DIGITALISERINGSSTRATEGI FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
2020-2024
1
Digitaliseringsstrategi 2020-2024
År 2024 ska det i Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter vara enkelt att använda digitala tjänster för att underlätta vardagen för barn, elever, deltagare och medarbetare samt för vårdnadshavare. Det ska vara naturligt att använda digitaliseringens möjligheter där det förstärker lärandet och förenklar både pedagogiska och administrativa arbetssätt inom vår verksamhet och i dialogen med andra aktörer. Syftet är att förstärka en god kvalitativ undervisning och goda lärmoment. För att åstadkomma detta behöver följande mål uppnås:
Adekvat digital kompetens
Likvärdig tillgång och användning
Ändamålsenliga och effektiva processer
Inledning
Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad har tagit fram en gemensam digitaliseringsstrategi som ska bidra till att uppnå bästa möjliga lärande för våra barn, elever och deltagare med hjälp av digitaliseringens möjligheter.
Digitaliseringsarbetet är ett medel inte ett mål - digitala verktyg och tjänster ska användas i våra verksamheter vid de tillfällen då de bidrar till en ökad pedagogisk kvalitet, minskad administration och/eller ökad effektivitet.
Digitaliseringsstrategin ska vara hållbar över tid så att verksamheten metodiskt och sammanhållet kan hålla i sitt förändringsarbete som tillgodoser identifierade behov och tar tillvara digitaliseringens möjligheter att stödja barn, elever och deltagares lärande så att högre måluppfyllelse uppnås.
I våra styrande dokument tar digitalisering och digital kompetens ett allt större utrymme. Det finns röster för och emot en ökad digitalisering i skolan men både forskning och utvärderingsrapporter1 inom skolan pekar på att det är viktigt att ha en strategi och handlingsplan för att
digitaliseringsarbetet ska lyckas. Att ha en pedagogisk metod för hur och när olika verktyg ska användas är grundläggande för att bidra till att stimulera utveckling och lärande. Att endast tillhandahålla digitala verktyg räcker inte.
Medarbetarna i våra verksamheter jobbar dagligen med digitaliseringens möjligheter och inom vissa områden är Barn- och utbildningsförvaltningen ledande ur ett nationellt perspektiv vilket bland annat ledde till kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2017, men större samverka behövs för att få effekter över helheten för våra verksamheter.
För att nå våra mål måste vi kraftsamla i en gemensam digitaliseringsstrategi
1 Unos Uno och Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018
2
Bakgrund och omvärld
Digitaliseringen genomsyrar våra liv och förändrar ständigt vårt sätt att tänka, agera och kommunicera. Information och kunskap finns tillgänglig på ett helt annat sätt än för tidigare generationer. Detta påverkar dagligen vårt arbete i Barn- och utbildningsförvaltningen och ger nya möjligheter för undervisning, lärmoment, administration och utveckling.
Digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn fram till 20252
Det påverkar hela vårt samhälle i grunden och många av dagens elever förmodas jobba med yrken som inte ens existerar idag.
De barn som idag börjar i våra verksamheter kommer vara där under hela deras uppväxt, alltså i nästan två decennier. Vad sker på digitaliseringsarenan under två decennier? För att dra en parallell så här i slutet av 2010-talet, så kan vi tänka på hur smarta mobiltelefoner påverkat våra liv sen de slog igenom för den breda allmänheten för ungefär ett decennium sen. Få skulle idag vilja leva utan smarta mobiler och de som är unga idag kan knappt förstå hur det är att leva utan dem.
Den snabba utvecklingen gör att skolan behöver omvärdera vilka förmågor våra barn, elever och deltagare behöver för att kunna verka i ett demokratiskt samhälle och på en framtida
arbetsmarknad. Redan idag finns robotar som kan utföra avancerade uppgifter bättre än människor, artificiell intelligens utvecklas och tekniken ger oss hela tiden nya, oanade möjligheter. Vi på Barn- och utbildningsförvaltningen behöver anpassa och utforma våra lärmiljöer för att stötta våra barn, elever och deltagare på bästa sätt gällande kunskapsinhämtning och måluppfyllelse. Med dagens teknik kan undervisning och lärmoment individanpassas bättre än någonsin vilket ger nya
förutsättningar för lärande. Alla kan delta på lika villkor, tekniken möjliggör för tillgänglighet, för olika anpassning och är platsoberoende. Då måste vi våga testa nytt och göra strategiska vägval över tid.
