FÄRDRIKTNING UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

FÄRDRIKTNING 2020-2024

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA

FAKULTETEN

FÄRDRIKTNING UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2020-2024

3

IDENTITET

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN . . . . INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION, IDPP . . . . INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP, IKI . . . . INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, IPKL . . INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK, IPS . . . .

MÅLSÄTTNINGAR OCH STRATEGIER

STÄRKT INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT I FORSKNINGEN . . . . UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MED SPETS OCH VOLYM . . . INNEHÅLLSLIG UTVECKLING AV LÄRARPROGRAM . . . SAMLAT UTBILDNINGSUTBUD . . . SAMVERKAN OCH INTERNATIONALISERING . . . AKTIVT ARBETSMILJÖ- OCH PERSONALVÅRDANDE ARBETE . . .

STRATEGISK UPPFÖLJNING OCH ANALYS

s. 6 s. 7 s. 8 s. 9 s. 10 s. 11

s. 14 s. 15 s. 16 s. 17 s. 18 s. 19 s. 20

INNEHÅLL

IDENTITET

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Utbildningsvetenskapliga fakultetens forskning, utbildning och samverkan fokuserar på pedagogiska och hälsomässiga frågor, särskilt inom utbildningsområdet. Betydelsen av utbildning och hälsa för den enskilda individens liv kan inte nog understrykas. På så sätt är fakultetens verksamhet på många nivåer central för både samhällets grundläggande funktion såväl som dess framtida utveckling. Betydelsen av utbildning och hälsa för den enskilda individens liv kan inte nog understrykas. Därmed ligger fakultetens verksamhet i linje med FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. Särskilt mål 3 och 4 som handlar om god hälsa, välbefinnande och utbildning och mål 5 och 10 som handlar om jämställdhet och minskad ojämlikhet är centrala både som mål i sig och som förutsättningar för utveckling. Fakultetens verksamhet kännetecknas av en bredd, där professionsnära och tillämpade perspektiv såväl som kritiska och emancipatoriska perspektiv är viktiga inslag. På så sätt bidrar fakulteten till en hållbar samhällsutveckling och kunskapsbildning samt till goda levnadsvillkor för individ såväl som kollektiv. Ambitionen är att bidra till global utveckling och hållbarhet genom att i varje prioritering och utveckling av verksamheten beakta dessa mål.

Vid fakulteten uppmärksammas pedagogiska frågor om lärande och socialisation, såväl i som utanför olika pedagogiska verksamheter, liksom dessas villkor och konsekvenser för individer, institutioner och samhälle.

Innehållsliga didaktiska frågor sätts i relation till undervisning, bildning och lärares professionella kunskap.

Frågor om hälsa och välbefinnande ställs särskilt i relation till fysisk aktivitet och kost samt kulturella dimensioner av idrott och människors möte med mat. Fakultetens forskning ger vetenskapliga bidrag av relevans för såväl skolväsendet och lärarprofessioner som kunskapsområden inriktade mot människors utveckling och hälsa. Forskningen har en bred disciplinär bas inom samhällsvetenskap med tvärvetenskapliga inslag från exempelvis naturvetenskap och medicin. En stor del av forskningen har stark koppling till lärarutbildning och andra utbildningar. Forskarutbildning bedrivs inom ämnena barn- och ungdomsvetenskap, idrottsvetenskap, kostvetenskap, pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik med inriktningar.

Den utbildningsvetenskapliga fakultetens utbildningsansvar domineras av lärarutbildningar och grundutbildning inriktat på pedagogik, didaktik, idrott samt kost och inom dessa områden finns också ett flertal masterutbildningar, professionsfördjupande såväl som direkt forskningsförberedande.

Fakulteten är programansvarig för fyra lärarutbildningar och två påbyggnadsprogram för lärare och samverkar inom dessa uppdrag med fem andra fakulteter. Vid fakulteten bedrivs, på uppdrag från Skolverket, också det statliga Rektorsprogrammet och utveckling av nationella prov inom flera ämnen.

Fakulteten förvaltar också universitetsgemensamma verksamheter genom att vara värd för Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Enheten för akademiskt språk (ASK), Enheten för skolsamverkan, ämneslärarutbildning och kompletterande lärarutbildning (SÄL) och Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL), som samtliga ansluter väl till fakultetens verksamhet i sin vetenskapliga grund.

Dessutom pågår samverkan med andra lärosäten, med kommuner, statliga myndigheter, företag och organisationer.

I en stark samverkanstradition tar fakulteten på så sätt ett stort ansvar för skilda utvecklingsbehov i samhället.

