1960, under förutsättning av full sysselsättning.

(1)

ARI~IVET

INDUSTRIE:NS UTRlJ""""'DlHNC-SINS'l'ITUT

15.?.1948.

11Sveriges behov och resurser

1960".

En undersökning om Sveriges möjligheter till ekonomisk utveckling på längre sikt.

Den ekonomiska debatten i Sverige har under de senare åren huvud- sakligen kommit att röra sig kring med andra världskriget sam.11anhängande krisproblem. Den förstörelse och snedvridning av världens produktions~

apparat -och de rubbninea-r av penning- och valutaväsenlat, som lrriget fört med sig, har kommi.t intresset att i första hand koncentrera sig kring olika balans- och jämviktsproblem, berörande såväl de olika ländernas in- re ekonomiska förhållanden som de ekonomiska förbindelserna mellan länder- na. - En nödvändig förutsättning för ett fortsatt framåtskridande och för en höjning av levnadsstandarden är givetvis, att vårt ekonomiska system bringas att fungera på ett tillfredsställande sätt, Det synes emellertid vara en viss fara att dagens problem och svårigheter i alltför hög grad

överskugga andra sidor av det ekonomiska livet och att perspektivet för den ekonomiska verksamheten förkortas.

Det har därför synts önskvärt att under bortseende från de speciella problem, som den akuta bristen på samhällsekonomisk balans skapar, utreda och am.lysera de reala utvecklingsmöjligheterna för Sveriges eko- nomi för det närmaste decenniet eller eventuell t en något längre framtida period.

I sista hand avgöranie för möjligheterna till framåtskridande är ju tillgången på produktiva resurser, den telmislm. utvecklingen, det sätt på vilket resurserna fördelas på olika ändamål samt betingelserna för varu- utbyte med andra länder. Det synes möjligt att vinna djupare insikt i så- dana realekonomiska sammanhang som på längre silet bestäc1ma utvecklingen, om rP.an bortser från de mer tillfällii:,>a konjunkturrörelserna och i stället för- utsätter en stabil prisutveckling och en relativt jämn och hög sysselsätt- ningsnivå. Undersökningar av detta slag ha under senare delen av lrriget och efter lrriget utförts i flera länder. Den förnämsta och mest djupgående torde vara den i U.0.A. utgivna "America ¹s Needs i:ll1.d Resources". Dess syfte är att på basis av erfarenheterna frun la·iget skissera den levnadsstandard ₉

som kan uppnås i U.S • .i~.

1960,

under förutsättning av full sysselsättning.

(2)

ha givetvis uppgjorts även i Sverige för olika o~åden av det ekonomiska livet. Man kan peka på bostadsbyggandet, jordbruket, transportväsendet och utbyggande\ av kraftverken. Det har emellertid synts institutets ledning vara vi:i.rdefu:fL t, om dessa olika planer kunde fogas in i en sammanfattande bild

~v den allmänna, samtliga delar av ·det ekonomiska livet omfattande utvecklingen. Förutsättningar skulle därmed skapas att belysa såväl möjligheterna för en gynnsam ekonomisk utvecJt~ing som de förhållanden som begränsa tal-::ten i frarråtskridandet. Genom att ställa in frarr.tidsplaner och progn9ser för oljka

över~liok över vilken utveckling på olika delområden som är förenlig med

förutsättninb~rna för den allmänna ekonomiska utvecklin~n. Det bör sålunda vara möjligt a t t besvara fiiågor s~m: "Hur förhell l · sig planerna för en höjning av bostadsstandarden till möjligheter~ för den framtida kapital- bildningen över huvud taget'?" eller "Här kunna vi få råd att med vår starkt

socialt inriktade inkö~stfördel~ingspoli~ik allmänt införa· sådana konsum-

, '

tionwaror i vår budget som inöta i det amerikanska bilsamhället?".

. ^'

Ett numer aJ.'lmänt vedertaget instrument för analys av den ekonomiska utvecKlingen utgöres av nationalinkomst- och nationalproduktssamman- ställninga.r. Dessa ge å ena 'sidan en bild. å.v .

