MILJÖTILLSTÅNDSVERK
Nr 88/2007/3 Dnr LSY-2006-Y-69
Helsingfors Givet efter anslag
2.7.2007
ÄRENDE Miljötillstånd för en fiskhanteringsanläggning i Skaftung by i staden Kristinestad.
TILLSTÅNDSSÖKANDE
Ab Rågårds Lax Oy
VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING
Ansökan avser behandling av fisk i en fiskhanteringshall på fastighe- ten Kvarngård RNr 34:0 i Skaftung by i staden Kristinestad.
ANSÖKAN Ab Rågårds Lax Oy har 30.11.2004 vid miljötillståndsverket anhäng- iggjort ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i två separata enheter, Rågårdsanläggningen i Skaftung by och Kilgrundsanläggningen i Sideby by samt vinterförvaring av fisk öster om Remmarberget i Sideby by och rensning av fisk i en fisk- hanteringshall i Skaftung by i staden Kristinestad. Sökanden har se- dermera 25.2.2005, 8.11.2005 samt 9.2.2006 kompletterat ansökan.
Miljötillståndsverket har 14.3.2006 avskiljt detta ärende från ärendet med diarienummer LSY-2004-Y-327 gällande miljötillstånd för odling av fisk.
GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND
Ansökan om miljötillstånd enligt 28 § miljöskyddslagen och 1 § 1 mom. 10 c) punkten miljöskyddsförordningen
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET
35 § 4 mom. och 40 § miljöskyddslagen TILLSTÅND OCH PLANLÄGGNINGSLÄGET I OMRÅDET
Tillstånd Ab Rågårds Lax Oy har inte tidigare beviljats några tillstånd för den ifrågavarande verksamheten. I vattendomstolens beslut nr 92/1998/3 av 16.12.1998, genom vilket Ab Rågårds Lax Oy har beviljats till- stånd att odla fisk i Rågårdsanläggningen vid Rågårdsfjärdens östra
strand, har i tillståndsbestämmelse 6) förordnats att det avloppsvat- ten och det avfall som uppkommer vid rensning skall behandlas så att vattnets eller strandens användbarhet inte försämras. Motsva- rande bestämmelse finns även i tillståndsbestämmelse 5) i vatten- domstolens beslut nr 59/1999/3 av 31.8.1999, genom vilket Ab Rå- gårds Lax Oy beviljats tillstånd att odla fisk i Kilgrundsanläggningen öster om Kilgrund. Tillstånden var i kraft till utgången av år 2005.
Planläggning I strandgeneralplanen för staden Kristinestad har havsområdet utan- för fastigheten Kvarngård RNr 34:0 betecknats som tidsbundet fisk- odlingsområde (fo). Stranden på Rågårdsfjärdens östra sida har be- tecknats som område för semesterbostäder (RA), specialområde;
fiskodlingsanläggning (E-1), område för lantbrukslägenheters drift- centra (AM) och jord- och skogsbruksdominerat område (M-1).
För det ifrågavarande området har inte fastställts någon detaljplan.
VERKSAMHETENS OMGIVNING
Fiskhanteringshallen är belägen på Rågårdsfjärdens östra strand.
Rågårdsfjärden är en ca 4 km2 stor havsvik. Området utgörs av ty- pisk inre skärgård bestående av holmar och små skär. Ön Kilgrund på Rågårdsfjärdens västra sida gränsar till öppna havet. Vattendju- pet i Rågårdsfjärden är 3,5 –5,4 m.
Vattnets huvudsakliga strömningsriktning är söderifrån norrut, men påverkas även av vattenståndsvariationer och vindförhållanden. Vat- tenströmmen från Rågårdsfjärden går huvudsakligen genom det 800 m breda sundet mellan Kilgrund och Stånggrund ut mot öppna havet.
I närheten av fiskhanteringshallen finns det glest med fritidsbostäder och fast bosättning. Det finns inga badstränder eller vattentäkter inom hallens verkningsområde.
Inom fiskhanteringshallens verkningsområden finns inga yrkesfiska- re. Mer omfattande husbehovsfiske idkas av ca 50 personer. Den to- tala fångsten av fisk har dock minskat. De viktigaste arterna i fångs- ten har varit gädda och abborre.
ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET
Fiskhanteringshallen har använts i anslutning till sökandens fiskod- lingsanläggning sedan slutet av 1970-talet. I fiskhanteringshallen slaktas och förädlas den fisk som odlats i sökandens fiskodlingsan- läggningar (Rågårdsanläggningen och Kilgrundsanläggningen). För- utom den egna produktionen hanteras också årligen en mindre mängd fisk som köpts av utomstående producenter.
Den fisk som odlats vid sökandens fiskodlingsanläggningar sticks i båten i omedelbar närhet av fiskodlingsbassängerna och transporte- ras sedan i tankar till fiskhanteringshallen. Fisken rensas maskinellt,
kyls ned, packas i styroxlådor, isas och placeras i kylrum i väntan på transport till försäljning. Mängden fisk som rensas uppgår årligen till 90 000 –140 000 kg (i medeltal 100 000 kg/a). Ca 20 % av fisken vi- dareförädlas (filering, rökning eller skivning). I fiskhanteringshallen vidareförädlas därtill årligen 20 000 –30 000 kg fisk som köpts av andra producenter och som levereras till hallen färdigt rensad.
Fisk rensas i hallen under månaderna januari – mars samt augusti – december 2–3 dagar i veckan. Sammanlagt rensas fisk under ca 100 dagar per år. Rensningshastigheten är maximalt 800 kg/h, var- vid mängden rensad fisk blir 5 000 –6 000 kg per vecka. Den norma- la rensningshastigheten är dock ca 1 000 kg per vecka.
Vattnet som används i fiskhanteringshallen tas från egen brunn. Vat- tenmängden som används är 5–10 m3/d under rensningsmånaderna och ca 1 m3/d under den övriga tiden. Vatten används vid rens- ningsmaskinen, då den rensade fisken sköljs. De övriga arbetsske- dena förutsätter inte användning av vatten. Vatten används även för tvätt av utrymmen och utrustning. Vattenmängden som används kan med nuvarande rensningsmetoder inte längre minskas.
UTSLÄPPEN SOM FÖRORSAKAS AV VERKSAMHETEN Avloppsvattnets uppkomst
Anläggningens avloppsvatten uppstår huvudsakligen vid sköljning av rensad fisk. Den dagliga avloppsvattenmängden varierar i enlighet med verksamhetens omfattning. Under rensningsperioderna uppstår det ca 5–10 m3/d avloppsvatten. I denna mängd ingår även det blod- blandade vattnet från stickningen av fiskarna, vilket uppgår till ca 30 m3/a. Vattnet från stickningen samlas upp i ett kärl i båten och transporteras till fiskhanteringshallen, där det töms i avloppsbrun- nen. Mängden avloppsvatten från socialutrymmena är ca 0,3 m3/d.
Under de perioder då fisk inte rensas uppgår avloppsvattenmängden till ca 0,5 –1 m3/d. Avloppsvattnet består till 2/3 av vatten från tvätt av golv och utrustning och till 1/3 av avloppsvatten från socialutrymme- na. Den sammanlagda årliga avloppsvattenmängden uppgår till 630 –1 100 m3.
Behandlingen av avloppsvattnet
Från fiskhanteringshallen avleds avloppsvattnet via en sedimente- ringsbrunn, med en volym om 15 m3, till markinfiltration. Markinfiltra- tionen består av ett 35 m långt täckdikningsrör, vars diameter är 125 mm. Röret är nedlagt i makadam med kornstorleken 20 mm.
Makadamskiktet är täckt så att regnvatten inte kan nå markinfiltra- tionsfältet. Under rensningsperioden går en del av avloppsvattnet igenom täckdikningsröret och under övriga tider infiltreras allt av- loppsvatten i marken från röret. Det avloppsvatten som under rens- ningsperioderna går igenom röret leds till en sedimenterings- och fettavskiljningstank med en volym om 12 m3. Från denna avleds av- loppsvattnet via ett 20 m långt utloppsrör i havet.
Utloppsröret är förankrat med kättingar i havsbottnen. Vid utsläpps- stället är rörets mynning ca 30 cm ovanom havsbottnen. Vattenom- rådet, på vilket utloppsröret är beläget, hör till fastigheten Kvarngård RNr 34:0.
