Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola

Utomhuspedagogiken och hållbar utveckling blir ett

Moa Mårtensson och Therese Skärberg

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik

Förskollärarprogrammet Handledare: Carina Schedvin

Examinator: Björn Haglund

(2)

Mårtensson, M. & Skärberg, T. (2020). Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring

utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020).

Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas

förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare.

Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från

respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.

Nyckelord: Förskola, Förskollärares planering, Hållbar utveckling, Sociokulturellt perspektiv, Utomhuspedagogik

(3)

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 2

2.1 Syfte ... 2

2.2 Frågeställningar ... 2

3 Bakgrund ... 2

3.1 Utomhuspedagogik ... 2

3.2 Hållbar utveckling ... 3

3.3 Relationen mellan hållbar utveckling och utomhuspedagogik ... 4

3.4 Tidigare forskning ... 5

4 Teoretisk utgångspunkt ... 6

4.1 Sociokulturellt perspektiv ... 6

5 Metod ... 7

5.1 Val av metod ... 7

5.1.1 Intervju som metod ... 8

5.1.2 Enkäter som metod ... 8

5.2 Urval ... 9

5.3 Genomförande och analys ... 9

5.3.1 Genomförande av intervjuer ... 9

5.3.2 Genomförande av enkäten ... 10

6 Resultat ... 10

6.1 Intervjuer ... 10

6.1.1 Hur resonerar förskollärarna kring utomhuspedagogik? ... 10

6.1.2 Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med utomhuspedagogik och hållbar utveckling? ... 12

6.1.3 Planering och samband mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling enligt förskollärarna... 13

6.2 Enkäten ... 14

6.2.1 Utomhuspedagogik ... 14

6.2.2 Hållbar utveckling ... 16

7 Diskussion ... 17

7.1 Diskussion kring resultat ... 17

7.2 Reflektion över intervju som metod ... 19

7.3 Reflektion över enkäter som metod ... 19

7.4 Didaktiska implikationer ... 20

7.5 Fortsatt forskning ... 20

8 Slutsats ... 21

9 Referenser ... 22

Bilagor ... 1

(5)

1

1 Inledning

Barn i hela världen tycks tappa mer och mer av den dagliga kontakten med naturen.

TV-tittande och spel på läsplattor eller på mobiltelefon är mer lockande för barnen än att vara ute i naturen. Det kan påverka barnens hälsa i negativ riktning då den fysiska rörligheten begränsas. Vilka effekter passiviteten framför skärm kan ge på den mentala hälsan är inte överblickbart i dagsläget. Det finns ytterligare en aspekt som har blivit påverkad av den digitala utvecklingen och det är att respekten till naturen har minskat i takt med hur den digitala utvecklingen ökat. Den utmaningen är aktuellt att forska inom (White, Eberstein och Scott, 2018). Får barn i de yngre åldrarna en introduktion till naturen menar författarna White, Eberstein och Scott (2018) att det har en positiv påverkan för huruvida barnen kommer att vilja ha en relation till naturen senare i livet.

Författarna belyser vidare i att vuxna i dagens samhälle måste ta sitt ansvar och ge barn den kunskap de behöver för att vilja vara i naturen och respektera den så som den förtjänar.

Utomhuspedagogik och hållbar utveckling har blivit omtalat de senaste åren. Det finns strävansmål inom förskolan att utveckla barnens kunskaper inom hållbar utveckling (Barr, Nettrup och Rosdahl, 2011). Naturskyddsföreningen (2018) lyfter på sin hemsida att det knappast går en dag utan att det i media talas om hur det slösas på jordens

resurser. Förskolans arbete inom hållbar utveckling har fått en stor plats i läroplanen och mellan åren 2007–2012 publicerades mer än det dubbla antalet artiklar kring detta jämfört med mellan åren 1996–2007. I dagsläget är det få forskare som ifrågasätter jordklotets behov av en omställning till ett mer hållbart samhälle. Detta visar också vilken framgång denna fråga fått inom forskning de senaste åren (Sundberg och Äremalm-Hagsér, 2016).

Utomhuspedagogikens arbete för hållbar utveckling är nu en del av förskolans läroplan.

Skolverket (2018) skriver i läroplanen att ”Barnen skall ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig” (s. 9).Förskollärare skall enligt

Skolverket (2018) bidra till att barnen blir goda samhällsmedborgare som aktivt deltar i arbetet för en hållbar utveckling. Förskolan skall enligt läroplanen erbjuda barnen utveckling och förståelse för att många av våra val i vardagen kan komma att ge konsekvenser för vår framtid.

Yildirim och Özyilmaz Akamca (2017) lyfter utomhuspedagogiken som ett verktyg för barnen att lära genom att göra. Begreppet har använts i mer än tjugo år och avser enligt författarna interaktion med natur och utomhusmiljöer. Lärandet inom

utomhuspedagogiken kan ske på många olika platser som exempelvis i skogen, trädgårdar, lekplatser eller på en djurpark. Utomhuspedagogiken ger barnen möjlighet att få ett bredare perspektiv på samhället. Barn som växer upp i en stadsmiljö utan kontakt med naturen får inte samma förutsättningar att utveckla empati för naturens förutsättningar och det kan också vara svårare att utveckla en vilja att värna om naturen.

Utomhuspedagogik ger barnen möjlighet att upptäcka och utforska med alla sina sinnen i samklang med naturen. Barnen ges också utrymme för att uttrycka känslor och fatta egna beslut utan att be om hjälp (Yildirim och Özyilmaz Akamca, 2017).

Utomhuspedagogiken ger både förskollärare och barnen pedagogisk och social stimulans vilket kan leda till ökat välbefinnandet. En positiv inställning för naturen bidrar förhoppningsvis till att barnen vill vara med och utveckla det hållbara samhället.

(6)

2

Utomhuspedagogiken handlar bland annat om att använda sig av naturens resurser och att ta med sig inomhusverksamheten och förflytta den utomhus. Det pedagogiska förhållningssättet inom utomhuspedagogiken bygger på det upplevda lärandet. Med det menas att man sätter teorier i praktiken, det pedagogiska arbetet skall ge barnen chans till att skapa nya egna erfarenheter. För att kunna nyttja naturen och dess resurser behöver människan även vara rädd om naturen vilket leder fram till hållbar utveckling (Naturskyddsföreningen, 2020).

Arbetet för en mer hållbar utveckling tillsammans med barn behöver nödvändigtvis inte kräva kostsamma resurser. Skolverket (2020) pekar på att det handlar om att låta barn vara i naturen och i närmiljön för att kunna skapa en relation och vilja ta hand om den.

Barn av idag växer upp med snabba förvandlingar i sin omvärld. De lär känna nya personer och nya situationer att interagera. Barnen skall även på förskolan introduceras till lärandet kring hållbar utveckling, såväl en ekonomisk och social som en miljömässig utveckling. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv inom hållbarhet. I

läroplanen står följande:

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.” (Lpfö 18, s10).

2 Syfte och frågeställningar

Under denna rubrik kommer syfte och frågeställningar till undersökningen presenteras.

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring arbetet med utomhuspedagogiska aktiviteter och att utveckla förskolans arbete med hållbar

utveckling.

2.2 Frågeställningar

Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med utomhuspedagogik?

Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med hållbar utveckling?

Hur resonerar förskollärare kring sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling?

3 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras teorier kring utomhuspedagogik och hållbar utveckling.

Redovisning av centrala begrepp i arbetet presenteras med hjälp av relevant litteratur för studien. Agnafors och Levinsson (2019) skriver om redogörelsen för centrala begrepp och litteraturgenomgång och de säger att en genomgång av begreppen bidrar till en stabil grund för undersökningen för läsaren. Vi vill i detta avsnitt redogöra för argumentation till att undersöka och beröra dessa ämnen samt för att få syn på kopplingen emellan våra två valda perspektiv.