.

hur de enskilda samhällnmed- lemmarna under en given period åp.vänt sina inkom.ster och å den andra hur de olika näringsgrenarnas p~odukter fördela sig på olika användningsområ-

den~ råvaror, konsumtionsvaror, kapitalvaror

.

och exportvaror respektive deras förbrukning av.råvaror och anskaffning av kapitalvaror. En allmän kartläggning av den ekonomiska si tuc:.tion€m i· ett l ond under ett år erh;,lle s på detta sätt och en jämföreise mellan olika år är ägnad att belysa vik~iga

utvecklingstendenser. Det kan sägas vara.utredningens mål att nå fram till några alternativa prognoser för Sveriges nationalinkomst

1960

eller

1965 .

1.'Toblemställnincen ke.n ocksu vc>.riere.s c;e'nom att mo.n upps·ct:ller en viss storlek och sarr.u.'..nsi:i.:ct.nine av natio;:le.linkousten som ett mr-.1 och so1~er besve.··

ra frågan, vid vilken tidp'L:nl:t Sverige under olli<.a förutsättnin[.,a.r kan nf:

from till denn:::. nat ionalinkor,1s-L.

Eftersor,l all fr2.utidsbed·::i1l:ing b::t:.cer p2. erfe.renheter frf.n det för- gtmgne., måste en bet::dan.de del av undersöknineens arbete omfatta ei1 utred- n.inc e.v ~;veriges elconomisl~a utvec~:linc; cmder de sista eJ e ce~micrne .• Ut ve c~:

li~1~strenderno. p[: ollic.:-. omri:.den · di.ste ~:L.-rlä( gas oc> de faL~orer: soc be-

vccl~li:l[.;en under 50-·cc.let learner a~t följ;:;. sa.:.-.:i1a linjer ^so:·1under ~O-talet

(3)

) dei·Jo{3ra- f:i.sl::a för- utsä.ttn:i.nc-·

ai·na..

Inl:or.ls·~för-

dc ll1.:Lnce:1.

~'r:Lvn:c l~on

stmlt ~'.on.

e Her kriget, men ende.8t en a.ne.l~·s av den ft:.--J.dis!(o. utvecl~b.ncen ger h~~ll

:ptmkter f ör en redistisk frantj_cls!Jedi:~:m:i.i.1g,

Utgi'mr;sr,lc-.terialet för denne. del av undersöl~n:Lngen utc;öres nv de

nationo.liiJkor'1stL:.E~rler, som utförns ·' :1o:-• Lor:rraersl;:olle.:.-,ium av nl<:tue.rie

J~inar Dahlc;rel1₁ och vilk.s. inst~:ct~tet i)ere·i;tr..: till:i.'iHle o:ct tcc;o. del uv ef-

·cer hand som de slu·~föras. I det :.:ölJande lti;·,Ulas en sv.mnarisk exe;·.1plifierai.1- de översikt av de ].)rob le' 1, 1:Jerör211de s~'vLa den för~tnl,nu ntvec:::l:i.ngen som

frc~ntidsbcdöm.nin.:;en, sot~l utrcdning·en s~:>ec:i..ellt l::.ommer a·a belw.ndla,

/

l :Un<'l.isl::ans ur el~ononisk ::::~rnytu1kc dt'.l)bla. stEllninc; som produktions- fcl::tor och kol1St·r·1ent medför helt nP.hrrli,zt o.t·i; sh;.diet av "befoll:ninzsut--

vec~:ljl1[!;en 1:1r:.s·i; e opcla en ce::.ycrc.l roll i ntrcdn.·.~1[;e::.. Befollcnincens storlek, fördelninG p~·. ålder oc:·; l:ön,

r>o.