Fakultetens fyra institutioner, som var för sig beskrivs nedan, har olika storlek och inriktning, men en gemensam historia, vilket gör att det både finns samhörighet, mycket samarbete och överlapp inom olika verksamheter och kompetenser. Även om linjestyrningen är tydligt organiserad utifrån universitetets arbetsordning är det kollegiala draget starkt. Både gränserna till och sammanhållningen av institutionernas forskningsmiljöer, temagrupper, kompletta akademiska miljöer och kollegier har formats i kollegiala processer.

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

På institutionen bedrivs utbildning, forskning och samverkan med tydlig inriktning mot skola, lärarutbildning och lärarprofes- sion. I verksamheten läggs stor vikt vid utbildningens roll i relation till samhälleliga utmaningar såsom globala miljöproblem, social och ekonomisk segregering, hot mot demokrati, samt en teknikutveckling som skapar nya villkor för kommunikation och produktion av kunskap. I kraft av expertis inom områdena ämnesdidaktik, allmändidaktik och pedagogiskt arbete arbetar institutionen med kunskapsbildning inom utbildning, forskning och samverkan. Institutionen verkar för fördjupad förståelse av lärandets villkor och processer, undervisningens organisation och innehåll, samt lärares professionella yrkesutövning. För att utveckla denna kunskap bedrivs forskning och utveckling utifrån ett brett perspektiv på skolans sociala och politiska villkor, via klassrumsstudier, till detaljerade studier om hur specifika interventioner samverkar med enskilda elevers lärande. Tillsammans med skolor och skolhuvudmän bedriver institutionen forsknings- och utvecklingsarbete, utvecklar undervisningspraktiker och erbjuder möjlighet för lärares professionsutveckling och ett djupare lärande för elever.

Institutionen verkar för ökad jämlikhet genom att bedriva lärarutbildning med stor bredd där alla studenter, oavsett akademisk bakgrund, ges möjligheter att bli professionella lärare och undervisa i skolor i olika sociala områden. Institutionen har progra- mansvar för grundlärarprogrammet och kompletterande pedagogisk utbildning och deltar i merparten av de lärarutbildning- sprogram som bedrivs vid GU. Institutionen ansvar för en nationell master i didaktik och en internationell master i utbildning för hållbar utveckling. Också genom nationella Skolverksuppdrag, såsom provutvecklingsarbete, ger institutionens verksamhet avtryck.

På institutionen finns tre forskningsmiljöer. Dessa är Kritisk utbildningsforskning, Didaktiska klassrumsstudier och Fenom- enografi, Variationsteori och Learning Study. Institutionens forskarutbildningsämnen är ämnesdidaktik och pedagogiskt arbete. Utbildning på forskarnivå bedrivs också genom olika forskarskolor i samverkan med andra lärosäten.

Institutionens vision är att vara en profilerad lärarutbildningsinstitution, som sätter det kunskapsutvecklande uppdraget i första rummet oavsett om det gäller enskilda studenters utveckling eller bidrag till forskningsfronten.

Verksamheten ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Institutionen ska bedriva en attraktiv utbildning av hög kvalitet, där studenternas arbete kontinuerligt ges möjlighet att bidra till institutionens kunskapsproduktion och på så vis stimuleras till vidare verksamhet på avancerad- och forskarnivå.

Forskningen ska ha hög relevans för skola, utbildning och samhälleliga utmaningar, samt bidra till kunskaps-utveckling för praktiker, policy och nationell och internationell forskning.

En förutsättning för detta är en jämn och hög andel externa forskningsmedel.

9

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Institutionen bedriver forskning, utbildning och samverkan inom kostvetenskap och idrottsvetenskap profilerat mot hälso- promotion, lärande och ledarskap. Kostvetenskap är ett ämne med fokus på människors möte med mat vilket studeras ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Kostens betydelse vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är centralt men även aspekter som miljö och prestation behandlas. Kostvetenskap innefattar studier om bland annat individers och kostansvarigas agerande, val och vanor. Det kan gälla såväl måltiden som kosten i sin helhet. Även lärande, förändringsarbete samt människors tankar, attityder och uppfattningar om kost är viktiga utgångspunkter i forskningen. Idrottsvetenskap är ett ämne med fokus på idrott, motion och fysisk aktivitet ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Idrottsvetenskap innefattar studier av kroppen och den idrottande och fysiskt aktiva individen, idrottskulturens utveckling i samhället och idrott som ett samlingsbegrepp för elit-, motions- och upplevelseidrott samt friluftsliv och rekreation. Utgångspunkten tas i att fysisk aktivitet och idrottsaktiviteter kan främja hälsa och välbefinnande, prestation och estetisk upplevelse.

