2. Introduktion och definitioner

(1)

Vuxenpsykiatri

Kartläggning 2016

(2)

Innehåll

1. Förord ...3

2. Introduktion och definitioner ...4

3. Verksamhetsbeskrivning ...9

4. Nyckeltalsgrafer ...32

5. Nyckeltal, länsnivå ...53

6. Förteckning över inrapporterande enheter...65

(3)

1. Förord

Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas omhand inom specialistpsykiatrin. Precis som för all sjukvård är det viktigt att alla invånare erbjuds en jämlik psykiatrisk vård och att resurserna används optimalt. Det förutsätter ett ständigt pågående förbättringsarbete och grundläggande är då att det finns faktaunderlag att utgå ifrån för att kunna jämföra och följa utvecklingen.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 genomfört kartläggningar av psykiatrisk specialistvård omfattande vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin. Kartläggningarna har bland annat omfattat landstingens resurser för öppenvård och heldygnsvård i form av vårdplatser, patientbesök, diagnosgrupper, personal samt kostnader, men också vård inom olika lagrum (HSL, LPT, LRV). Syftet med kartlägg- ningarna är att inspirera till kunskapsutbyte och att bli en del av landstingens analyser och förbättringsarbete inom psykiatrisk specialistvård.

För 2016 års kartläggning har vi anlitat Helseplan Nysam som har mångårig erfarenhet av kartläggningar för jämförelser inom svensk sjukvård. Kartläggningen speglar likheter och skillnader på landstings-/regionnivå men beskriver inte orsa- ker. Det är också möjligt att jämföra data på kliniknivå med landsting och riket antingen genom egna analyser eller genom uppdrag till Helseplan Nysam.

Vår förhoppning är att kartläggningen ska inspirera, irritera, ge nya insikter och komma till användning för analys och beslut på såväl landstingsnivå som förvaltnings- och kliniknivå.

Stockholm, maj 2017

Ing-Marie Wieselgren Projektchef

Uppdrag Psykisk Hälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

(4)

2. Introduktion och definitioner

2.1 Introduktion

Alla data som redovisas i denna rapport avser år 2016.

Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen / motsvarande.

Alla nyckeltal som är invånarrelaterade är korrigerade med en utomläns- patientfaktor. Det betyder till exempel att i graf redovisat antal årsarbetande per 100 000 invånare 18 år och äldre beräknas endast på den produktion som tilldelas de ”egna” patienterna. Ett fåtal andra grafer kan också vara korrigerade med utomlänspatientfaktorn. Till utomlänspatienter räknas också asylsökande.

I denna rapport ingår 80 vuxenpsykiatriska verksamheter vars data har aggrege- rats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på såväl landstingsdriv- na som privata verksamheter. En förteckning över inrapporterande enheter finns under avsnitt 6.

2.2 Definitioner

Där det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.

När ordet landsting används i blanketten avses såväl landsting som regioner.

En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett exempel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskriven i heldygnsvård.

Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen vuxenpsykiatrisk journal. Begreppet individ avser en unik patient. Individen ska vara utskriven ur heldygnsvården.

Utomlänspatienter är patienter som har fått vård och som inte är skrivna i det inrapporterande landstinget. Länskod där patienten är mantalsskriven har an- vänts som underlag. Asylsökande räknas som utomlänspatienter.

Lagrum

LPT avser individer som vårdats enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) under någon del av vårdtillfället. LRV avser de individer som vårdats enligt LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) under någon del av vårdtillfället. En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vårdförlopp vårdats både frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.

Besök

Med besök menas vårdkontakt inom öppenvård som är ett personligt möte mellan patient och vårdpersonal. Besök ska ha dokumenterats i journal. Inga tids- mässiga preciseringar av besökets längd ska tillämpas. Endast faktisk genomförda besök ska räknas, således ska uteblivna och återbud inte registreras. Observera att i de fall anhörig kommer utan patient räknas anhörig/anhöriga som ett besök.

Besök har patient/anhörig som utgångspunkt oavsett antal vårdpersonal som deltar. Nedan ges ett antal exempel för att exemplifiera besöksregistreringen.

(5)

Vårdpersonal Patient/Anhöriga Antal besök

1 vårdpersonal 1 patient 1 besök

1 vårdpersonal 1 anhörig 1 besök

1 vårdpersonal 1 patient + 2 anhöriga 1 besök

1 vårdpersonal Flera anhöriga till samma patient 1 besök

2 vårdpersonal 1patient 1 besök

2 vårdpersonal 3 patienter/anhöriga till olika patienter 3 besök 1 vårdpersonal 2 patienter/anhöriga till olika patienter 2 besök 1 vårdpersonal 1 patient + 1 anhörig + 1 vårdgranne 1 besök

1 vårdpersonal 1 vårdgranne 0 besök

Observera att endast kontakter med patienter eller anhöriga registreras som besök. Kontakter med vårdgrannar eller samarbetspartners i övrigt, externt eller internt ska inte registreras. Konsultationsbesök på andra enheter registreras inte.

