INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

(1)

2019-03-05

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Beslut fattade 2019-01-29 – 2019-03-05

2019-01-31 DS 2019/763 Beslut om byte av handledare för forskarutbildning

2019-02-04 DS 2019/757 och DS 2019/758 Beslut om handledare för forskarutbildning 2019-02-04 DS 2019/759 och DS 2019/760 Beslut om handledare för forskarutbildning 2019-02-04 DS 2019/761 och DS 2019/762 Beslut om handledare för forskarutbildning 2019-02-13 DS 2019/772 Antagning till forskarutbildning i Datalingvistik

2019-03-01 GU 2019/410 Handlingsplan för studie- och karriärvägledning

(2)

Advanced Issues in Arabic Computational Linguistics, 7,5 higher education credits

Avancerade problem i arabisk språkteknologi, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå

Confirmation

The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD.

Entry requirements

General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus for the subject area at hand.

Learning outcomes

After completion of the course the doctoral student is expected to be able to

: Knowledge and understanding

• demonstrate enhanced knowledge and understanding of the subject areas of the course,

• discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course,

Skills and abilities

• offer a detailed analysis of issues, lines of arguments or methods from the literature,

• select and define issues, lines of arguments or methods from the literature that are suitable for a short critical essay or a conference paper,

Judgement and approach

• critically discuss, orally or in writing, questions, lines of arguments or methods that are used in the literature,

• critically assess the validity of the studied lines of argument.

Course content

The reading course will focus on recent natural language processing (NLP) techniques as these have been applied to various topics and tasks in Arabic. An overview of these techniques will be studied in current state-of-the-art systems (e.g. lexical similarity, language identification, document

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND

THEORY OF SCIENCE

(3)

2 / 3

summarization). The student will then select an interesting NLP task in Arabic and apply these techniques to tackle it.

Teaching format

Individual reading assignments coupled with meetings at which the literature and the writing assignment (see under assessment) are discussed.

Primary language of instruction:

English

Assessment

The course is assessed individually by writing a 3000 word course-paper that will apply recent DL techniques to a task in Arabic NLP. The implementation is part of the evaluation.

Grades

The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U).

Course evaluation

The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback.

Additional information

Bibliography is appended.

(4)

3 / 3

XXXnnnn [Svensk benämning], NN högskolepoäng / [Engelsk benämning], NN higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

Bibliography (partial)

Goldberg, Yoav. "Neural network methods for natural language processing." Synthesis Lectures on

Human Language Technologies 10, no. 1 (2017): 1-309.

Al-Ayyoub, Mahmoud, Aya Nuseir, Kholoud Alsmearat, Yaser Jararweh, and Brij Gupta. "Deep learning for Arabic NLP: A survey." Journal of computational science 26 (2018): 522-531.

Abu Bakr Soliman, Kareem Eisa, and Samhaa R. El-Beltagy, “AraVec: A set of Arabic Word Embedding Models for use in Arabic NLP”, in proceedings of the 3rd International Conference on Arabic Computational Linguistics (ACLing 2017), Dubai, UAE, 2017.

Lample, Guillaume, et al. "Unsupervised machine translation using monolingual corpora only." arXiv

preprint arXiv:1711.00043 (2017).

Mikolov, Tomas, Quoc V. Le, and Ilya Sutskever. "Exploiting similarities among languages for

machine translation." arXiv preprint arXiv:1309.4168 (2013).

(5)

Reading course: Processes and the Philosophy of Time 7,5 higher education credits

Processer och tidens filosofi 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå

Confirmation

The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD.

Entry requirements

General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for third cycle studies in theoretical philosophy.

Learning outcomes

After completion of the course the doctoral student is expected to be able to

: Knowledge and understanding

• demonstrate enhanced knowledge and understanding of the subject areas of the course,

• discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course,

Skills and abilities

• offer a detailed analysis of issues, lines of arguments or methods from the literature,

• select and define issues, lines of arguments or methods from the literature that are suitable for a short critical essay or a conference paper,

Judgement and approach

• critically discuss, orally or in writing, questions, lines of arguments or methods that are used in the literature,

• critically assess the validity of the studied lines of argument.

Course content

This is a course on some aspects of the Philosophy of Time, in particular the view known as Presentism.

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND

THEORY OF SCIENCE

(6)

2 / 3

Processes and the Philosophy of Time 7,5 higher education credits/ 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå

those which inform some versions of so-called Process Philosophy. A second aim of this course – which builds on the first – is to critically investigate this relationship.

Teaching format

Individual reading assignments coupled with meetings at which the literature and the written assignment (see under assessment) are discussed.

Primary language of instruction:

English or Swedish

Assessment

Written examination. The student is expected to write an article-like text based on the course literature of between 5000-10000 words.

Grades

The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U).

Course evaluation

The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback.

Additional information

A list of course literature is appended.

(7)

3 / 3

Course literature

Bigelow, J. (1996). Presentism and properties. Philosophical Perspectives, 10(Metaphysics), 35-52.

Friebe, C. (2011). Perduranz, Enduranz und präsentistische Persistenz: na.