Institutionens verksamhet tar sin utgångspunkt i både nationella och globala samhällsutmaningar avseende hälsa och välbefin- nande, vilket är i linje med FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling. Genom forskning och utbildning bidrar verksamheten till förutsättningar för hållbara levnadsvanor och god hälsa. Institutionens medarbetare samverkar med olika aktörer i samhället genom utbildningsuppdrag, uppdragsforskning och tvärprofessionella forsknings- och utvecklingsprojekt.

Institutionens medarbetare har multidisciplinär bakgrund och det kollegiala arbetet bedrivs i såväl institutionsråd, programråd, docent- och professorsgrupp samt temaforskargrupper. Institutionen är värd för den fakultetsövergripande centrumbildnin- gen Center for Health and Performance (CHP) som bedriver forskning och testverksamhet. Verksamheten vid institutionen genererar vetenskaplig kunskap och professionell kompetens som kan bidra till att effektivt främja hållbara vanor beträffande kost och fysisk aktivitet. Utbildningarna har tydlig koppling till forskningen som bedrivs vid institutionen och karaktäriseras av mångvetenskapliga samarbeten nationellt och internationellt och i samverkan med omvärlden. Utbildningen vid institutionen sker inom tre kandidatprogram inom kost- respektive idrottsvetenskap: Hälsopromotion, Sports Coaching och Kostekonomi med inriktning mot ledarskap. Vid institutionen utbildas även lärarstudenter i ämnena hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa.

Utbildning på avancerad nivå och forskarnivå bedrivs både inom kostvetenskap och inom idrottsvetenskap.

IKI´s vision, som fastställdes i februari 2020, är att vi ska vara en stark, samhällsengagerad institution som bidrar till hälsosam- ma och hållbara levnadsvanor, prestation och lärande genom att förena kostvetenskap och idrottsvetenskap i framstående utbildning och forskning. Vi arbetar enligt tre övergripande visionsmål:

• Vi är en attraktiv arbetsplats med god arbetsmiljö för personal och studenter

• Vi genomför innovativ, samhällsrelevant forskning inom kostvetenskap och idrottsvetenskap samt dessa i förening

• Vår forskningsbaserade utbildning bidrar till hälsosamma och hållbara levnadsvanor, prestation och lärande nationellt och internationellt

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Institutionens kunskapsområden – pedagogik, kommunikation och lärande – rör grundläggande samhälleliga frågor om lärande, socialisation och villkoren för dessa, såväl i som utanför olika skolformer. Frågorna svarar mot de sam- hällsutmaningar som följer av globalisering, digitalisering och en ökande samhällelig komplexitet. Forskningen bidrar internationellt i frågor kring förskolans uppdrag och kvalitet, utsatta barns och ungdomars villkor, migration och andra samhällsförändringar, våld och rasism i skola och på fritiden och konsekvenser för skola och undervisning av digital- isering. Likaså bedrivs praxisnära forskning där våra forskare samarbetar med förskolor, skolor och andra miljöer inom ramen för utvecklingsarbeten och lokala initiativ.

Social och kulturell hållbarhet är övergripande intresseområden vid institutionen och bland annat studeras interaktion i olika typer av undervisningssituationer, maktrelationer i samhället och kvalitets- och jämlikhetsfrågor i relation till utbildning och vardagsliv. Kunskapsområdena innebär många tvärfakultativa och mångdisciplinära samarbeten, vilket kännetecknar institutionens forskning och utbildningsuppdrag. Institutionen är bland annat värd för det tvärfakultativa forskningsnätverket The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio (LETStudio). Institutionen har också ett nära samarbete med Segerstedsinstitutet vid Göteborgs universitet.

Institutionen är programinstitution för förskollärarprogrammet vilket är ett av universitetets största program. Därtill har institutionen ansvar för utbildningen av grundlärare med inriktning mot fritidshem. På mastersnivå har institutionen två program, dels masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap och dels det internationella masterprogrammet i IT och lärande. Institutionens största forskarutbildningsämnen är barn- och ungdomsvetenskap samt pedagogik.

Utbildning på forskarnivå bedrivs också genom olika forskarskolor i samverkan med andra lärosäten. Samverkan med professionsfälten är omfattande och bedrivs bland annat genom forskningsprojekt, seminarieverksamhet och utveckling av de verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna. Våra utbildningar erbjuder en tydlig progression från grund- till forskarnivå inom våra forskningsområden.

