• No results found

PSYKOSOCIALT STÖD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "PSYKOSOCIALT STÖD"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MANUAL FÖR

PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

LÄKARE UTAN GRÄNSERS INTERVENTIONSMODELL

SKL’s nätverksträff Hälsa i Sverige, 16 april. Jenny Gustafsson

(2)

https://lakareutangranser.se/

manual-psykosocialt-stod- asylsokande

(3)

Projekt i Skaraborg

Augusti 2016 – Augusti 2017

Screening psykisk ohälsa 219 Fördjupad bedömning 122

Stödsamtal 131

Psykologisk Första Hjälpen 156 sessioner Grupp-aktiviteter (inkl.

psykoedukation, hälsoinformation, psykosociala aktiviteter)

115 aktiviteter, 1301 deltagare

- 4 anläggningsboenden

- 9 HVB hem (ensamkommande)

Rapport i januari 2018: Ett liv i limbo

(4)

Mottagare av Manualen

• Personer som ger psykosocialt stöd till

asylsökande med lindriga/måttliga symptom på psykisk ohälsa:

– Hälso- och sjukvård – Socialtjänst

– Civilsamhällsorganisationer

• Volontärer

 Kapitel 8: Psykologisk första hjälpen

 Kapitel 11: Psykosociala aktiviteter

 Kapitel 12: Kulturell briefing

 Kapitel 14: Psykosocialt stöd till personal och volontärer

Rådgivare/

Kulturtolk

(5)

1. Allmän översikt av psykisk hälsa hos asylsökande

2. Det svenska hälso- och sjukvårdsystemet för asylsökande

3. Interventionsmodell

4. Screening av psykisk ohälsa 5. Fördjupad bedömning av

psykisk ohälsa

6. Individuellt stödsamtal 7. Hänvisning

8. Psykologisk Första Hjälpen 9. Psykoedukation

10. Föräldrautbildning

11. Psykosociala aktiviteter 12. Kulturell briefing

13. Hälsoinformation

14. Psykosocialt stöd till personal och volontärer

Manualen: 14 Kapitel

(6)

Manualen:

Kapitel 1: Allmän översikt av psykisk hälsa hos asylsökande

Kapitel 2: Det svenska hälso- och

sjukvårdsystemet för asylsökande Kapitel 3: Interventionsmodell

Kapitel 4-13: Aktivitetskapitel

Kapitel 14: Psykosocialt stöd till personal och

volontärer

(7)

Interventionsmodell (kap 3)

• Specialiserat stöd

– Hänvisning till existerande hälso-sjukvårdsystemet

• Fokuserat icke- specialiserat stöd

- Screening, PFA, stödsamtal.

• Samhälls- och familjestöd

– Hälsoinformation,

psykosociala aktivitieter, psykoedukation

• Bastjänster

– Migrationsverket/kommun

(8)

Aktivitetskapitel 4-13

• Vad?

• Varför?

– Syfte

• Vem utför?

• Målgrupp?

• Hur?

– Innan aktivitet påbörjas – Steg för steg

– Verktyg

• Särskilda hänsynstaganden

(9)

Kapitel 4:

screening av psykisk ohälsa

• Syfte:

– Upptäcka symptom på psykisk ohälsa som ångest, depression och PTSD

– Bedöma omfattning av psykiska/psykosociala problem samt vilka åtgärder som bäst kan möta behoven

• Hur?

– Strukturerat screeningsamtal

• Verktyg

– Formulär för screening av psykisk ohälsa – RHS-15 (13-frågeversionen)

(10)

Kapitel 4: Formulär för

screening av psykisk ohälsa

(11)

Kapitel 4:

Refugee health screener-15

• Screeningverktyg för flyktingar

– 13 symptomfrågor – 1 copingfråga

– 1 distresstermometer

• RHS-15 (13-frågeversionen)

• Pathway to wellness: 16 språk

• Mittuniversitetet: svenska

• 5 min att fylla i själv

• 15-25 tillsammans med rådgivare/kulturtolk

(12)

Resultat av screening:

(13)

Kapitel 5: Fördjupad bedömning av psykisk ohälsa

• Syfte:

– Fördjupad bedömning av symptom på psykisk ohälsa som upptäckts under screening samt dess

svårighetsgrad

– Identifiera behov av hälsofrämjande stöd och psykosociala insatser

– Utvärdera styrkor, copingstrategier och återhämtningsförmåga

– Identifiera de som är i behov av bedömning/behandling av specialist, samt samla tillräckligt med information för att kunna hänvisa

• Hur?

– Strukturerat samtal, ca 45 min.

• Verktyg

– Formulär för fördjupad bedömning

(14)

Kapitel 6:

Individuellt stödsamtal

• Målgrupp:

– Asylsökande som har svårt att hantera sin vardag på grund av symptom på psykisk ohälsa

• Syfte:

– Att förbättra asylsökandes psykiska hälsa och psykosociala välmående

– Stärka återhämtningsförmåga (resiliense) och positiva copingstrategier

– Hjälp asylsökande att hjälpa sig själva

– Tillhandahålla löpande stöd och utvärdera behov av specialiserad bedömning

• Hur?