3.1 Utomhuspedagogik

Det finns ett flertal författare och forskare som är eniga om att utomhusvistelsen är en viktig del i människans liv. Barr, Nettrup och Rosdahl (2011) skriver om

utomhuspedagogiken och dess positiva påverkan på barns hälsa. Sjukfrånvaron hos barnen på förskolor som tillbringar större delen av sina dagar utomhus är lägre än hos

(7)

3

förskolor som vistas mer inomhus. Författaren skriver att den statistiken märks på både barnen och dem vuxna på förskolan.

Lärarförbundet (2005) skriver i tidningen Förskolan utifrån olika hjärnforskares

perspektiv om utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. De påstår att naturen kan ha en stor påverkan på inlärningen. Barnens grovmotorik främjas av att vara i naturen.

och för att få en intellektuell utveckling så behövs grovmotoriken. Hämmas motoriken så kan även det kreativa tänkandet hämmas. Författarna skriver även att både barn och vuxna håller sig friskare och mår bättre av att vistas utomhus. I skogen dämpas alla ljud samt att stressen kan minskas då bullriga och skramliga ljud från bilar eller cyklar som finns i innerstadsmiljön saknas (Lärarförbundet, (2005).

Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski (2007) skriver att barn som får vistas i naturen utvecklas till starka och friska personer med egenskaper och kunskap gällande hur man tar hand om omgivningen. Tonge, Jones och Okely (2020) skriver att barn som får vara ute och utöva fysiska aktiviteter kommer att visa positiva hälsoaspekter senare i livet. Det kan vara psykologiska och fysiska hälsofördelar. Författarna lyfter att det är de fem första åren i barnets liv som man skall lägga grunden för att utveckla ett intresse för att vistas i naturen och därmed kan man komma att ha bättre hälsofördelar än när man inte utövar så mycket fysiska aktiviteter utomhus som barn.

Björklund (2017) skriver att förskolläraryrket är ett av världens viktigaste jobb. Det är ett yrke som kräver engagemang och arbetsglädje. För att utveckla sin

utomhuspedagogiska verksamhet så behöver verksamheten ha ett eget driv och lust med en nyfikenhet för att utvecklas. I Sveriges förskolor så finns det olika styrdokument och strävansmål som beskriver hur verksamheten skall utformas och hur förskollärarna skall kunna stödja barnens utveckling på bästa sätt. Utomhusverksamheten är en stor del av vardagen på förskolan, varje dag så går barn och vuxna ut på skolgården eller i

grönområden i närheten där barn utforskar omvärlden samt utvecklas i många olika aspekter. Författaren skriver att det inte skall spela någon roll vilken miljö barnen befinner sig i. Oberoende av plats skall barnen ges största möjliga chans till att utvecklas och ha en trygg och lustfylld tid på förskolan. Björklund (2017) skriver att genom att upptäcka, uppleva och erfara med hjälp av kroppen och människans sinnen är det enklare att lära sig nya saker. I vissa delar av läroplanen beskrivs det exempelvis att förskollärare skall skapa en förståelse för naturens kretslopp. Förskollärarna behöva ta sig ut i naturen för att få uppleva och se kretsloppet för att skapa en större förståelse för naturens villkor och förutsättningar.

3.2 Hållbar utveckling

Ammenberg (2013) förklarar begreppet hållbar utveckling med att det handlar om att dagens generation behöver leva på ett sätt som inte äventyrar nästa generations

levnadssätt. Författaren skriver även att det är en utmaning att leva hållbart för dagens samhälle men att det idag är en fråga som har stor plats både bland politiker och runt om i hushållen. Ammenberg (2013) belyser att efterfrågan på miljöanpassade lösningar i vardagen ökar i Sverige och även internationellt sätt samt att Sverige ligger

förhållandevis långt fram gällande exempelvis återvinningssystem.

Att introducera lärandet kring hållbar utveckling i de tidigare åren på förskolan kan påverka känslor, interaktion och tankesätt hos barnen angående att vilja ta hand om naturen. Därför är det viktigt att förmedla viljan att värna om miljön för barnen på förskolan genom att exempelvis införa arbete med återvinning på förskolan. En

(8)

4

högkvalitativ utbildning för barnen i deras tidiga åldrar kan generera ett hållbart tänkande senare i livet (Borg, 2017).

Undervisning på förskolan kring hållbar utveckling bör i första hand ses ur ett etiskt perspektiv genom att ta ansvar för jorden enligt Björneloo (2011). Det handlar om att människan skall ge barnen kunskap och förståelse om naturens kretslopp samt förmedla grundläggande värderingar som främjar en hållbar utveckling. Författaren skriver att undervisningen kring hållbar utveckling handlar om att påvisa hur människors sätt att agera kan hindra eller främja en hållbar utveckling. Pramling Samuelsson och Kaga (2008) skriver om arbetet med hållbar utveckling tillsammans med barnen på förskolan och menar att det är ett underarbetat område trots att det har skett en hel del utveckling på senare tid. Författarna skriver i artikeln ”Om du tänker ett år framåt, plantera ett frö.

Om du tänker ett decennium framåt, plantera ett träd. Utbilda folket om du tänker ett århundrade framåt.” (s. 19).

Barr, Nettrup och Rosdahl (2011) skriver att desto tidigare barnen får komma ut i naturen och bli medvetna om sin närmiljö desto tidigare införskaffar de sig ett hållbart förhållningssätt. Författarna skriver att det inte räcker med att bara vistas i naturen utan att förskolan också behöver ha förskollärare som ger barnen en introduktion till

förståelse för miljö och samspel som sker i naturen. Några enkla tillvägagångssätt som nämns av författarna är att förskolan kan odla en del av sina egna grönsaker, tillaga och äta den egenodlade maten, kompostera det som är överflödigt. Genom dessa enkla tillvägagångssätt kan man få med sig barnen i processerna och göra barnen införstådda med olika processer i naturen. Öhman, Östman, Andersson, Rudsberg, Krigsman och Lundegård (2004) skriver om hållbar utveckling och att det inte är bara ett ämne, utan något som skall genomsyra hela utbildningen. Arbetet med hållbar utveckling skall enligt författarna kombinera både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i samhället.

3.3 Relationen mellan hållbar utveckling och utomhuspedagogik

Naturen kan vara ett hjälpmedel i lärandet på förskolan inom hållbar utveckling.

Relationen till naturen skapas genom att barnen får vistas i naturen och att barnen med sina egna sinnen får uppleva växter, djur och andra saker och fenomen som människan inte själva skapat. Barnen kan i och med detta skapa direkta upplevelser av människans påverkan på naturen vilket många gånger kan leda till intresse för miljö och

miljöpåverkan (Öhman, Östman, Andersson, Rudsberg, Krigsman och Lundegård, 2004).

Lindgren, Pramling och Säljö (2017) skriver om hur omsorgen och respekten för naturen och barnens närmiljö kommer automatisk genom att vara ute på dagsutflykter i förskolan. Med detta menar författarna att pedagogerna inte bara är ute på förskolans utegård utan att faktiskt vara utomhus i skogen vilket ger två helt olika pedagogiska effekter. Författarna beskriver vidare om hur samtal med barnen om att hålla naturen ren och att inte bryta av grenar eller att ta hand om små djur kommer naturligt när man är i skogen kan gestalta sig. Undervisning om allemansrätten kommer också upp naturligt i och med vistelser i naturmiljöerna.

Förskollärare har stor möjlighet att upptäcka och undersöka miljön tillsammans med barnen i naturen. Hittar barnen exempelvis en mask kan de tillsammans med lärarna diskutera var masken trivs som bäst. Förskollärare har stora möjligheter att utveckla barnens empati och relation till naturen av att vistas i den, vilket i längden kan bidra till

(9)

5

att barnen har en större förståelse för att deras vardagliga val kan påverka miljön och planeten. Förskollärare lägger grunden till så mycket av att vara med barnen i skogen och i närmiljöerna (Lindgren, Pramling och Säljö, 2017)

3.4 Tidigare forskning

För att söka fram tidigare forskning har vi använt oss av Gävle högskolas databas Discovery och databasen Eric.