IPKL har ambitionen att vara en institution som kännetecknas av att alla medarbetare aktivt och gemensamt tar ansvar för helheten och samverkar över gränser, att medarbetarna har handlingsutrymme och medbestämmande, tydliga mandat och förutsättningar att klara sina uppdrag och där ett verksamhetsnära och kvalificerat stöd finns för att utföra kärnuppdragen. Visionen på institutionen är att utveckla och fördjupa de internationella kunskapsbidragen inom forskningsområden som rör lärande, socialisation och förutsättningar för ett jämlikt och hållbart samhälle. Institu- tionen ska också erbjuda dynamiska forskningsmiljöer där forskare tidigt i karriären får möjlighet att utvecklas. Vi vill

11

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Institutionen bedriver forskning och utbildning inom en rad pedagogiska områden som på olika sätt belyser formande av pedagogiska system och verksamheter. Vi bidrar därigenom till ökad kunskap om relationer mellan pedagogiska verksamheter och det omgivande samhället i såväl ett lokalt, nationellt som globalt perspektiv samt konsekvenser för individer, institutioner och samhälle. Institutionen har även ett nationellt ansvar för nationella prov i engelska, övriga moderna språk och samhällskunskap. Databasen Utvärdering Genom Uppföljning (UGU), som är en nationell resurs för longitudinell forskning, handhas på institutionen.

Samverkan med det omgivande samhället sker exempelvis genom att medarbetare aktivt deltar i samhällsdebatten eller stöder lokalt skolutvecklingsarbete. En viktig uppgift i samverkan med det omgivande samhället är att stödja ett vetenskapligt förhållningssätt för att därigenom åstadkomma hållbara utvecklingsprocesser.

Institutionens sex forskningsmiljöer är: Förutsättningar, utbildning och resultat (FUR), Kritiska teorier (KRIT), Lärande och bedömning i språk (LBS), Pedagogik och politik (POP), Platform for research in inclusive education and school development (PRIS), samt Skolutveckling och ledarskap (SKUL). Miljöernas forskning återspeglas i de disciplin- och professionsutbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå som ges vid institutionen. Utbildning på forskarnivå bedrivs inom ämnena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik. Vid institutionen ges tre mastersprogram, ett inriktat mot aktionsforskning (inom ramen för ett nordiskt samarbete), ett internationellt program i pedagogik mot utbildningsvetenskaplig forskning (på engelska) och ett program mot utbildningsledarskap.

Institutionen är också programinstitution för Yrkeslärarprogrammet och två påbyggnadsprogram på avancerad nivå för redan utbildade lärare; Specialpedagogprogrammet och Speciallärarprogrammet. Vidare har institutionen ett kandidatprogram i pedagogik samt genomför också Rektorsprogrammet på uppdrag av Skolverket. Utöver detta erbjuds flera och breda vidareutbildningar för redan yrkesutbildade personer.

Vi vill sträva efter att upprätthålla och vidareutveckla nationella och internationella forskningssamarbeten samt samarbeten med det omgivande samhället i övrigt. Därigenom vill vi utveckla en forskning av hög samhällelig relevans som präglas av nytänkande. Vår strävan är att skapa tydliga och hållbara länkar mellan forskningen och den undervisning vi bedriver. Målet är en levande internationell miljö för såväl personal som studenter.

13

MÅLSÄTTNINGAR OCH STRATEGIER

STÄRKT INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT I FORSKNINGEN UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MED SPETS OCH VOLYM

INNEHÅLLSLIG UTVECKLING AV LÄRARPROGRAM SAMLAT UTBILDNINGSUTBUD

SAMVERKAN OCH INTERNATIONALISERING

AKTIVT ARBETSMILJÖ- OCH PERSONALVÅRDANDE ARBETE

Fakultetens forskning ska bidra till kunskapsutveckling och till att stärka demokratiska värden som berör människors levnadsvillkor och livskvalité samt kunskaps- och utvecklingsmöjligheter i en hållbar samhällsut- veckling. För vårt kunskapsintensiva samhälle väntar stora utmaningar inom utbildning och hälsa. Fakultetens forskning intar här en central roll för att reflexivt, kritiskt och kreativt bidra till kunskapsutvecklingen och för vad som brukar benämnas social innovation. Utbildningsvetenskaplig forskning kan också vara av betydligt större strategisk betydelse för att utveckla universitetets egna utbildningar, inte bara vid vår egen fakultet utan också vid övriga fakulteter.

Som en konsekvens av politiska och universitetsövergripande beslut har en kraftig expansion av lärarutbild- ningen 2014–2017 och tillhörande ökning av antalet medarbetare resulterat i att den relativa storleken på fa- kultetsanslaget per forskningsaktiv medarbetare minskat med uppemot en tredjedel. En hårdnande konkurrens har lett till minskande externa medel efter en mycket framgångsrik tioårig period. Sammantaget sätter detta forskningsverksamheten under stark press.