Friebe, C. (2012). Zeit-Wirklichkeit-Persistenz: eine präsentistische Deutung der Raumzeit: mentis.

Galton, A. (2017). The Dynamic Present. In P. Blackburn, P. Hasle, & P. Ohrstrom (Eds.), Logic and Philosophy of Time - Themes from Prior (pp. 167-187): Aalborg University Press.

Galton, A., & Mizoguchi, R. (2009). The Water Falls but the Waterfall Does Not Fall: New Perspectives on Objects, Processes and Events. Applied Ontology, 4(2), 71-107.

Loux, M. J., Zimmerman, D. W., & Crisp, T. M. (2009). Presentism. In The Oxford Handbook of Metaphysics:

Oxford University Press.

Magalhães, E., & Oaklander, N. L. (2010). Presentism: Essential Readings: Lexington Books.

Merricks, T. (1999). Persistence, Parts, and Presentism. Noûs, 33(3), 421-438.

Merricks, T. (2006). 4. Goodbye Growing Block. Oxford Studies in Metaphysics, 2, 103.

Prior, A. N. (1972). The notion of the present. In J. T. Fraser, F. Haber, & G. Muller (Eds.), The Study of Time (pp.

320--323): Springer Verlag.

Tallant, J., & Ingram, D. (2015). Nefarious Presentism. Philosophical Quarterly, 65(260), 355-371.

Zimmerman, D. W. (1991). Temporary Intrinsics and Presentism. In P. van Inwagen & D. W. Zimmerman (Eds.), Metaphysics: The Big Questions. Oxford: Wiley-Blackwell.

(8)

Institutionens/motsvarande namn: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Miljöhandboken för Göteborgs universitet

Beslutad av: Dnr: M2016/15

Gäller för år: 2019

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Dessa kolumner är förifyllda Dessa kolumner fylls i när aktivitetslistan upprättas. Dessa kolumner fylls i vid uppföljningen.

Universitetsgemensamt mål i ”Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019”

Uppdrag till dekan, prefekt/motsvarande i

”Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019”:

Aktivitet:

Konkretisering av uppdragen. Skriv aktiviteter som är lätta att följa upp med avseende på genomförande.

Vem gör vad?

Ange vilka funktioner som ansvarar för planering, genomförande och uppföljning.

Uppföljning:

Aktiviteten är…



Genomförd



Påbörjad



Ej påbörjad

Vad har genomförts?

Ge en kortfattad kommentar, t.ex. när aktiviteten genomfördes.

Forskning

Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala

samhällsutmaningar.

Bryta ner det

universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten och skriva in dessa i verksamhetens handlings- och verksamhetsplan eller i en aktivitetslista.

Fortsatt hålla koll på Humanistiska fakultetens rapporter så att

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori förblir i täten bland fakultetens institutioner.

Miljörepresentant Prefekt

Utbildning

Universitetet skall öka och kvalitetssäkra

integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling.

De verktygslådor som finns har informerats om. Institutionens lärare ser inte att dessa i praktiken är användbara.

Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier.

(9)

Institutionens/motsvarande namn: Miljöhandboken för Göteborgs universitet

Gäller för år:

Integrera hållbar utveckling i

kurser och utbildningsprogram. Utarbeta rutiner för att i

kursplaneberedningen eller kollegierna lyfta frågan om hållbarhetsmärkning av nya och reviderade kursplaner.

Ytterligare hållbarhetsrelaterade kurser planeras att införas.

Utbildningsansvarig

Stärka arbetet med

hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram.

I samband med att kurser omarbetas, eller nya kurser utvecklas, ser vi över möjligheten att hållbarhetsmärka dem.

Utbildningsansvarig

Studentmedverkan Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.

Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna.

Se till att aktivitetslistan för miljöarbetet

och övriga dokument finns på hemsidan. Miljörepresentant Kommunikatör

Inkludera studenter i

fakultetens/institutionens/mots varandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen.

Säkerställs genom studentrepresentant i

kursplaneberedningen. Utbildningsansvarig

Stödja studentinitiativ inom

hållbar utveckling. Informera studenter, t.ex. genom studentföreningen Tinget, om möjligheten till studentinitiativ inom hållbar utveckling.

Samt stödja eventuella sådana.

Miljörepresentant

Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling.

Inköp och Upphandling Universitetet skall ställa hållbarhetskrav¹ vid alla

Verka för att det ställs

hållbarhetskrav vid inköp. Välja miljömärkta och/eller rättvisemärkta produkter där så är möjligt inom

ramavtalen.

Administrativ chef Prefekt

(10)

Gäller för år:

3 (4) Universitetet skall öka

andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden².

Säkra att institutionens matpolicy efterlevs. Administrativ chef Prefekt

Resor Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015.

Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm.

Nästan ingen flyger den sträckan, tillse att det förblir så.

Undersöka möjligheterna att hitta incitament för att undvika flyg även för andra sträckor.

Reseadministratör Administrativ chef

Främja personalens användande av tekniker för resfria möten (distansmöten).

Distansmötesrum finns på institutionen.

Kommer att flyttas med till nya humanisten. Prefekt Underlätta och skapa incitament

för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet.

