Utvecklingen i Alingsås kommun år
2010 samt prognoser t o m år 2019
1. Sammanfattning; Efter regn kommer sol ...1
2 Allmänt...3
3 Utvecklingen till och med 2010 ...4
4 Folkmängden 2011-2019 i kommunen ...12
5 Bostadsbyggande...17
6 Förvärvsarbete och näringsliv ...19
7 Arbetspendling ...21
8 Förskolebarn och skolbarn...23
9 Vård- och äldreomsorg ...25
Bilaga 1:1 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt trendprognos 2011-2019... 26
Bilaga 1:2 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt målprognos 2011-2019... 26
Bilaga 1:3 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse 2011-2019... 27
Bilaga 1:4 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling enligt bostadsprogrammet 2011-2019 ... 27
Bilaga 2 Prognos färdigställda bostäder enligt bostadsplaneringen 2011-2019 ... 28
Bilaga 3:1 Folkmängd i femårsklasser i planeringsområden 2010 samt trendprognos 2011-2014... 29
111Centrum……….. 112 Nolby ... 29
113 Noltorp………... 114 Sörhaga... 29
115 Stadsskogen………116 Rosendahl ... 30
117 Ängabo……….. 211 Västra Bodarna ... 30
212 Hemsjö-Ingared………. 213 Hemsjö landsbygd ... 31
220 Ödenäs………311 St. Mellby tätort... 31
312 St. Mellby landsbygd………. 320 Magra ... 32
331 V Långared……… 332 Ö Långared ... 32
341 Sollebrunn……….. 342 Gräfsnäs... 33
343 Erska landsbygd……….. ... 34
Bilaga 3:2 Folkmängd i femårsklasser i planeringsområden 2010 samt målprognos 2011- 2014 ... 35
111Centrum……….. 112 Nolby ... 35
113 Noltorp………114 Sörhaga ... 35
115 Stadsskogen………116 Rosendahl ... 36
117 Ängabo………211 Västra Bodarna ... 36
212 Hemsjö-Ingared……….. 213 Hemsjö landsbygd ... 37
220 Ödenäs………311 St. Mellby tätort... 37
312 St. Mellby landsbygd………. 320 Magra ... 38
331 V Långared………. 332 Ö Långared ... 38
341 Sollebrunn……… 342 Gräfsnäs ... 39
43 Erska landsbygd………Nybygge ospec. norra kommun ... 39
Nybygge ospec. södra kommun……… Nybygge ospec. Alingsås tätort... 40
Bilaga 4:1 Antal barn och ungdomar 1-19 år i ettårsklasser, Trendprognos... 40
Bilaga 4:2 Antal barn och ungdomar 1-19 år i ettårsklasser, Målprognos ... 41
Bilaga 5:1 Antal barn i ålder 0-6 år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i förskoleområden 2011-2014... 42
Bilaga 5:2 Antal barn i ålder 6-13 år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i skolupptagningsområden 2011-2014... 44
Bilaga 5:3 Antal barn i ålder 12-16 år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i skolupptagningsområden, årskurs 7-9, 2011-2014 ... 48
Bilaga 6:1 Antal personer 20 år och äldre år 2010 och i trendprognos 2011-2014 ... 49
Bilaga 6:2 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010 och i trendprognos 2010- 2013 ... 49
Bilaga 6:3 Antal personer 20 år och äldre år 2010 och i målprognos 2011-2014... 50
Bilaga 6:4 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010, samt målprognos 2011-2014 ... 50
Bilaga 6:5 Folkmängd 20 år och äldre 2010 och trendprognos 2011-2014 inom vård- och äldreomsorg, på kommundelar ... 51
Södra kommunen, Hemsjö-Ingared………... 51
Norra kommunen, Bjärke………... 51
Alingsås………... 52
Bilaga 6:6 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010 och trendprognos 2011-2014... 52
Södra kommunen, Hemsjö-Ingared………... 52
Norra kommunen, Bjärke………... 53
Alingsås……….. ... 53
Bilaga 6:7 Folkmängd 20 år och äldre 2010 och målprognos 2011-2014 inom vård- och äldreomsorg, på kommundelar ... 54
Södra kommunen, Hemsjö-Ingared………... 54
Norra kommunen, Bjärke………... 54
Alingsås………. ... 55
Bilaga 6:8 Omsorgstagare inom vård- och omsorg 2010 och målprognos 2011-2014 ... 55
Södra kommunen, Hemsjö-Ingared………... 55
Norra kommunen, Bjärke………... 56
Alingsås……… ... 56
Bilaga 7: Kartor med områdesindelningar efter nyckelkoder ... 57
Alingsås kommundel………... 57
Bjärke kommundel……….. ... 58
Hemsjö kommundel……….. ... 59
1. Sammanfattning; Efter regn kommer sol
Befolkningsprognoser är värdefulla nyckeltal för planeringen och är betydande faktor i kommunens omvärldsbevakning. Fördelningen av pengar och personal utgår från statistik och prognoser över befolkningen. I Alingsås nya styrmodell kommer volymförändringar till följd av demografi att justeras centralt. Det innebär att befolkningsstatistiken blir ett viktigt instru- ment för resursfördelningen. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbetet i den nya styrmodellen.
De förändringar som uppstår i befolkningsstrukturen har inverkan på boende, sysselsätt- ningen, arbetspendlingen, de kommunala verksamheterna och på ekonomin. Samhällsutveck- lingen med utgångspunkt från prognoserna beskrivs i kapitlen 5-11. Visionen analyseras i målprognosen (42 000 invånare år 2019), som jämförs med trendprognosen. Trendprognosen följer i princip gällande samhällsutveckling. Utvecklingen mellan prognoserna ser olika ut, vilket till stor del beror på hur många inflyttningsklara bostäder som antas finnas varje år.