Fjärrkontakt

En fjärrkontakt är en kontakt som registreras som och ersätter ett öppenvårds- besök och som sker med hjälp av att teknikneutralt medium (videolänk, telefon, e-post med mera). Fjärrkontakter som rör överenskommelser om besök, återbud etc ingår ej. Fjärrkontakt räknas inte in under besök utan redovisas enskilt.

Uteblivet besök

Ett uteblivet besök är när individen har uteblivit från sitt besök.

Huvuddiagnos

För definition av huvuddiagnos används Socialstyrelsens definition: Huvuddi- agnos: det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en vårdkontakt, fastställd vid vårdkontaktens slut. Det är huvuddiagnosen vid epikris som ska anges. Bidiagnoser anges inte.

Dagsjukvård

För definition av dagsjukvård används Socialstyrelsens definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett öppenvårdsbesök normalt kräver. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Endast faktiskt genomförda dagsjukvårdsbesök ska räknas, således ska uteblivna och återbud inte registreras.

Vårddag

För definition av vårddag används Socialstyrelsens definition: Vårddag: dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå. Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar).

Vårdtillfälle

För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: Vårdtillfälle:

vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Utskrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar heldygnsvården vårdtill- fällen”.

(6)

Vårdtid

Medelvårdtid och medianvårdtid ska beräknas på alla patienter som har skrivits ut vid kliniken under 2016, det vill säga vare sig de har vårdats sedan flera år tillbaka eller enbart under 2016. Ska anges i dagar. Ska beräknas på patientens totala vårdtid per vårdtillfälle. Vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som 0 dagar. Permissioner ska inkluderas i vårdtid. Vårdtillfälle som är pågående räknas inte.

Vårdplats

För definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: Fastställd vård- plats: vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.

Disponibel vårdplats

Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan be- läggas. Disponibla vårdplatser = Möjliga – ej beläggningsbara vårddagar divide- rad med 365. Exempel:

Så beräknas disponibla vårdplatser

En klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året

• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar

• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar

• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar = 50 vårddagar

60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).

Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser

Patienter under 18 år

Det finns personer under 18 år som behandlas inom vuxenpsykiatrin. Beroende på vilken omfattning denna verksamhet har kan man antingen ha både produktion och resurser kvar i vuxenpsykiatrins redovisning (normalt) eller man kan flytta över både prestation och resurs till BUP:s rapportering.

Att beräkna arbetade timmar

Personalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen.

(En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)

Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:

• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,

• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),

• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,

• övertid och fyllnadstid

• timanställd personal (timtid).

All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro- typer som ska räknas bort är:

(7)

• semester

• kompledighet

• utbildning, se vidare nedan

• övrig frånvaro med lön

• sjukfrånvaro

Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort- bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane- ringsdagar etc är ej frånvarotid.

Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning.

Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör

• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter

• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter

• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.

Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.

Om kliniken inte registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.

Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.

Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Tid som AT- och ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Det- ta oavsett var dessa är budgeterade.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

(8)

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1).

Inom psykiatrin är en andel patienter ”långliggare”. Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).

tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses

lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska

personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienter inneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).

Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24

Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden i ett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.

(9)

3. Verksamhetsbeskrivning

3.1 Profildatatabell

Landsting Invånare 18 år och äldre Öppenvårdsenhet Slutenvårdsenhet

Blekinge 126 745 Ja Ja

Dalarna 228 080 Ja Ja

Gävleborg 228 909 Ja Ja

Gotland 47 412 Ja Ja

Halland 251 825 Ja Ja

Jämtland 103 393 Ja Ja

Jönköping 277 263 Ja Ja

Kalmar 195 356 Ja Ja

Kronoberg 153 473 Ja Ja

Norrbotten 204 393 Ja Ja

Örebro 234 251 Ja Ja

Östergötland 359 415 Ja Ja

Skåne 1 045 792 Ja Ja

Sörmland 226 880 Ja Ja

Stockholm 1 773 326 Ja Ja

Uppsala 286 294 Ja Ja

Värmland 226 094 Ja Ja

Västerbotten 213 497 Ja Ja

Västernorrland 197 203 Ja Ja

Västmanland 212 853 Ja Ja

Västra Götaland 1 326 292 Ja Ja

(10)

3.2 Verksamhetsbeskrivning för varje landsting

Landstingsprofilerna ger en samlad överblick kring utfallet för ett urval av nyckeltal. Grafen visar den procentuella avvikelsen utifrån medianen (det mit- tersta värdet) för respektive nyckeltal. Vid en negativ procentuell avvikelse så är landstingets värde lägre än medianen och vid en positiv procentuell avvikelse är landstingets värde högre än medianen.

(11)

Blekinge Organisation

Vuxenpsykiatrin består av tre basenheter: Vuxenpsykiatri Öst med mottagning och mellanvård (inklusive dagpsykiatri) i Karlskrona och Ronneby samt en heldygnsavdelning om fjorton platser i Karlskrona. Vuxenpsykiatri Väst har mottagning och mellanvård (inklusive dagpsykiatri) i Karlshamn och Sölvesborg samt en filialmottagning i Olofström. En heldygnsavdelning med tolv platser finns i Karlshamn. Dessa basenheter utreder och behandlar autism. Den tredje basenheten är länsövergripande och består av mottagningar för äldrepsykiatri, sexologi, ätstörning och beroende inklusive olika heldygnsavdelningar med vårdplatser för beroende, psykiatrisk akutvård och psykiatrisk intensivvård.