De barn, elever och deltagare som finns i våra verksamheter använder sig i hög grad av olika digitala hjälpmedel3 och umgås med varandra på digitala ytor. De växer upp och blir digitala medborgare som ser internet och digitala tjänster som en naturlig del av livet. Men även om de är vana att använda digitala verktyg så betyder det inte att de använder dessa på ett sätt som stödjer lärandet. De behöver hjälp att förstå hur digitala verktyg fungerar, hur internet är uppbyggt med algoritmer och hur man bör vara källkritisk till den information som finns där.
2 UD: Kansliet för strategisk analys
3 Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2018
3
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Regeringen har fastslagit att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.4 För att leva upp till regeringens höga ambition har man inom skolväsendet tagit fram en digitaliseringsstrategi5. Målsättningen är:
”Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten”.
Inom strategin pekar regeringen ut tre fokusområden som gäller nationellt och som därför är av stor vikt för oss på Barn- och utbildningsförvaltningen.
Digital kompetens för alla i skolväsendet
Likvärdig tillgång och användning
Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter
Identifierade utmaningar
I det förberedande arbetet som gjorts har digital kompetens och behovet av kompetensutveckling lyfts fram i samtliga forum. Kompetens behövs både för att öka likvärdigheten i den digitala undervisningen och i digitala lärmoment. Detta för att säkerställa att verksamheterna använder befintliga system fullt ut och på så sätt kan nå förväntade effekter. Idag saknar Barn- och
utbildningsförvaltningen ett systematiskt sätt att jobba med utveckling och uppföljning av resultat inom digitaliseringsarbetet. Det efterfrågas en tydlig styrning av vem som ska göra vad och när samt legitimitet i befintliga nätverks olika roller med syfte att öka det kollegiala lärandet.
Kartläggningarna visar att den generella tillgången på digitala verktyg i infrastrukturen är likvärdig men att undantagsfall finns inom grundskolans lägre åldrar. De visar även att omfattande insatser behövs för att användningen ska bli likvärdig över våra olika verksamheter. Skillnaden är stor mellan olika enheter men även mellan olika grupper på samma enhet. För att skapa en likvärdig användning och tillgång efterfrågas standardiserade arbetssätt och effektiva processer.
Idag saknas en långsiktig strategi som definierar digitala vägval och samtidigt efterfrågas arbetssätt som möjliggör lättrörlighet och fångar upp verksamheternas löpande behov i form av till exempel testbäddar som kan skalas upp till nytta för verksamheterna. Upphandlingsförfarandet står inför en stor utmaning att kunna möta den snabba teknikutvecklingen. Digitala tjänster blir snabbt inaktuella eftersom verksamheternas behov ständigt ökar och förändrar sig.
Barn- och utbildningsförvaltningen har idag många arbetsmoment som är manuella vilket innebär ineffektiva samt icke kvalitetssäkrade processer så som blanketthantering. Redan idag förväntar sig våra vårdnadshavande att flera av våra tjänster ska finnas tillgängliga digitalt. Vårdnadshavare har behov av att kunna kommunicera med verksamheterna på ett likvärdigt sätt samt få tillgång till information på ett enkelt sätt.
4 För ett hållbart digitaliserat Sverige - Digitaliseringsstrategi
5 Digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet
4
Strategins mål
Mål är identifierade utifrån utmaningar som finns både lokalt och nationellt med syfte att uppnå bästa möjliga lärande för våra barn, elever och deltagare med hjälp av digitaliseringens möjligheter.
Barn och utbildningsförvaltningen i Västerås stad ska uppnå:
Adekvat digital kompetens
Adekvat digital kompetens innebär att den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklingen. Digital kompetens är en förutsättning för likvärdig användning av digitala tjänster. Inom Barn- och utbildningsförvaltningen kommer vi att definiera vad det innebär för oss på en årlig basis.
Likvärdig tillgång och användning
Likvärdig tillgång och användning av digitala tjänster syftar till att förbättra utbildningen och skapa förutsättningar utifrån individers och gruppers behov att nå kunskapsresultat genom god kvalitativ undervisning. Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten. De digitala lärresurser som används i undervisningen eller i lärmoment ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Ändamålsenliga och effektiva processer
Digitaliseringen ska användas för att underlätta medarbetarnas samt underlätta dialogen med andra aktörer. Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa effektiva flöden i våra kritiska processer där digitaliseringen är en möjliggörare. Arbetsflödena ska vara kartlaggda, kvalitetssäkrade och väl förankrade i våra verksamheter och förenkla effektiv styrning av verksamheten.
5
Målområden
För att realisera målen inom våra verksamheter har vi valt att kategorisera fyra målområden som målen styrs mot. Dessa målområden speglar hur vi redan idag valt att organisera vårt arbete med digitaliseringsarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Inom respektive målområde genomförs olika aktiviteter för att möjliggöra målen och detta konkretiseras i den årliga handlingsplanen.
