Med bakgrund av en ökad ohälsa bland unga satsar vi totalt 0,9 mkr på två olika insatser för att stärka elevhälsan och elevstödet.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknats upp med 31,3 miljoner kronor netto.

• Redovisa hur Rudbecksskolan erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov.

• Fortsätt utveckla studie- och yrkesvägledningen och ta fram en handlingsplan för att den ska komma fler elever till gagn.

• Ta fram plan för införandet av vård- och omsorgsprogram på Rudbecksskolan.

Utbildnings- och Budget Budget Plan Plan

arbetsmarknadsnämnden 2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -332,1 -363,4 -380,1 -397,6

(32)

13.5 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

Vi avsätter 7 mkr till höjd hemtjänstsersättning till utförarna. Det motsvarar en uppräkning med cirka 5 %. I dag lämnar utförare Sollentuna p g a svårighet att få lönsamhet. Detta drabbar inte minst vår egen utförare AB SOLOM. De utförare som blir kvar är i vissa fall små och i några fall har de inte gällande kollektivavtal och konkurrerar inte med samma villkor som andra utförare.

Vård- och omsorgsnämnden beslutade under 2016 i inskränkningar i den tid som enskilda biståndsbedöms till. Redan innan dessa beviljade Sollentuna äldre färre timmar än länsgenomsnittet.

Den största satsningen 9 mkr till nämndens budget är en satsning för att säkerställa att vård- och omsorgsnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknats upp med 53,1 miljoner kronor netto.

• Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS och äldreomsorg.

• Redovisa hur utbildningsnivån ser ut för personalen inom äldre- och handikappomsorg och vilka insatser som gjorts för att höja utbildningsnivån

• Genomföra nödvändiga revideringar i riktlinjer för biståndsbedömning så att personer över 85 år garanteras en plats på äldreboende om de så önskar

• Redovisa en behovsutredning av ytterligare boendeplatser inom LSS-, demens- och mellanboenden

• Redovisa om anhörigstödet är ändamålsenligt och ger de anhöriga relevant stöd

• Redovisa hur ett demensteam ska byggas upp

• Redovisa hur utförarna arbetar med kompetensutveckling kring demens

Vård- och omsorgsnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -897,7 -950,8 -965,1 -991,1

(33)

13.6 Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens

konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flykting- och invandrarverksamhet.

Vi avsätter totalt 4,3 mkr extra till socialnämndens budget för att säkerställa att socialnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning. En del av detta, 2 mkr, ska ses som en volymuppräkning, liknande de uppräkningar som sker i andra nämnder vars kostnader till stor del är beroende av befolkningsförändringar.

Vi menar också att nå en Besparing på 3 mkr genom att ta hem externa placeringar till det egna lägenhetsbeståndet

Socialnämndens budgetram har räknats upp med 9,3 miljoner kronor netto.

• Se över hur den förebyggande verksamheten kan utvecklas för att bli mer effektiv och uppnå bättre resultat. och redovisa en handlingsplan för detta

• Redovisa möjligheterna att etablera ytterligare ett ”utredningshus” i syfte att förkorta utredningstider och minska kostnaderna

• Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018.

• Ta fram en handlingsplan för att säkra personalförsörjningen i framtiden

Socialnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -268,1 -277,4 -272,1 -272,1

(34)

13.7 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism,

lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt handikapporganisationer.

Sollentuna har en av landets största fotbollsklubbar i kommunen. Vi föreslår därför en fortsatt långsiktigt fotbollssatsning och avsätter pengar i trafik- och fastighetsnämndens investeringsbudget för detta Vi gör också en satsning i samma investeringsbudget på övriga idrottshallar då behovet av dessa varit eftersatt en längre tid

Kulturskolan är en uppskattad verksamhet. I dag får inte alla barn plats och avgifterna är höga. Vi avsätter 2 mkr för att bereda fler barn plats och för att långsiktigt sänka avgifterna.

Vidare satsar Socialdemokraterna närmare 1 mkr på en satsning på kultur för yngre barn på kommunens bibliotek, detta för att fler små barn, och deras föräldrar på ett tillgängligt sätt ska kunna ta del av kultur.

Nämndens budgetram 2016 utökas med 3,6 miljoner kronor netto.

• Redovisa en handlingsplan för hur kulturskolan ska kunna ta emot fler elever i fler åldrar och på så sätt bli en bra mötesplats för människor i kommunen

• Redovisa en handlingsplan för hur Arena Satelliten kan bli en mötesplats för en större del av Sollentunas invånare och civilsamhället

• Redovisa en plan för skapa fler fotbollsplaner som kan användas hela året

• Redovisa plats för en 11 manna fotbollsplan i Silverdal

Kultur- och fritidsnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -144,4 -148,0 -150,4 -150,4

(35)

13.8 Miljö – och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för: tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och

livsmedelsområdet, bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet, mät- och kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.