Kommunen kan påverka utvecklingen genom arbetstillfällen och bostadsbyggande. Folk- mängden i trendprognosen visar på 40 270 invånare år 2019. I målprognosen blir det framförallt fler i förvärvsarbetande ålder och fler förskole- och skolbarn. Trendprognosen visar på en minskning av personer i förvärvsarbetande ålder, med ca -280.
Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås kommun har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har ökat kraftigt. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad.
Högkonjunkturen gynnar utvecklingen t o m år 2014 och fler kommer i arbete. Enligt mål- prognosen behöver kommunen satsa lägst på 800 nya arbetstillfällen för att minska arbets- lösheten och uppnå en god sysselsättning i kommunen. Befolkningsstrukturen visar att andelen i förvärvsarbetande ålder minskar. Det är inte heller realistiskt att planera för att den ska bibehållas. I princip förutsätter det en fördubbling av folkmängden till år 2019.
Prognos inflyttningsklara bostäder är beräknade så att målprognosen ska bli 42 000 invånare år 2019. Behovet blir 1 200 bostäder. En fortsatt utveckling enligt trendprognosen kan bo- stadsbyggandet vara på en låg nivå. Omflyttningar och att det föds många barn påverkar på utvecklingen. Skulle det vara en fortlöpande trend, så finns det förutsättningar för en högre befolkningstillväxt än vad trendprognosen visar, om samhällsutvecklingen i övrigt blir gynn- sam. Antalet bostäder som behöver byggas för att uppnå 42 000 invånare påverkas av hur flyttningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är in- flyttningen till befintlig bebyggelse hög, särskilt till norra kommunen, Ängabo och Hemsjö- Ingared med tillhörande landsbygd. Unga familjer flyttar ut på landet och det är främst där
som barnafödandet är högt. Trots det är antalet födda barn flest i Alingsås tätort. På landsbyg- den ökar kraven på samhällsservice och kollektivtrafik.
Äldre över 65 år är mest intresserade av bostadsrättslägenheter, följt av hyresrätter. Barnfa- miljer vill helst bo i småhus med eget ägande, men som andra alternativ kommer bostadsrätter med småhus. Analysen kan användas för att diskutera vilka boendeformer som man har behov för att planera i områdena, beroende på befolkningssammansättning, service, skola och omsorg.
Planeringen av bostäder påverkar skola och omsorg för barn och ungdomar väsentligt. I be- fintligt bostadsbestånd förblir antalet barn 1-6 år oförändrat t.o.m. år 2014 och ökar med 20- tal tom år 2019. Grundskolebarnen ökar med ca 200 resp.500. Om den planerade byggnatio- nen genomförs enligt målprognosen, ökar antalet barn i åldern 1-15 år med 1 020 t o m år 2019. Gymnasieeleverna fortsätter att bli färre, -245. Bostadsplaneringen behöver överens- stämma med befolkningsförändringarna i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsammans med skola och barnomsorg.
Befolkningens medelålder fortsätter att öka. Männens medelålder är nu ca 40 och kvinnornas är ca 43 år. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla, färre i förvärvs- arbetande ålder och att försörjningsbördan blir tyngre. Omsorgsbehovet för gamla ökar med ca 170 platser i målprognosen och med ca120 platser i trendprognosen till år 2019.
Födelsenettot har varit positivt sedan år 2004 och antas förbli det för alla prognosår. I
Alingsås föds det fortfarande fler barn/kvinna än i riket. Trenden är att det blir ännu fler barn i förskoleåldern och färre gymnasieungdomar, eftersom födelsetalen under 1990-talet var låga.
Enligt trendprognosen kommer befolkningstillväxten bli ca 0,7 % varje år t o m år 2019. För att uppfylla målprognosen behöver tillväxten bli ca 1,2 % årligen.
2 Allmänt
Denna sammanställning innehåller en beskrivning av hur befolkningsstrukturen har förändrats t o m år 2010 och en befolkningsprognos med sikte på år 2019. Befolkningsförändringarna under de tre sista åren påverkar delvis underlaget till befolkningsprognosen för kommunen totalt och för kommunens delområden.
Befolkningen förändras genom dödsfall, födslar, inflyttning och utflyttning1. Ett antagande görs om de fyra förändringsfaktorerna. Kohortmodellen används, som innebär att åldersklas- serna uppräknas med ett år i taget. Beräkningen av antalet födda sker med hjälp av åldersspe- cifika fruktsamhetstal för kvinnor. Fruktsamheten anger antalet födda barn per kvinnor i resp.
ettårsklass. Mängden födda beror både på nivån på fruktsamheten och antalet kvinnor och deras fördelning i intervallet 15-47 år. Därtill tillkommer en bedömning av antalet färdig- ställda bostäder.
Olika scenarier för utvecklingen redovisas i materialet. En trend- och en målprognos2 redovi- sas med sikte på år 2019. Målprognosen har målet att uppnå 42 000 invånare år 2019. I del- områdesprognoserna tas hänsyn i varje område till bebyggelsens ålder och struktur, dvs. vilka som bor där, boendetäthet, åldersrelaterad in- och utflyttning, födda och döda, samt en pro- gnos om inflyttningsklara bostäder fördelat på bostadstyper. Delområdesprognoserna avstäms med kommuntotalen. Mellan trend- och målprognosen finns skillnader i bostadsbyggande, vilket ger utslag i befolkningsstrukturen. Skillnaderna kan användas för diskussioner och pla- nering av ytterligare insatser för att uppnå befolkningsmålet och förbättra kommunens fram- tida förutsättningar.