Flera av fakultetens forskningsmiljöer har historiskt intagit en stark position nationellt och varit interna- tionellt kända. Här finns en hög forskningskompetens som vuxit fram genom etablerade seminariekulturer med framträdande forskningsledare. Samtidigt finns 2018 ett antal varningssignaler. Det finns en hög grad av internrekrytering på alla nivåer, och specifikt finns en dominerande majoritet av befordrade professorer. Den rekrytering som skett har varit strategisk framförallt i förhållande till utbildningsuppdraget (och inte forsk- ningen). Det finns inga post-docs och endast ett fåtal meriteringstjänster jämfört med andra miljöer vid univer- sitetet – investeringarna i framtida forskare och forskningsledare har inte prioriterats. Det rapporteras också om en avsevärd försvagning av seminariekulturen. Sammantaget finns en tydlig risk att miljöerna håller på att utarmas snarare än att stärkas.

I den generationsväxling som fakulteten befinner sig i är det viktigt att nya forskningsledare, som vunnit både legitimitet och förtroende i sin miljö får träda fram. Detta är också strategiskt viktigt att stödja för forsknings- miljöernas mobilisering, organisation och konkurrenskraft. Då forskningsutvärderingen RED19 fokuserar på utveckling, stöd och mobilisering snarare än kontroll och återrapportering kommer dessa processer att löpa parallellt och stödja varandra. Detta arbete är viktigt för att stärka möjligheterna till extern finansiering för forskning och för att inom fakultetens olika områden och institutioner utveckla kunskapsinnehållet.

STÄRKT INTERNATIONELL

KONKURRENSKRAFT I FORSKNINGEN

• Stödja forskningsmiljöernas utveckling och en ny generation forskningsledare genom kartläggningsarbete och formering av forskningsteman.

• Stärka forskningsmiljöernas nordiska och internationella nätverk för etablerande av mer långsiktiga

internationella forskningssamarbeten i syfte att öka de externa resurserna till forskning och forskarutbildning genom fler ansökningar till nordiska och europeiska finansiärer.

• Utveckla hållbara modeller för samverkan med samhällets sektorer i syfte att bedriva högkvalitativa forsknings-

STRATEGIER

Fakultetens övergripande målsättning är att bibehålla och ytterligare utveckla en profilerad och erkänd internationell och nationell forskning. Huvudmålsättningen är utveckling av internationellt ledande forskningsmiljöer för att stärka möjligheterna till extern finansiering för forskning.

MÅLSÄTTNING

15 Fakultetens utbildning på forskarnivå är stabil, välorganiserad och har erkänt hög kvalitet avseende en mångfald av starka forskningsmiljöer, metod- och teorikunskap, handledarkompetens och internationella nätverk. Institutionerna har ett operativt ansvar för utbildning på forskarnivå, medan fakulteten ansvarar för strategisk planering och kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring sker exempelvis genom gemensam policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten och policy för seminariebehandling av licentiatuppsats.

Kvalitetssäkring sker också genom institutionsgemensamma kurser som sammantaget gör det möjligt att möta kraven på bredd och djup samt att verka för samverkan med andra lärosäten, såväl nationellt som internationellt.

Verksamhetens utveckling i stort har haft som konsekvens att forskarutbildningens volym under de senaste åren kraftigt minskat. För att upprätthålla kvalitet och organisation och säkerställa att forskarutbildningen håller internationell standard för utbildning av framtidens forskare och därmed forskningens internationella konkurrenskraft är det nödvändigt att för framtiden säkra en stabil volym för fakultetens forskarutbild- ning liksom att kvalitetssäkra rekrytering och urval. Efterfrågan på forskarutbildad kompetens inom kommunal verksamhet och högre utbildning är stor, inte minst för att säkra utveckling av professionerna och en utbildning på vetenskaplig grund. Fakulteten är en av landets stora aktörer inom utbildning på forskarnivå och bör bidra till att täcka skolhuvudmännens samt andra lärosätens och verksamheters behov lokalt, regionalt och nationellt.

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MED SPETS OCH VOLYM

• Prioritera finansiering av forskarutbildning genom tydlig intern styrning och ökad extern finansiering.

• Samordna antagning av doktorander med institutionerna så att det minst antas tolv doktorander varje år.

• Systematiskt samarbeta med andra lärosäten för ökat utbyte och ökad kvalitet i forskarutbildningen.

• Samverkan för att möta samhällets kompetensbehov och öka samfinansiering.

• Utveckla internationella kurser inom ramen för nordiska och internationella forskningsnätverk.

• Utveckla processerna för rekrytering av doktorander med stor potential för vetenskapligt arbete.

STRATEGIER

Fakultetens övergripande målsättning är att stadigvarande ha en utbildning på forskarnivå med spets och volym som svarar mot kompetensbehov inom såväl universitet och högskolor som samhället i övrigt.

Huvudmålsättningen är att kraftigt öka antagningen av doktorander.