– 1-5 samtal, ca 45 min.

(15)

Kapitel 7:

Hänvisning

• Syfte:

– Hänvisa asylsökande till specifika samhällstjänster för att bäst möta deras behov

• Hälso- och sjukvård

• Psykosociala aktiviteter

• Sociala/juridiska tjänster

• Civilsamhällsorganisationer

– Vid behov stötta asylsökande att övervinna hinder i tillgång till hälso- och sjukvård

• Verktyg:

– Hänvisningsrapport (för hälso- och sjukvård)

(16)

Kapitel 8:

Psykologisk första hjälpen

• Målgrupp:

– Asylsökanden som påverkats av svåra händelser eller krissituationer och som är utsatta för

känslomässig stress

• Grundprinciper inom PFA:

– Observera – Lyssna

– Länka

(17)

Kapitel 9:

Psykoedukation

• Förmedla information och kunskap, samt sprida

medvetenhet om psykisk hälsa och psykosociala problem

• Gruppintervention eller del av individuellt stödsamtal

• Program (exempelvis á 4 sessioner), fristående

session eller i kombination

av en psykosocial aktivitet

(18)

Kapitel 10:

Förälrautbildning

• Förebygga psykologisk stress hos både

asylsökande föräldrar och deras barn.

• Stödja föräldrar i att hantera utmaningarna som

föräldraskap medför och hantera sin egen stress.

• Stärka det sociala stödet i grupp.

• Program med 5 sessioner

(19)

Kapitel 11:

Psykosociala aktiviteter

A. Planering och utförande av psykosociala aktiviteter för grupper

• Paus från svåra livssituationen

• Återaktivera copinstrategier som underlättar hanterandet av vardagen

• Återfå en känsla av personlig kontroll över vissa aspekter i tillvaron, en känsla av att tillhöra och att kunna vara till hjälp

• Underlätta skapandet av nya relationer och stärka det sociala stödet och en känsla av sammanhang

(20)

Kapitel 11:

psykosociala aktiviteter

(21)

Kapitel 11:

Psykosociala aktiviteter

B. Aktiviteter som underlättar aktiveringen av sociala nätverk och kontakten med lokal-

samhället/civilsamhällsorganisationer/volontärer

• Att främja anpassningen till ett nytt sammanhang och bryta upplevelser av isolering som är vanligt

förekommande hos asylsökande

• Att informera om existerande lokala initiativ och tjänster samt underlätta dialog med lokalsamhället

(22)

Kapitel12:

Kulturell briefing

• Syfte:

– Att öka medvetenheten och förståelsen för kulturella olikheter

– Att undanröja riskerna för missförstånd och förstärka ömsesidig respekt

– Att förvärva relevant kulturell kompetens och

kunskap för att kunna bemöta de svårigheter som kan uppstå i mötet med asylsökande

– Att öka asylsökandes kunskap och förståelse för kulturen i mottagarlandet

(23)

Kapitel14: psykosocialt stöd till personal och volontärer

• Förebyggande åtgärder som inriktar sig på stressfaktorer när man arbetar med

asylsökande (arbetsvillkor och organisatoriska faktorer, realistiska förväntningar, handledning)

• Känslomässigt stöd för både grupper och

individer

(24)

Frågor?

https://lakareutangranser.se/

manual-psykosocialt-stod- asylsokande

References

Related documents

De kan till exempel vara papperslösa, sakna ordnat boende, ha begått kriminella handlingar eller vara på- verkade av olika droger. Den nya studien kommer även omfatta insatser

Studiens syfte är att få kunskap om hur personalen inom öppenvården upplever att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till deras välbefinnande på

Detta för att bättre kunna förstå hur fysioterapeuter kan arbeta för att vidmakthålla ett fysiskt aktivitetsbeteende hos personer med psykisk ohälsa. Det är ett viktigt

Vidare skriver Myndigheten för vård och omsorgsanalys (2017) att det för tillfället inte finns något ramverk för hur olika verksamheter ska arbeta med samverkan vilket

Alla har svårt att förstå sina begränsningar och be- höver både öppna sig inför andra och få deras förståelse för att kunna se sin psykiska ohälsa på nya sätt; Anna

I denna uppsats undersöker jag hur psykiatrihistoria och psykisk ohälsa presenteras och har presenterats på svenska museer, samt hur museisektorn skulle kunna arbeta för att bidra

Det har därför varit intressant att göra en studie kring hur vårdgivare själva, i det här fallet allmänläkare, uppfattar det egna arbetet kring omhändertagande av psykisk

De sjuksköterskor som hade mer kunskap inom ämnet samt yrkeserfarenhet och erfarenhet av möten med personer som lider av psykisk ohälsa upplevde också en ökad trygghet i att