I Alingsås nya styrmodell kommer volymförändringar till följd av demografi att justeras cent- ralt. Det innebär att befolkningsstatistiken blir ett viktigt instrument för resursfördelningen. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kal- lade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbe- tet i den nya styrmodellen.
1 Grunddata SCB
2 Både trendprognosen och målprognosen innehåller en analys av nuvarande förhållanden. I trendprognosen ingår en uppskattning av den kommande utvecklingen. Målprognosen tar sikte på år 2019 att bli 42 000 invånare.
3 Utvecklingen till och med 2010
Diagram 1: Befolkning 2000 och 2010
Befolkningens medelålder fortsätter att öka lite varje år. Männens medelålder är nu 40,4 och kvinnor- nas är 42,6. Det kan jämföras med rikets, 40,0 för män och 42,1 år för kvinnorna.
0 100 200 300 400 500 600 700
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100-w
2 000 2 010 Antal
Ålder
Förändringar i medelåldern i kommunens planeringsområden finns i tabell 1. Den höga me- delåldern indikerar att kommunen har många gamla. I Centrum och Nolby har medelåldern minskat, vilket beror utflyttning av äldre +65 år. I Rosendal har medelåldern ökat mest, 1,8 år. I Långared, Sollebrunn, Gräfsnäs och i Erska landsbygd är medelåldern lägst och är under 40 år.
Tabell 1: Medelåldern i planeringsområdena 2000 och 2010
I diagram 1 visas att de största förändringarna har skett bland barn och äldre. Antalet barn i åldern 0-5 år har blivit fler, men däremot har barnen i åldern 7-16 år blivit färre.
Folkmängden i förvärvsarbetande ålder 20-64 år har ökat med 1 465 men utgör en lägre andel av befolkningen än under år 2000, nu 56,2 % mot tidigare 56,3 %. De äldre i åldern 65-79 år har ökat med 1,7 % och personer över 80 år med 1,9 %.
Område 2000 2010
111 Centrum 48,8 48,6
112 Nolby 44,6 44,0
113 Noltorp 44,1 43,4
114 Sörhaga 42,2 43,3
115 Stadsskogen 41,3 42,8
116 Rosendal 40,4 42,2
117 Ängabo 40,3 41,5
211 V Bodarna 40,3 41,3
212 Hemsjö-Ingared 40,2 41,2 213 Hemsjö landsbygd 40,1 40,8
220 Ödenäs 40,0 40,7
311 St Mellby tätort 39,9 40,7 312 St Mellby landsbygd 38,8 40,2
320 Magra 38,4 40,1
331 V Långared 38,2 39,9
332 Ö Långared 38,1 39,8
341 Sollebrunn 37,9 37,6
342 Gräfsnäs 37,4 37,0
343 Erska landsbygd 35,7 36,5
Summa 40,3 41,5
Efter år 2004 har kommunen haft ett födelse- överskott (dvs. fler födda än döda) och an- talet födda barn är ca 441 per år mellan åren 2008-2010. I Alingsås föds fler barn per kvinna än i riket, vilket presenteras i diagram 2. Utvecklingen förutsätts fortsätta under pro- gnosperioden. Antagandet bygger på SCB: s prognos om utvecklingen i riket och att index för fruktsamheten i Alingsås är ca 10 % högre än rikets. Flest barn/kvinna föds det i Erska landsbygd 3,1 och i Sollebrunn och i Nolby föds det lägst, bara 1,6. Generellt är födelsetalen högre på landsbygden än i tätorterna.
Diagram 2: Antal födda/kvinna i planeringsområdena 20109, jämförelse med kommunen totalt och riket
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
Erska landsbygd Magra V Bodarna Ödenäs Hemsjö landsbygd V Långared Hemsjö-Ingared Ö Långared St Mellby landsb Noltorp Stadsskogen Ängabo Sörhaga St Mellby tätort Rosendal Gräfsnäs Centrum Nolby Sollebrunn
Riket
1,9 barn Alingsås kommun 2,1 barn
Diagram 3: Antal barn under 1 år i planeringsområdena år 2010
0 10 20 30 40 50 60
113 No
ltorp
115 Stadsskog
en 117 Ä
ngabo 112 N
olby 111 C
ent rum
116 R osendal
212 H ems
jö-Ingared 211 V
Boda rna
213 H em
sjö lan dsbyg
d
332 Ö Lång
ared
331 V Långar
ed
341 Sollebr unn
312 S t Mel
lby land sbygd
343 Erska lands
byg d
114 S örhaga
320 M agr
a
342 G räfsnäs
220 Öden
äs
311 St Mel lby tät
ort
I diagram 3 framkommer att trots att barnafödandet enligt diagram 2 är högt på landsbygden, så är antalet barn under 1 år flest i Alingsås tätort år 2010. Antalet fertila kvinnor och inflytt- ning har stor betydelse.
I diagram 4 och 5 redovisas in- och utflyttning samt födda och döda för perioden 2000-2010.
-200 -100 0 100 200 300 400 500
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
döda
födda
födelseöverskott Diagram 4: Förändring i antal födda och döda 2000-2010
De åldersspecifika dödsriskerna för både män och kvinnor var lägre än i riket år 2010.
Dödsriskerna var 8
% lägre för männen och 2 % lägre för kvinnorna än i riket.
De förmodas vara oförändrade under prognosperioden.
Under perioden 2000-2010 har antalet in- och utflyttade varierat stort och visar på en stigande trend. Under år 2010 blev in- och utflyttningen 1 847 resp. 1 639 och nettot blev 208 personer, lägre än året innan, se dia- gram 4.