Utsläppen i havet Utsläpp i havet uppkommer främst under rensningsperioden, medan avloppsvattnet under övriga perioder p.g.a. sin ringa mängd i sin hel- het infiltreras i marken.
Av avloppsvattenmängden som uppstår under ett år, 600–1 100 m3, har ca 180 m3 uppskattats förbli i markinfiltrationen. Därtill töms ca 300 m3 avloppsvatten från fettavskiljningsbrunnarna i sugbilar.
Mängden avloppsvatten som årligen avleds i havet är därmed 150 – 480 m3.
Det går inte att ta prov av avloppsvattnet före behandlingen och inte heller efter den, så behandlingens effektivitet kan därmed inte kon- trolleras. Enligt sökandens uppskattning är de av fiskhanteringshal- len orsakade utsläppen i havet följande: BOD7ATU 0,15–0,51 kg/d, to- talfosfor 0,005–0,008 kg/d och totalkväve 0,02–0,06 kg/d.
AVFALL SOM UPPKOMMER VID VERKSAMHETEN
Vid verksamheten uppkommer små mängder fast avfall (förpack- ningsmaterial), som bränns i den vedeldade värmepannan i Stig Granskogs bostad. Rensningsavfallet (15 000 –20 000 kg/a) samlas upp i behållare med en volym om 500 l och konserveras med myrsy- ra. Avfallet levereras för användning som pälsdjursfoder.
VERKNINGAR PÅ MILJÖN
Vattenkvaliteten Det har inte gjorts någon uppföljning av hur avloppsvattnet från fisk- hanteringshallen påverkar havsområdet. Vattenkvaliteten i Rågårds- fjärden har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlings- anläggningarna i Kristinestad-Närpes. Provtagningspunkten närmast sökandens Rågårdsanläggning är belägen på ett avstånd om ca 50 m från fiskhanteringshallen. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 1999–2004 var vattnets fosforhalter vid denna punkt i medeltal 28 µg/l, vattnets kvävehalter 260–450 µg/l och vattnets klorofyll-a- halter 1,2-7,9 µg/l.
Utgående från fosforhalterna sommartid kan vattenområdet klassifi- ceras som något eutroft och tidvis eutroft. Beträffande fosforhalterna har en småningom stigande trend kunnat observeras såväl i närhe- ten av fiskodlingsanläggningarna som vid referensprovtagningspunk- ten. Utgående från klorofyll-a-halterna kan Rågårdsfjärden klassifice- ras som kargt eller något eutroft.
Sökanden har ansett att avloppsvattnens inverkan på havsområdet är relativt obetydlig p.g.a. den ringa avloppsvattenmängden, havs- områdets goda vattenväxling och den säsongbetonade verksamhe- ten.
Bottenfauna Vid bottendjursundersökningen år 2001 var antalet arter något större än under tidigare år. Vid provtagningspunkten närmast Rågårdsan- läggningen påträffades fyra arter. Förutom fjädermygglarver förekom även havsborstmaskar, östersjömussla och Erpobdella octoculata- iglar.
KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR
Sökanden utför egenkontroll av fiskhanteringshallen i enlighet med tillsynsmyndighetens bestämmelser. Sökanden har deltagit i sam- kontrollen av vattenkvaliteten i Kristinestad. I denna kontroll ingår dock inte kontroll av fiskhanteringshallen utan enbart av fiskodlings- anläggningarna. Sökanden har föreslagit att det skall tas vattenprov i Rågårdsfjärden i omedelbar närhet av utloppsröret för avloppsvatt- net. Provtagningsdjupet skulle vara 1 m och bottnen -1 m. Av pro- verna skulle analyseras temperatur, siktdjup, grumlighet, BOD7ATU, totalfosfor, totalkväve, salinitet, elektrisk konduktivitet, pH och syre- halt / -mättnadsgrad. Proverna skulle tas i augusti-september.
Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad tillställs resultaten från de enskilda provtagningarna då de färdigställts.
HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN
Kungörelse Miljötillståndsverket har tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden 20.4 – 22.5.2006 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan.
Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delak- tiga som framgår av handlingarna.
Påminnelser och yrkanden
1) Västra Finlands miljöcentral har förordat beviljande av tillstånd.
Miljöcentralen har yrkat att anläggningen bör utrustas så att prov kan tas både av avloppsvattnet som leds ut från fiskhanteringshallen och vattnet som avleds i havet så att avloppsvattenbehandlingens effekt skall kunna fastställas. Om de sociala avloppsvattnen behandlas till- sammans med avloppsvattnen från fiskhanteringshallen bör kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i om- råden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) uppfyllas. Ifall de sociala avloppsvattnen behandlas skilt bör avloppsvattnen från fisk- hanteringshallen behandlas så att avloppsvattnet som avleds i havet inte överskrider följande gränsvärden: BOD7 40 mg/l och totalfosfor 2 mg/l. Reningseffekten beträffande båda borde vara minst 80 %.
Möjligheterna att minska vattenanvändningen borde undersökas.
Sedimenterings- och fettavskiljningsbrunnarna och tankarna bör tömmas regelbundet och avfallet föras till behandling i en anläggning som har miljötillstånd för behandling av ifrågavarande avfall. Täck-
dikningsrörets funktion och markinfiltrationsfältets skick bör kontrolle- ras och gruset i markinfiltrationsfältet borde bytas med jämna mel- lanrum för att säkerställa dess funktion. Rensningsavfallet bör föras till en anläggning som har miljötillstånd för emottagande av ifrågava- rande avfall. Avloppsvattnets mängd och kvalitet bör kontrolleras minst en gång per år. Prov bör tas av avloppsvattnet före och efter reningen. Vattendragskontrollen kan under några år utföras enligt den till ansökan bifogade planen. Därefter kan resultaten jämföras med proverna som tagits vid Rågårdsanläggningen och om provre- sultaten är mycket lika, kan provtagningen upphöra vid utloppsröret.
Kontrollresultaten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och mil- jövårdsmyndigheten i staden Kristinestad.
Tillståndshavaren skall föra bok om anläggningens funktion. Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag i elektronisk form om det föregående året.
2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral (TE-centralen) har konstaterat att havsområdet, invid vilket anläggningen är belä- gen, är ett viktigt fiskeområde. Inom den ifrågavarande fångstrutan (32) var de viktigaste fiskarterna enligt fångstmängden år 2004 strömming (92 000 kg), abborre (22 000 kg), lax 20 000 kg), sik (17 000 kg) och gädda (6 000 kg).
TE-centralen har ansett att tillstånd kan beviljas. TE-centralen har dock konstaterat att det nuvarande reningsverket inte uppfyller de krav som BAT-principen förutsätter. Med beaktande av den margi- nella belastning som anläggningen medför har TE-centralen dock ansett att ett nytt effektivare reningsverk inte behöver byggas. En minskning av användningen av vatten bör dock eftersträvas och det bör även tillses att jordinfiltreringen fungerar på bästa möjliga sätt.
Markinfiltreringsanläggningens skick och funktioner samt infiltre- ringsrören skall granskas minst vart tionde år. Det bör tillses att vatt- net sprids jämnt inom hela anläggningen. Makadamskiktet bör bytas helst med 10 års mellanrum. Tillståndshavaren bör åläggas att un- dersöka fiskhanteringsanläggningens effekter på fisket och fiskbe- stånden på ett av TE-centralen godkänt sätt. Förslag till kontrollpro- gram skall tillställas TE-centralens fiskerienhet för godkännande inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft.
3) Miljöavdelningen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad – Bötom har yrkat att åtgärderna för reningen av av- loppsvattnet skall vara effektiva och mätbara. Det bör tas prover av avloppsvattnet både före och efter rensningen. Bästa användbara teknik bör användas för att minska belastningen av fosfor och kväve.
Övervakningen av att tillståndsbestämmelserna efterföljs bör vara ef- fektiv och alla åtgärder och händelser skall bokföras. Avfallshanter- ingsbestämmelserna i staden Kristinestad skall iakttas.
Sökandens förklaring
Sökanden har 8.8.2006 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena.