Personalsituation

I dagsläget finns 511 anställda varav 477 är tillsvidareanställda. Pensionsavgång- ar sker löpande bland skötare och specialistutbildade sjuksköterskor. Verksam- heten har många läkarvakanser och en åtgärdsplan är framtagen för att tillgodo- se läkarförsörjningen. Det finns ett inplanerat hyrläkarstopp i landstinget. Det blir en utmaning att ge nyrekryterad personal tillräcklig utbildning och klinisk erfarenhet för att klara arbetet på ett bra sätt. Att rekrytera steg två-kompetent personal förväntas bli extra svårt och behov av förtidsrekrytering är stor men för detta saknas resurser.

Större förändringar/händelser under året

Heldygnsvården har under året haft återkommande problem med för få vård- platser. Däremot klarade förvaltningen att hålla budget, något som framförallt berodde på de stora intäkterna i form av asylbidrag. Karlshamns mottagning fick under 2016 nya lokaler.

Framtidsplaner/utvecklingsområden

Planen inför framtiden är att rusta vården för att bättre möta asyl- och utom- länspatienter. Bemötandeutbildningar ska genomföras inom Nationella självska- deprojektet och neuropsykiatriska utredningar ska kartläggas och tydliggöras för att minska köerna.

Ytterligare framtidsplaner inkluderar projektering av nya lokaler i Karlskrona och Ronneby, slutföra och förverkliga samverkansöverenskommelsen mellan psykiatri och primärvård samt implementera personcentrerad vård.

Blekinge

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

ÖVERGRIPANDE Antal individer per 100 000 invånare 18år + Antal kvinnor per 100 000 invånare 18+

Antal män per 100 000 invånare 18+

Antal årsarbetare totalt per 100 000 invånare 18 år+

Antal årsarbetande läkare per 100 000 invånare 18 år+

Personalkostnad i kronor totalt per invånare 18 år+

Andel kostnader för personal i öppenvård

ÖPPENVÅRD Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården Antal besök inkl dagsjukvård totalt per 100 000 invånare 18+

HELDYGNSVÅRD Antal vårdtillfällen totalt per 100 000 invånare 18 år+

Antal fastställda vårdplatser per 100 000 invånare 18 år+

Kostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården Medelvårdtid i dagar

2,6%

3,2%

6,2%

20%

26%

25%

7,7%

0%

35%

-25,9%

-2,2%

71%

11%

Nyckeltal 2016 - Vuxenpsykiatri länsnivå

% - avvikelse från medianvärde

(12)

Dalarna Organisation

Verksamheten bedriver öppenvårdspsykiatri med tre sköterskebemannade mottagningsteam som är geografiskt utspridda i landstinget och en basenhets- gemensam enhet i Mora där det finns ett läkarteam, psykoterapeutiskt team, utredningsteam, akutteam och en administrativ enhet. Organisationen bedriver även konsultverksamhet på ett akutsjukhus och ansvarar för poliklinisk ECT.

Målgruppen är patienter med allvarlig psykisk ohälsa och med funktions- nedsättning som följd. Alla förekommande diagnoser inom området utreds, inklusive AST. Verksamheten har ett länsuppdrag för könsdysforipatienter vilket medför kostnader för högspecialiserad vård.

Personalsituation

VUP Dalarna har svårigheter att rekrytera kompetent personal, vilket gäller majoriteten av alla personalkategorier. Bemanningen är svår att bedöma utifrån uppdrag då alla tjänster inte är tillsatta. Det finns ett stort konstant beroende av inhyrda läkare, något som basenheten, divisionen och landstinget arbetar med övergripande.

Under året har en mottagning avvecklats och slagits samman med övrig verksamhet. Sedan 2015 har verksamheten genomgått en stor organisatorisk föränd- ring där tre enheter stängts och läkarresurser samt psykoterapeutiska insatser har centraliserats. FACT har implementerats på sköterskemottagningar och både ett DBT-team och beteendeaktiveringsgrupper har startats. Verksamheten står i uppstarten av IMR.

Verksamheten utvecklas kontinuerligt utifrån prioriterade områden, vilka just nu är missbruk- och beroendevården. Ett övertagande av utredning och behandling av AST från habiliteringen planeras och prioriteras högt. Verksamheten utvecklas mot ett mer FACT anpassat arbetssätt och utvecklar rollen som vård- och stödsamordnare. Målet är att fler patienter ska ha en utsedd, fast vårdkon- takt samt vårdplaner upprättade i samråd med anhöriga.