Diagram 5: In- och utflyttning 2000-2010
0 500 1000 1500 2000 2500
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 nettoflyttning
inflyttade
utflyttade
De inflyttade har tidigare främst varit bosatta i Göteborg, Vårgårda och Lerum. Det är också dit som alingsåsare flyttar mest. Det blir ett positivt netto av flyttningarna med 167 personer från dessa kommuner.
Diagram 6 visar relationen flytt- ningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet, som alingsåsare har mest flyttningsrelationer med. Den 31 december 2009 var folkmängden i Alingsås kommun 37 796 invånare, vilket innebär att befolkningsökningen var, 0,7 %.
Diagram 6: In- och utflyttning 2000-2010 i 5-årsklasser
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-
Inflyttade 2010 Utflyttade 2010 Inflyttade 2000 Utflyttade 2000
Diagram 6 visar på in- och utflytt- ning i åldersklas- ser år 2010 och på en jämförelse med år2000. Alingsås kommun har främst en inflytt- ning av barnfamil- jer. Fler ungdomar efter gymna- sieålder flyttar från kommunen än till kommunen.
Deras föräldrage- neration flyttar efter och så uppkommer det generationsväxlingar i kommunen och blir märkbar i olika om- råden. En intressant iakttagelse är att utflyttningen är större än inflytningen under år 2010 av dem som är äldre än 70 år. Framförallt flyttade de som har varit bosatta i Centrum, Nolby och i Stadsskogen. Under de föregående åren har inflyttningen av dem som var +50 år varit posi- tiv. Under 2010 har trenden brutits och nettot blev -14!
Diagram 7: Flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet år2010
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
1480 Göteborg 1442 Vårgårda Övriga Västra Götaland 1441 Lerum 1490 Borås 1488 Trollhättan 1445 Essunga 1481 Mölndal 1402 Partille 1466 Herrljunga 1440 Ale
Flyttar från Flyttar till
Rörligheten3 i kommunen var under år 2010 9 %, vilket stämmer med tidigare år. Nolby, Centrum och Ängabo hade den högsta inflyttningen. Nolby hade den största negativa inflytt- ningen året innan och man kan förmoda att det pågår en generationsväxling där. I områden där förtätning/utglesning visar på negativa tal, kan man förvänta sig att det sker en genera- tionsväxling. Efter några års minskning av andelen äldre över 65 år i Centrum, ökade andelen
3 Rörligheten beräknas enligt (inflyttning + utflyttning)/totala folkmängden %
med 2 % till 31 % av folkmängden antalet barn och ungdomar minskade marginellt med 0,2
% (-13).
Tabell 2: Omflyttningar 2010
Område Folk-
mängd
Inflytt- ning
Utflytt- ning
Flyttnings- netto
Förtätn./
utglesn.
Centrum 3 084 620 614 6 0,2 40,0
Nolby 4 913 667 668 -1 0,0 27,2
Noltorp 6 040 565 558 7 0,1 18,6
Sörhaga 891 132 124 8 0,9 28,7
Stadsskogen 3 373 486 407 79 2,3 26,5
Rosendal 2 573 288 227 61 2,4 20,0
Ängabo 5 637 569 534 35 0,6 19,6
Västra Bodarna 1 125 85 92 -7 -0,6 15,7
Hemsjö-Ingared 1 716 135 132 3 0,2 15,6
Hemsjö landsbygd 1 708 109 93 16 0,9 11,8
Ödenäs 696 50 59 -9 -1,3 15,7
Mellby tätort 353 38 40 -2 -0,6 22,1
St Mellby landsbygd 730 43 57 -14 -1,9 13,7
Magra 670 56 60 -4 -0,6 17,3
V Långared 661 49 64 -15 -2,3 17,1
Ö Långared 1 282 98 81 17 1,3 14,0
Sollebrunn 1 484 130 105 25 1,7 15,8
Gräfsnäs 402 57 45 12 3,0 25,4
Erska landsbygd 420 29 32 -3 -0,7 14,5
Restförda 38 11 17 -6 -15,8 73,7
Kommun 37 796 1 847 1 639 208 0,6 9,2
Rörlig- hetstal %
Diagram 8: förvärvsintensiteten i Alingsås kommun 1993-2010
72,9 77,9 76,0 76,1
68,6
60 65 70 75 80 85
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
16-64 år 20-64 år
%
År
Förvärvsintensiteten, som är andelen förvärvsarbetande i åldern 16-64 samt i åldern 20-64 år, har ökat kraftigt till år 2008 och därefter var det en nedgång under lågkonjunkturen 2009.
Förvärvsintensiteten år 2010 är en uppskattning i förhållande till att antalet arbetslösa mins- kade med 1 000 personer mellan åren 2009 och 2010 och uppskattas till ca 77 % i åldern 16- 64 år och till 83,2 % i åldern 20-64 år. Förvärvsintensiteten följer konjunkturerna under åren.
Diagram 9 visar på snabba förändringar i konjunkturen och i minskad arbetslöshet som kon- sekvens, vilket är särskilt synbart under 2009 och 2010. För närvarande är det högkonjunktur och arbetslösheten är på väg att sjunka. Antalet arbetslösa i februari motsvarar 3,3 % av dem i arbetsför ålder 16-64 år, se diagram 8. Det kan jämföras med länet och riket som hade 4,5 resp. 4,3 %.