Vi ser att det är viktigt att satsa på att digitalisera arkiv och handlingar, något vi lägger 0,5 mkr på i vår budget.

En mindre men viktig satsning är också att få till stånd en miljöbarometer, till en kostnad av 0,1 mkr.

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram tillförs 2 miljoner kronor netto.

• Ta fram en handlingsplan för hur kommunen ska genomföra informationsinsatser inom nämndens bevakningsområde.

• Utveckla tjänster på webben för att gör det enklare för invånarna att göra miljösmarta val vid till exempel bygglovsansökningar

Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -22,1 -24,1 -24,1 -24,1

(36)

13.9 Trafik – och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens mark, inklusive naturreservat, och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens lokaler och anläggningar inkluderande tecknande av hyresavtal.

Det finns i nuläget en osäkerhet exakt hur trafik- och fastighetsnämndens ansvar ser ut under 2018 då beslut ännu inte är fattat kring gränsdragningen mellan trafik- och fastighetsnämnden och det nyskapade kommunala fastighetsbolaget.

Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller anspråkstagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt. Idag ges helt enkelt inte ekonomiska resurser att hålla skötseln av dessa områden på en godtagbar nivå. Vi ser ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen och avsätter 3,3 miljoner för detta.

Trafik- och fastighetsnämndens budgetram har räknats upp med 7 miljoner kronor netto.

• Redovisa utredning av behov av offentliga omklädningsrum och toaletter vid motionsområden

Trafik- och fastighetsnämnden Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -56,4 -63,4 -72,5 -105,5

Investeringslimit, mkr -830,0 -847,0 -1 013,5 -651,5

(37)

Investeringsbudget 2017, mkr

Budge t

2017

Investeringar i verksamhetsfastigheter

Barn- och ungdomsnämnden 382,3

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 20,0

Vård- och omsorgsnämnden 28,0

Socialnämnden 59,0

Summa verksamhetsfastigheter 489,3

Investeringar i anläggningar

Kultur- och fritidsnämnden 169,8

Summa anläggningar 169,8

Fastighetsägarinvesteringar

Hyresgästanpassningar 10,0

Miljömässigt byggande 20,0

Myndighetskrav 30,0

Reinvesteringar 80,0

Övrigt 6,0

Summa fastigheterinvesteringar 146,0

Investeringar gata/ park/ trafik

Trafik 20,0

Cykel- och gångvägar 51,0

Övrigt gata och park 36,0

Summa gata och park 107,0

Summa investeringar trafik- och fastighetsnämnden 912,0 Investeringar i fastighet

Investeringsbudgeten för fastigheter baseras dels på kommunens lokalförsörjningsplan som utgår från respektive nämnds identifierade lokalbehov, dels på fastighetsägarinitierade investeringar som är inom normal fastighetsförvaltning och dels utifrån nuvarande status kring pågående projekt.

För barn- och ungdomsnämnden planeras ett antal skolor och förskolor, där bl.a. Skälbyskolan och en förskola i Tureberg färdigställs under 2018. Töjnaskolan och Tegelhagens skola är beslutade för genomförande.

(38)

För kultur- och fritidsnämnden planeras det bl.a. för ett sjösportcenter vid Norrviken, nya idrottshallar i samband med ny- och ombyggnad av skolor, investeringar i befintliga anläggningar samt för nya aktivitetsytor.

För vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden planeras och utreds förutsättningar att skapa nya gruppboenden.

För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden planeras det för ökad kapacitet för gymnasiet.

En stor del av fastighetsinvesteringarna avser fastighetsägarinitierade investeringar, dessa omfattar:

- Hyresgästanpassningar, av nämnderna/hyresgästerna initierade förändringar i byggnad till följd av verksamhetsförändringar.

- Reinvesteringar i befintliga byggnader som inte hanteras inom ramen för normalt planerat underhåll.

- Investeringar i byggnader för lägre energiförbrukning eller andra investeringar för ökad miljöhänsyn.

- Investeringar i byggnader till följd av myndighetskrav, bättre säkerhet eller arbetsmiljö Investeringar i gata/park/trafik

Investeringsbudgeten innehåller medel för bl.a. trafiksäkerhetsåtgärder, säkra skolvägar, det s.k. 30- direktivet, handikappanpassningar och parkeringar för befintliga gator/vägar.

För 2018 ingår extra medel för satsning på gång- och cykelvägar.

I övrigt ingår även specialdestinerade medel för renovering av broar och förbättring av belysning i främst parker.

(39)

13.10 Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden Budget

2016

Budget 2017

Nettoanslag -5 767 -5 882

Investeringslimit 0 0

I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning samt efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser. Överförmyndarnämnden är gemensam mellan kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent.

Nämndens budgetram har utökats (0,05 mkr).

Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

 Några uppdrag har inte fastställts.