Dalarna

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

Medelvårdtid i dagar

10%

13%

12%

-12,2%

15%

-3,9%

1,2%

-8,2%

-12,5%

-11,9%

-21,6%

0%

(13)

Gotland Organisation

VUP Gotland har omkring 57 000 invånare i sitt upptagningsområde. Verk- samheten omfattar psykiatrisk heldygnsvård, vuxenpsykiatrisk öppenvård, jour- mottagning och psykiatrisk beroendevård. Till området tillhör också barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Öppenvården ansvarar för neuropsykiatriska utredningar. Vad gäller behandling har öppenvården i uppdrag att behandla ADHD medan personer med autismspektrumstörningar remitteras till habiliteringen. Utöver öppenvårdsteamen finns sedan ett år tillbaka ett psykiatriskt omvårdnadsteam, som ska utgöra ett alternativ till heldygnsvård och ett kom- plement till sedvanlig öppenvård.

Personalsituation

Vuxenpsykiatrin har under det senaste året haft svårt att rekrytera psykiatriker, sjuksköterskor, psykologer och psykoterapeuter med många vakanser och längre väntetider som följd.

För närvarande håller vuxenpsykiatrin på att bygga om sina befintliga lokaler, varför verksamheten har varit utlokaliserad sedan våren 2016. Vanligtvis är all vuxenpsykiatrisk vård samlad under ett tak men under tiden för ombyggnation bedrivs verksamhet i tre olika byggnader. Ombyggnationen beräknas vara klar i september 2017. Heldygnsvården bedriver vanligtvis verksamhet på två avdelningar men under tiden för utlokalisering är vårdplatserna samlade på en avdelning. Kvällar och helger sker jourbesök på somatiska akutmottagningen, vilket gör att dessa besök har varit svåra att särskilja i årets rapportering och därmed inte ingår i 2016 års data.

Verksamheten arbetar med tre utvecklingsområden: processinriktad vård för att möta patientens behov bättre; personcentrerad vård som är i linje med patienters önskemål och den nya patentlagen så ska kliniken arbeta med att göra patienten än mer delaktig i sin egen vård; samt vårdutbudet på heldygnsvården där målet är att inneliggande patienter kan få tillgång till kvalificerad psykologisk/

psykopedagogisk behandling tidigt i vårdkedjan.

Gotland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-4,5%

-1,0%

-4,4%

-4,5%

7,6%

-0,4%

0%

11%

5,1%

-17,0%

-8,3%

141%

-15,7%

(14)

Gävleborg Organisation

I landstinget finns sex mottagningar; Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Sand- viken och Gävle (psykos-, jour- och allmänpsykiatrisk mottagning). Verksam- heten utreder AST samt ADHD. Av beroendevården ligger enbart opiatverk- samheten inom psykiatrin. Både Hudiksvall och Gävle har två avdelningar för slutenvård, en psykosvårdavdelning och en allmänpsykiatrisk vårdavdelning, inklusive opiatverksamhet och ECT.

Personalsituation

Vid utgången av 2016 var 418 personer tillsvidare- eller visstidsanställda med månadslön. Verksamheten har svårigheter att rekrytera personal med rätt kom- petens vad gäller de flesta yrkeskategorier förutom skötare. På flera enheter finns vakanta psykolog- och sjukskötersketjänster. Verksamheten känner av en brist på psykiatriker och på flera enheter råder dessutom en kännbar generationsväxling.

Fortsatt ökat inflöde under det senaste året avseende neuropsykiatriska utredningar. ADHD-målgruppen växer lavinartat samtidigt är det svårt att avsluta och remittera ut patienter för uppföljning i primärvården. Ett allt mer komplext missbruk hos en del av målgruppen leder till svåra och hotfulla situationer främst inom heldygnsvården. Verksamheten har avvecklat en mellanvård i Sand- viken samt stängt en rehabiliteringsenhet för unga vuxna med psykossjukdom.

Vuxenpsykiatrin gjorde ett ekonomiskt plusresultat under 2016, dock har regionen satt en alltför hög kostnadsutveckling för 2017, något som känns tufft.

Prioriterade utvecklingsområden är förbättring av standardiserade vårdflöden för att säkerställa en jämlik och evidensbaserad vård och behandling. Verksamheten fortsätter att fokusera på en strukturerad diagnostisk process samt implementering av vårdprogram för psykos. Behovsplanering i öppenvård har genomförts för att kvantifiera vårdbehoven på insats-och funktionsnivå. För att bättre möta länets behov av psykiatrisk heldygnsvård genomför verksamheten en vårdplats- genomlysning för att ta fram en ny struktur och indelning. Verksamhetsområdet har svårt att hantera vissa patientgrupper, exempelvis dubbeldiagnoser och svårt utagerande patienter på ett bra sätt.

Gävleborg

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-8,3%

-7,8%

-4,9%

-16,1%

-12,5%

-11,2%

2,0%

-3,4%

-7,8%

-24,4%

-21,9%

28%

2,8%

(15)

Halland Organisation

Psykiatrin i Halland är en egen förvaltning indelad i tre områden, vuxenpsykiatri, öppenvård/heldygnsvård och BUP. I Halland finns ett vårdval för speci- alistpsykiatri där privata vårdaktörer erbjuder öppenvård utifrån utvalda diagnosgrupper. I dagsläget har psykiatrin inga mellanvårdsformer. Capio Psykiatri är verksam i regionen och deras behandlingskoncept innefattar tre steg där patienten gradvis slussas vidare och tar mer och mer eget ansvar. Patienter med samsjuklighet som till exempel AST behandlas men ingen specifik utredning görs.