61DG3. ~-rkea[.:rupper, den sa:1:1ol~Jca ciftcr- D2.ls- oc~1 lms~i'~llsbildl1:b1rsfrcl::venoen etc., alH det te::. !.te.r :i. olilc2. e.voeendcn rclevc.ns fö:r- si':.väl konsumtionens sor·l yroduldionens s·i;orlel:: oci' inr:ilctning.

SLi.r::;kilt intresse knytoJ: si[~ till a:r1,etdo:c;.f·~nbale.nsen, sor:l ko.n v~i.ntc;,s

~,c..nsl~e. radilc.:-.lt f'örändre.s under 1~50-talct i förhUllande ·cill för·kric;sti- t :!.den.

Ett stvdiurn av inJ.::onntfö~~delnin3'en Li.r e·l;t v:i.Jdic;t led i enalysen av ne.tionalinlco: .stcnn c.1wL~nd:1~.11C• I;.Ttjnt sru11band raC.stc e.:1te..g;:>.s rD.0.a mellan kons1.1m·cioncns storlek oc~~ :i..m::iktninc; oc:' inl:o·· i;~;tfördelninc;en. ~ctydolcefull l;:unsl~e.:p kan också v:'.ru.1as 0111 sar:1:'2.ndct me l lan cnsld.lt spe..rc:.ndc oc~1 inl~orJot

fördclning. Efte-rsom inko~<l.Stfördclnjnc.cn i bc·c:'-d<:!.ndc utstr~'.d;:nin:; bcsti:'uns av den offont lit;c. sl~atte- och so c.i.e.lpo lit j}::cn :;:o~··Y1ci s~tr :>Lild Ul)];4:1~i.rl::~1het

itstadkmilmes .:..onon dc offcntJ.ice. r.~'ndighctc~'nas ;,,tt.;~i.rdcr. ! 'cd P.tg-..":nc.s~)unld

frt.n 8.l1P.l~'sen av trettiot<.:.lot ocl1 lcr-igstidon och Dnder :1i:i.:1s~·mr~ag<.>.nde till d:tuellu. tondenGer h· n scdo.:1 en fr·c-.nt idsbodöun:i l'lG eörc.~s.

J~:t'tcr~om l::onG\.1rat:i.onsvai1orna ~h.~o rolc:i;:i:v-t fo.stc., torde det sanbc.~nd r-1e llan realinLo; ;::rl: och konst<r.Yc:i.on r-:.v olilc;:- vro·o:r sn · m1dcr do cicta dc cc n- nicr:1a. r[\-Gt ncc1. ,,.iss<:. nodifj}cr:~::.oncr l~Ul1nc. läggr'.s t:!.ll [rtmd för en fr:.1lJ- -Gidsl1r-oc,nos. J~::. torsom frw :~:i;s~:r-:i.CI.c.l1C1et n.llmLn·~ set ·i; :i.m1c~J~'x, att sCJrhtaln-- mecUc:.ll·.la.rne.s rcalinkon3·i; öl:n.r, ~'-x· det för· utrcd~1inr,cn ~,:·.solTn:i.Gt a·ct n:.

fra.'. till en ll.ppfn.ttninc ou rclat::.oi.1cn mollc.n för~i.:1.dr:i.n[;<'X i kon3nntionen av olika varor- och tj:Lnstor v.:i_d en förjnc1.r:i.nc av .i.:ll:o :Ti, i oliko. i;."J!:onct- o c~1 social~:lc.oscr. "!!D. d ett<:>. or.u:·ådo finnas L'ttDl;:ill~-.:..:~. u·i;rC;dnine:,2.r roclan vcrl~

::;Ui.llda o ch v~i.rdcfull t r.12:~c:r .i2.1 kan url(·llr-.s nr na·cioll2o.liJil;:o' ,::;th~.ll:ylcrna

(4)

Offe11Uig kon- E-~t kard;:terist:i.s!;:t drc-.g ~- det senaste dece:Tniets ntvec!;:Li.n[; har m:u·,yi;ion ocl1

imrestering.

Sparand et.

vo.r::.t att del! offelTcliu:>. lmsh.~.llningen ~JC'.de abnolut och relo;l;ivt sett

ölcr.-~ i bet~'delse. J:n stor

q.