Sökorden som användes är barn, förskola, utomhuspedagogik, hållbar utveckling, situerat lärande, sociokulturellt perspektiv och Vygoskji. För att få ett bredare

sökresultat söktes också engelska ord. De engelska orden som användes var: children, early childhood, preschool, outdoor education, situated learing, sociocultural

perspective och sustainable development. Sökningarna avgränsades till peer reviwed och fulltext.

Utomhuspedagogik är ett område där det numera bedrivs mycket forskning. Brodin (2011) skriver att vikten av utomhusaktiviteter för barns hälsa och välbefinnande är något som ofta poängteras idag. Författaren skriver att utomhusvistelsen handlar om att låta barnen utforska och skaffa erfarenheter med hjälp av alla sina sinnen. Brodins artikel har fokus på personer med intellektuella funktionshinder men forskningen i artikel har stor relevans i undersökningen.

Brodin (2011) lyfter vikten av utomhusaktiviteter och deras påverkan på människor.

När lärandet flyttas ut i exempelvis skogen görs många gånger aktiviteten mer lustfylld enligt författaren. Samarbeten i par eller mindre grupper är också något författaren ser som positivt men själva utevistelsen är det som påverkar människan mest positivt.

Brodin (2011) förespråkar att lärandet flyttas utomhus och att det på så sätt

individanpassas genom att möjligheterna till att tänja på ramarna ges tydligare utomhus.

Författaren poängterar att lärandet kan fungera minst lika bra utomhus som inomhus, det hela berör en anpassning efter den miljön man befinner sig i.

Tidigare forskning hämtad av McClain och Vandermaas-Peeler (2016) visar att barn tappar kontakten med naturen i samband med den digitala utvecklingen och som en följd av det menar författarna att barnen också tappar viljan att ta hand om naturen och miljöfrågor. Författarna skriver att det finns forskare som hävdar att denna trend har en negativ inverkan på både barns fysiska och psykiska välbefinnande. McClain och Vandermaas-Peeler (2016) lyfter även att denna trend kan leda till en generation där passionen för miljön kommer att saknas. Författarna skriver att barn i de tidigare åren måste knyta ett band med den naturliga världen för att förstå miljön senare i livet. De menar exempelvis att barnen kommer få lära sig att vara rädd om de regnskogar som finns kvar men de kommer inte ha någon relation till skogen som finns på bakgården.

Genom barns direkta kontakt med naturen så kommer de skapa en miljöidentitet som kommer att generera empati, perspektiv, omtanke för naturen och en betydligt mycket större motivation till att vilja ta hand om den fina naturvärlden som faktiskt finns.

Ginsburg och Audley (2020) skriver i sin artikel att barnen behöver engageras redan när de är små för att stödja den hållbara planeten. Barnen är framtiden och därför behöver utbildningen introducera vikten av att värna om miljön redan från tidig ålder, barnen behöver bygga en naturlig relation till naturen och till miljön. Artikelns studie visar att de deltagande lärarna är eniga om att vilja binda ihop hållbarhetsundervisningen med den pedagogiska verksamheten. Författarna benämner också att barnens vistelse i

(10)

6

naturen är grundläggande för att de skall lära sig leva hållbart. De poängterar dock att utbildningen och kunskap kring hållbar utveckling är minst lika viktigt som själva vistelsen ute i naturen.

Ginsburg och Audley (2020) skriver också om förskollärarnas egna förhållningssätt till naturen som en bidragande faktor. Deras attityd till naturen återspeglas ofta i hur barnen upplever utevistelsen. Författarna skriver också att undervisningen kring hållbar

utveckling är en fråga om kunskap hos förskollärarna samt utövande av ett pedagogiskt hantverk. Ginsburg och Audley (2020) lyfter i sitt resultat hur barnen i sin fria lek i naturen utvecklar empati för den mänskliga världen och utvecklar egenskaper kring att vilja värna om miljön. Att låta barnen utforska naturen fritt och på egen hand är något som deltagarna i forskningen lyfter fram som positivt. Detta skriver Szczepanski och Andersson (2015) också i sin studie där de belyser utomhusmiljön som en brygga för barnen i lärandet mellan teori och praktik. Författarna menar att helhetsupplevelsen utomhus bygger på att barnen är i och ett med naturen där alla sinnen ges möjlighet att utvecklas.

4 Teoretisk utgångspunkt

I följande avsnitt kommer de teoretiska utgångspunkterna presenteras med stöd från relevant litteratur.

Grundaren till det sociokulturella perspektiv är den ryske psykologen Vygotskij som verkade i början av 1900-talet. Grunden till teorin är att människor formas och lär genom det sociala sammanhang de ingår i.

4.1 Sociokulturellt perspektiv

Den teoretiska utgångspunkt vi valt till detta arbete är det sociokulturella perspektivet.

Perspektivet bygger på Vygotskijs tanke av att lärandet sker genom interaktion och i socialt samspel. Det mänskliga lärandet bör tolkas genom ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. Kunskap hos människan skapas först i samspel med andra människor, för att sedan bli en del av individens handlande och tänkande (Säljö, 2014).

Säljö (2014) benämner verktyg och redskap i ett sociokulturellt perspektiv och menar att det är det resurser människan använder sig av för att förstå sin omvärld. Människan skapar verktyg för att i sin tur kunna hantera situationer i sin omvärld. Förskollärare kan ge barn material och möjligheter till att uppleva situationer tillsammans med andra barn.

I det sociokulturella perspektivet anses begreppet kultur som lärandet som sker via interaktion med omvärlden. Människor förvärvar kunskaper genom interaktion med andra människor. I kulturen finns artefakter, de fysiska redskapen som vår vardag är fylld med. Lärandet sker med hjälp av de materiella och immateriella verktygen i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014). Författaren lyfter begreppet mediering som inom det sociokulturella perspektivet handlar om något som finns mellan barnet och det som skall läras in, mediering kan vara både socialt och kulturellt exempelvis språk, lek och berättande. Vygotskijs forskning visar att meningsfullt och utforskande lärande ökar barnens inlärningsförmåga.

Gjems (2017) skriver i sin artikel om det sociokulturella perspektivet utifrån det vardagliga samtalet med barnen. Samtalet mellan förskollärare och barn är det mest meningsfulla i barnens utveckling gällande språk och begreppsbildning. Vygotskijs uttryck verbalt tänkande är något som författaren lyfter. Ordets mening i samtalet

(11)

7

innefattar både tal och tankar (Gjems, 2017). Att använda samtalet som verktyg för språkutveckling är något som Vygotsky förespråkar och menar bör ske med eftertanke under hela barnens vistelse på förskolan.

Orden och språket i samtalen medierar kunskaperna som meningsfulla (Säljö, 2014).

Förskollärare bör vara lyhörda för barnens tankar och funderingar. Författaren menar att spontana och planerade diskussioner tillsammans med barnen kan ge lärdom i både riktningar. Ur det sociokulturella perspektivet betraktas lärandet som upplevt genom gemensamma processer och detta leder oss till utevistelsen i naturen tillsammans med barnen. Genom förskollärarnas närvaro i utevistelsen öppnas möjligheter till

målinriktade samtal och ett lärande (Gjems, 2017).

Strandberg (2017) lyfter målinriktade aktiviteter och menar att dessa lärande situationer kännetecknas enligt Vygotskij bland annat av att vara sociala och situerade där

aktiviteterna bygger på interaktionen mellan förskollärare och barn. Vygotskijs teoretiska utgångspunkter fokuserar på processen och relationen mellan expert och novis. Situerat lärande handlar även de om att den som har mer i sin

erfarenhetsbakgrund kommer att ha enklare att lära sig något nytt inom ämnet. För att ge ett exempel på detta menar teorin att en van dataspelare kommer att ha lättare för sig att lära sig ett nytt dataspel än vad en som inte är en van dataspelare kommer att ha.