Personalsituation

Öppenvården har generellt ett bra rekryteringsläge för de flesta kategorier. Men det finns två undantag, psykiatriker på alla orter förutom Kungsbacka samt psykologer i södra halvan av länet. Inom heldygnsvården finns vakanser på både på läkarsidan och inom sjuksköterskegruppen. Vakanssituationen för sjuksköter- skor har gjort att en vårdavdelning varit stängd under stora delar av 2016.

Under året har beroendeteam i öppenvården har etablerats och en avdelning för heldygnsvård med beroendefokus har öppnats. Behandlingsmetoden KBT-E började implementeras. På grund av försämrat remissinflöde krävdes nerskär- ningar inom personalgruppen.

Psykiatrin Halland har följande prioriterade utvecklingsområde: överföring av vård från slutna vårdformer till mellan- och öppenvårdsformer, och reduktion av antalet återinläggningar. Verksamheten kommer att fortsätta implementeringen av behandlingsmetoden KBT-E.

Halland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

Medelvårdtid i dagar

-19,8%

-18,6%

-17,9%

-26,6%

-25,9%

-17,0%

-21,3%

2,3%

-19,6%

-22,9%

1,4%

-7,9%

(16)

Jämtland Organisation

Psykiatrin Jämtland har slutenvård och öppenvård men saknar en mellanvårds- form. Verksamheten består av fyra avdelningar med dygnetruntvård. Arbetet på- går i huvudsak i team kring patienten vilket innebär att den enskilde patientens behov styr den kompetensinsats som behövs och därigenom vilka yrkeskategorier som involveras. Psykiatrin utreder och behandlar autismspektrumstörningar.

Personalsituation

Verksamheten har minskat antalet årsanställda de senaste åren på grund av stängning av en vårdavdelning och överföring av resurser till öppenvård. I samband med detta konverterades personal till yrkeskategorier som är svårrekrytera- de. Området har många vakanta tjänster inom yrkeskategorierna sjuksköterskor, psykologer och specialistläkare. Det finns också vissa svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare.

Region Jämtland Härjedalen har ett av de största underskotten per capita i Sverige. Det finns ett ständigt effektiviseringstryck i verksamheten och lokalerna är knappa och begränsar flexibilitet i flödena. Det råder ett fortsatt stort inflöde inom neuropsykiatri.

Området har påbörjat ett större förbättringsarbete på två avdelningar som hand- lar om att frigöra tid för vård. Översyn av organisering av öppenvården pågår.

Jämtland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

5,1%

3,9%

11%

26%

16%

33%

5,5%

-41,3%

-25,1%

7,6%

-0,1%

39%

-4,2%

(17)

Jönköping Organisation

Vuxenpsykiatrin består av öppenvård och heldygnsvård som bedrivs vid länets tre sjukhus. Verksamheten har ett upptagningsområde som innefattar 352 735 invånare, varav 277 263 är 18 år och äldre. Öppenvården är i olika grad specialiserad på de olika klinikerna. På länssjukhuset i Jönköping finns vissa länsresurser i form av psykiatrisk intensivvård, avgiftningsenhet, rättspsykiatri (heldygns- och öppenvård) liksom psykiatrisk akutmottagning 24/7/365. Neu- ropsykiatriska utredningar görs i hela länet. Verksamheten saknar mellanvård.

Personalsituation

Det finns svårigheter att rekrytera inom flera yrkesgrupper. Av läkare och psykologer saknas 30-40 procent, även sjuksköterskor, socionomer och vårdadminis- tratörer är bristyrken. Skötare kan inom en snar framtid också bli ett bristyrke då privata vårdgivare erbjuder högre ersättning än regionen. Utlandsrekrytering av läkare har genomförts och pågår i dagsläget. För att kunna hålla igång verksamheten används hyrläkare.

Behandlingshemsenheten (sex vårdplatser under måndag till fredag) i Värnamo lades ner under 2016. ”Jämlik psykiatri” - en översyn av länets psykiatri - påbör- jades under 2016, där syftet var att skapa förutsättningar för en jämlik psykiatrisk vård i länet. Arbetet fortsätter under 2017 och i samband med utredningen utarbetas en handlingsplan med en rad förändringar vad gäller arbetsformer.

Psykiatrin gick under 2016 in i journalen via nätet.

Planer och beslut finns gällande utökning av verksamheten med en tillnykt- ringsenhet. Ökat inflöde av BUP-patienter under jourtid visar att lämpliga lokaler för barnpsykiatrisk intensivvård saknas.

Fortsatt utveckling av personcentrerad vård och möjligheten att använda telepsykiatri. Planering pågår för ett förändrat arbetssätt gällande psykiatrisk akutvård i form av en intagningsenhet på den psykiatriska intensivvårdsenheten.

Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår arbete med standardiserat vårdförlopp inom neuropsykiatri.