^el^<'.Vexpe.:1sionen i de offentlic,a 11Wndisheter-- nr.s utc;ifter under sen2xe [:x sru-o··1C..l1l1b~n:;-er v::.suerl:i.c_;en ued de iJet~··da.nde in-

konstöver~ örin[;a.r son en cr~v5.dcad socialpolitik 111edfört·, men ä.ve11 den del av ne.t:tol1alprod'.1l~ten soE1 det <.~ll1~·~nn:.'. direkt d:isponero.r över he.r avsev~:rt

ökat. För· a;;;t bedöna hu:r·uvida denna allmänne. tendens komner a·i;t c;öra sig r;lillc..nde även i frentiden 1c:äves rm inc,:,ende an?.lys av de faktorer som

~)es·~ärat den tidi{';'c.re utvecklinGen. Den ne;c~.one.lel:onor:.1iska betydelsen av den offentli.::;a. förv2.ltni11gen::: olik2. c:,:.:ena.r och or,1r:'.den ä:r hittills blott oft.u.l::::tJ.nd:i.gt l~~:.11dt delvis beroende lJ~L a t;t sf:.väl sta.te:ns som komrau.nernas redovisningnr ~i.:r o up~.,lagdc. efter b'ne:re.la oc:1 icke socialekononiskP. s~'l1-

J~n s~skilt vil;:tig roll Sl')Cla de offentlica. investerinL.,ar·;.1a. En all"G s·cö:r:·xe del c.v den sa..:~1iHlcli::.P .. b:=.pit.:·.l'hildninc;cn sker ju :Lnom den offentlica sokcorn. :Ocsso. invcsterin['<.'X srun·.!c.nhd.nc.a delvis Elcd den lölJandc offentliga konscmrcionens utvcel~ljJ1g racn ä:ro :i. vil.:tic;-a fall, till exero1pel ')cträifa.'1de investeringar i v~:.(Jl.T, vatten och avlopp) et

c.,

oiJcrocnde av denna.

Dc speciella prolJlcm son den offontlisa verkcnr.1hotcn vö.cl;:cr för bedö1:m:i.nccn <'.V den ekonomiske. utvocl:lingcn he. visat s.:.c; st1 'bct~'delse-

fulle .. ocl1 ::w

s:.

r.llmi:int intresse, at·~ en spcc:i.oll undcrsbT:niYlt<;; plr.ncre..s, GOE1 möjligen l;:omr;wJ.~ c:vct cr·~1tllc. ca s~~da;.1 omfr.·;tn:i.nG att den ej i sin hel- hot ko.n :U:tc;i3. i utrcdn:L."1c,cn utan kor:1raer a·c t pulJ liccre.s son on s~trslcilq

Elonocrafi. En dylik frl:'...ti'J·t;~:.llni.ng sl:ullc n~i:rraast ·:cl1e.ndla )0-te.lct och lcriect och ilu1chålla klc:.sr,;j_ficc:cinu .r ocl: anc:l~·s av dc offentliga myndig- heternas 1.tcc;iftcr ocl• inlco. -stor ur nD.tionalclconor.1isk ocl1 finc.nspolj:cisl::

S~"npU11ld •

, En av dc väsmrnic;e. pnnJ.:·corno. i utrcdninccn iJlir att belysa [L ena sidan dc med olHw. frcmstct;·staktcr f(Yb,.mdna ::nvcstcril1LS'Jchovcn och.il c..11dra. s j_do.n dc cl::::onomislca su0j ck tons vilj2. o ch fi:.irr!C.[;3 till s:p<.rc.ndc. I l[msa loppet m.D.stc ju den reala. l-:2.11:Lta.lbildningcn till s· 'L t omfilns r~ttto.s

efter det utT;~.'l.l!'!lC föx dCl1' so:· l skapc.s ['Cl10J! Sp2.r2.ndc. P2.n dc;cr för n~i.J::·va