Sökanden har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att det för närvarande är möjligt att ta prov av det från fiskhanteringshallen avledda avloppsvattnet endast från hallens golvbrunn. Det är inte möjligt att ta prov av det i havet avled- da avloppsvattnet, eftersom utloppsröret mynnar ut på havsbottnen 20 m från stranden. Möjliggörande av provtagning skulle förutsätta förnyande av systemet beträffande sedimenterings- och fettavskilj- ningstanken samt utloppsröret, vilket med beaktande av den ringa belastningen enligt sökandens uppfattning skulle vara ett oskäligt krav. En kontroll av avloppsvattnets mängd och kvalitet en gång i året är därmed inte möjlig.
Enligt sökandens uppfattning kan man inte uppställa sådana krav på anläggningen som ingår i förordningen 542/2003, då även avlopps- vattnen från fiskhanteringshallen avleds tillsammans med avlopps- vattnen från socialutrymmena. Avloppsvattenmängden som hamnar i havet är efter markinfiltrationen mycket liten och begränsar sig en- bart till rensningsperioderna. Uppnående av de i miljöcentralens på- minnelse förutsatta gränsvärdena skulle förutsätta en effektivare re- ningsanläggning, t.ex. byggande av ett biologiskt-kemiskt renings- verk. Sökanden har ansett att detta med beaktande av den ringa be- lastningen skulle vara ett oskäligt krav. Eftersom belastningen är sä- songbetonad skulle ett biologiskt reningsverks funktion dessutom vara ifrågasatt.
Sökanden har inte haft någonting att anmärka med anledning av Ös- terbottens arbetskrafts- och näringscentrals påminnelse. Beträf- fande Miljöavdelningens vid samkommunen för hälsovårdscen- tralen i Kristinestad – Bötom påminnelse har sökanden hänvisat till det som framförts med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse.
Besiktning Miljötillståndsverket har 23.8.2006 förrättat besiktning på platsen.
Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna i ärendet.
Tilläggsutredning Miljötillståndsverket har 5.10.2006 uppmanat sökanden att komplet- tera sin ansökan med en plan för behandling av avfallet och av- loppsvattnet som uppstår vid renseriet i enlighet med principerna om bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis från miljösynpunkt (BEP). Sökanden har 13.11.2006 tillställt miljötillståndsverket den begärda tilläggsutredningen.
Av tilläggsutredningen framgår att rensningsavfallet uppsamlas, kon- serveras med 2 %:ig myrsyra och levereras för användning som rå- vara i pälsdjursfoder. Stora partiklar fast material kan inte följa med avloppsvattnet från rensningen i avloppsvattensystemet, eftersom vattnet avleds via en relativt tät sil. Silen rengörs vid behov varje dag
och avfallet från silen överförs till rensningsavfallet. Vattnet som kommit till golvbrunnen kan ännu innehålla fast substans, men den- na sjunker ned till golvbrunnens botten. Golvbrunnen töms under de dagar då fiskhantering sker och den fasta substansen överförs till rensningsavfallet.
I tilläggsutredningen har framförts två alternativa planer för behand- ling av avloppsvattnet som uppstår vid fiskhanteringen. Det billigare alternativet skulle bestå i rening av avloppsvattnet genom torv-sand- filtrering. För detta ändamål skulle det byggas ett filter på andra si- dan landsvägen ovanför fiskhanteringshallen samt ett rör från hallen till filtret. Torven och slammet som avlägsnas från filtret skulle kom- posteras på ett komposteringsfält. Kostnaden för detta alternativ in- klusive mervärdesskatt skulle uppgå till ca 33 000 euro och bruks- kostnaderna skulle vara ca 800 euro/a. Ett effektivare, men betydligt dyrare alternativ skulle vara byggande av ett reningsverk, i vilket av- loppsvattnet skulle renas genom användning av kemisk fällning med flotationssedimentering. Slammet från reningsverket skulle kompo- steras. Kostnaden för ett dylikt reningsverk inklusive mervärdesskatt skulle uppgå till ca 107 000 euro och brukskostnaderna skulle vara ca 1 800 euro/a. I tilläggsutredningen har det konstaterats att det förstnämnda alternativet uppfyller BAT-principen och är i detta fall tekniskt-ekonomiskt sett det bästa alternativet.