Jönköping

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-6,2%

-5,9%

-2,5%

0%

-27,8%

-0,8%

-14,6%

6,0%

12%

15%

32%

-16,9%

11%

(18)

Kalmar Organisation

Vuxenpsykiatrin har slutenvård, öppenvård, psykiatrisk rehabilitering samt två behandlingsenheter. I öppenvårdens mottagningsverksamhet arbetar läkare, sjuksköterskor, socionomer, skötare, psykoterapeuter samt psykologer med medicinsk uppföljning, samtalsbehandling, utredning med mera. Den psykiatriska rehabiliteringsenheten (PRE) är en verksamhet som riktar sig till de människor som till följd av psykisk sjukdom har lägst funktionsnivå. PRE-verksamheten är mer mobil och genomför arbete i nära anslutning till patienters hemmiljö/ar- betsliv och fokuserar på integrerad psykiatri. Öppenvården genomför basutred- ningar inom neuropsykiatriska funktionshinder. Det finns också ett sammansatt utredningsteam som gör fördjupad utredning för diagnostik inom AST och NP-problematik.

Personalsituation

Verksamheten är mitt i en generationsväxling, vilket ställer höga krav i rekryte- ringssammanhang och kompetensutvecklingssatsningar. Det finns svårigheter att rekrytera psykologer, sjuksköterskor med specialistkompetens samt ST-läkare och specialist/överläkare inom allmänpsykiatri. För närvarande upplevs stora svårigheter med att bära upp en hållbar bakjourslinje med specialistläkare kopplade till den psykiatriska akutmottagningen. Verksamheten klarar av att upprätt- hålla vårdkvalitetsindikatorer med stöd av hyrläkare, vilket medför vissa brister i personkontinuitet för patienterna.

Ett arbete påbörjades i öppenvården för att förbereda en sammanslagning av tre sektoriserade öppenvårdsmottagningar till två likvärdiga större mottagningar, i syfte att ge en mer likvärdig vård till södra länets medborgare. Vid årsskiftet 2016/2017 blev verksamheten i Nybro, som arbetar med traditionell öppenvård och psykiatrisk rehabilitering, en vårdenhet.

Under 2017 planeras en samlokalisering av öppenvården vid två likvärdiga team i Kalmar, något som också innebär en flytt av de administrativa resurserna på kliniken. Några större projekt kopplade till denna förändring rör remisshante- ring, införande/uppstart av gruppbehandlingar och utredningsmetodik.

Kalmar

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

23%

20%

32%

-6,0%

-9,9%

0%

-6,9%

25%

22%

7,9%

4,7%

0,1%

-8,0%

(19)

Kronoberg Organisation

Den psykiatriska specialistvården i Kronoberg är samlad i en klinik belägen i Växjö, vuxenpsykiatrin. Dagsjukvård och mottagningsverksamhet finns både i Ljungby och i Växjö, här finns även en psykiatrisk akutmottagning vid akut uppkommen, svår och allvarlig psykiatrisk sjukdom. Verksamheten har en mel- lanvårdsfunktion och utreder och behandlar AST. En dagvårdsenhet för ätstör- ningsproblematik har tillskapats som mellanvårdform tillsammans med BUP.

Personalsituation

Inom de kommande fem åren sker stora pensionsavgångar inom flera yrkeskategorier, specialistläkare, medicinska sekreterare, skötare och sjuksköterskor. Det är svårt att rekrytera specialistläkare, medicinska sekreterare, sjuksköterskor och behandlare. Idag finns tio vakanser, fördelat på yrkeskategorierna specialistläka- re, psykoterapeuter, psykologer och kuratorer.

Under året utökades uppdraget inom flyktingpsykiatrin och LRV; ett samarbete med BUP utvecklades. Regionens ekonomi går med plus, medan sjukvården och vuxenpsykiatrins ekonomi går med minus. Vuxenpsykiatrin är i ett slutske- de av planering kring nya lokaler med byggstart 2017.

Vuxenpsykiatrin kommer framförallt att satsa på arbete med vårdplaner, det vill säga administrativa system och arbetssätt. Andra prioriterade områden är samverkan med BUP och LRV.

Kronoberg

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-31,6%

-29,0%

-31,8%

1,9%

9,8%

6,6%

-0,8%

-24,5%

-21,0%

-9,2%

-4,5%

24%

-11,8%

(20)

Norrbotten Organisation

Upptagningsområdet i Norrbotten är cirka 250 000 invånare, varav drygt 200 000 är över 18 år. Allmänpsykiatri finns i Sunderbyn, Piteå och Gällivare. Samtliga verksamheter har närpsykiatri på andra orter i länet. Ingen av verksamheterna har idag mellanvård, dagvård finns vid länsenheten ätstörning i upptagningsområdet Sunderbyn. Psykiatrin Sunderbyn samt Gällivare har dygnetruntjour; Sunderbyn tar under kvällar, nätter och helger även Piteås upptagningsområde.

Sluten- och öppenvård samt utredningsmottagning finns hos samtliga kliniker och utreder AST. Slutenvården i Sunderbyn är hårt belastad på grunda av över- beläggningar. I Sunderbyn finns också ett beroendecentrum som fungerar som en länsenhet.

Personalsituation

Rekryteringssvårigheter för psykiatriker samt psykiatrisjuksköterskor, den senare kategorin i hela länet. Verksamheten är beroende av hyrpersonal vad gäller sjuksköterskor och psykiatriker. En stor generationsväxling pågår och många pensionsavgångar väntar i hela länet.

Region Norrbotten har ett stort ekonomiskt underskott varför det sker ständiga förändringar. Arbetssätten har förändrats för att öka andelen direkt patientar- bete i hela länet. Sunderbyn har fått medel beviljat till ett nytt psykiatrihus som beräknas vara inflyttningsklart 2020. Psykiatrihuset skulle bland annat ge 14 nya slutenvårdsplatser.

Verksamheten arbetar ständigt med nya arbetssätt, vårdprocesser, patientflö- den och flödesorientering utifrån ett patientfokuserat perspektiv. Processerna ska knyta samman den multisjuka patientens behov av vård tillsammans med vårdgrannar och andra instanser samt ge mer teambaserad vård i öppenvår- den som utgår från patientens funktionsförmåga. Sunderbyn utvecklar ”trygg vårdövergång” – en modell av en psykiatriambulans – där målet är att förebygga inläggning. Sunderbyn och Gällivare planerar för ett införande av triagering under 2017/2018. En annan satsning är vård på tråd, en videolänk för behand- lingskonferenser, läkarbesök, handledning, teamträffar, APT med mera.

Norrbotten

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-11,5%

-10,8%

-8,6%

23%

-5,3%

-8,5%

-0,3%

-18,3%

-11,9%

20%

-7,2%

-3,3%

-27,5%

(21)

Skåne Organisation

Vuxenpsykiatrin i Skåne erbjuder specialistpsykiatrisk vård till drygt en miljon invånare från 18 år och uppåt. Vuxenpsykiatrin i regionens egen regi är inde- lat i fyra verksamhetsområden; dessutom finns sex upphandlade verksamheter som bedriver specialistpsykiatrisk öppenvård och en mottagning för krigs- och tortyrskadade som bedrivs av Röda Korset genom ett idéburet offentligt part- nerskap. Upphandlade leverantörer svarar för ca 20 procent av den specialist- psykiatriska öppenvården i Skåne. Det finns 400 heldygnsvårdplatser, alla i egen regi. Flera mottagningar är regionövergripande: könsidentitet, ätstörning och dövpsykiatri samt ett team för vuxna med utvecklingsstörning och svåra beteen- deproblem samt avdelningar för ätstörning och LARO. Det finns ett framgångs- rikt vetenskapscentrum för klinisk psykiatri. I vårdvalet för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende finns tio privata mottagningar och sju i egen regi. Det finns mellanvårdsenheter inom psykos, ätstörning och allmänpsykiatri.

Personalsituation

Psykiatri Skåne har ca 3 000 medarbetare. Mest svårrekryterade är sjuksköterskor inom heldygnsvården, specialistläkare och erfarna psykologer. Inom en femårs- period väntas många pensionsavgångar. Framgångsfaktorer är god arbetsmiljö, kompetensutveckling, bra utbildning för studenter, kompetensmixarbete etc.

Ett regionpolitiskt beslut att införa hyrläkarstopp togs under 2016 och infördes fullt ut den 1 februari 2017. Förtätning av vårdplatser har gjorts och många forskningsprojekt pågår, exempelvis brukarstyrda inläggningar och ketaminstu- dien. Verksamheten bedriver integrerade vårdformer med kommunerna i Skåne bland annat inom beroende- och psykosvården. Psykiatrin har en budget i balans men inte regionen totalt.

För närvarande planeras nybyggnationer för flera verksamheter. Målområde 2017 har fokus drivande utvecklingsaktör, patientsäkerhet/medicinsk kvalitet, attraktiv arbetsgivare och långsiktig stark ekonomi. Verksamheten arbetar för att forskning och kliniskt arbete ska gå hand i hand och håller på att ta fram fler standardiserade vårdprocesser.

Skåne

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

2,1%

-8,5%

-0,2%

4,7%

0%

7,4%

1,0%

49%

51%

-8,0%

13%

-13,9%

22%

(22)

Stockholm Organisation

Inför 2016 var verksamhetsområdet nytt och omfattar nu psykiatrisk vård för alla åldrar och ger därmed nya möjligheter att skapa en mer sammanhållen vårdkedja för barn, tonåringar och unga vuxna samt att utforma vården efter patienternas komplexa behov.

Personalsituation

För att åtgärda bristen på specialistläkare har verksamheten satsat på att rekrytera fler ST-läkare. När det gäller sjuksköterskor finns idag fler vakanser än på flera år. Vid vissa enheter är mer än hälften av tjänsterna vakanta vilket medför att de som finns på plats får en besvärlig arbetsmiljö med mycket övertid, som i sin tur leder till ökande sjukfrånvaro och ökad personalomsättning.