MÅLSÄTTNING

INNEHÅLLSLIG UTVECKLING AV LÄRARPROGRAM

Fakulteten är en av landets största sammanhållna aktörer vad avser lärarutbildning. Göteborgs universitet nuvarande organisation för lärarutbildning har fokus på att ge goda förutsättningar för innehållslig utveckling av de olika lärarprogrammen. Som programansvarig fakultet för huvuddelen av lärarprogrammen har fakulteten mycket stor del i olika lärarutbildningar. På fakulteten finns både kunskap, engagemang och förutsättningar för att driva innehållslig utveckling, genom att engagera kompetens och kapacitet över hela universitetet och utveckla det tvärande samarbetet. En viktig del i detta arbete är att bibehålla och utveckla kvalitet i lärarutbildningen efter en tidigare kraftig expansion.

Lärarutbildning är i Sverige, såsom i många länder, ett utbildningsområde med politisk styrning i en skiftande kontext och som svarar mot ett centralt samhällsuppdrag. Det finns idag en tydlig samhällsutmaning som omfattar behov av både omfattande utbildningsvolym och en hög kvalitet i utbildningen. Det behövs en förstärkning av lärarkollegiet som också kollektivt ska ha professionell kapacitet att arbeta med utveckling av skolans verksamhet på vetenskaplig grund.

• Kontinuerligt kvalitetsutveckla lärarprogrammen inom ramen för etablerade rutiner och med lärarutbildarprofessionen som utgångspunkt.

• Utveckla lärarprogrammen med internationalisering som motor, både vad gäller utbildningsstruktur, studenterfarenheter, lärarkompetens och innehåll.

• Generativt och systematiskt samarbeta med andra fakulteter och skolhuvudmän i utveckling av lärarutbildning, med tydlig riktning mot bildning på utbildningsvetenskaplig och professionell grund.

STRATEGIER

Fakultetens övergripande målsättning är profilerad innehållslig utveckling av lärarprogram med tydlig progression som på vetenskaplig grund och i tvärande samarbeten förenar djup bildning med skarp professionskunskap. Huvudmålsättningen är att utvecklingen ska resultera i konkreta förbättringar som studenter och medarbetare vid universitetet i stort märker och ser värden i, såväl för utbildningen som för lärarprofessionen.

MÅLSÄTTNING

17

SAMLAT UTBILDNINGSUTBUD

Fakultetens utbildningsutbud är efterfrågat, har samhällsrelevans och har till stor del sin bakgrund i historiska omständigheter och utvecklingsprocesser. Det finns en tyngdpunkt på yrkesexamina, där lärarutbildningen är det dominerande inslaget.

Fakultetens utbildningar har dock inte tydligt samordnats. Dessutom är lärarutbildningen strukturellt och till viss del innehållsligt politiskt styrd (med över tid skiftande prioriteringar och krav) och volymässigt utifrån ett omfattande samhällsbehov av utbildade lärare. Denna bakgrund pekar på att utbildningsutbudet vid fakulteten har stora obalanser och inte väl speglar fakultetens prioriteringar av och syn på olika

kunskapsområden. De olika lärarprogrammen är inte anpassade till Bologna-strukturen och är därför inte kompatibla med kandidat- och masterexamen. Vidare saknar lärraprogrammen tydlig relation till fakultetens huvudområden, vilka inte heller är tydligt avgränsade i relation till varandra och har olika rationalitet på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Under de senaste åren har ett flertal masterprogram etablerats med en förhållandevis liten volym, vilket innebär ekonomiska utmaningar. I ett helhets- och volymperspektiv är fakultetens utbildningar nationellt orienterade och huvuddelen av undervisningen sker på svenska, vilket försvårar internationaliseringsaktiviteter för såväl studenter som personal liksom internationell

rekrytering. I ett historiskt perspektiv har andelen fristående kurser minskat till förmån för programutbildning- ar, vilket kan problematiseras ur olika perspektiv. Sammantaget bidrar detta till att utbildningsvägarna

är otydliga och att studenter kan få en lång väg till examen på avancerad nivå och forskarnivå.

• Koordinera och systematiskt arbeta för att avgränsa och tydliggöra fakultetens huvudområden

• Arbeta med att skapa kompletta och komplementära utbildningsvägar från yrkesexamina och grundnivå till forskarnivå inom fakultetens olika områden

• Arbeta med institutionsöverskridande lösningar och överväga att koncentrera utbildningsutbudet

• Ta fram fakultetsgemensam nationell och internationell omvärldsanalys som regelmässigt är underlag förutvecklingsarbete och beslut.