Utlåtande Västra Finlands miljöcentral har 22.12.2006 tillställt miljötillstånds- verket sitt utlåtande om den av sökanden uppgjorda planen över be- handling av fiskhanteringshallens avloppsvatten. Miljöcentralen har ansett att avloppsvattnet från fiskhanteringshallen bör renas med användning av en metod som uppfyller de krav som miljöcentralen framfört i sin påminnelse av 12.6.2006. Torv-slamblandningen eller slammet som uppkommer vid reningen av avloppsvatten borde föras för behandling till en anläggning som har tillstånd att behandla slammet. Ifall komposteringen sker på eget område bör ett vattentätt underlag anläggas. Komposteringsplattan bör förses med dubbla di- ken och vattnet från de inre dikena bör ledas till rening. Slammets sammansättning bör utredas genom provtagning. Om avloppsvattnet från sanitära utrymmen behandlas gemensamt med övrigt avlopps- vatten bör slammet förbehandlas enligt gällande direktiv.
Bemötande Sökanden har 30.1.2007 tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande. Sökanden har konstaterat att byggande och användning av ett reningsverk blir för dyrt för ett litet företag, eftersom mängden fisk som hanteras är så liten. Planeringen försvåras ytterligare av att miljötillståndsverket ännu inte gett sitt beslut om tillstånd för odling av fisk vid sökandens fiskodlingsanläggningar. Sökanden har ansett att rening av avlopps- vattnet genom avledande till ett torv-sandfilter inte skulle fungera vin- tertid. Tillförseln av avloppsvatten skulle därtill vara ojämn, eftersom mängden fisk som rensas varierar mellan några hundra kg och 6–
7 ton per vecka. Företaget borde få en övergångstid om två år för ibruktagande av ett avloppsvattenbehandlingssystem.
Sökanden har istället för de tidigare föreslagna alternativen föreslagit att vattenanvändningen vid fiskhanteringshallen skulle minskas med 50 % och att avloppsvattnet skulle avledas till slutna tankar, från vil- ka det skulle transporteras bort med tankbil till ett lokalt reningsverk.
Samtidigt skulle även avloppsvattnet från socialutrymmena transpor- teras bort. Alternativt har sökanden föreslagit att det nuvarande markinfiltrationssystemet fortsättningsvis skulle få användas samti- digt som vattenförbrukningen skulle minskas. Avloppsvattnet från socialutrymmena skulle dock föras till en skild tank, från vilken det skulle transporteras till ett lokalt reningsverk.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd
Miljötillståndsverket beviljar Ab Rågårds Lax Oy tillstånd för behand- ling av fisk i en fiskhanteringshall på fastigheten Kvarngård RNr 34:0 i Skaftung by i staden Kristinestad i enlighet med den till ansökan bi- fogade planen, dock sålunda ändrad som framgår av tillståndsbe- stämmelse 2). I fiskhanteringshallen behandlas ca 140 000 kg fisk om året.
Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan.
Tillståndsbestämmelser
1) Fiskhanteringshallen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller- eller luktolägenhet i miljön.
2) Avloppsvattnet som uppkommer vid fiskhanteringshallen skall le- das till slutna tankar och transporteras till en anläggning med till- stånd att hantera dylikt avloppsvatten.
En plan för uppsamlingen och transporten av avloppsvattnet skall in- lämnas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom fyra månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. Uppsamlingen och transporten av avloppsvattnet i enlighet med denna tillståndsbe- stämmelse skall inledas inom ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft.
3) Avfallet som uppstår vid behandlingen av fisk skall tas till vara och transporteras för återvinning eller till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall.
Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet.
Om avfallet skall komposteras skall tillståndshavaren tillställa Västa Finlands miljöcentral en komposteringsplan sex månader innan verk- samheten inleds.
4) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll av fiskhanterings- hallen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över fiskhanteringshallens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgif- ter om
- mängden fisk som rensats och vidareförädlats i hallen,
- mängden avfall som uppkommit vid behandlingen av fisk och be- handlingen av det samt dess leveransplats och -tidpunkt,
- mängden vatten som använts i hallen,
- mängden avloppsvatten som uppkommit vid behandlingen av fisk och behandlingen av det samt dess leveransplats,
- använda kemikalier och förvaringen av dessa samt
- uppgifter om störningar och exceptionella situationer som har in- verkan på miljön.
Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från verksamhets- årets slut och på uppmaning företes myndigheterna. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssamman- drag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blan- kett.
5) Tillståndshavaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad om betydliga stör- ningar och exceptionella situationer vid fiskhanteringshallen. Orsa- ken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjs- mål.
6) Fiskhanteringshallens utloppsrör skall avlägsnas från vattenområ- det och förbindelsen från avloppsvattentanken skall brytas av inom två månader efter att det i tillståndsbestämmelse 2) avsedda syste- met har färdigställts.
7) Om tillståndshavaren upphör med verksamheten bör detta skriftli- gen meddelas till Västra Finlands miljöcentral inom 60 dagar efter att verksamheten har upphört.
Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft tillsvidare.
Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet
Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmel- ser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta till- stånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.
Skador Fiskhanteringsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna till- ståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada ge- nom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas.
MOTIVERING Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 2) ålagts samla upp avloppsvattnet som uppkommer vid behandlingen av fisk och trans- portera detta till en anläggning med tillstånd att hantera dylikt av- loppsvatten, emedan den vid anläggningen tidigare använda av- loppsvattenbehandlingen genom markinfiltration inte motsvarar prin- ciperna om bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis från mil- jösynpunkt (BEP) enligt 4 § miljöskyddslagen.
Eftersom avloppsvattnet som uppkommer vid behandlingen av fisk kommer att avledas till slutna tankar och transporteras bort, orsakar verksamheten vid fiskhanteringshallen inga utsläpp i havet. I till- ståndsbestämmelse 3) finns bestämmelser om avfallet som upp- kommer vid behandlingen av fisk för förebyggande av den fara och skada som avfall förorsakar hälsan och miljön. I tillståndsbestäm- melse 1) har tillståndshavaren ålagts ordna verksamheten så att den inte medför buller- eller luktolägenhet i miljön.
Med beaktande av det ovan anförda medför behandlingen av fisk, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strand- generalplanen för staden Kristinestad.
Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna till- ståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa.
LAGRUM 42 §, 43 §, 45 § och 56 § miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN
Kontroll av utsläppen
Eftersom avloppsvattnet skall avledas till slutna tankar samt trans- porteras bort, uppstår det inga utsläpp i havet och sålunda föreligger det inte behov för kontroll av verksamhetens inverkan på havsområ- det samt fiskbestånden och fisket.
Övriga påminnelser och yrkanden
Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påmin- nelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan.
HANDLÄGGNINGSAVGIFT
866,25 euro
Eftersom det är fråga om ett miljötillståndsärende som inte innefat- tats i bilagan till miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) uppbärs för beslutet en av- gift vars storlek är 38,50 euro/h. Ärendets handläggning har krävt 45 h. För handläggning av tillståndsärenden som gäller flere verk- samheter och som skall avgöras samtidigt uppbärs en kombinerad avgift så att man till handläggningsavgiften för en verksamhet i högs- ta avgiftsklassen adderar 50 procent av avgifterna för de övriga verksamheterna. Eftersom detta ärende på den nämnda grunden handlagts och avgjorts samtidigt med ärendet Dnr LSY-2004-Y-327 har den förstnämnda avgiften i enlighet med det ovannämnda mins- kats med 50 %.
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvalt- ningsdomstol.
Bilagor Besvärsanvisning
Birgitta Vauhkonen
Hannu Kokko Juha Helin
Nina Engberg
I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kok- ko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg.
NE/ha
BESVÄRSANVISNING
Besvärsmyndighet Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ären- det anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 1.8.2007.
Besvärsrätt Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja mil- jöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndig- heter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinforma- tionen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utred- ning över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elek- troniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjäns- tetidens slut.
Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation
besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors
postadress: PB 115, 00231 Helsingfors
telefon: 020 490 121 (växel)
telefax: (09) 726 0233
e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi
öppettid: kl. 8 – 16.15
Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökan- den ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