Psykiatrin har satsat på att anställa fler specialistsjuksköterskor och det arbetas med att skapa utbildningstjänster för redan anställda grundutbildade som väljer att genomgå specialistutbildning. Arbete med att ta fram en kompetensmodell för sjuksköterskor inom psykiatrin har pågått under ett par år och modellen har implementerats under 2016.

Alla kliniker har infört brukarråd samt patientforum på varje avdelning som ett sätt att öka brukarmedverkan. Egenerfarna personer är rekryterade för att hålla i patientforum. Självvald inläggning tillämpas på fem psykosavdelningar, på Stockholms Centrum för Ätstörningar och på en avdelning för emotionellt instabil personlighetsstörning.

Hot- och våldspreventivt arbete (Bergenmodellen), som pågått under närmare tio år i SLSO, har fortsatt på alla heldygnsvårdsavdelningar. Under 2016 har särskild satsning gjorts på läkargruppen.

Pilotprojekt med invånartjänsten webbtidbok har genomförts på ett par enheter.

När pilotprojektet utvärderats är planen att webbtidboken ska införas på alla kliniker under 2017.

Under 2017 och 2017 genomförs arbetet med att införa journal via nätet i Stockholm.

Stockholm

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

46%

45%

51%

11%

50%

22%

2,9%

72%

101%

61%

20%

-17,9%

-21,7%

(23)

Sörmland Organisation

I norra delen av länet finns öppenvård på två platser och slutenvård på en plats.

Kliniken har i samverkan med kommunen en utrednings-/sviktenhet för patienter med psykisk ohälsa. Enheten erbjuder sviktplatser, rehabiliteringsplatser samt korttidsplatser. Medicinsk behandling sker inom den psykiatriska öppenvården.

Kliniken i länets södra och västra del består av öppenvård som i är placerad på tre geografiska platser, samt slutenvård som är lokaliserad på en plats i länets södra del. Organisatoriskt finns de båda vuxenpsykiatriska enheterna i samma division som habiliteringsverksamheten som idag ansvarar för att utreda AST.

Personalsituation

I landstinget har rekryteringsläget under året varit besvärligt, framförallt när det gäller sjuksköterskor, särskilt till heldygnsvården inom vårdkedja beroende.

Verksamheten har också haft vissa problem med att rekrytera psykologer och därför valt att anställa PTP-psykologer på vakansutrymmen. Läkarbemanning är god och tillväxt sker genom ST-läkare, men alla specialisttjänster är inte tillsatta.

Verksamheten använder sig av hyrläkare.

Den allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i länets norra del har skapat ett team för unga patienter. Psykosmottagningen har arbetat med delat besluts- fattande och med implementering av FACT. Mottagningen har också utformat ett team som arbetar utåt i patientens närmiljö kring unga nyinsjuknade patienter med psykossjukdom.

Öppenvården i södra delen av länet står inför att realisera förändringsarbete med målet att öka patientflödet och den tidigare sektorsindelningen övergår till ett mottagningsteam för kortare kontakter och utredningsuppdrag samt fyra behandlingsteam med ansvar för allmänpsykiatrins olika vårdprogram och vårdprocesser.

Utveckling av slutenvården ligger för kliniken i sydvästra länet. Det finns även planer på ett framtida projekt på PIVA-avdelningen. Öppenvården kommer att få nya lokaler anpassade för organisationen.

Sörmland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-2,1%

0%

-0,4%

11%

18%

12%

15%

-11,6%

3,8%

5,6%

15%

-10,0%

-13,8%

(24)

Uppsala Organisation

Psykiatrin i Uppsala län är organiserad som ett verksamhetsområde vid Akade- miska sjukhuset. En privat aktör har ansvar för viss öppenvård i Norduppland.

Upptagningsområdet (exklusive privat aktör) är 233 352 invånare 18 år och äld- re. Verksamheten består av heldygnsvård och öppenvård. Öppenvården bedrivs med både vanliga besök, förstärkt öppenvård och dagvård.

Personalsituation

Vakansläget är stort bland psykiatrisjuksköterskor och allmänsjuksköterskor, och bristen är stor inom både heldygns- och öppenvård. Inom dessa grupper finns en hög personalomsättning som både avser intern och extern rörlighet. ST-för- sörjningen är god, till följd av en satsning från 2009.

Det höga trycket på specialistpsykiatrin i Region Uppsala kan förklaras av en av Sveriges minst utbyggda primärvård samt ett stort antal studenter. Under året tillsattes en ny verksamhetschef och flera nya sektionschefer.

Fokus framöver är att förbättra arbetsmiljön, tydliggöra och förbättra organisationen samt interna processer. Då psykiatrin tidigare bestod av fem verksam- hetsområden med olika rutiner fortsätter ett omfattande utvecklingsarbete för att skapa enhetliga rutiner för registreringar i journalsystemet. Även fortsatt arbete med att utveckla produktionsplanering på mottagningarna och förbätt- ring av standardiserade vårdprocesser samt suicidprevention planeras.

Uppsala

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

23%

28%

24%

-22,6%

-0,7%

-8,6%

7,2%

125%

31%

9,8%

0%

-11,2%

-18,0%