Säljö (2014) lyfter Vygotskij syn på människors ständiga utveckling och förändring.

Människor har genom sampel möjlighet att få kunskap från andra detta kallar Vygotskij för appropriera. Appropriera innebär att man som individ lär sig genom andras

kunskaper, det kan exempelvis vara när ett barn lär sig lär sig cykla med hjälp av en vuxen. Enligt det sociokulturella perspektivet ser man människors lärande som pågående processer där det nya lärandet bygger på de redan befintliga erfarenheterna.

Man kallar det för proximal utvecklingszon, Vygotskij definierar detta som avstånd mellan ensamma individers prestation, exempelvis barnens förmåga att upptäcka miljön ensamma, samt individers prestation under ledning, exempelvis barn som upptäcker miljön under styrd aktivitet. Med stöd och handledning kan man enklare ta till sig nya kunskaper än vad man hade kunnat göra helt på egen hand.

5 Metod

I denna rubrik kommer vi motivera våra val av metoder, redovisa våra urval, gå igenom arbetets genomförande samt lyfta hur vi samlat in och analyserat materialet. Vi har valt att bygga detta examensarbete på förskollärarnas perspektiv och uppfattningar för att få deras syn på att arbeta med utomhuspedagogik och hållbar utveckling. Reliabiliteten i studien är låg på grund av den rådande Covid-19 pandemin. Många tillfrågade

respondenter valde att inte delta i undersökningen på grund av pandemins restriktioner.

Hade studien utförts under andra omständigheter skulle vi troligen fått fler svar och det hade kunnat påverkat resultatet i undersökningen. Validiteten visar sig vara hög då de som faktiskt valt att delta har svarat på alla frågor som vi önskat.

5.1 Val av metod

För att få svar på vår undersöknings frågeställning, som handlar om förskollärares resonemang kring hållbar utveckling genom utomhuspedagogik, har två metoder använts. Vi övervägde olika metoder och resonerade kring vilka som var mest lämpliga utifrån vår frågeställning. Vi övervägde olika metoder mot varandra och tittade på för- och nackdelar. Därmed kom vi fram till att enkät och intervjuer var de metoder som

(12)

8

skulle ge oss den mest informativa och bredaste svarsfrekvensen. På grund av den rådande Covid-19 pandemin som drabbat hela världen så valde vi att erbjuda

respondenterna ett distansbaserat alternativ av intervjuerna. Dessa intervjuer gjordes via telefon. Bryman (2011) upplyser både för- och nackdelar med att intervjua via telefon.

Metoden är fördelaktig i och med att det ibland kan vara svårt att nå respondenter. En nackdel med metoden är att respondenternas kroppsspråk inte blir synligt. Att blanda olika metoder kan enligt Stukát (2011) ge ett bredare resultat. De mest frekventa sätten att samla in information är enligt författaren intervjuer och skriftliga enkäter samt observationer.

5.1.1 Intervju som metod

Vi har valt att använda oss av metoden intervju med öppna frågor till undersökningen.

Med öppna frågor ges respondenterna möjlighet att svara med egna ord och utveckla sina svar (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzen, 2014). Detta var något som vi gärna ville få fram i vår undersökning då förskollärarnas resonemang och upplevelser av

utomhuspedagogiken och hållbar utveckling var vårt fokus.

Björndal (2018) lyfter vikten av frågeformuleringens uppbyggnad inför att göra en intervju. För att få en tydlig och en så bra kvalité som möjligt bör man ha som tumregel att dela in intervjun i områden eller teman. Hur man väljer att stapla upp frågorna är relaterat till vilken typ av information man vill få fram. Författaren staplar upp olika exempel i boken som bakgrundsfrågor, frågor om känslor, frågor om kunskap, frågor om upplevelser för att få det så tydligt som möjligt. De är också viktigt för resultatet i vilken ordning som frågorna skall ställas. Björndal (2018) menar att det kan ha stor betydelse för hur intervjun fortlöper. Exempelvis kan man börja med att ställa

bakgrundsfrågorna för att det är oftast frågor som personen är säker på att besvara, det kan öppna upp för en mer avslappnad stämning något som vi använde oss av i vår intervju. Vi hade ingen personlig koppling till respondenterna vilket motiverar bakgrundsvariablernas betydelse i början av intervjun. Det är tillitsskapande att börja med frågor som inte är för komplicerade vilket kan öppna upp för att enklare komma över till lite mer komplicerade och känsligare frågor, enligt Björndal (2018).

Björndal (2018) skriver vidare hur man får ut det mesta av en längre intervju och att även om man har bra minne så är det en fördel att ta hjälp av andra medel för att få en så rättvis analys som möjligt exempelvis bandspelare. Bandspelare kan ibland höja pressen för personen som blir intervjuad men fördelen med bandspelare är att den ger en mer fullständig och noggrann information av intervjun. Använder man sig av ljudinspelning så bör man, som Björndal (2018) skriver vara noga med samtycke och att personen accepterar ljudupptagning och att det endast sparas på ett ställe som ingen obehörig kommer åt.

5.1.2 Enkäter som metod

Vi valde i vår studie att göra en enkät med både öppna och slutna frågor. Enligt Björndal (2018) kan man ha en enkät med öppna frågor där respondenterna får

formulera sina egna meningar och svar. Fördelen med detta är att man kan få svar som man inte hade förväntat eller utifrån synvinklar man själv inte har tänkt på. Detta sätt är dock enligt författaren tidskrävande att bearbeta. Enkäter kan även formuleras med färdiga svarsalternativ. Detta sätt ger svar som inte är så nyanserade och svaren kommer inte ge någon djupare förklaring eller förståelse. Den största fördelen med slutna

svarsalternativ är att det är enormt tidssparande (Björndal, 2018).

(13)

9

En av fördelarna med enkätmetoden enligt Björndal (2018) är att svaren redan finns i skrift vilket i sin tur gör att bearbetning inte kräver lika mycket tid som exempelvis en intervjubearbetning kräver. Metoden passar sig väldigt bra när man skall genomföra en undersökning med många deltagare. Det som också är en fördel med denna metod är att det går att få anonyma svar om det är en undersökning kring känsliga ämnen. I en intervju kan det vara så att man inte vågar prata i för personliga åsikter kring känsliga ämnen. En blandning av svarsformuleringen kan generera en mer djupgående

information samtidigt som man kan få in en större mängd information utan att efterarbetet kommer kräva allt för mycket tid (Björndal, 2018).

5.2 Urval

I vår undersökning valde vi att slumpmässigt skicka enkäter till tio olika förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Vi tog kontakt via mail med förskolornas rektorer som i sin tur delade enkäten och samtyckesblanketten till sina anställda. De som fick enkäten var sammanlagt 58 stycken förskollärare och barnskötare. Utav dessa 58 stycken så var det 14 respondenter som ville delta i undersökningen.

Förfrågan om intervjuerna skickades även de till slumpmässiga förskolor i samma kommuner som enkäten. Vi tog kontakt via mail med förskolornas rektorer. Förfrågan gick ut till fem förskolor. Utav de fem förskolorna så var det endast en förskola som var villig att ställa upp på en muntlig intervju i och med den rådande Covid-19 pandemin.

Tidpunkt och datum för intervjuerna bestämdes i samråd med respondenterna. Detta gav två intervjuer. Då svarsfrekvensen var låg valde vi att även erbjuda en mer

distansanpassad metod, intervju via telefon. Vi fick genom detta in flera respondenter som ville delta i studien. Via telefon genomfördes ytterligare fyra intervjuer. Totalt sex intervjuer.

Vi har totalt tagit kontakt med 15 förskolor, två av dessa har utomhusprofilering.

Respondenterna i undersökningen var förskollärare i åldern 25–60 år, alla var kvinnor och hade en förskollärarutbildning och olika långa yrkeserfarenheter.

5.3 Genomförande och analys

I detta avsnitt kommer vi att redovisa genomförandet och analysarbetet av det insamlade materialet. För att på bästa sätt förbereda oss innan datainsamlingen tog vi del av

tidigare forskning och litteratur.