rt•.ndc 1)lott bristf~~llie; l;:1.'.11S~~2-l) on ~mr och var det s~_:hiUlcl:i.~.;e. SJH'Xo.ndet äger rum. Dc v..ndcrsölmin()ar Ci1liL,:t j_ntcr-vjumetod x-ör e.ndc olika socio.l- och inkoJ,~st~~lo.rwcr~: l::o:1s1.:mtJ.on:::;vanor och :i.nkow=::-l.ic1is:posi tioner sora b cdri vr:.. s i so c:i.alst:-rolscns rct)'i torde i detta avseende pL\. bC'G:·dcJ.scfullo. pm1ktcr

(5)

Produldiva resurser och telmisk ,_,:t- veckling.

kunue. o'ka vå:r kunskap. FöretagSSlJa.randet belyses delvis genom de vinst- undersökn:inga.r, som årlicen utföras inoE1 li1stitutet.

Hot de faldorer som bestämma be!!ovnstrulcturen skola de p::;.~oduldiva

resurserna och dera.s tekniske::•. anvJ.ndningsr:löj lighoter st~i..llas, lven hi:i.r guller a11,1;.:.11t, .e.tt betyda.:1de ar~Jete lägges ned ;?å stt1.dhm av tidica.re utvecl::lingstrender 1,1en de olilQ>. n;:..ringsc;:renarnas frantida teltniska pro- dt,l;:tions··:.öj lieheter be dör!· e. s oclcs&. ned utr,i'•nt;spunkt fr8.n al~tue lla tendenser som !::U1mc;, utläsas ur en ^ruv^l~.rs av prod1.1l.:tionsa~?paratens strd.dur och g-ra.d av modernitet i utg::.ngsliiget, de lli1jer efter v:LL'ka den tel;:n~_ska

forsknineen pu. olika oEI.Tttden a.rbeta.r o.s,v, Då arbetskraften i speciellt hög grad kan väntas utgör<:. den kna: •pa feldorn be2.l;:t<:>.s särsl;:ilt möjlic;he- terna. till ration<:.liser:i.l1go.r och en höjn.:\..ng av arootslcrc.ftens ~)rod1.1l;:tivi

tet.

:::t.

flera onrr[Lden utgör· e:·1eller-~::.d även ett för-lJti.ttrat. u.tn;yttjande av råva:r-utillgt:nc;a.rno. en f äruts~-~ ttninr; för o1cad produktion. Det. svenska nLi.riJ16slivets rJ.va.rubas är fö:reD.'.'..l för en särsLild undersöL:ning, som l:om- biner;::.s raed ane.ly:::; av de olilcv. n~:..r · ncsg:r-enarnas importbehov av r~warox,

hD. l v..!.' abrilco.t, br~·.nsle etc.

::?rodtlldivi tets- Du en ~:öjning av produl~tivitctcn OC~l 1~1insl.:ad r[waru.förbrulcning

utvccklir~t;· och som rccel krliver bct~rdc:.ndc kapitc:.linvestor:Lncor, su.r.rGidic.t s01:1 utrynnet investerings ..

be~1ov. för dessc. sor:1 ovn.n nhm1t1:: lir begx~~nsat ~ är det nödvc..:.ndici; att kunna 1Je- r2.l;:na vilka invcsterinssbehov ₁. som äro förbtmdna. ned oljJc<:>. lJroduldions- tckniskc;. utvccklingsa.ltern<:.t:i.v. ~,a;·:1ba.ndet r·Jellan ~.nvester::.:.1.::;u.r och pro-

dv.l:tivitctsföri:~ndringar ~i.r förcrJ .. '·.l för sti.rs~:ild undersölr.ninc inom li'lsti- tutot. Det är över huvud taget ncdv ... ~ndict att kunna bcdöna hur stor ka..,.

pitalbildning som kri:\.vc s i olike:. n~·:.J.~il1csgrcncrr för en cxpa~1sion 8.V 1Jro- dvktionen ~1ed en smTi;idie.;t relc.t:'.vt minokad arbets- och r[,vc:.ruil:cgD.n.g.