Diagram 9: Öppet arbetslösa i Alingsås kommun per månad 1996-01—2011-03
199807
201001
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 2 600 2 800 3 000 3 200
1996 01
1996 07
1997 01
1997 07
199801 1998
07 1999
01 1999
07 2000
01 2000
07 2001
01 200
107 2002
01 2002
07 2003
01 2003
07 2004
01 2004
07 2005
01 2005
07 2006
01 2006
07 2007
01 2007
07 2008
01 2008
07 2009
01 2009
07 2010
01 2010
07 2011
01 Antal arbetslösa Genomsnitt per år
Under sommarmånaderna ökar arbetslösheten generellt. Det beror på att många ungdomar som slutar skolan söker arbete. Det har varit snabba växlingar och det kan förändras snabbt med ca 1000 färre arbetslösa inom några månader och uppgången kan också ske snabbt.
Diagram10: Andel arbetslösa ungdomar i riket, länet och i Alingsås mars 2009, 2010 och 2011
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
2009-03 2010-03 2011-03
Riket Länet Alingsås
%
Den höga ungdomsarbetslösheten har gått ner drastiskt, från ca 17 % till 4,4 %. Ungdomsar- betslösheten 18-24 år är fortfarande något högre i Alingsås än i länet och i riket, se diagram 10.
Diagram11: Jämförelse av sysselsättningen inom näringsgrenar i Alingsås kommun, jämfört med länet och riket 2009, enligt SNI 20074
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0
vård och omsorg handel utbildn tillverkn o utv byggverks. kultur o personl tj ftgstjänster transp o magasin offentl förvaltn o försvar hotell- o restaurang info o komm. jord-,skogsbr o fiske fastighet energi o miljö finans- oförsäkr okänd
kommunen regionen riket
%
Tabell 3: Arbetspendling från Alingsås år 2009, 16-64 år
Handeln, vård- och omsorgsverksamhe- terna är de största och växande närings- grenarna i kommunen. Vård- och om- sorgsverksamheten har fortsatta att minska mellan åren 2008 till 2009. Till- verkningsindustrin har varit den tredje största näringsgrenen, men nu är utbild- ningen den tredje största näringsgrenen i kommunen. Byggverksamheten fortsät- ter att öka och har en något högre andel än länet och riket.
Kommun Män Kvinnor Båda könen
Göteborg 1895 1135 3030
Vårgårda 402 276 678
Lerum 266 368 634
Borås 257 273 530
Partille 181 114 295
Mölndal 160 86 246
Trollhättan 146 83 229
Härryda 97 74 171
Herrljunga 80 48 128
Stockholm 86 46 132
Essunga 37 67 104
Vara 44 21 65
Vänersborg 35 25 60
Ale 26 14 40
Kungälv 31 9 40
Skövde 19 19 38
Mark 18 13 31
Kungsbacka 18 10 28
Övriga landet 360 178 538
Summa 4158 2859 7017
Antalet arbetspendlare från Alingsås kommun till andra kommuner var 7 017 personer, vilket är en minskning med ca 300 mot året innan. Arbetspendlarna är ca 41 % av de förvärvsarbetande som är bosatta i kommunen. Majoriteten av dem pendlade inom Västra Götalands län, totalt 6 521. Männen reser mer än kvin- norna och reser längst. De flesta pend- lare reser i riktning mot Göteborg. Totalt är det 3 959 personer som arbetar i nå-
4 En ny standard för branschindelning av det svenska näringslivet har börjat införas från och med år 2008. SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU: s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2.
gon av kommunerna Lerum, Partille eller Göteborg. Även i Mölndal finns många från
Alingsås (246 st.). I den andra riktningen Vårgårda och Herrljunga arbetar totalt 806 personer från Alingsås.
4 Folkmängden 2011-2019 i kommunen Vision 2019:
Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med 1 650 Antalet ungdomar 16-19 år blir ca 325 färre
De i förvärvsarbetande ålder 20-64 år ökar med ca 945 Äldre över 65 år blir ca 1 930 fler
Analysen har två olika framtidsbilder, målprognos och trendprognos. Trendprognosen förut- sätter att nuvarande utveckling kommer att hålla i sig. Målprognosen är beräknad enligt kommunens vision att folkmängden ska bli 42 000 invånare år 2019. Syftet med att ta fram en vision är en viljeinriktning att förändra den rådande samhällsutvecklingen mer positivt och utmanande. Trendprognosen pekar på en tillväxt med ca 1 125 personer t o m år 2014 och ca 2 475 personer t o m år 2019. Denna prognos visar på en högre befolkningsökning än året innan. Folkmängden uppskattas bli 38 925 år 2014 och ca 40 270 år 2019. Om målprognosen uppfylls, anger den ca 39 665 invånare år 2014.
Diagram 12: Jämförelse av befolkningsstrukturen i femårsklasser år 2019 mellan trendprognos och målprognos
Diagram 12 visar skillnaden mellan mål och trendprognos i femårsklasser och kön.
Målprognosen ger ett större utfall av folk- mängden framförallt i förvärvsarbetande ålder och av barn än trendprognosen. I dia- grammen 12-18 visas detta på specifika ål- dersgrupper.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0-4 5-9 10- 14
15- 19
20- 24
25- 29
30- 34
35- 39
40- 44
45- 49
50- 54
55- 59
60- 64
65- 69
70- 74
75- 79
80- 84
85- 89
90- 94
95- 99
10 0- w diff män diff kvinnor
Målprognosen visar hur befolkningsstruk- turen skulle förändras, om folkmängden blir 42 000 invånare år 2019. Trots att målprognosen skulle ge något fler i förvärvsarbetande ålder än trendprogno- sen, kommer andelen personer i åldern 20-64 år att enbart bli 53 %, 1 % högre än i trendpro- gnosen.