1. Ledning och styrning
Ledningens engagemang är avgörande för allt förändringsarbete. För att Barn- och
utbildningsförvaltningen i Västerås stad ska kunna möta dagens och morgondagens utmaningar och ta tillvara på de digitala möjligheterna på bästa sätt krävs en ledning som har en övergripande förståelse och visar vägen genom mod och innovation. Ledningen beslutar om strategiska vägval, fastställer tydliga mål för digitaliseringsarbetet och skapar förutsättningar för verksamheten genom bland annat kompetensutveckling, kollegialt lärande och ändamålsenliga IT-miljöer för att uppnå bästa möjliga lärande. Det är ledningens ansvar att säkerställa att vår digitala utveckling och våra digitala tjänster utgår från användarnas behov och sätts i ett helhetsperspektiv.
MÅL Adekvad digital kompetens Likvärdig tillgång och användning Ändamålsenliga och effektiva processer
MÅL Adekvad digital kompetens Likvärdig tillgång och användning Ändamålsenliga och effektiva processer
MÅL Adekvad digital kompetens Likvärdig tillgång och användning Ändamålsenliga och effektiva processer
MÅL Adekvad digital kompetens Likvärdig tillgång och användning Ändamålsenliga och effektiva processer
6 2. Undervisning och arbetsmarknadsinsatser
De digitala lärmiljöerna för våra barn, elever och deltagare ska vara likvärdiga och inkluderande.
Digitaliseringen ska erbjuda förstärkta möjligheter till lärande och kunskapsutveckling som anpassar och motiverar lärandet både på individ- och gruppnivå. För att tillgodose det behöver Barn- och utbildningsförvaltningen skapa strukturer för systematisk kompetensutveckling inom digitaliseringen för våra medarbetare. En kvalitetssäkrad digital basnivå behöver säkerställas och bli en del av det kollegiala lärandet. Vi behöver tillgängliggöra aktuell forskning inom digitaliseringens möjligheter för undervisning och lärmoment i våra verksamheter men samtidigt vara medvetna och ha kunskap om potentiella risker.
3. Administration och kommunikation
De administrativa processerna ska vara ett stöd för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet för alla enheter på Barn- och utbildningsförvaltningen. Digitaliseringen ska bidra till en minskad
administration genom effektiva och kvalitetssäkrade flöden för alla våra medarbetare. För våra pedagoger ska digitaliseringen förbättra förutsättningarna så att fokus kan vara utbildning och lärmoment för våra barn, elever och deltagare.
Våra digitala tjänster ska förenkla vardagen för våra användare. Det ska vara lätt att logga in och använda dem oberoende av IT-utrustning. Systemen ska vara transparenta och ge vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i syfte att kunna stödja sitt barn.
4. Infrastruktur och IT-arbetsplats
Den digitala utvecklingen går snabbt och det kräver en ständig utveckling av vår miljö. Ett
helhetskoncept för en digital miljö behöver skapas där IT-utrusningen kommunicerar och fungerar väl tillsammans över tid. Den digitala utrustningen ska fungera i ett pedagogiskt sammanhang utan att ta tid och kraft från undervisningen eller lärmoment. En ökad kompetens kring den egna digitala miljön behöver byggas upp för att skapa en trygghet för alla användare i verksamheterna. Det är viktigt att rätt stöd finns att tillgå i den digitala utvecklingen.
7
Principer för digitalisering i Västerås stad
I Västerås stad har vi ett antal vägledande principer för digitalisering. Dessa är antagna av
komunfullmäktige som en del av ”Program för digital förnyelse för Västerås stad och helägda bolag”.
Principerna ska genomsyra vårt arbete på Barn- och utbildningsförvaltningen vid utvecklingen och strategiska val framåt.
Implementering och uppföljning
Implementering
Verksamhetscheferna ansvarar för att implementera digitaliseringsstrategin i sina respektive verksamheter. Till digitaliseringsstrategin kommer på årlig basis en handlingsplan att tas fram med prioriterade aktiviteter för att uppnå målen utifrån nuläget.
Rektorer och enhetschefer ansvar för att digitaliseringsstrategin införs på sina respektive enheter med centralt stöd i form av ett införandepaket.
Uppföljning
Digitaliseringsstrategin följs upp och rapporteras till respektive nämnd årligen utifrån den handlingsplan som tas fram på årlig basis.
Verksamhetscheferna och enhetscheferna ansvarar för att följa upp och utvärdera de kritiska framgångsfaktorerna i respektive verksamhetsplan årligen i det systematiska kvalitetsarbetet.