5.3.1 Genomförande av intervjuer

Vi började med att utforma en intervjuguide som skulle vara till hjälp för att besvara våra två forskningsfrågor. För att komma i kontakt med våra två respondenter kontaktade vi förskolornas rektorer via mail. Datum och tidpunkt bestämdes och vi besökte förskolan för att genomföra intervjuerna. Innan vi började intervjuerna fanns det vissa aspekter vi hade i åtanke. Vi valde ett enskilt rum där intervjun kunde utföras ostört. Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2018) lyfter detta och menar att det är viktigt för den som blir intervjuad att känna sig trygg under intervjun. När en intervju ska genomföras är det enligt författaren viktigt att komma väl förberedd så att inte oönskade situationer uppstår, exempelvis genom att någon obehörig kommer in i rummet.

För att kunna vara närvarande under hela intervjun valde vi att en av oss förde anteckningar och den andra styrde samtalet. Av etiska aspekter informerades

(14)

10

respondenterna om samtyckesblanketten och att vi önskade spela in intervjun via en bandspelare. Under hela datainsamlingen har det forskningsetiska aspekterna som Vetenskapsrådet (2017) tar upp i God forskningsed beaktats. Som en del av

informationskravet har vi i samtyckesblanketterna presenterat vårt syfte med studien vilket man som forskare är skyldig att informera respondenterna om. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst under studiens gång avbrytas utan krav på motivering till varför (Bryman, 2011). Vi informerande om vart materialet skulle förvaras, vilka som har tillgång till det och hur länge det kommer sparas. Varje respondent fick underteckna en blankett för att medge sitt deltagande och de fick även en egen kopia att spara. Efter godkännande så påbörjades intervjun. Intervjuerna tog femton till fyrtiofem minuter beroende på hur utvecklade svar respondenterna gav.

Efter intervjuerna läste vi anteckningarna samt lyssnade på ljudinspelningarna och transkriberade materialet för att kunna använda det i bearbetningen. Vi började med att gå igenom materialet enskilt för att sedan tillsammans diskutera det vi fått fram. Vi sökte sedan tillsammans efter återkommande begrepp inom den sociokulturella teorin samt likheter och skillnader i det insamlade materialet.

5.3.2 Genomförande av enkäten

Vi började med att formulera enkätens frågor i Google dokument. Vi använde oss av både öppna och slutna frågor. För att få svar på vår enkät kontaktades rektorerna på våra slumpmässigt valda förskolor i kommunerna. Rektorerna delgav sedan enkäten till sina anställda tillsammans med samtyckesblanketten.

När vi fått in svar på enkäten sammanställde vi de med hjälp av Google dokuments egna sammanställningsverktyg. Svaren sorteras automatiskt i programmet och vi kunde enkelt skapa tabeller och diagram. Vi sökte efter likheter och skillnader i svaren respondenterna givit enkäten. Vi har använt oss av enkätsvaren för att besvara våra frågeställningar till undersökningen.

6 Resultat

I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet vi fått fram genom våra intervjuer och enkäten. Vi har valt att presentera resultat från intervjuerna först och därefter

presenteras resultatet från enkäten.

6.1 Intervjuer

Intervjusvaren presenteras i tre olika delar som är kopplade till våra tre frågeställningar:

Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med utomhuspedagogik?

Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med hållbar utveckling?

Hur resonerar förskollärare kring sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling?

Vi har numrerat respondenterna i svaren nedan.

6.1.1 Hur resonerar förskollärarna kring utomhuspedagogik?

Respondenternas svar visade tydligt att utomhuspedagogiken handlar om att flytta all inomhusverksamhet ut i naturen. Respondenterna menade också att det gäller att se möjligheter och utmaningar istället för problem.

(15)

11

”Vårt förhållningssätt till att vara ute är också något som man behöver tänka på hela tiden. Vill man få barnen att tycka om utomhusvistelsen, i alla väder, behöver vi vuxna visa engagemang och positivitet. Barn gör som vuxna gör och inte som vi säger.”

(Förskollärare nr 3)

Respondenterna på en av förskolorna problematiserade nyanställningar av personal till förskolan. De menade att många romantiserar utomhusvistelsen och tänker sig en varm sommardag. Vill man jobba på utomhusförskola menade respondenterna att man behöver vara förberedd och utrustad för alla väder, sommar som vinter, under många timmar per dag.

Respondenterna menar att man redan från tidig ålder börjar bygga relationen till naturen och att bara själva vistelsen i naturen bidrar till så mycket.

”Är man i skogen och träffar på djur och växter faller det sig naturligt att lärdomen kring dessa kommer till oss.”

”I och med att vi är en utomhusförskola så får barnen lära sig om ekologi och skogen hela tiden”

Gällande materialet var respondenterna överens om att det handlar om att underlätta och anpassa allt som går. På förskola nummer ett använde de sig exempelvis av en portabel toalett vid dagsutflykter samt tog ofta med sig mat och matlagningsverktyg för att kunna vara ute hela dagen och tillaga maten tillsammans med barnen på plats i skogen.

Återigen benämnde respondenterna vikten av att se lösningar istället för problem och att allt går om man vill.

”Något som kan göra det krångligare är ju vädret, man behöver anpassa efter

omständigheterna. Barnen kan ju inte exempelvis sitta och rita utan vantar när det är 10 minus ute.”

”På grund av Corona har vi anpassat och flyttat ut verksamheten, vi har skapat väldigt mycket nytt material som funkar utomhus. Förr var det mycket fri lek utomhus, nu har vi lagt in mycket mer utbildning även utomhus.”

Intervjufråga: Vilka hinder anser du att det finns med utomhuspedagogik?

”Tekniken, vi har inget internet på våra plattor så när vi är i skogen så kan det vara ett hinder om man exempelvis vill spela upp fågelläten för barnen via Google”

”Att man som förskollärare inte trivs med att jobba ute”

”Pedagogernas inställning, man tänker att man bara kan göra saker inne, för att man själv inte känner sig bekväm med att vara ute”

(16)

12

Alla respondenterna lyfter att inställningen hos förskollärarna avgörande för barnens upplevelse utomhus.

6.1.2 Hur resonerar förskollärarna kring att arbeta med hållbar utveckling?

Intervjufråga: Vad innebär hållbar utveckling för dig?

”Maten, handla ekologiskt och närproducerat. Tillaga från grunden

Vi låter barnen vara med under hela processen och de får då använda alla sina sinnen i matlagningen, exempelvis doften av kryddorna.”

(Förskollärare nr 2)

Respondenten lyfter arbetet med hållbar utveckling inom förskolan och upplever att det arbetet sker hela tiden. När barnen äter får de vara med och tillaga maten från grunden.

Respondenterna menade att hela upplevelsen av att tillaga maten blir större när barnen får vara med från början och känna doften av kryddorna samt uppleva hela

tillagningsprocessen med alla sina sinnen.

”Vi brukar ta med barnen till bonden här bredvid och handla kryddor och mjölk, vilket blir en tidig introduktion till att vilja handla närproducerat”

Intervjufråga: Hur arbetar ni med hållbar utveckling på er förskola?

”Sopsortering har mycket fokus just nu. Är vi ute i vår närmiljö går barnen aldrig förbi skräp utan tar alltid upp det och slänger i närmaste sopkorg.”

”Vi har en chef som gillar att köpa begagnat vilken spar en slant”

Sopsortering var något som förskolan nummer ett hade i fokus när vi var där och intervjuade. Förskolan hade även gjort en egen sopbil som fanns tillgänglig för barnen på förskolans utegård där de kunde själva sortera skräp som de hittade. När kärlen var fulla tog förskollärna med sig dem och barnen och gick gemensamt till en

återvinningscentral i närheten där barnen fick se den fortsatta processen. De hade även börjat introducera filmer för barnen där det framgick vad som hände med soporna efter att sopbilen hämtade dem. Exempelvis vad händer med glaset och hur återvinns det.