Folkökningen i prognoserna beror främst på in- och utflyttning, som också påverkas av antalet färdigställda bostäder. Födelsenettot antas förbli positivt för alla åren. Antalet födda förväntas vara stabilt i trendprognosen t.o.m. år 2019. I målprognosen blir antalet födda drygt 520 år 2019. Såväl födelse- som flyttningsnettot förväntas vara positivt under perioden. Enligt trend-
prognosen kommer befolkningstillväxten bli i genomsnitt ca 0,7 % t o m år 2019. För att upp- fylla målprognosen behöver tillväxten bli drygt ca 1,2 % årligen.
En jämförelse av åldersklasser mellan åren 2000-2010 och med riket, se tabell 4, visar främst att andelen i förvärvsarbetande ålder 20-64 år är i princip oförändrad i Alingsås kommun.
Skillnaden mellan åren är också liten i riket. Andelen i förvärvsarbetande ålder är fortfarande lägre än i riket. Andelen barn tom grundskoleåldern är 3 % fler i Alingsås, och andelen gym- nasieungdomar är marginellt något högre. De äldre över 75 år är ca 0,5 % fler än i riket och prognoserna visar på en ytterligare ökning i kommunen.
Trend- prognos
Mål- prognos Ålder 2000 2010 2000 2010 2019 2019
0 1,0 1,2 1,0 1,2 1,2 1,3
1-2 2,0 2,4 1,9 2,5 2,6 2,7
3-6 4,6 4,6 4,8 4,9 5,2 5,3
7-9 4,2 3,2 4,3 3,3 3,9 3,9
10-15 7,8 6,3 9,0 6,7 7,6 7,4
16-19 4,5 5,4 5,1 5,6 4,3 4,3
20-64 58,7 58,4 56,3 56,2 52,3 52,8
65-74 8,3 10,0 8,2 10,5 12,2 11,9
75-84 6,6 5,8 6,8 6,2 7,7 7,5
85-w 2,3 2,7 2,5 2,9 2,9 2,8
Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Alingsås%
Riket %
Tabell 4 Jämförelse av åldersfördelningar Alingsås kommun i prognosalternativen med rikets 2000 och 2010
För att förändra strukturen be- hövs andra åtgärder utöver bo- stadsproduktionen. Bostads- marknaden är konjunkturbero- ende och därför redovisas också en prognos på befolkningsför- ändringar i befintlig bebyggelse.
I bilaga 1 finns befolkningen i åldersklasser för bägge progno- serna5. Därutöver finns en pro- gnos som utgår från prel. bo- stadsplanering 2011-2019, som innehåller fler bostäder än vad som behöver planeras för att uppnå befolkningsmålet. Om allt blir färdigbyggt enligt programmet, skulle folkmängden kunna uppgå till 43 720 invånare år 2019. T o m år 2014 skulle folkmängden kunna bli 40 370.
Tabell 5: Befolkningsförändringar Alingsås kommun 2011-2019, trendprognos
År Folkmängd Födda Döda Födelse netto
Inflyt- tade
Utflyt- tade
Flyttnings-
netto Folkökning
2011 38090 460 375 85 1780 1570 210 295
2012 38390 460 375 85 1780 1570 210 295
2013 38655 460 375 85 1750 1570 180 265
2014 38925 465 380 90 1750 1570 180 270
2015 39190 465 380 85 1750 1570 180 265
2016 39455 470 380 85 1750 1570 180 265
2017 39730 480 385 95 1750 1570 180 275
2018 40005 480 385 95 1750 1570 180 275
2019 40270 480 390 90 1750 1570 180 270
I tabell 5 och 6 visas befolkningsförändringarna enligt trend- och målprognos. I bilaga 3 re- dovisas mål och trendprognos i planeringsområdena 2011-2014. Områdena Stadsskogen, Ängabo, Östra Långared och Hemsjö-Ingared med landsbygd kommer att ha förhållandevis stora befolkningsökningar i befintlig bebyggelse t o m år 2014. Utöver folkmängden i plane-
5 Prognoserna finns också på kommunportalen, under kommunledning och verktyg.
ringsområdena tillkommer en prognos för folkmängden som härrör från nybyggnation som inte är specificerad till något särskilt område. Under år 2010 är det ett 70-tal personer som blir ca 605 i målprognosen år 2019.
Tabell 6: Befolkningsförändringar Alingsås kommun 2011-2019, målprognos
År Folkmängd Födda Döda Födelse netto
Inflyt- tade
Utflyt- tade
Flyttnings-
netto Folkökning
2011 38265 460 375 85 1950 1570 380 470
2012 38730 470 375 95 1945 1570 375 465
2013 39200 475 375 95 1940 1570 370 470
2014 39665 485 380 105 1935 1570 365 465
2015 40130 490 380 105 1930 1570 360 465
2016 40600 495 385 110 1925 1570 355 465
2017 41065 510 385 125 1910 1570 340 465
2018 41535 520 390 130 1910 1570 340 470
2019 42000 520 395 130 1910 1570 340 465
Diagram 13: Antal barn under ett år, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
440
0 100 200 300 400 500 600
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
Antalet barn 0-6 år ökar mer i målprognosen än i trendprognosen. Tom år 2014 är det ca 50 fler i målprognosen än i trendprognosen och t.o.m. år 2019 blir skill- naden ca 230. Det ökar behovet av omsorg för åldersgruppen. Skillna- den i antalet barn i grundskoleåldern är större, ca 120 t.o.m. år 2014 och ca 660 tom år 2019 (se vidare kap.10).