Utgå alltid från användarnas behov
•Börja med att hitta och förstå användarnas verkliga behov. Fokus på behoven ger möjlighet att koncentrera sig på det som ger mest värde. Identifiera tidigt vilken effekt som ska nås och beskriv nyttan för olika målgrupper.
Gör det enkelt och säkert att använda för alla
•Allt oftare har användarna inga alternativ till digitala lösningar. Men många upplever ofta att tjänsterna är krångliga att använda. För att vi ska dra full nytta av digitaliseringens möjligheter måste tjänsterna vara enkla, säkra och oemotståndliga för alla, oavsett arbetssituation och funktionsförmåga.
Arbeta öppet, återanvänd och dela
•Använd färdiga komponenter, standarder eller vägledningar som redan finns. De grunddatakällor som redan finns och erbjuds ska användas. Resultatet blir bättre när vi arbetar öppet och lär från andra och låter andra lära oss. Flera parter, offentliga och/eller privata aktörer, har ofta liknande behov som kan lösas genom att samverka på olika sätt. Bidra till det digitala kretsloppet genom att bygga öppna lösningar och dela öppna data som andra kan bygga nya tjänster av.
Balansera förnyelse, stabilitet och långsiktighet
•Våga pröva nytt! Men starta i liten skala, låt användare testa tidigt och utveckla vidare efter deras behov. Ju tidigare brister upptäcks desto lättare är de att justera. Var medveten om eventuella avsteg mot satta spelregler. Jobba systematiskt med innovation och omvärldsbevakning. Utmana - pröva om det går att digitalisera! Beakta de nya kompetenserna din verksamhet kan behöva för att utmana och utveckla de gamla arbetssätten.
Beakta tidigt säkerhet, juridik, teknik, arkitektur och ekonomi
•Användarna måste kunna känna tillit och förtroende för våra lösningar. För att nå rätt kvalitetsnivå och undvika onödiga hinder behöver arbetet tidigt bedömas ur olika perspektiv som teknik, ekonomi, juridik och informationssäkerhet. Bedöm förutsätningar och analysera vilka risker som finns. Tänk på att den lokala utvecklingen kan växlas upp och användas av flera.
8
Ordlista
Digitala tjänster – De program, appar och stöd vi använder och kommer åt genom våra digitala verktyg.
Digitala verktyg - Tekniska verktyg som används som hjälpmedel. Mac, PC, Ipad, smartphones är de vanligaste i våra verksamheter.
Digitaliseringen
Informationsdigitalisering avser en process där en analog förlaga transformeras till digital information. Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler
Samhällelig digitalisering är den ”samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att överhuvudtaget särskilja från någon del av livet (…).”
(Båda från utredning: Digitalisering, främjande och framtid, 2015)
Likvärdighet - Likvärdighet betyder att eleverna genom undervisningen och betygssättningen ska ha samma chanser att gå vidare, exempelvis till nästa nivå i utbildningssystemet, som elever i andra skolor. Däremot betyder inte likvärdig likadan eller likformig.
Arbetssätt och metodval i framtagandet av strategin
Ingångsvärdet i arbetet med strategin har varit att den ska spänna över en längre tid och ha en bred förankring i våra verksamheter.
Under våren 2019 sammanställdes nuläget på våra verksamheter utifrån fyra områden; Ledning och styrning, undervisning, administration/kommunikation och infrastruktur/IT-arbetsplats. Inom dessa områden kartlades; likvärdig tillgång, likvärdig användning och adekvat digital kompetens.
För att få en förankring i våra verksamheter och få med verksamheternas olika behov framåt har arbetsgången under våren varit att jobba med olika verktyg så som möten, workshoppar, enkäter och digitala rådslag. Dessa olika forum har haft representanter från olika delar av Barn- och
utbildningsförvaltningen som elever, vårdnadshavare, medarbetare och politiker men även externa aktörer för att få andra infallsvinklar.
9
Referenslista
Forskningsrapporter inom UNOSUNO https://unosuno.blogspot.com
Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018 https://www.skolverket.se/getFile?file=4041
UD: Kansliet för strategisk analys
https://www.regeringen.se/contentassets/cb06e1fb555a4c22bc6ec7dbf9449cdd/strategiska- trender-i-globalt-perspektiv---2025-en-helt-annan-varld
Internetstiftelsen, IIS. Svenskarna och internet 2018
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf Digitaliseringsstrategin för svenska skolväsendet
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell- digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
För ett hållbart digitaliserat Sverige–en digitaliseringsstrategi
https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/digitaliseri ngsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