Respondenterna menade att hållbar utveckling handlar om att introducera för barnen vikten av att vara rädd om vår planet och ta hand om naturen. De nämnde flera gånger att genom att vara i ute naturen skapar barnen en relation till den och vill vara med och ta hand om naturen. Något som introduktionen av sopsorteringen bidragit till. Här nedan är ett foto på förskolans egengjorda sopbil som i fronten har sopsamlamonstren där barnen själva kan öppna och slänga skräp om de skulle hitta skräp på förskolans utegård.

(17)

13 Foto: privat

Respondenterna på förskola nummer ett valde ofta att bygga egna möbler till förskolan av redan befintligt material istället för att köpa nytt. Barnen fick alltid vara delaktiga i denna process.

”Hållbar utveckling, då tänker jag på att använda sig av naturmaterial och inte bara köpa nytt. Men det handlar även om att se sig omkring i samhället och använda det som redan finns i vår närmiljö för att skapa lärandesituationer.”

”Hållbar utveckling är även att vara utomhus och röra på sig, vilket gör att vi tar hand om vår kropp och hälsa.”

6.1.3 Planering och samband mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling enligt förskollärarna

Intervjufråga: Anser du att det krävs mycket planering för att skapa lärandesituationer inom hållbar utveckling?

”Nej inte mer än på något annat område. Det ska alltid finnas en planering men de är inte något som ”krävs” utan det är bra att vara spontan också”

”Vi har väldigt få fasta rutiner, lärandet sker där vi är i stunden.”

”Inte mer än i någon annan undervisning, men det är en större utmaning för oss förskollärare att få med lärandet utomhus, det är lätt att det blir fri lek”

(18)

14

Respondenterna nämnde flera gånger att hållbar utveckling inte kräver mer planering än i något annat område. Barnen lär sig om hållbar utveckling genom att ingå i en kulturell gemenskap. Alla respondenter var överens om att lärandet om hållbar utveckling kan ske både spontant och i målinriktade situationer. En av respondenterna lyfte utmaningen med att få in lärandet utomhus, att det är lätt att barnen har fri lek när barnen vistas ute.

En av respondenterna tog upp arbete kring grön-flagg och menade att det vid sådana tillfällen krävs mer planering. Det finns tydliga mål att arbeta för och handlingsplaner att följa. I grunden menar respondenterna dock gemensamt att det handlar om intresse och kunskap från förskolläraren.

Intervjufråga: Har ni nytta av utomhuspedagogiken när ni arbetar med hållbar utveckling på er förskola?

”Ohja, barnen får nära kontakt med naturen när man är ute hela tiden. Hela tiden påminns barnen om att vara rädd om naturen. Att vara ute gör det hela naturligt.”

”Ja absolut, de binder ihop varandra.”

”Ja, det tycker jag, när vi vistas så mycket i skogen lär sig barnen även att ta hand om den”

”Ja, genom att vara ute sänker vi ljudvolymen, får frisk luft vilket är mer hållbart för alla. De är även lättare att förklara för barnen vart exempelvis papperet kommer ifrån när man ser de faktiska träden”

Respondenterna nämnde sambandet mellan utomhuspedagogiken och hållbar

utveckling. De menade att de båda undervisningsområdena hjälper varandra och hänger ihop. När man vistas utomhus med barnen i naturen så får de en nära kontakt till naturen och påminns om att vi måste vara rädda om den. Lärandet kring hållbar utveckling sker när barn och förskollärare vistas tillsammans utomhus och då skapas en kulturell gemenskap vilket vi kopplar till vår teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Barnen upptäcker, utforskar och utvecklar sig i samspel med vuxna inom området hållbar utveckling när de vistas ute i naturen.

6.2 Enkäten

I detta avsnitt kommer enkätens resultat att presenteras. Enkäten bygger på våra

forskningsfrågor och innehåller både öppna och slutna frågor. Respondenterna som har svarat är utbildade förskollärare.

6.2.1 Utomhuspedagogik

Enkätens respondenter svarade likt respondenterna från intervjun angående vad utomhuspedagogik handlar om för dem. Utomhuspedagogik handlar om att flytta inomhusverksamheten till utemiljön enligt respondenterna och ta hjälp av naturen som en tillgång och ett verktyg i lärandesituationerna.

(19)

15 Enkätfråga: Vad är utomhuspedagogik för dig?

”Planerad undervisning utomhus”

”All planerad verksamhet som sker utomhus”

”Det är när förskoleverksamheten använder utemiljön för att uppnå läroplanens mål och riktlinjer”

(Svarsexempel från enkäten)

Det som alla verkar eniga om i enkäten är att förskolans uppdrag är att utveckla alla barns olika förmågor och att det går minst lika bra att göra det utomhus som inomhus.

Det kan vara allt från samling, rörelse, måla eller pärla.

(Figur 1)

Denna enkätfråga handlar om förskollärarens inställning och förhållningsätt kring utomhuspedagogik.

Respondenterna menade att förskollärarnas förhållning och inställning till att vistas utomhus är en avgörande faktor för huruvida det smittar av sig på barnen. Elva av fjorton respondenter instämmer helt i att personalens inställning är avgörande enligt diagrammet ovan.

(Figur 2)

Detta diagram visar hur respondenterna svarade på om de arbetar med hållbar utveckling utomhus på förskolan.

(20)

16

Elva av fjorton menar att detta påstående stämmer helt och de tre resterande menar att detta stämmer delvis vilket kan avläsas i diagrammet ovan. Alla förskollärare menar alltså att de arbetar med hållbar utveckling på deras respektive förskolor.

(Figur 3)

Diagrammet visar att respondenterna har användning av utomhuspedagogik i deras arbete kring hållbar utveckling på förskolan.

Respondenterna var eniga i att utomhuspedagogiken är ett verktyg för att utveckla arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.

6.2.2 Hållbar utveckling

Enkäten innehöll en fråga riktad till förskollärarnas resonerade kring begreppet hållbar utveckling. Majoriteten av respondenterna svarade att hållbar utveckling handlar om att värna om miljön och vår framtid. De menade att det kunde vara allt ifrån vad vi väljer för färdmedel i vardagen till jobbet och skolan, till att vi gemensamt skapar en hållbar framtid där alla kön är lika mycket värda och har samma förutsättningar i lön, respekt och jämställdhet. Många av respondenterna beskrev också begreppet som ett

förhållningssätt där vi lever så gott vi kan utan att tära på framtidens resurser och att vi inte konsumerar i överflöd.

(Figur 4)

Denna enkätfråga handlar om hur stor betydelse utevistelsen har för barnens utveckling inom hållbar utveckling.

(21)

17

Respondenterna var överens om att hållbar utveckling är något som förskolan ofta arbetar med utomhus. De menar att utomhusvistelsen har stor betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling.

Enkätfråga: Vad är hållbar utveckling för dig?

”De tre dimensionerna, social-, ekonomisk-, och ekologis hållbarhet.”

”För mig handlar hållbar utveckling om att ta hand om det vi har, att återbruka och inte konsumera i överflöd.”

(Svarsexempel från enkäten)

Många respondenter svarade på frågan genom att nämna återbruk och att inte

konsumera i överflöd är en stor del inom hållbar utveckling för dem. Respondenternas syn på hållbar utveckling visade sig vara till stor del lika. Vi kunde se flertal likheter svaren. Samtliga förskollärare kopplade hållbar utveckling till att på något sätt värna om miljön och vår framtid.

7 Diskussion

I detta avsnitt kommer vår diskussion kring metoderna, resultatet samt förslag på framtida forskning att redovisas. Vi kommer att diskutera resultaten i relation till vår frågeställning kopplat till den teoretiska utgångspunkten det sociokulturella

perspektivet. Reliabiliteten i studien är låg på grund av den rådande Covid-19

pandemin. Skulle denna studie göras om under andra förutsättningar och inte under en pandemi kan det vara möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut. Vi anser dock att validiteten är hög i studien då alla frågor har besvarats av alla respondenter.