Diagram 14: Antal barn i åldern 1-6 år, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
2 830
2 400 2 600 2 800 3 000 3 200 3 400 3 600
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
Diagram 15: Antal barn i åldern 7-15 år, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
3 770
3 000 3 500 4 000 4 500 5 000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
1 600
1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500 1 600 1 700
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
Diagram 16: Antal ungdomar i åldern 16-18 år, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
Gymnasieungdomarna minskar i bägge progno- serna t o m år 2014. Där- efter uppkommer en liten ökning. Tom år 2014 minskar ungdomarna med 325 i målprognosen och 345 i trendprognosen.
Tom år 2019 är minsk- ningen 245 resp.285 ungdomar.
Diagram 17: Antal ungdomar och vuxna i åldern 19-64 år, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
21 780
20 500 21 000 21 500 22 000 22 500 23 000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
Diagram 18: Antal äldre ålder 65-79 år, utveckling 2010-2019, i mål- och trendprognos
5 260
3 500 4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 6 500 7 000 7 500
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
Diagram 19: Antal gamla 80 år och äldre, utveckling 2010-2019, mål- och trendprognos
2 140
2 000 2 050 2 100 2 150 2 200 2 250 2 300 2 350 2 400
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
mål trend
5 Bostadsbyggande Vision 2019:
Alingsås kommun behöver minst 1 200 nya bostäder.
Antalet bostäder som behöver byggas för att uppnå 42 000 invånare påverkas av hur flytt- ningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är inflytt- ningen till befintlig bebyggelse hög och det föds många barn. I en del områden sker en gene- rationsväxling, som t.ex. i Hemsjö-Ingared. Bostadsbyggandet påverkar särskilt behovet av skola och omsorg för barn. Planeringen behöver överensstämma med befintliga befolknings- förändringar i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsam- mans med skola och barnomsorg.
Under år 2010 planerades 54 småhus och byggnationen blev 23 lägenheter i flerbostadshus och 49 småhus. De färdigställda bostäderna i tabell 7 är beräknade så att målprognosen ska bli 42 000 invånare år 2019. Det finns osäkerheter om vad som kommer att bli igångsatt de när- maste åren, eftersom efterfrågan styr bostadsproduktionen. Folkökningen påverkas i viss utsträckning av hur många och vilka bostäder som produceras. Behovet blir lägst 1 200 bostä- der som ska vara färdiga senast år 2019. Ströobjekten är inte specificerade till något område utan beror mer på var någonstans man hittar en tomt och söker bygglov. För att klara trend- prognosen behövs väldigt få nya bostäder, ca 165. Orsaken är att det pågår en generations- växling och ett högt barnafödande i vissa områden, motsvarande den under 90-talet. Då ökade folkmängden i princip utan någon nyproduktion.
Diagram 20: Bostadstypens påverkan på ålderssammansättningen t o m år 2019
955 1 365
1 340
495 460
1 600
2 555
1 865
1 275
1 275
240 415 140
300 385
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Målprognos Enl.prel.
bostadsplanering 2011- 2019
Småhus Hyreslgh Brf lgh
0-19 20-64 65-w
Tabell 7: Prognos färdigställda bostäder för att uppnå målprognosen 2011-2019
Bostadstyp 2011 2012 2013 2014 2015-2019 Totalt
111021 Gustav Adolf bostadsrätt, lgh 0 0 40 0 0 40
111021 Gustav Adolf hyresrätt, lgh 0 20 0 0 0 20
111026 Brunnsgården hyresrätt, lgh 5 0 0 0 0 5
111046 Landskyrkan äldrehyresrätt 0 20 0 0 0 20
111047 Stadskärnan bostadsrätt, lgh 37 0 0 0 0 37
112025 Nolby sydöst hyresrätt, lgh 0 5 0 0 0 5
112059 Tomtered äganderätt, småhus 0 0 0 0 60 60
112059 Tomtered hyresrätt, lgh 0 0 0 0 40 40
113054 Norra Tegelbruket o
Hulabäck äganderätt, småhus 0 0 0 0 5 5
114020 Sörhaga bostadsrätt, lgh 0 24 0 0 0 24
114020 Sörhaga äganderätt, småhus 0 0 0 10 0 10
115013 Lövekulle äganderätt, småhus 5 9 10 10 5 39
115017 Stadsskogen bostadsrätt, lgh 30 0 11 20 90 151
115017 Stadsskogen hyresrätt, lgh 16 30 25 0 40 111
115017 Stadsskogen äganderätt, småhus 6 15 20 20 75 136
116039 Mariedal äganderätt, småhus 5 0 0 0 0 5
116040 Prästeryd äganderätt, småhus 0 10 10 10 0 30
116041 Rothoffskärr äganderätt, småhus 0 0 10 5 0 15
117098 Ängabo östra äganderätt, småhus 0 0 0 0 40 40
117098 Ängabo östra bostadsrätt, lgh 0 0 20 20 0 40
117097 Ängabo västra hyresrätt, lgh 0 0 0 20 20 40
117097 Ängabo västra äganderätt, småhus 0 0 0 10 40 50
117043 Hjälmared
Kvarndammen äganderätt, småhus 0 0 10 5 5 20
211085 Västra Bodarna bostadsrätt, lgh 0 0 0 0 15 15
211085 Västra Bodarna äganderätt, småhus 4 0 10 5 15 34
212087 Ingared äganderätt, småhus 5 10 15 10 5 45
213088 Hallen
Råbockekullen mfl äganderätt, småhus 0 0 10 0 0 10
332091 Långareds centrum bostadsrätt, lgh 0 4 6 0 0 10
332091 Långareds centrum äganderätt, småhus 0 2 0 0 0 2
400000 Ströobjekt södra
kommun äganderätt, småhus 5 5 5 5 25 45
401000 Ströobjekt norra
kommun äganderätt, småhus 5 5 5 5 25 45
402000 Ströobjekt Alingsås
tätort äganderätt, småhus 5 5 5 5 25 45
bostadsrätt, lgh 67 28 77 40 105 317
hyresrätt, lgh 21 55 25 20 100 221
äganderätt, småhus 40 61 110 100 325 636
äldrehyresrätt 0 20 0 0 0 20
Summa Samtliga 128 164 212 160 530 1194
Område
Summa
I diagram 20 visas hur bostadstypen påverkar ålderssammansätt- ningen. Diagrammet visar effekter exkl.
befintlig bebyggelse.