STRATEGIER

Fakultetens övergripande målsättning är att arbeta mot ett profilerat, attraktivt och hållbart utbildningsutbud som väl svarar mot samhällsbehov, fakultetens kunskapsområden, höga kvalitetskrav och sammanhängande utbildningsvägar för både generella examina och yrkesexamina. Huvudmålsättningen är förbättrad balans och tydligare gränsytor mellan yrkesexamen och generella examina på olika nivåer och att fakultetens utbildningsutbud ska kunna förstås och förklaras sammanhållet i förhållande till kunskapsområden och samhällsbehov.

MÅLSÄTTNING

SAMVERKAN OCH

INTERNATIONALISERING

Fakultetens samverkan och internationalisering tar sig olika former och har olika innebörder och är ofta en dimension i verksamheten snarare än en avgränsad verksamhet. I all verksamhet finns förutsättningar för att samverkan kan stärkas genom långsiktighet, intern samordning, strategisk prioritering och extern kommunikation.

Fakultetens områden, utbildning och hälsa, är samtidigt komplexa samhällsutmaningar som är föremål för en omfattande diskussion i olika offentliga och professionella forum. Fakultetens lärare och forskare, institutioner och fakulteten som helhet är endast en sporadisk röst i dessa diskussioner, trots en stor sak- kunskap.

Fakultetens medarbetare har under lång tid arbetat utåtriktat, både internationellt och i samverkan med samhället och har exempelvis i forskningen kombinerat en internationell forskningsprofil med lokalt samverkansorienterad forskning. Fakultetens samverkans- och internationaliseringsarbete har till stor del burits av enskilda medarbetare.

• Utveckla processer för intern samordning och strategisk prioritering i samverkan och internationalisering.

• Bidra till global utveckling och hållbarhet genom att i varje prioritering och utveckling av verksamheten beakta dessa mål.

• Bidra till det offentliga samtalet genom att stödja medarbetares deltagande i relevanta fora och utveckla egna arenor för vetenskapligt grundad diskussion.

• Utveckla arenor för samverkan med ett sammanhållet partsperspektiv.

• Utveckla den internationella kompetensen och erfarenheten bland medarbetare och studenter, bland annat genom internationell rekrytering, mobilitet, och synlighet i utbildningarnas innehåll samt internationellt samarbete i utbildningars uppbyggnad.

STRATEGIER

Fakultetens övergripande målsättning är systematisk och organisatorisk samverkan samt internationalise- ring som kvalitetsdrivande inom alla områden Därigenom integreras bidrag till global utveckling,

samhällsutmaningar och hållbarhet i forskning och utbildning, både i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

MÅLSÄTTNING

19

AKTIVT ARBETSMILJÖ- OCH PERSONALVÅRDANDE ARBETE

Fakulteten har en nära innehållslig gemenskap, vilket sannolikt är en av grunderna för en allmänt god kollegial miljö och omfattande samarbete över institutionsgränserna. Fakultetens medarbetare är kärnan i verksamheten och därmed är den positiva arbetsmiljö, det samarbetsklimat och den höga arbetsmoral som kännetecknar fakultetens miljöer viktiga att vårda och utveckla. De stora förändringar som skett i verksamheten har bidragit till en ökad arbetsbelastning för personal med konsekvenser för arbetsmiljön som helhet. Utifrån detta såväl som andra grunder finns tydliga kvalitetsskäl att fortsatt arbeta aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

• Skapa förutsättningar för att utveckla chefskap och medarbetarskap genom ökade möjligheter till autonomi, delaktighet, transparens och tydlighet.

• Arbeta aktivt med likabehandlings-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor - för ett inkluderande förhållningssätt för samtliga medarbetare och studenter.

• Främja studenters medinflytande i verksamheten genom att utveckla formerna för att tydliggöra studentperspektiv på verksamheten och genom att prioritera och precisera syften för studenternas medinflytande i olika sammanhang.

• Kontinuerligt säkerställa och långsiktigt planera för ändamålsenliga lokaler för bra och likvärdig fysisk arbetsmiljö för anställda och studenter i alla verksamheter.

STRATEGIER MÅLSÄTTNING

Fakultetens övergripande målsättning är att kontinuerligt ha ett aktivt och genomtänkt arbetsmiljö- och personalvårdande arbete, med syfte att uppnå arbetsglädje och meningsfullhet för såväl anställda som studenter. Syftet uppnås genom tillgång till god fysisk arbetsmiljö, en rimlig arbetsbelastning, delaktighet och variation i uppgifter samt en arbetskultur där alla bemöts med respekt och öppenhet.