7.1 Diskussion kring resultat

Intervjuerna och enkätsvaren tyder alla på att utomhuspedagogik och hållbar utveckling har ett starkt samband och en tydlig koppling. Alla respondenter menar att

utomhuspedagogiken främjar barnens utbildning inom hållbar utveckling. Detta kan vi enligt Vygotskijs teori koppla till situerat lärande som Strandberg (2017) lyfter.

Lärandet kring hållbar utveckling främjas i den utomhuspedagogiska kontexten,

exempelvis på återvinningscentralen som nämndes i resultatavsnittet. Det är enklare att lära sig att och förstå processen om man har fått uppleva en återvinningscentral fysiskt.

Detta är något som vi också håller med om och vill styrka genom denna studie. Alla respondenter är också överens om att förskollärarens förhållningssätt är avgörande för barnens möjligheter vilket är viktigt att komma ihåg när man arbetar med barn inom förskola.

Att förskollärare vistas utomhus tillsammans med barnen och upptäcker miljön eller utför en målinriktad aktivitet grundas på ett socialt samspel (Strandberg, 2017).

Interaktionen med närmiljön ger också ett meningsfullt lärande där barnen ses som kompetenta och det är viktigt att förskollärarna låter barnen få upptäcka världen på sitt sätt. Genom detta stärks barnets tillit till sin egen förmåga.

För att lärandet kring exempelvis hållbar utveckling skall främjas genom

utomhuspedagogiken menar Säljö (2014) att samspelet är en viktig del. Enligt Vygotskij sker lärandet först i socialt samspel för att sedan bli en del av barns handling och

tänkande. Ett exempel på detta är när respondenterna talar om skräpplockning och deras skräpplockardagar. Dessa skräpplockardagar går ut på att barnen på förskolan går ut i

(22)

18

deras närmiljö för att plocka skräp. Det förskollärarna gör tillsammans med barnen när de vistas utomhus i naturen, exempelvis under skräpplockardagar, utvecklas det till att barnen sällan missar att gå förbi skräp utan att plocka upp skräpet, enligt

respondenterna. Lärandet påverkar både barnens konkreta handlingar och det

långsiktiga tänkande. Respondenterna lyfter även att barn göra som vuxna gör och inte som vuxna säger att barn skall göra.

I resultatet lyfter flera respondenter vikten av förskollärarnas förhållningssätt och inställning till utomhuspedagogik som avgörande för barnens lärande. Som

förskollärare behöver man uppmärksamma barnens tidigare erfarenheter och i vilken utvecklingszon de befinner sig i för att kunna skapa meningsfullt lärande på förskolan (Säljö, 2014). En del barn har tillbringat mycket tid i skogen och känner sig trygga där medan andra aldrig satt sin fot i en skog och tycker att allt känns otäckt. För att skapa lärandesituationer som är intressanta och relevanta för alla barn behöver man som förskollärare se på varje barn individuellt och anpassa verksamheten och lärandet efter det.

Vi har båda erfarenhet av förskollärare som utstrålar negativitet kring utevistelse och en definition som ofta används är ”dåligt väder” när det exempelvis regnar. Vi har sett att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse för barnen på förskolan. Som skrevs tidigare så tar även Smidt (2010) upp detta, att förskollärarens attityd gentemot utomhuspedagogik och hållbar utveckling ofta återspeglas hos barnen.

Förhållningssättet lyftes även i våra intervjuer där respondenterna flera gånger

poängterade vikten av att utstråla lustfylldhet och glädje i det vi gör på förskolan. Här kan vi också koppla Vygotskijs teori om situerat lärande och mediering. Befinner sig barnen i en lustfylld kontext menar Strandberg (2017) att barnen ges möjlighet till meningsfullt lärande. Som Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) skriver kring erfarenheten som en grund för lärande anser vi att själva vistelsen utanför förskolans gård är viktig och främjar barnens utveckling. Intervjuernas svar visar också detta då förskollärarna var eniga om att vistelsen i naturen öppnar upp för funderingar och utvecklande samtal tillsammans med barnen. Sen är det icke att förglömma lusten och känsla av stimulans som infinner sig när vi människor får vara i naturen. Som

Naturskyddsföreningen (2020) skriver bidrar den känslan också till att vilja värna om miljön.

Samtalet med barnen är enligt oss ett hjälpande verktyg i barnens språkutveckling.

Språket förklaras inom det sociokulturella perspektivet som en artefakt och utifrån teorin sker lärandet ofta i samtalen med barnen. Samtalet som artefakt i lärandet kan kopplas till Vygotskijs uttryck det verbala tänkandet som Gjems (2017) benämner. Det vardagliga samtalet som sker när vi vistas i skogen tillsammans med barnen är av stor vikt. Vi har båda erfarenheter av detta och menar att om förskollärarna har ett öppet förhållningssätt och ger barnen tid för samtal finns det massor av kunskap att vinna.

Respondenterna i denna studie ansåg även att lärandet i samtalen kan ske åt båda håll bara förskollärarna är öppna för det och ser barnen som kompetenta.

Vi kan styrka resultatet från respondenterna genom att koppla till tidigare forskning och litteratur hur viktig introduktionerna är i barnens första fem år. Borg (2017) skriver att det är i dem tidigare åren som barnen får sin grund för huruvida de blir goda

samhällsmedborgare senare i livet.

(23)

19

Smidt (2010) skriver att barn lär genom interaktion och samspel med andra. Det sociokulturella perspektivet som författaren lyfter, bygger på synen av barn som kompetenta och kunniga att lära oss vuxna vilket ger en tvåvägsmodell av lärandet på förskolan. Att se barnen som kompetenta i det sociokulturella perspektivet, gör att barnen får ta med sina tidigare erfarenheter och bygga vidare på dessa genom

exempelvis matlagningen tillsammans med förskollärarna som lyftes i resultatavsnittet.

Att barnen får nära kontakt med naturen när man är ute hela tiden var det en respondent som lyfte i intervjun. Respondenten ansåg att detta gav barnen en djupare förståelse om varför man skall vara rädd om naturen på ett för barnen intressant och meningsfullt sätt.

Vistelsen i naturen blir då enligt den sociokulturella teorin i samspel mellan förskollärare och barn där barnen appropriera kunskap om att värna om miljön.

7.2 Reflektion över intervju som metod

Vi upplever intervju som metod som informativ och ger oss möjlighet att ta del av respondenternas perspektiv och möjlighet till att ställa följdfrågor. Om man jämför med enkät som metod tar intervjuerna mycket mer tid vilken kan ses som en nackdel. På grund av att man får så mycket information genom intervjuerna anser vi att det är värt tiden.

Björndal (2018) skriver om fördelar med att intervjua enskilt istället för gruppintervju.

Detta var något som vi också upplevde då svaren från deltagarna blev individuella och påverkades inte av varandra. Det är viktigt att hålla sig till ämnet under intervjun och att innan intervjun påbörjas har tänkt igenom frågor och tillvägagångssätt noggrant. Vi upplevde båda att det var ett intressant och lustfyllt sätt att undersöka frågeställningen genom intervju som metod. Samtalen utanför intervjuguiden gav oss personligen många intressanta tankar och genom att vi hade möjlighet till följdfrågor gav de i sin tur ett större utbyte av samtalet.

Att vara närvarande vid intervjuerna och att aktivt lyssna på respondenterna kan ha stor betydelse för intervjuns resultat. Detta tog vi i beaktning genom att en av oss

intervjuade och hade fullt fokus på samtalet medan den andra antecknade vad som sades samt att ljudet spelades in på en bandspelare. Ljudinspelningen gjorde så att vi hade möjlighet att lyssna på intervjuerna i efterhand och få med så mycket som möjligt av svaren i analysen (Björndal, 2018).