Miljörepresentant Administrativ chef

Energi och Byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per

kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.

Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld.

Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler.

Institutionen fortsätter att verka för att Akademiska hus ska höja temperaturen i lokalerna på vår och höstar – detta för att undvika att elradiatorer används.

Administrativ chef

Verka för att

hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga,

campusutvecklingsprojekt.

Ett aktivt sådant arbete kräver att medel anslås.

Miljörisker och Säkerställa att inventering Ej relevant

2 Datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler.

(11)

Gäller för år:

Kemiska ämnen Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

genomförs årligen i KLARA.

Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid

institutionen.

Ej relevant

Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar.

Ej relevant

Tillse att fakulteten har en

slutgranskare i KLARA. Ej relevant Säkerställa att GURIA används

för avvikelserapportering och förbättringsförslag inom miljö och hållbar utveckling.

Ej relevant?

Återanvändning och Avfall

Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015.

Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds,

materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015.

Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller

återanvänds.

Kärl för ändamålet finns på lämpliga platser.

(12)

utfall

Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling anger de övergripande må- len för universitetets arbete med miljö och hållbar utveckling och hur dessa skall realiseras av universitetets verksamheter.

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

2017-2019

(13)

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

��3

MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

��5

ORGANISATION OCH ANSVAR

��6

INNEHÅLL OCH OMFATTNING

��7

VÄGLEDNING FÖR VERKSAMHETEN

��8

UPPFÖLJNING

��9

FORSKNING

��10

UTBILDNING

��12

STUDENTMEDVERKAN

��14

UPPHANDLING OCH INKÖP

��16

RESOR

��19

ENERGI OCH BYGGNADER

��21

KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER

��23

ÅTERANVÄNDNING OCH AVFALL

��25

(14)

3

INLEDNING

Göteborgs universitet har, tillsammans med andra universitet och högskolor, en unik möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen genom vår roll som utbildare av kommande generationers samhällsmedborgare och beslutsfattare. Univer- sitetet arbetar aktivt med integrering av hållbar utveckling i utbildning genom till exempel hållbarhetsmärkning av kurser och program. Vidare har webba- serade verktygslådor utvecklats som ett stöd för lärare i att integrera hållbar utveckling i utbildningen.

Genom att, utöver befintlig forskning inom hållbarhetsområdet, satsa 300 mil- joner kronor på sex tvärvetenskapliga forskningscentra inom globala samhälls- utmaningar (UGOT Challenges) de kommande åren tar universitetet ett ansvar för att bidra med lösningar till de stora samtida globala utmaningarna. Vidare arbetar universitetet brett och mångfacetterat med flyktingfrågor och social hållbarhet är den långsiktiga målsättningen.

Universitetets arbete påverkas också av Agenda 2030 som inkluderar FN:s 17 globala hållbarhetsmål (se figur 1). Dessa mål kommer att vägleda det globala utvecklingsarbetet de kommande 15 åren. Hållbarhetsmålen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Figur 1: Världens länder har åtagit sig att från och med 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De globala målen och Agenda 2030 syftar bland annat till att bekämpa klimatförändringarna, skapa hållbara städer och förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.

(15)

Tillsammans med Chalmers är Göteborgs universitet värd för den nordeu- ropeiska noden inom nätverket Sustainable Development Solution Network (SDSN) som är ett FN-initierat nätverk och en viktig aktör för att operatio- nalisera FN:s hållbarhetsmål. I arbetet inom SDSN Norra Europa (SDSN NE) mobiliseras vetenskaplig och teknisk expertis från akademi, myndigheter och industri för att tillsammans påverka beslutsfattande och främja problemlös- ningar och gynna hållbar utveckling på lokal, nationell och global nivå.

Inom Göteborgs universitets miljö- och hållbarhetsarbete samarbetar akade- misk och administrativ personal, studenter och externa parter. Vi strävar efter att använda universitetets unika kapacitet vad gäller tillgång till ny kunskap, utbildning och fysiska miljöer för att studera, lära ut, testa, tillämpa och ta lärdom av både kunskapsbaserade och tekniska idéer och lösningar.

Den här handlingsplanen behandlar framförallt de ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling men innefattar även sociala och ekonomiska perspektiv.

Merparten av universitetets arbete med hållbar utveckling sker inom forskning, utbildning och samverkan. Social hållbarhet är också integrerat i arbets- miljö- och likabehandlingsarbetet och styrs främst av dokumenten Handlings- och verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån^* och Policy och handlingsplan för jämställdhet och likabehandling^**.

(16)

5

MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Göteborgs universitet har sedan 2004 ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001 och registrerat enligt EMAS (Eco-Management and Audit Scheme), vilket innebär att universitetet ständigt förbättrar verksamheten i syfte att minska sin negativa miljöpåverkan och stärka den positiva påverkan för hållbar utveckling genom forskning, utbildning och samverkan med samhället.

I Vision 2020 tydliggörs värdegrund och grundprinciper för Göteborgs universitet: ”Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår verksamhet”. Principerna Globalt engagemang och Uttalat samhällsansvar fastslår att vi verkar för hållbar utveckling vilket konkretiseras i miljöpolicyn. Genom vårt miljöledningssystem (se figur 2) arbetar vi strate- giskt, systematiskt och målinriktat för att förbättra vår miljöprestanda, minska negativ miljöpåverkan och stärka vårt arbete inom hållbar utveckling och därigenom uppnå ambitionerna i Vision 2020 och miljöpolicyn.

Ledarskap

Utvärdera

Ledningens genomgång, genomföra för- bättrande och förebyggande åtgärder

Planera

Miljöpolicy, mål och handlingsplan, miljölaglista, betydande miljöaspekter

Genomföra Rutiner, kompetensutveckling, kommunikation Följa upp

Interna och externa miljö- revisioner, hållbarhets- redovisning, utvärdering av lagefterlevnad inom miljö

Avsedda resultat Minskad negativ miljö- påverkan och ökad positiv påverkan för hållbar utveckling Ständiga förbättringar

Figur 2. Miljöledningssystemet bygger på PDCA-cykeln (Plan, Do, Check, Act) med syfte att minska negativ miljöpåverkan och uppnå ständiga förbättringar.

(17)

ORGANISATION OCH ANSVAR

I den nyligen reviderade standarden ISO14001:2015 har ledningens ansvar skärpts avseende miljöledningssystemets integrering i organisationens strategiska och operativa verksamhetsprocesser, att nödvändiga resurser avsätts samt avseende mål- och resultatuppfyllelse. Ledningen har även fått ett tydligare ansvar för att leda och stödja övriga befattningshavare och medarbetare så att de bidrar till ett väl fungerande miljöledningssystem.

Rektor är ansvarig för, och beslutar om, miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, har sedan 1 januari 2016 det operativa ansvaret för utveckling och uppföljning av miljölednings- systemet.

Rektor ansvarar för delegation och uppdrag av miljöansvar till lämpliga nivåer i organisationen. Ansvar och befogenheter följer universitetets Arbetsordning och Delegationsordning^* samt regeldokumentet Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet^**.

(18)

7 Figur 4: Vissa områden omfattar flera miljö- och hållbarhetsmål. Målen följs upp årligen och revideras vid behov.

INNEHÅLL OCH OMFATTNING

Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling omfattar de betydande mil- jöaspekterna^*, det vill säga de områden inom universitetet som har identifierats som de mest miljöpåverkande. Miljö- och hållbarhetsmålen för år 2017-2019 har delats in i två huvudområden och åtta delområden:

* ”Samverkan med omgivande samhälle” och ”Kompetensutveckling” är också betydande miljöaspekter vid universitetet. Dessa miljöaspekter har i handlingsplanen integrerats i övriga målområden. Uppdrag till verksamheten inom samverkan och kompetensutveckling återfinns inom de åtta delområdena.

Kärnverksamhet Forskning

Utbildning Studentmedverkan

Hållbar resurshantering Upphandling och inköp Resor

Energi och byggnader

Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019 Kärnverksamhet

Forskning Utbildning Student- medverkan

Uppdrag till verksamheten

Uppdrag till

verksamheten Uppdrag till verksamheten

Indikator

Upphandling

och inköp Resor Energi och

byggnader

Kemiska ämnen och

miljörisker

Åter- användning

och avfall

Hållbar resurshantering

Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator

(19)

VÄGLEDNING FÖR VERKSAMHETEN

Under respektive målområde i handlingsplanen ges uppdrag till dekan och prefekt/

motsvarande. Dessa uppdrag skall verksamheten arbeta med kontinuerligt under den treårsperiod som handlingsplanen gäller. Varje institution/motsvarande konkre- tiserar genomförandet av uppdragen i sin verksamhetsplan, alternativt i en så kallad aktivitetslista. Processen för planering och uppföljning av institutionernas aktivitetslistor inom miljö och hållbar utveckling följer processen för fakulteternas/institutionernas verksamhetsplaner enligt tabell 1.

Månad Process: Handlings- och verksam-

hetsplaner enligt Vision 2020 Process: Handlingsplan och aktivitetslistor inom miljö och hållbar utveckling

Januari

Fakulteterna återrapporterar uppföljning av föregående års verksamhetsplan och bidrar med uppgifter till Årsredovisningen.

Institutionerna återrapporterar uppfölj- ning av föregående års aktivitetslistor och bidrar med uppgifter till Årsredovisning- en och hållbarhetsredovisningen.

Februari Institutionerna sprider resultat av före-

gående års arbete med miljö och hållbar utveckling i den egna verksamheten.

Mars

Utvärdering och eventuell revidering av Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling genomförs på universitetsgemensam nivå.

April Vårdialog avseende uppföljningen genomförs med fakulteterna.

Augusti

Handlings- och verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån tas fram för nästkommande period.

Institutionerna genomför egen halvårs- uppföljning av arbetet med verksamhetsplan/aktivitetslista.

September

Handlings- och verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån fastställs och skickas till fakulteterna tillsammans med anvisningar och mall.

Anvisningar och mall för aktivitetslista för nästkommande år skickas till fakulteterna/institutionerna.

Oktober Fakulteternas handlings- och verk-

samhetsplan för nästkommande Institutionerna tar fram nya aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling för

(20)

9

UPPFÖLJNING

Handlingsplanens mål, uppdrag och indikatorer följs upp årligen av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV). Fakulteterna/motsvarande och institutionerna/motsvarande följer upp egna uppdrag och aktiviteter, samt bistår med uppgifter till universitetets hållbarhetsredovisning. Resultaten presenteras i universitetets årsredovisning samt vid ledningens genomgång med rektor.

Redovisningen utgör också underlag för återrapporteringen till regeringen och rapporteringen enligt EMAS (Eco-Management and Audit Scheme). Se vidare rutiner i miljöhandboken (www.hallbarhetsredovisning.gu.se) om upp- följningsprocessen.

Varje miljömål följs upp med en indikator, vilken visar om universitetet upp- fyller målet eller inte. De kvantitativa indikatorerna för område forskning, utbildning och studentmedverkan kompletteras av en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av resultatet.

(21)

FORSKNING

Mål

Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

Uppdrag

Uppdras åt vicerektorer, dekan, prefekt/motsvarande att:

• Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten och skriva in dessa i verksamhetens handlings- och verksamhetsplan eller i en aktivitetslista.

Uppdrag till universitetsgemensamma enheter

Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att:

• I samverkan med forsknings- och innovationskontoret, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling;

• I samverkan med forsknings- och innovationskontoret, stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling;

• Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling;

• Identifiera forskare och forskning med koppling till de globala målen för hållbar utveckling i syfte att stärka samarbetet inom universitetet och samverkan med Chalmers;

• Utveckla och stärka GMV:s nätverk;

• Arrangera möten och konferenser inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter;

• I samverkan med UB, vidareutveckla universitetsgemensamma metoder för utvär- Kärnverksamhet

Indikator Indikator Indikator

(22)

11

• Genom SDSN NE mobilisera vetenskaplig och teknisk expertis från akademi, myndigheter och industri för att tillsammans påverka beslutsfattande inom hållbar utveckling;

• Stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter i syfte att överföra forskningskunskap inom hållbar utveckling;

• Samverka med nationella och internationella universitet kring miljöledning och hållbar utveckling;

• Samverka och kommunicera med universitetets övriga intressenter i syfte att öka kännedomen om universitetets arbete med miljöledning.

Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för verksamhets- stöd, att:

• Stödja och stimulera arbetet med att öka inslagen om hållbar utveckling i universitetets publika arrangemang;

• Kommunicera universitetets miljöcertifiering i kommunikationsmaterial, marknadsföring och i publika sammanhang;

• Stödja och stimulera arbetet med att synliggöra universitetets miljö- och hållbahets- arbete på externa arrangemang;

• I samverkan med GMV, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling;

• I samverkan med GMV, stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling.

Uppdras åt universitetsbiblioteket (UB) att:

• I samverkan med GMV, vidareutveckla universitetsgemensamma metoder för utvär- dering av forskning inom hållbar utveckling;

• Verka för nationellt samarbete med andra universitetsbibliotek kring sökord för bedömning av antal vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling.

Indikator

Antalet publicerade vetenskapliga artiklar som identifieras med hjälp av ett antal sökord relaterade till hållbar utveckling^*.

* Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen.

(23)

UTBILDNING

Mål

Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

Uppdrag

Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att:

• Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling;

• Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier;

• Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram;

• Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram.

Uppdras åt vicerektor för utbildning, genom utbildningsnämnden, att:

• Verka för att hållbar utveckling integreras i kurser och utbildningsprogram.

Uppdras åt samordningsnämnden för lärarutbildning att:

• Integrera hållbar utveckling i lärarutbildningen.

• Initiera och organisera tvärvetenskapliga doktorandkurser inom hållbar utveckling;

• Stödja utbildnings-, program- och kursansvariga för att öka och kvalitets- Kärnverksamhet

(24)

13

• Samverka nationellt och internationellt i syfte att utveckla arbetet för att öka och förbättra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

• Synliggöra universitetets arbete med integrering av hållbar utveckling i utbildningen samt hållbarhetsmärkta kurser/utbildningsprogram;

• Tillhandahålla systemstöd och information för att möjliggöra hållbarhets- märkning av kurser/utbildningsprogram;

• I samverkan med GMV utveckla hållbarhetsmärkningen.

Uppdras åt universitetsbiblioteket (UB) att:

• Vidareutveckla utbildning i informationsresurser inom hållbar utveckling för studenter;

• Tillhandahålla stöd till lärare och studenter inom hållbar utveckling via ämnesguider.

Indikator

Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram per år^*.

* Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen samt kvalitetssäkringen.

(25)

STUDENT- MEDVERKAN

Mål

Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i sam- hället.

Uppdrag

Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att:

• Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhets- arbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen;

• Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling;

• Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna;

• Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling.

• Inkludera studenter i universitetets hållbarhetsarbete, bland annat genom att inrätta ett studentteam med inspiration ifrån Green Office Model^*;

• Stödja studentinitiativ och utveckla samarbetet med universitetets student- kårer inom hållbarhetsområdet;

• I samverkan med studenternas hållbarhetsorganisationer, årligen arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling;

• Utveckla samarbetet med Miljöbron och andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling;

Kärnverksamhet

(26)

15

• Synliggöra och kommunicera Göteborgs universitets arbete med hållbar utveckling för universitetets studenter;

• Kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling vid student- rekrytering och mottagning av nya studenter.

Indikator

Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter vid Göteborgs universitet^*.

* Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen.

(27)

UPPHANDLING OCH INKÖP

Mål

Universitetet skall ställa håll- barhetskrav^* vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar.

Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden^**.

Uppdrag

• Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp.

• Medverka med expertkunskap inom hållbar utveckling och livscykelperspektiv^*** i samtliga upphandlingar;

• Medverka med expertkunskap inom hållbar utveckling och livscykel-

perspektiv i samtliga universitetsgemensamma projekt och systemförvaltningar;

* Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etiska krav samt krav på livscykelperspektiv.

** Datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler.

Uppdrag till verksamheten Upphandling

byggnader

Kemiska ämnen och

miljörisker Åter- användning

och avfall

Hållbar resurshantering

Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator

(28)

17

• Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara upphandlingar och inköp;

• Stärka universitetets arbete som part inom ”Fairtrade City Göteborg”;

• I samverkan med upphandlingssektionen, genomföra kompetensutveckling för personal;

• I samverkan med upphandlingssektionen, utveckla arbetet och informationen avseende hållbarhetskrav inom prioriterade produktområden;

• I samverkan med IT-enheten, årligen följa upp IT-verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv;

• I samverkan med IT-enheten, utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning.

Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för administrativt stöd, att:

• Ställa hållbarhetskrav på såväl upphandlad leverantör som på upphandlade produkter/tjänster;

• Ställa krav i upphandlingar om att hållbarhetsmärkta/bästa hållbara produk- terna ska synliggöras av leverantören i alla produktkataloger;

• Ställa krav på systemleverantören att utveckla hållbarhetsmärkningen i in- köpssystemet i syfte att tydliggöra och underlätta inköp av hållbara produkter;

• I samverkan med GMV, genomföra kompetensutveckling för personal;

• I samverkan med GMV, utveckla arbetet och informationen avseende hållbar- hetskrav inom prioriterade produktområden;

• Årligen utvärdera hur miljö- och hållbarhetskraven i universitetets placeringspolicy^* efterlevs;

• Säkerställa att hållbarhetskrav finns med och följs upp i alla delar av gemen- samma projekt och vid deras inköp, avrop och upphandlingar.

Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastruktur- stöd, att:

• Genomföra en analys gällande optimal användningstid av datorer i ett livscykelperspektiv;

• Säkerställa att hållbarhetskrav ställs vid avrop och upphandling av IT;

* http://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/ekonomi/

(29)

• Verka för att livscykelperspektiv beaktas vid utveckling av IT-tjänster;

• I samverkan med GMV, årligen följa upp IT-verksamheten ur ett hållbarhets- perspektiv;

• Säkerställa att en inventeringsklient finns på alla centralt konfigurerade uni- versitetsägda datorer samt verka för att en klient finns på övriga;

• I samverkan med GMV och upphandlingssektionen, utveckla hållbarhetskrav vid inköp av IT-utrustning.

• Beakta livscykelperspektivet vid utveckling av infrastrukturtjänster;

• Säkerställa att hållbarhetskrav ställs vid avrop och upphandling;

• Säkerställa att det ställs hållbarhetskrav vid nya hyreskontrakt med caféer och restauranger i universitetets lokaler;

• Säkerställa att universitetets profilprodukter upphandlas med hänsyn taget till högt ställda hållbarhetskrav;

• Utöka sortimentet av ekologisk, KRAV-märkt, rättvisemärkt, klimatanpassad eller närproducerad mat och dryck i universitetets restaurangverksamhet samt informera kunder om dessa alternativ.

Indikatorer

Antal upphandlingar (uppdelat på ramavtal och objektsupphandlingar) där hållbarhetskrav ställts på varor respektive tjänster av totalt antal upphandlingar.

Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde.

(30)

19

RESOR

Mål

Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårs- anställd till 2019 jämfört med 2015.

Uppdrag

• Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm;

• Främja personalens användande av tekniker för resfria möten (distansmöten);

• Underlätta och skapa incitament för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet.

• Utveckla och administrera universitetets system för klimatkompensation;

• I samverkan med berörda aktörer, verka för möjligheter till miljöanpassade resor och transporter i samband med utveckling av nya campusområden;

• Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara resor, resfria mötesformer och minskad klimat-

påverkan.

• Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida kunskap om sådana;

• I samverkan med relevanta aktörer utveckla koncept för att få fler studenter och anställda att cykla till och från universitetet;

• I samverkan med fastighetsägare säkerställa att adekvat cykelparkering finns vid samtliga universitetsbyggnader.

och inköp Resor Energi och byggnader

Kemiska ämnen och miljörisker

Åter- användning

och avfall

(31)

Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för administra- tivt stöd, att:

• Integrera miljökrav i resehandbok/-webb, utbildningsverksamhet och i annan relevant verksamhet samt synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy.

Indikator

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd.

(32)

21

ENERGI OCH BYGGNADER

Mål

Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.

Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld.

Uppdrag

• Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler;

• Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt.

• Verka för att minska energianvändningen i universitetets lokaler;

• Driva en samverkansgrupp med fastighetsägare för att minska energi- användningen samt öka den förnybara energiproduktionen;

• Prioritera förnybar energi vid ny- och ombyggnationer samt verka för att investeringar i befintliga lokaler leder till effektivare energianvändning;

• Säkerställa att universitetets policy och regler för ny- och ombyggnationer^* tillämpas;

• Verka för byte till miljömärkt fjärrvärme eller annat miljömärkt upp- värmningssystem;

• Vid utveckling av nya campusområden verka för att energianvändningen visualiseras;

* http://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/lokaler/

byggnader

Kemiska ämnen och

miljörisker Åter- användning

och avfall

(33)

• Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara campus;

• Säkerställa att lokalförsörjningen främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i enlighet med universitetets strategiska lokalförsörjningsplan^*;

• Tillse att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt.

• Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas, och forskningsresultat tillämpas, i nya och befintliga campusutvecklingsprojekt.

Indikatorer

Årlig energianvändning i kWh per kvadratmeter.

Antal ny- och ombyggnationer där universitetet har ställt miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld.

(34)

23

KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER

Mål

Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för mil-

jön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

Uppdrag

• Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA;

• Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen;

• Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för risk- bedömningar;

• Tillse att fakulteten har en slutgranskare i KLARA;

• Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättrings- förslag inom miljö och hållbar utveckling.

• Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ;

• Arrangera utbildningar i riskbedömning och riskhantering för lärare och laboratoriepersonal som arbetar inom områden med hög miljörisk;

• Utveckla systemstödet GURIA;

• Samverka med universitetets externa säkerhetsrådgivare i syfte att minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön;

• Inrätta en universitetsgemensam KLARA-granskare;

• Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets

byggnader

Åter- användning

och avfall

(35)

verksamhet i syfte att minimera miljörisker och förbättra hantering av farliga kemiska ämnen.

Indikatorer

Antal inträffade incidenter med negativa konsekvenser för miljön.

Antal genomförda aktiviteter med syfte att förebygga och minimera upp- komsten av incidenter, som medför negativa konsekvenser för miljön.

(36)

25

ÅTER-

ANVÄNDNING OCH AVFALL

Mål

Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015.

Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015.

Uppdrag

• Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller återanvänds.

• Verka för att allt avfall som uppkommer källsorteras enligt avfallsplanen;

• Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras;

• Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan åter- användas på ett effektivare och resursoptimerat sätt;

• Genomföra seminarier och utbildningar om resurshushållning, verksamhets- avfall samt farligt avfall för personal och studenter;

• Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa god resurshushållning och förbättrad avfallshantering;

• Säkerställa att felsorterat avfall avvikelserapporteras i GURIA.

• Verka för att uttjänta datorer återanvänds i stället för att skrotas.

Indikator

Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner.

byggnader

Åter- användning

och avfall

(37)

Publicerad medarbetarportalen�gu�se/styrdokument samt www�gu�se/miljo

(38)

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (3)

Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00

PRINCIPER FÖR KOMMUNIKATION OCH SPRÅK

Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Beslutsdatum

Giltighetstid Tillsvidare

38

(39)

I enlighet med så väl universitetets kommunikationsstrategi (Dnr V 2014/471) som språkpolicy (Dnr V 2015/495) är det officiella kommunikationsspråket vid universitetet svenska, men engelska ska användas parallellt. Vidare ska relevant intern information, muntlig och skriftlig, vara på både svenska och engelska.

Detta dokument preciserar vad som gäller vid institutionen.

Institutionen har en internationell inriktning – såväl nyanställd personal som studenter ska känna sig välkomna oavsett kompetensnivån i svenska språket. Ofta har internationellt rekryterad personal och

studenter unika erfarenheter med sig som institutionen kan och bör dra nytta av. Samtidigt är universitetet en statlig myndighet som regleras av språklagen vilken tydliggör att det officiella kommunikationsspråket är svenska. Dessa två principer står delvis i motsatsförhållande till varande och det krävs omfattande

ansträngning både från de svensktalande och de icke-svensktalande för att få en fullt fungerande arbetsmiljö.

På institutionsnivå arbetar vi för att icke-svensktalande ska känner sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Institutionen ska möjliggöra deltagande i diskussion och se till att viktigare beslut är väl förankrade. Detta görs bland annat genom att viktigare information tillhandahålls, förutom på svenska, även på engelska; samt att nyhetsbrev, personalmöten och annan information från institutionsledningen i

möjligaste mån är på engelska.

Vi ser positivt på, och uppmuntrar, att medarbetare som inte förstår talad eller skriven svenska

kompetensutvecklar sig och har som mål att så snart som möjligt kunna läsa svenska och därigenom i högre grad delta i institutionens, fakultetens och universitetets berednings- och förankringsarbeten. En hög kompetensnivå i såväl talad som skriven svenska är nödvändig för att fullt ut kunna delta i undervisning på grundnivå vid institutionen. Universitetet erbjuder kurser på olika nivåer för medarbetare genom enheten för akademiskt språk, ASK.

Vid rekrytering av såväl personal inom kärnverksamhet som stödjande administrativ verksamhet ska goda kunskaper i engelska vara meriterande. Vi uppmuntrar anställda som inte idag har tillräckliga kunskaper i engelska att kompetensutveckla sig inom engelska, till exempel genom kurser som ges av enheten för akademiskt språk såsom kursen Professional English for University Administrators.

Styrdokument

Institutionens styrdokument ska tillhandahållas på webben på såväl svenska som engelska. Vid berednings- och förankringsarbetet kommer dock utkast och diskussionsunderlag endast att tillhandahållas på svenska.

Dokumenten översätts först efter fastställande.

Personalmöten

Möten för grupper med icke-svensktalande medarbetare ska i huvudsak hållas på engelska. I undantagsfall kan svenska användas, vilket då tydligt informeras om i förväg.

Institutionsråd

Eftersom dokument fastställs i sin svenska version och utkast diskuteras vid mötena är det viktigt att

ledamöterna kan förstå skriven svenska. Dessutom kan diskussioner behöva hållas på svenska och det är

därför också viktigt att ledamöterna kan förstå talad svenska.

(40)

Korta sammanfattningar av viktigare ärenden som ska tas upp i institutionsrådet presenteras muntligen på engelska vid personalmöten.

Information på webben

Information på institutionens webbsidor på flov.gu.se, Medarbetarportalen samt Studentportalen ska finnas tillgänglig på både svenska och engelska. Texten kan vara förkortad på ett av språken med hänvisning till den andra språkversionen. Varje medarbetare ansvarar för att texter på de personliga presentationssidorna uppdateras på båda språken. Dessa är kopplade till den centrala personalkatalogen för gu.se.

Utbildning

Enligt språkpolicyn vid universitetet ska svenska normalt vara det huvudsakliga undervisningsspråket i kurser på grundnivå. Det förhindrar dock inte att vissa moment eller kurser inom utbildning på grundnivå ges på engelska. På avancerad nivå och forskarnivå kan såväl svenska som engelska användas som huvudsakligt undervisningsspråk. Undervisningsspråk ska anges i kursens kursplan.

Nyhetsbrev

Nyhetsbreven från institutionsledningen är i huvudsak på engelska för att möjliggöra att nyhetsbreven skickas varje vecka och inte för lång tid att producera. Enstaka notiser kan i undantagsfall skrivas på svenska när innehållet vänder sig till svensktalande, till exempel information om föredrag och kurser som hålls på svenska.

40

(41)

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX

PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AV ARBETSPLATS

Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Beslutsdatum

Giltighetstid Tillsvidare

(42)

Generella principer

Vägledande för tilldelning av typ av rum är arbetsuppgiftens art, tjänstgöringsgrad samt medarbetarens grad av utnyttjande av arbetsplatsen.

Vägledande för placering inom byggnaden är att arbetsuppgifter underlättas (t.ex. närhet till projektmedarbetare, apparatur, studenter, ledningsfunktioner, etc.)

Önskemål om placering i närheten av kollegor inom samma ämne kan beaktas, men ämnestillhörighet är underordnat övriga principer vid inplacering av medarbetare. Ämnen och personalkategorier kan blandas inom lokalerna.

Vi eftersträvar att placera medarbetare med hög närvaro tillsammans med medarbetare med låg närvaro i delade rum.

Vid inplacering av nya medarbetare bör omflyttningar av redan inplacerade medarbetare undvikas.

Specifika principer

Medarbetare ska i normalfallet tilldelas arbetsplats enligt följande.

Eget rum med plats för mindre möten (A1S) till medarbetare som har många möten som är av känslig natur.

I första hand gäller detta medarbetare med personalansvar.

Eget rum (A1) till medarbetare som har stort behov av att kunna arbeta ostört samt har behov av att ta emot en gäst på rummet utan att störa andra. I första hand gäller detta medarbetare med ledningsuppdrag,

professorer, seniorforskare samt tillsvidareanställda lektorer, adjunkter, administrativ personal och forskare med hög tjänstgöringsgrad (50 - 100 %) och hög närvaro vid institutionen.

Egen arbetsplats i delat rum med fyra arbetsplatser (A4) till doktorander med anställning (inklusive samverkansdoktorander).

Delad arbetsplats i större rum (A6) med delad arbetsplats till gäster samt undervisande och forskande personal med låg tjänstgöringsgrad (under 20 %) eller låg närvaro samt professor emeriti utan anställning.

Egen arbetsplats i rum för två medarbetare (A2) till övriga medarbetare samt vid behov till andra kategorier av medarbetare.

Doktorander som inte längre har anställning, men som aktivt arbetar för att inom en tydlig och rimlig tidsram avsluta sin examen ska i mån av plats erbjudas arbetsplats i delat rum.