Målprognosen har fär- digställda bostäder enligt tabell 7 och den jämförs med prelimi- när bostadsplanering 2011-2019, se bilaga 2. De tre övriga stap- larna visar på ensidigt bostadsbyggande och utgår från antalet bo- städer för att uppnå målprognosen. Den preliminära bostads- planeringen ger möj- ligheter att byggas 1 979 bostäder to m år 2019. T.o.m. år 2014 kan det vara möjligt att färdigställa 940 bostäder. Med nuva- rande förutsättningar skulle det kunna in- nebära en genom- snittlig befolknings- ökning mellan åren 2001-2014 med ca 1,7
%. Den största ök- ningen skulle kunna uppkomma år 2013 med 2,1%!
Äldre över 65 år är mest intresserade av bostadsrättslägenheter, följt av hyresrätter. Barnfa- miljer vill helst bo i småhus med eget ägande. Småhusen ger den största effekten på folkök- ningen, 3 480 invånare i småhus. Analysen kan användas för att diskutera vilka boendeformer som man kan planera för i olika områden och var, beroende på behov av service, skola och omsorg.
6 Förvärvsarbete och näringsliv Vision 2019:
Alingsås kommun behöver satsa på lägst 800 nya arbetstillfällen för att uppnå en god sysselsättning med bibehållen
självförsörjning
Diagram 21: Andel förvärvsarbetande i ålder 20-64 år i trend- resp. målprognos i förhållande till totala folkmängden
56 57 58 59 60 61 62 63 64
1983 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 faktisk utveckling trendprognos målprognos
%
Diagram 21 visar på hur trend- och målprognosen påverkar andelen förvärvsarbetande av totalbefolkningen och att försörjningsbördan kommer att öka. Andelen i förvärvsarbetande ålder minskar i bägge prognoser, eftersom medelåldern stiger och det föds fler barn. Det med- för också att det blir färre som försörjer resten av befolkningen.Antalet personer i förvärvsar- betande ålder ökar dock. Antalet förvärvsarbetande i ålder 16 år och äldre var 17 026 personer under år 2009. Därefter har antalet arbetslösa minskat med ca 1 000 personer. Antalet arbets- tillfällen i kommunen var14 147 i kommunen, en minskning med ca 350 arbetsplatser, vilket innebär att självförsörjningsgraden sjönk kraftigt till 73,4 %. I prognosen har självförsörj- ningsgraden uppräknats med hänsyn till lägre arbetslöshet och uppskattas till 77 % år 2010.
Befolkningsstrukturen påverkar andelen i förvärvsarbetande ålder. Det är inte heller realistiskt att planera för att den ska bibehållas.
Trend- och målprognoserna i diagram 22 visar antalet personer i förvärvsarbetande ålder 20- 64 år och hur sysselsättningen kan förändas om arbetslösheten minskar ytterligare tom år 2014. I diagrammet visas ett scenario där arbetslösheten to m år 2014 är på den lägsta nivån under 2008, i genomsnitt 455 arbetslösa per månad. Om det skulle inträffa, blir sysselsätt- ningen högre än i målprognosen t.o.m. år 2014. Efter år 2014 visas vad som skulle kunna in-
träffa om arbetslösheten ökar till 1000 personer i genomsnitt/år. En sådan utveckling visar att sysselsättningen skulle understiga trendprognosen.
Diagram 22: Antal förvärvsarbetande i ålder 16-64 år i trend- resp. målprognos och arbetslöshetens påverkan på trendprognosen
17185 18090
16985 17881
17598
16400 16600 16800 17000 17200 17400 17600 17800 18000 18200
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 trendprognos målprognos arbetslöshetsef fekt
Diagram 23: Prognos antal arbetstillfällen med 2007 års självförsörjningsgrad 82 % i målprognosen och jämförelse med aktuell självförsörjningsgrad 80 % i mål- och trendprognos 2010-2019
13748 14834
14078
14472
13200 13400 13600 13800 14000 14200 14400 14600 14800 15000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 trendprognos, 80% målprognos, 82%
målprognos, 80%
Diagram 23 visar hur själv- försörjnings- graden påver- kas av att an- talet personer i förvärvsarbe- tande ålder som är bosatta i kommunen6. Trendprogno- sen visar att behovet av antalet nya arbetsplatser minskar med ca 330 och i målprognosen ökar behovet med 395. Om självförsörjningsgraden skulle komma upp till 2007 års nivå, skulle antalet sysselsatta kunna motsvara en ökning med ca 755. Självförsörjningsgraden påverkas av hur många arbetstillfällen som finns i kommunen och hur många i arbetsför ålder som är bosatta i kommunen. Självförsörjningsgraden har inget samband med hur många av de boende också arbetar i hemkommunen.
6 Självförsörjningsgraden beräknas utifrån dagbefolkningen (antalet personer som arbetar i Alingsås kommun) i förhållande till nattbefolkningen (boende) i förvärvsarbetande ålder. Det kan ses som ett mått på sysselsättningen i kommunen.