Vi anser att telefonintervjuerna också gav oss informativa svar. De enda skillnaderna som vi upplevde var att vi inte fick ta del av respondenternas ansiktsuttryck och kroppsspråk. Att utföra intervjuerna via telefon visade sig vara ett bra och effektivt alternativ i den rådande pandemin.

7.3 Reflektion över enkäter som metod

Enligt oss är enkätmetoden effektiv när studien kräver en bred svarsfrekvens. Metoden är som Byrman (2011) skriver effektiv när man skall nå ut till många respondenter samtidigt under en kort tid. Enkäterna bidrar heller inte till någon påverkning av svaren från forskaren då deltagarna svarar ensamma. Författaren menar dock man som forskare måste vara noggrann med utformningen av enkäten så att det för deltagarna är lätt att förstå och svara på eftersom forskaren inte är närvarande fysiskt och kan svara på eventuella frågor.

(24)

20

När enkäten utformades använde vi oss av både öppna och slutna frågor vilket vi anser gav informativa svar som styrker resultatet från intervjuerna. För att fånga

respondenternas intresse tidigt i enkäten skriver Bryman (2011) att introduktionen är viktigt. I samtyckesblanketten förklarades syftet till studien samt en kort inblick om vad utomhuspedagogik och hållbar utveckling är för oss.

Syftet med två olika metoder var att kunna komplettera resultaten genom varandra, vilket vi upplever att vi kunde genomföra. Resultatet från intervjuerna kan kompletteras genom enkätens resultat. Vi anser att två metoder var positivt för studien eftersom svarsfrekvensen är väldigt låg i enkäten och utan intervjumetoden hade det påverkat studiens trovärdighet. Enkätens låga svarsfrekvensen gjorde det för oss svårt att dra en slutsats men genom att titta på svaren från de båda metoderna kunde vi enklare få fram ett intressant och givande svar till frågeställningarna i studien. Vi kunde också spegla resultaten från de olika metoderna mot varandra och därigenom se mönster i

bearbetningen. Enligt oss är metoderna mer givande tillsammans än var för sig i denna studie. Stukát (2011) styrker vår teori och menar att en blandning av metoder kan vara det mest effektfulla för en studies empiri.

7.4 Didaktiska implikationer

I detta avsnitt kommer vi att presentera några didaktiska implikationer resultatet av studien kan ge.

Enligt Hjälmeskog, Andersson, Gullberg och Lagrell (2020) handlar didaktik om att på olika sätta använda sig av innehåll och undervisning som fokus där lärandet om

undervisningen binds samman av genomförande, analys, reflektion och planering av undervisningen. Didaktikens huvudfrågor är baserade på varför måste barnen lära sig detta, vad handlar lärandet om och hur går man tillväga för att utföra undervisningen i förskolan. Författarna benämner reflektion igen och menar att det är reflektionen som är det viktiga och där ges förskolläraren utrymme för att ta ett steg utanför handlingen tillsammans med barnen och se på lärandesituationerna utifrån.

Vi hoppas att genom denna studie kunna hjälpa förskolor och förskollärare i deras arbete med utomhuspedagogiken och hållbar utveckling på förskolan. Vi vill visa sambandet mellan dessa två områden för att förenkla arbetet med de båda. Genom att flytta ut verksamheten och vistas i naturen och skogen kommer egenskaper som förståelse, empati och passion att utvecklas hos barnen naturligt. Genom vårt

examenarbete hoppas vi kunna ge andra förskollärare inspiration till att använda sig av utomhuspedagogikens möjligheter för att utveckla arbetet med hållbar utveckling på förskolan. Detta för att främja barnens lärande kring både utomhuspedagogik och hållbar utveckling.

7.5 Fortsatt forskning

Utomhusvistelsen har en god påverkan på människan vilket för oss personligen är självklart. Utmaningen enligt oss är hur man kan visa detta för resten av världen och samtidigt göra utevistelsen mer lustfylld och enkel för de som inte brinner för ämnet lika mycket som oss. Framtida forskning kan därför baseras på att ännu mer synliggöra den påverkan vår vistelse i naturen har på människans välbefinnande och hälsa. Hur får vi de som inte älskar skogen att ändå vilja ta sig ut och andas den friska härliga luften?

(25)

21 Förslag på framtida forskningsfrågor:

Hur påverkas hälsan hos barn som går på en utomhusförskola?

Hur påverkas hälsan hos barn som går på en förskola i innerstan?

8 Slutsats

Resultatet av denna undersökning synliggör hälsofördelen och glädje i att använda sig av utomhuspedagogik på förskolan. Lärandet om hållbar utveckling kommer naturligt till barnen genom utomhuspedagogiken didaktiska arbetssätt. För att inte glömma de hälsofördelar som utomhuspedagogiken ger.

Syftet med undersökningen var för oss att få ökad förståelse för förskollärares syn på utomhuspedagogik och hållbar utveckling i förskolan. Sambandet mellan de två områdena har varit fokus genom studiens. Vilket blev tydligt utifrån både intervjuerna och enkätsvaren. Förskollärarens förhållningssätt är det viktigaste verktyget och det är förskollärarens inställning som återspeglar sig hos barnen, något som flera respondenter i intervjuerna poängterade.

Genom att ta tillvara på närmiljön och naturen som finns omkring oss anser vi att man utvecklar barnen till framtida samhällsmedborgare som vill ta hand om vårt jordklot på olika sätt. Det kan innebära alltifrån att inte kasta mer mat än nödvändigt till att ta upp skräp man hittar på promenaden och sortera det i rätt sopkärl. Allt är början på en hållbar utveckling och en hållbar värld. För att lyckas måste vi arbeta tillsammans.

Förskollärare har en stor del i barnens liv, förskollärarna lägger grunden för barnen som vistats på förskolan. De måste veta och förstå deras uppdrag samt ta det på största allvar. Miljöfrågor är idag högst aktuella och att vistas utomhus har de senaste åren blivit mer och mer lustfyllt för dem flesta. Det har dessutom blivit lite av en trend just detta år med en pågående pandemi.

Utomhuspedagogik och hållbar utveckling är båda två områden som har en stor plats i läroplanen och vi vill visa att de kan stärka varandra. För att maximera lustfyllda och lärorika situationer på förskolan så anser vi att dessa används bäst ihop. Ut och skapa relationer till vår omvärld tillsammans med barnen så kommer viljan att värna om miljön hamna högre upp på prioriteringslistan för barnen senare i livet. Vi människor är trots allt känslostyrda individer.

Vi måste alla kliva in på arenan nu, anta utmaningen och göra nya vägar in i framtiden – (Björklund 17, s 14)

(26)

22

9 Referenser

Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.

Ammenberg, J. (2013). Miljömanagement: miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Audley, S & Ginsburg, J. (2020) “You don’t wanna teach little kids about climate change”: Beliefs and Barriers to Sustainability Education in Early Childhood.

International Journal of Early Childhood Environmental Education, 7(3), p. 42–61 EJ1264526.pdf (ed.gov)

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola: lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.).

Studentlitteratur.

Björklund, S. (2017). Uteverksamhetens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Björndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. (2., [uppdat.] uppl.) Stockholm: Liber.

Borg, F. 1967, Winberg, M., & Vinterek, M. 1956. (2017). Children’s learning for a sustainable society: Influences from home and preschool. Education Inquiry, 8(2), 151–

172. https://doi.org/10.1080/20004508.2017.1290915

Brodin, J. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk Tidskrift, 88(5), 445–458.

Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16424 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dahlgren, L.O. (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö.

Lund: Studentlitteratur.

Gjems, L. (2017). Learning about concepts through everyday language interactions in preschools. Psychology in Russia. State of the Art, 10(4), 33–44.

https://doi.org/10.11621/pir.2017.0404

Hjälmeskog, K., Andersson, K., Gullberg, A. & Lagrell, K. (2020). Didaktik i förskolan.

Malmö: Gleerups.

Lindgren, A., Pramling, N. & Säljö, R. (2017). Förskolan och barns utveckling:

grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups.