PM Geoteknik. ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Småhusbebyggelse Tavleliden etapp 4 Umeå kommun

(1)

PM Geoteknik

2015-11-01

Upprättad av: Imran Zafar Granskad av: Arvid Lejon

________________________

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Småhusbebyggelse Tavleliden etapp 4

Umeå kommun

(2)

Uppdragsnr: 10221047 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Småhusbebyggelse Tavleliden etapp 4

Umeå kommun Daterad: 2015-11-01

Reviderad: PM Geoteknik

Handläggare: Imran Zafar

\\ser01ume1se\projects\5545\10221047\3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\PM Geoteknik Tavleliden etapp 4 rev 2015-11-12.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Småhusbebyggelse Tavleliden etapp 4 Umeå Kommun

PM Geoteknik

Kund

Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen Mark och Exploatering 901 84 Umeå

Konsult

WSP Sverige AB Box 502

901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Imran Zafar imran.zafar@wspgroup.se 010-722 68 14

Arvid Lejon 070-365 41 10

(3)

Innehåll

1. Objekt 4

2. Ändamål 4

3. Underlag för PM Geoteknik 4

4. Styrande dokument 4

5. Projekteringsanvisningar 4

6. Geoteknisk kategori och säkerhetsklass 4

7. Beräkningsanvisningar 5

8. Planerad konstruktion 5

9. Befintliga förhållanden 5

10. Geotekniska förhållanden 6

10.1 Jordlagerbeskrivning generell 7

10.2 Rigel 7

10.3 Perseus 7

10.4 Kosmologen 7

10.5 Kikaren 8

10.6 Sextanten 8

10.7 Astronomen 8

10.8 Stjärnskådaren 8

10.9 Teleskopet 9

11. Geohydrologiska förhållanden 9

12. Radon 9

13. Grundläggning byggnader 10

13.1 Rigel 11

13.2 Perseus 11

13.3 Kosmologen 11

13.4 Kikaren 11

13.5 Sextanten 11

13.6 Astronomen 12

13.7 Stjärnskådaren 12

13.8 Teleskopet 12

14. Dränering-Avvattning 12

15. Stabilitet 12

16. Sättningar 13

17. Kompletterande undersökningar 13

18. Kontroller under byggskedet 13

Bilagor

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) daterad 2014-12-08

Tolkad planritning G-10-1-02

(4)

1. Objekt

På uppdrag av Umeå kommun har WSP Samhällsbyggnad utfört översiktlig geoteknisk utredning för planerat bostadsområde Tavleliden etapp 4 i Umeå.

Det planerade bostadsområdet ligger ca 8 km från centrala Umeå på den södra sidan av Tomtebovägen.

2. Ändamål

Utredningen är översiktlig och dess syfte är att belysa jordarts- och grundvattenför- hållandena i området.

Kompletterande undersökningar kan erfordras i detaljskedet.

Resultatet i denna rapport skall ligga till grund för planering av villaområde med en- och tvåvånings familjebostadshus.

3. Underlag för PM Geoteknik

Översiktliga geotekniska undersökningar utförda 2014 av WSP och sammanställda i markteknisk undersökningsrapport (MUR) daterad 2014-12-08 har legat till underlag för föreliggande PM.

4. Styrande dokument

Följande handlingar gäller:

 SS-EN 1997-1 med tillhörande bilaga

 IEGs tillämpningsdokument rapport 7:2008 ”Plattgrundläggning”

 BFS 2013:10 EKS 9

 Anläggnings AMA 13

 TR Geo 13

 TK Geo 13

5. Projekteringsanvisningar

Dimensionering av geokonstruktioner skall utföras enligt BFS 2013:10 (Boverket) EKS 9 med tillhörande nationella val.

6. Geoteknisk kategori och säkerhetsklass

Geokonstruktioner dimensioneras för Geoteknisk kategori 2 (GK2), säkerhetsklass väljs enligt IEG Rapport 2:2008 Rev 3, Tillämpningsdokument Grunder och BFS 2013:10 EKS 9 bilaga 1.

(5)

Figur 1. Översiktsplan Tavlelidenområdet

7. Beräkningsanvisningar

Dimensionering av grundläggning ska göras i såväl brottgräns- som i bruksgränstill- stånd. För plattor gäller dimensioneringssätt DA 3 enligt BFS 2013:10 EKS 9 kap.

7.1, 2.4.7.3.4.1.

8. Planerad konstruktion

Det undersökta området är ca 300x350 m, se ritning G-10-1-01. Bebyggelsen plane- ras bli blandad med enfamiljs-och flerfamiljsbyggnader i upp till 2 våningar.

9. Befintliga förhållanden

Det undersökta området är den fjärde etappen i bostadsområdet Tavleliden och ligger sydöst om Nydalasjön i Umeå kommun, se figur 1.

Området är obebyggt och har tidigare utgjort skogsmark med barrskogsvegetation. I norr återfinns Tomtebovägen och i väster Tomtebobäcken. Längre i öster återfinns skogsbeklädd mark.

Marknivåerna vid undersökningspunkterna varierar mellan ca +24 och +32.

Hela området sluttar lätt i sydlig riktning.

(6)

10. Geotekniska förhållanden

Utvalda prover som analyserats med tvättsikt för bestämning av finjordshalt har an- getts en materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt tabell CE/1 AMA Anläggning 13.

Påträffad morän har efter tvättsikt klassificerats som siltig sandmorän, sandig silt- morän eller sandig siltig morän.

Generellt har moränen uppvisat materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, men varierar från 3B, 2 till 5A, 4. Variationen beror på att moränens sammansättning varierar vid gränsen mellan klassificeringarna, nedan markerat med en röd ring.

Morän i norr uppvisar en svag trend av högre siltinnehåll.

Figur 2. Klassificering av morän enligt SS-EN/ISO 14688-2:2004

Inom området uppvisar moränen mycket fast lagringstäthet och hög elasticitetsmo- dul vilket ger små sättningar vid normal belastning. Torv och de förekommande silt och lersedimenten har låg bärighet och är mycket sättningskänsliga.

Bedömning av lagringstäthet har gjorts enligt TR Geo 13 Figur 5.2-9.

(7)

Moränen kan förutsättas innehålla både sten och block medan tjockare lager av sediment bedöms lätt schaktade med schaktbarhetsklass 2-3 enligt BFR:s Rapport R130:1985.

10.1 Jordlagerbeskrivning generell

I stora delar av området återfinns ett tunt torvtäcke < ca 0,5 m ovan ett ytligt sand- skikt. Sandskiktets sammansättning varierar mellan grusig sand, grovsand och sand.

I vissa fall återfinns morän direkt under torv, i de fallen kan även grus och i viss mån sand vara inblandat i torven.

I några få punkter uppgår torvtäcket till mer än 0,5 m och som mest har ett 1,2 m tjockt lager påträffats.

I de punkter där ovan nämnda jordlagerföljder inte påträffas återfinns ett tunt torvlager ovan 1-2 m av sediment då ofta finsand ovan silt eller lera. Leran har i vissa fall sulfidinslag. Punkter i närhet av detta område har även visat på tunna lokala lerskikt och lerig siltmorän.

10.2 Rigel

Inom kvarteret Rigel återfinns ett ca 0,2-0,6 m torvlager eller sandigt torvlager över- lagrat av ca 0-0,6 m sand ovan morän.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll bedömts till siltig sandmo- rän och sandig lerig siltmorän av materialtyp 4A respektive 5A med en tjälfarlig- hetsklass av 3 respektive 4.

Grundvatten har observerats på ca 0,1-0,5 m djup under markytan.

10.3 Perseus

Inom kvarteret Perseus återfinns ett ca 0,1-0,5 m torvtäcke lokalt underlagrat av ca 0,4 m grusig sand, i vissa fall är det grusiga sandlagret inblandat i torvtäcket. Under- lagrat sanden återfinns morän.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll bedömts till sandig siltmo- rän av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3.

Grundvatten har observerats på ca 0,5 m djup under markytan.

10.4 Kosmologen

Inom kvarteret Kosmologen återfinns ett ca 0,1-0,3 m torvtäcke ovan ca 0,1-0,5 m grusigt sandlager överlagrat morän.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till siltig sandmorän och sandig siltig morän av materialtyp 3B respektive 4A med en tjälfar- lighetsklass av 2 respektive 3.

(8)

10.5 Kikaren

Inom kvarteret Kikaren återfinns ett ca 0,1-0,6 m torvtäcke ovan ca 0,1-0,3 m grusigt sandlager överlagrat morän. I vissa fall återfinns torv direkt ovan morän. I en undersökningspunkt (43) inom området har ett 0,3 m lerigt siltlager påträffats.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till siltig sandmorän och sandig siltig morän av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3.

10.6 Sextanten

Den östra delen av kvarteret Sextanten består av ett ca 0,1-0,4 m torvlager med in- blandad sand direkt ovan morän. I vissa fall återfinns ett ca 0,1 m tjockt sandlager under torven.

Den västra delen av kvarteret Sextanten består av ett ca 0,1-1,2 m torvtäcke ovan ett sedimentlager där finsand överlagrar lera med silt och sulfidiska inslag lokalt ner till ca 2,5 m djup under markytan.

I en punkt (28) i den nordvästra delen av kvarteret har ett 1,2 m torvlager påträffats direkt ovan morän.

Underlagrande morän har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till sandig siltig morän alternativt siltig sandmorän av materialtyp 4A med tjälfarlig- hetsklass 3.

10.7 Astronomen

Inom kvarteret Astronomen återfinns tre jordprofiler.

I den norra delen återfinns ett ca 0,1-0,2 m torvlager överlagrat ca 0,2-0,3 m sand ovan morän.

I den mellersta delen återfinns ett ca 0,8 m torvlager direkt överlagrat morän.

I den södra delen återfinns ett ca 0,3-0,4 m torvlager överlagrat av ca 0,8-1,1 m både finsand och grövre sand ovan morän.

Underlagrande morän har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till sandig siltig morän alternativt siltig sandmorän av materialtyp 4A med tjälfarlig- hetsklass 3.

10.8 Stjärnskådaren

Inom kvarteret Stjärnskådaren återfinns till största del torv direkt ovan morän.

I öster vilar ca 0,1-0,3 m torv ovan ca 0-0,3 m grusig sand som överlagrar morän.

Vid den västra anslutningen till Polstjärnegatan (undersökningspunkt 58) har ett ca 2 m tjockt sedimentlager påträffats under ett 0,6 m tjockt torvskikt. Sedimenten be-

(9)

står av 1m sand ovan 1 m siltig sulfidlera. Den resterande delen av den västra sidan utgörs av ca 0,3-0,6 m torv ovan morän.

Områdets södra sida utgörs av ca 0,1-0,6 m torv ovan morän. Lokalt (undersök- ningspunkt 64) vilar ca 1 m siltig sand mellan torv och morän.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till siltig sandmorän av materialtyp 3B och 4A med en tjälfarlighetsklass av 2 och 3.

10.9 Teleskopet

Inom kvarteret Teleskopet återfinns ett ca 0,2-0,4 m torvlager underlagrat av ca 0- 0,3 m sand ovan morän.

Moränen har i undersökta punkter efter finjordskontroll klassificerats till siltig sandmorän av materialtyp 3B och 4B med en tjälfarlighetsklass av 2 och 3.

11. Geohydrologiska förhållanden

Grundvattennivåer har observerats i borrhål, provgropar och installerade grundvat- tenrör. Se även markteknisk undersökningsrapport (MUR)

Grundvattenytan ligger generellt högt inom området. Observationer under november 2014 visar att grundvattenytan ligger ca 0,1 till 0,9 m under markytan. Grundvatten- ytan varierar med årstiden varför högre och lägre grundvattennivåer än de uppmätta kan förekomma.

En naturlig vattendelare återfinns i centrala delar av fastigheten.

Sand och torv ovan morän är genomsläppliga jordarter och i dessa skikt sker stor del av genomströmning av smältvatten, nederbörd och grundvatten. Påträffad morän är tätare med låg genomsläpplighet.

12. Radon

Radon mätningar har utförts av WSP 2014. Inom området har momentan markra- donhalt uppmätts med en radongasmätare av typ ”Marcus 10”. Resultat se tabell 1.

(10)

Tabell 1 Markradonmätningar

Punkt Radonhalt [kBq/m³]

42 1

46 1

54 1

75 1

Höga grundvattennivåer och tjälad jord har försvårat användningen av utrustningen och begränsat undersökningsområdet.

Marken kan klassas som ”Låg radonmark” enligt Radonboken – Nya byggnader, Formas 2004.

13. Grundläggning byggnader

Markytan skall förutsättas utgöras av 0,2-0,5 m torv om inget annat anges. Innan grundläggningsarbetet påbörjas ska all torv samt eventuellt övrigt otjänligt eller or- ganiskt material först schaktas bort.

Högt grundvatten skall beaktas vid all grundläggning och val av grundläggningsme- tod. En ”hög” höjdsättning rekommenderas generellt för planerade byggnader.

Vid grundläggning med torpargrund/plintgrund, rekommenderas den utföras inom fastmarkspartier och med krypgrundsbotten ovan högsta grundvattennivå. Ett minst 0,2 m tjockt dränerande lager läggs under huset och ansluts till dräneringsledningar- na runt byggnaden.

Byggnader kan grundläggas med platta på mark på packad fyllning av friktionsjord av materialtyp 2 tabell CE/1 AMA Anläggning 13 alternativt plintgrundläggning nedförd till fast morän.

Det är viktigt att skapa en ordentlig dränering runt och under byggnader. Vid grund- läggning med gjuten platta på mark bör dräneringsledningen läggas med högsta vat- tengång på minst 0,3 m under kantbalken.

Risk finns för förekomst av körtlar av silt/lera under ytliga lager av friktionsjord.

Där sådan lös jord påträffas förs grundläggningen ned till fast jord.

Risk för tjällyftning bör beaktas inom hela området.

För tunga byggnader (>2 vån) erfordras kompletterande utredning innan grundlägg- ningsmetod väljs.

(11)

13.1 Rigel

Grundläggning av lätta byggnader kan utföras med platta på mark ovan packad fyllning av friktionsjord alternativt plintgrund efter borttagning av torv och vegetations- täcke.

13.2 Perseus

13.3 Kosmologen

13.4 Kikaren

En del av marken inom den sydöstra delen av Kikaren (undersökningspunkt 43) bör urgrävas ner till ca 0,6-0,9 m innan grundläggning utförs enligt ovan nämnda re- kommendationer.

13.5 Sextanten

Grundläggning av lätta byggnader bedöms inom den östra delen (undersöknings- punkter 27,53,54,55,56,81,82) av Sextanten, kunna utföras med platta på mark ovan packad fyllning av friktionsjord alternativt plintgrund efter borttagning av torv och vegetationstäcke.

I nordvästra hörnet (undersökningspunkt 28) erforas urgrävning av ca 1,2 m torv innan grundläggning kan utföras med platta på mark på packad fyllning av friktionsjord alternativt plintgrund.

På resterande del av Sextanten (undersökningspunkter 19,25,26,57) och dess anslut- ning mot Castorgatan kan grundläggning med kantförstyvad platta utföras efter ur- grävning av c:a 0-2 m lösa sediment av silt/lera till fast morän alternativt sättnings- kontrollerad förbelastning med överlast.

Grundläggning med pålar eller plintar nedförde till fast morän kan utföras. Sättning- ar på övriga uppfyllda delar på fastigheten skall då beaktas vid anläggning av gräs- mattor, entréer, uteplatser och ytliga konstruktioner.

(12)

13.6 Astronomen

Grundläggningen kan utföras med platta på mark på packad fyllning av friktionsjord alternativt plintgrund efter borttagning av torv och vegetationstäcke.

Lokalt (undersökningspunkt 22) erfordras urgrävning av c:a 0,8 m torv innan upp- fyllning för grundläggning utförs.

13.7 Stjärnskådaren

I sydvästra hörnet (undersökningspunkt 62) erfordras urgrävning av ca 0,6 m torv innan grundläggning kan utföras med platta på mark på packad fyllning av friktionsjord alternativt plintgrund.

Den nordvästra delen (undersökningspunkt 58) bör vid grundläggning med platta på mark, urgrävning av 2-2,5 m lösa sediment utföras alternativt förbelastas med över- last och sättningskontroll. Vid urgrävning skall sulfidjord deponeras enligt Umeå kommuns anvisningar för hantering av sulfidjord.

Alternativt kan grundläggning utföras med pålar eller plintar nedförda till fastmo- rän. Sättningar på övriga uppfyllda delar på fastigheten skall då beaktas vid anlägg- ning av gräsmattor, entréer, uteplatser och ytliga konstruktioner.

13.8 Teleskopet

14. Dränering-Avvattning

Grundvattennivån inom området är generellt hög. Under perioder med årshögsta nivåer eller efter riklig nederbörd strömmar en stor mängd grundvatten i sandlagret under den ytliga torven.

Terrassering av schaktbotten för byggnader och hårdgjorda ytor måste utföras i torr- het för att ett fullgott resultat ska uppnås. Det är därför viktigt att en systematisk avvattning av området utförs.

Det är viktigt att byggnaderna erhåller ett väl fungerande dräneringssystem. Dräne- rande lager under byggnader bör minst erhålla en tjocklek av 0,3 m.

15. Stabilitet

Inga stabilitetsproblem föreligger planerad småhusbebyggelse grundlagd på fast morän eller stoppslagna pålar.

(13)

För grundläggning med plattor ovan lösa sediment av silt eller lerjord skall kompletterande geotekniska undersökningar utvisa stabilitetsförhållanden för aktuella byggnader samt eventuella åtgärdsförslag.

16. Sättningar

Inga påverkande sättningar föreligger planerad småhusbebyggelse grundlagd på fast morän eller stoppslagna pålar.

För grundläggning med plattor ovan lösa sediment av silt eller lerjord skall kompletterande geotekniska undersökningar utvisa sättningar för aktuella byggnader samt åtgärdsförslag.

17. Kompletterande undersökningar

Kompletterande geotekniska undersökningar ska utföras för tunga byggnader (>2 vån). Detta för att klargöra eventuell förekomst av finjordsskikt som kan medföra sättningar vid belastning.

Vid grundläggning ovan befintliga sediment vid undersökningspunkt 19, 25, 26, 57 och 58 skall kompletterande geotekniska undersökningar utföras för dimensionering och utformning av grundläggning.

18. Kontroller under byggskedet

Vid samtligt schaktarbete under planerade konstruktioner skall särskild observation riktas mot påträffade skikt av finjord/silt/lera. Sådana skikt skall lokaliseras och grävas ur för att inte orsaka sättningsproblem på konstruktioner.

Ovanstående förutsättningar ska verifieras genom schaktbottenbesiktning av geo- tekniker i byggskedet. Om avvikelser noteras ska sakkunnig påkallas för beslut om åtgärd.

Packningskontroll ska utföras dels genom dokumenterad egenkontroll och genom avvägning av överytan enligt ”Handbok om packning av jord- och bergmaterial”, Svensk Byggtjänst 2000 kap 9.6.9.

Fyllningar av sandjord >1 m skall kontrolleras med sondering.

Arvid Lejon