Då det är omöjlic.t fC.U:- endast ekonomiskl; s~:ola.d personal a:i;t be- härska. och s~~tta sig :i.n i dc teltnisl:e. fön:tsL~·~tninr:c..rna. och utvecklings- pro'bler,len, komr.1er en v:.;_kcig fns e.v utrcdninc,soxbetct att ut~öras o.v in-·

tervjuer och diskussioner med l)ranschoxperter pt!-. olika omrtdcn. Eventu- ellt komna tclmisk;::. experter a·~t ~ vissa fall anli·cao fö:c at·t; utföra spccialundcrsöl:::ninge.r på särddH vildiga omr·ådcn.

~)tudict av de prod1.1ldionstc!cniska v:cvecklingsprobler.1en leder ocl~-

ändr:'.ncar ocl1 sr, i viss trcsträcknirJ.b i;.1 på r·espclccivo n:~r::.nc;sc,rcno..rs na.rJ~nc.dsfJrutsö:ct

nB.rl:J:u:cdsförut-

(6)

vändas av andra nti.r:i..ngsgrenar. Tekniska för~tnd:r:t.ngar inom en br ansch kunna ju s[,v~~l leda till erövrinc av nya marlcn8.der som föri·~ndrade rå- vo:ru- ooh halvfabril~atbel1ov. Verlcn:i.nt;arna }1.._1.r·av strLi.cka s5.c; till ar.dra näring..st,-Tenar och kunne. för~·.ndra deras produldionsförutsättnincar eller avsLVttningsbetingelser. Alln~in·~ gäller a·ct en av utredninc;-ens huvudu:p:?- gifter är att bel~rse. saJ'1Spelet r.1ellan det el:onoraish:a S~'stm.:1ets olika delar med de följder dessa pf1. längre sikt ha,

rrtrikeshamel. Eftersolil pC. 1t..11G sikt handelsbalansen PI.s·i;e

vare.

i jwnv:iJd, lerEvas att s:.vi:i.l L:por~be:~oven f öx olik.s. ändamt.l som rJlika n~.;.r:Lnssgre

nars exportmöjligheter an:.lyseras oc~1 bedö;.ms, i~an trilffe.:r hi:Lr pf: ett av de mest svÄräverski:cUi[:a omrU.denc., dL\ det i11ternat:i.onella varuutby- tets förutsii.ttningnr i hög· e;rnd :för~~~1clra.ts gel1.)!i1 endrE'. v~~rldslcriget.

Vissa teeken t~'dD. pD. att den tendens

t:.n

^ökad självf'ör::;~)rjn:i.ng, som rådde inom ett flertal länder tender trettiotalet l~ommer a-ct ~,tterligare

a.ccentuerc-.s. Att detta l~ n få bet; delsefnll t :i.nfl~"te.ndo pt\ den fre.nstegs- t<llct, som 1W.i.1 uppn:.s. firefaller sduolil::t, Det har e:-:,ellertid ansetts li.t:1pli{;t att st. länt,"C son nöjligt sl:jutc. :p:: aTlnl~'son och bedä-mingen c.v den frrmtida utrikel3hc.ndoln~ betincolse:r under 1!1oti.vc:r:U1g att utveck-

lingslinjerna sonnolilet om at·;; eller ett par ~u- li.':Gtare kunna skönjr.s, Undor utredningens göne; filr oan d~i.:rför nöj2. sig med nL\:;r·o. grova alterna- tiv<:. föruts~;;!;tni.ngar.