STRATEGISK

UPPFÖLJNING OCH ANALYS

BAKGRUND

Syftet med färdriktningsdokumentet som helhet är att tydligt artikulera målsättningar på längre sikt och strategier för att nå dit. Syftet är också att öka förutsättningarna för en artikulerad självförståelse och graden av kunskap i uppföljningen. Delen strategisk uppföljning och analys syftar framförallt på en uppföljning som dels bidrar till utveckling av självförståelsen, dels artikulerar kunskap om verksamheten som helhet i ett ackumulerande historiskt perspektiv. Syftet är att skapa en förstärkande feedback på den strategiska styrningen.

Kvalitetssystemet vid GU och UF innebär att en mängd kvalitativ och kvantitativ information dokumenteras årligen och finns tillgänglig, samt att denna information regelbundet analyseras både internt och externt.

Särskilt extern analys redovisas i rapporter som också finns tillgängliga. Vissa sådana externa rapporter redovisar verksamheten i relation till jämförbara verksamheter vid GU och nationellt. Kvalitetssystemet omfattar nu samtliga verksamhetsgrenar, även om implementeringen har kommit olika långt inom olika områden.

21

DOKUMENTATION AV VERKSAMHETEN

Ingående dokumentation av verksamheten må förefalla lockande och kan leda till vissa fördelar, men riskerar samtidigt att dränera kraft och resurser som är bättre använda i själva verksamheten. Fakultetens strategiska uppföljning kommer därför i hög grad att bygga på underlag som genereras för andra syften.

Givet kvalitetssystemets omfattning så är volymen av information om verksamheten redan stor. Däremot är denna information svåröverskådlig, delvis fragmenterad och inte anpassad för strategisk uppföljning, utöver det som kan utläsas genom att följa enskilda indikatorer. Detta talar för att i huvudsak tillföra en fördjupande analys av tillgänglig information i relation till de strategiska målsättningar som är uppsatta. Detta resonemang kan gälla för varje område för sig, men behovet av integrerad analys för verksamheten som helhet är än större. I en ledningslogik är erfarenheten att sådan analys är sällsynt och endast undantagsvis utgör underlag för framtida beslut. Sammanfattningsvis innebär detta att strategisk uppföljning fokuserar på ett återkommande arbete med sådan analys och pekar på hur den ska användas som underlag för fortsatta strategiska beslut.

STRATEGISK HANDLINGSPLAN FÖR ÅRET

Göteborgs universitet har sedan Vision2020 beslutades arbetat med en årlig handlings- och

verksamhetsplan, som utarbetats på universitetsgemensam, på fakultetsnivå och i de flesta fall även på institutionsnivå. Den har också följts upp årligen. Det är i dagsläget (2019) oklart om arbetet med handlings- och verksamhetsplan kommer att fortsätta i samma eller modifierad form på universitetsgemensam nivå när en ny vision arbetats fram.

Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har arbetet har arbetet med handlings- och verksamhetsplan i många fall blivit ett instrument för strategisk planering och uppföljning. Implementeringen av

Färdriktningen föreslås utnyttja dessa erfarenheter genom att mer direkt koppla en strategisk handlingsplan för kommande år till de målsättningsområden som återfinns i Färdriktningen, och eventuella andra

strategiska dokument (till exempel universitetets vision eller strategiskt dokument på institutionsnivå). På så sätt kan målsättningar och delmål kopplas till vilka strategier som används och brytas ner till planerade konkreta aktiviteter på årsbasis. En årlig uppföljning ger då successivt underlag för hur Färdriktningen implementeras och vad utfallet blir.

ARBETSSÄTT FÖR SUCCESSIVT UTVECKLAD ANALYS

Färdriktningsdokumentet är fakultetens strategiska dokument och det är fakultetsstyrelsen och

fakultetsledningen som är huvudsakliga aktörer i det strategiska arbetet. Fakultetsledningen ansvarar för framtagande och beredning av analys utifrån existerande underlag och fakultetsstyrelsen för att analysen vägs in i relevanta beslutsprocesser inom UFS mandat och verkar för att den vägs in även i andra relevanta beslutsprocesser. För att ge möjlighet till regelbundenhet, återspegling av historisk utveckling och ett successivt förbättrat arbetssätt görs en mer omfattande strategisk analys årligen av fakultetsledningen i början på varje verksamhetsår under Färdriktningens giltighetstid. Denna analys benämns

”Utbildningsvetenskapliga fakultetens strategiska uppföljning och analys år ##”. Omfattningen på denna analys kan variera, men bör inte vara alltför omfattande. Analysen bör på ett övergripande plan förhålla konkreta beslut och händelser i verksamheten till målsättningar och strategier i Färdriktningen. Analysen bidrar på så sätt till en artikulerad verksamhetsförståelse och en förstärkt strategisk styrning.

Innan analysen redovisas i UFS, ska den diskuteras med fakultetens International Advisory Board och vid behov revideras som ett resultat av diskussionen.