Det toro.c av det anförda hc. frc:mgU.tt c:a den utrednil1ts or.1 dc frar.1tida utvecl:lincspro'blcDcn, son :L1stitutet pD.bör·jat blir mycket om- :f'a.ttc.ooc och fordre:l." en lcoo:rdil1a·~ ion D.V ur~nga (msl~ild2. insn.tocr,

För don all.i;1:inno. plrnUiu.:~n:il1~n av underso1mingcn sv2.:ra, förut01>1 institutets chef profes:::or Inc,.rvcr Svennilson, profcrJsorerna T.::rilc Lindahl och Torsten Gårdlund. Som sekretern.Ie för utrednince!l. och nä:rr,lo.ste le- de.re för da undersöknin["''.r som utföre.s direkt inom :i.nst:i:~utct fm1gerar fil,lic, c! onc.s Hordenson. JJlo.nd personer, Gom ;·.10ttc>.g~:c sp cciella UPlJ- drag m~ixkas: för l)efollcningsprognos :i..nstitu·t;ets förre aldrl. .. 'U'io fil. lic.

Gösta Ahlberg, för inko:·wtfördcln:in[-sfr[.,sor fil.lic. l~.;:_112I :Serrtzel, för V.:.ssa rtwc.ru~ och u·i;rikoshm1dol.s:9roblen fil.lic. Erik f .. mbjö:rn och fj_l,l:i.c. :::ncrw.r Gerhard. ITrlb-Te. yngre ekonomer och ste..t:'.st il::cr med sruc- kunsla:.p p[•. Gl)ecj.olla omrt~do:1 :1a i:i.v01: vid·~elats för medve:rlcan r·1on kunne...

l'å .:;rund av andre. uppc,ifter iclm pulör ja s:·ctt a.rbetc fä:' :rän 1.u1dcr hös- t c ns lo :p :p ,

(7)

Det arbete som utförts inon institutet sedan undersölminzens påbörjande i me.rs ha.r i stor utstr~i.cla1inc best[~·ct av uppUicgning och orcanisation a.v m1dersöl:nint;e<1, insa:·.1linc av mate1. :i.al och utarbetande av direktiv för specj_ahmdersökni:ngar. I anslutninc,- till u·i;redningen töres inom institutet för n~ixvexc.nde sa ·.lc.i1St~'.llni;.1gar för att ji:imföra leV11adsstandarden i Sverice res l). U.~),;,, D~~ den aner:i.kansl:a levnadsstandarden i vissa. avseenden lict;er avsev{.rt över del1 svenska, lemma intres- santa och vä.rdeftlila uppslaG erhD.lle.s för att bedöma förändringar i kon- suntionsstrvktt-cren, somkunna vi.:.nt~.s inträffa vid c~1 .lpvnadsstandardh ... öj •.

l1il1l::,.

Prelimini.irt har underso1:ninc;en beräknats Ll.1nn2. slu:cföra.s inom loppet ::tV tv~t ör. Vil..lcen frantidg per:i.od utrednine;en ni.'.rr:1ast skall be- handla, l;:an p[\ nuvarande stadium icke slu:cgiltirrt; fastslus, I hög GTad måste detta bero p8. nrten a.v det r:1c.ter:i_al, p[~ vilket fra;·,1tidsbedcnning-

en l>.an grundas. Perioden mellan 1~48 ocl1 19G0 (alternativt 1965) har er.1ellertid shUlts upp i det prel:i.min:.ira ro:·betoprocranu·aet,

Det bör till sist betonas, at·;; utredl1inc;en icke i för sta h<.'.nd syftar att li:omr.1a till en fv.lls·GLi.nd.ig proGnos ned pre·i;en·i;ion p8. d t med stor Sw1nolilchet överensstLi.mr,la r,1ed den f ::-1:-G ir;l;:z. utvecl::linc;e:..1. Euvudc~'f

tet är i st a lo·t; a.tt med "l':t;g2·.ne;srunkt frL\n de tendenser, som kunna trl;- läsa.s t-er den gångna utvecklingen och dc .clctuella utvecklingslinjer, som kunna skönjas i dc ple.ner för framtic.l.cn, som uta.r"bctats p2~ olil;:e. omru- den nå frmn till en fi.Sreställning om de:..1 svcncl~ ekonomiens utvccl:liq;s-

nöjlig~lctcr och problem på ltinoore silet.