Johan Skytteskolan F-6
Likabehandlingsplan
2014
Denna plan innehåller rutiner för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling på Johan Skytteskolan.
Innehållsförteckning
Skolans vision ……… 1
Vad säger lagen? ……….. 1
Vem ansvarar för att lagen efterföljs? ……… 1
Förbud mot repressalier ……….… 1
Definitioner ……….… 2
- Kränkande behandling ……….... 2
- Diskriminering ………... 2
- Trakasserier ………...…… 4
- Mobbning ………. 4
Förebyggande åtgärder ………...… 4
Organisation ……… 5
Åtgärder och rutiner ……….. 6
- Upptäcka ……….……….… 6
- Utreda/analysera och åtgärda ……….……….…. 6
Aktiva åtgärder när en elev är utsatt ……….……….... 6
- Arbetslagens ansvar ……….… 6
- Trygghetsgruppens ansvar ……….…………. 7
Uppföljande åtgärder när en elev är utsatt ……… 7
- Aktiva åtgärder när en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev ……….…..….. 7
- Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? ………..……….…… 8
Kartläggning ………..……… 8
Utvecklingsområden år 2014 ………...…….... 9
Delaktighet och ansvar ……….…..….…. 10
Kvalitetssäkring ……….….….….… 10
Utvärdering och uppföljning ……….………..….…. 10
”Johan Skytteskolan skall vara en trygg och trivsam skola där eleven ges optimala förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt, socialt och emotionellt.
Skolan ska stimulera eleverna att utvecklas i sin egen takt för att med självkänsla och goda färdigheter
kunna möta gymnasiet och livet.”
Enligt 6 kap i skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap. 14§-16§ i Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att:
• Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. (skollagen 6 kap 6§, Diskrimineringslagen 3 kap 14§)
• Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering.
(Skollagen 6 kap 7§, Diskrimineringslagen 3 kap 15§)
• Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan. (Skollagen 6 kap 8§, Diskrimineringslagen 3 kap 16§)
Skolans vision
Vad säger lagen?
Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen, om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Från och med januari 2009 skall därför skolan beakta
bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen
(SFS 2010:800) 6 kap. Den nya lagen förtydligar skolans ansvar samt skyddar elevernas rättigheter.
Vem ansvarar för att lagen efterföljs?
Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen (BEO) har tillsyn över 6 kap Skollagen (SFS 2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling och
diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över Diskrimineringslagen (2008:567).
Förbud mot repressalier
I Diskrimineringslagen finns också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.
I skollagen 6 kap. 3§ definieras kränkande behandling som:
ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. (2008:571).
Definitioner
Kränkande behandling
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningarna kan vara:
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),
psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Diskriminering
Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 § och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas
utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna som berör utbildning är:
Kön: man eller kvinna.
Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier)
En av lärarna uttalar sig negativt om polacker inför eleverna. I elevgruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier)
Sebastian, vars familj är med i Jehovas vittnen, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier)
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (trakasserier)
Rikard blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier)
Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.
Religion eller annan trosuppfattning: någon som tror på en högre icke- världslig makt eller en gud.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: paraplybegreppet transpersoner används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. Detta har inget samband med sexuell läggning.
Ålder: skyddet mot åldersdiskriminering omfattas av alla, gammal som ung.
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar läraren inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn” borde inte få gå på högstadiet. (trakasserier och diskriminering)
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)
Direkt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon skall diskrimineras.
Trakasserier
Mobbning
”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer”. (Olweus Dan, 1999, Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda Barnen.)
I Diskrimineringslagens 4 § definieras också trakasserier (jfr kränkande behandling) som:
(...) ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna(...)
Förebyggande åtgärder
Kamratstödjare finns i åk 3-9. I årskurs 3-6 får de elever som vill vara kamratstödjare anmäla sitt intresse . Sedan röstar varje klass fram två kamratstödjare för ett år i taget.
Kamratstödjare i år 7-9 utses genom att en elev utses av sina klasskamrater, och därefter intervjuas av någon ur trygghetsgruppen. De träffas var tredje vecka tillsammans med vuxna ur trygghetsgruppen. Kamratstödjarna får en till två utbildningsdagar per läsår då de får fördjupa sig i ämnet – detta gäller nya
kamratstödjare såväl som ’gamla’. Gruppens foto anslås så att alla elever kan se det.
Klassråd är schemalagt en gång per vecka tillsammans med klasslärare/mentor. Vid läsårets första klassråd gås likabehandlingsplanen inför kommande läsår igenom.
”Veckan som varit” ska vara en stående punkt på klassrådet
Elevråd åk F-3, 4-6 och 7-9 består av representanter från alla klasser. De har regelbundna möten och företräder elevernas intressen. Elevrådet åk 7-9 utser ett elevskyddsombud vars uppgift är att vara elevernas företrädare i skolans
arbetsmiljöarbete och genom det är de med och skapar ett gott arbetsklimat.
Skolvärdar är vuxna vars arbetsuppgift är att vistas bland eleverna i åk 7-9 för att medverka till en trygg miljö. Deras roll är framförallt att vara tillgängliga för eleverna på raster, lösa konflikter och vara samtalspartners. De ingår också i trygghetsgruppen.
Rastvärdar är lärare som är schemalagda att vistas i korridorer och andra elevutrymmen på raster
Utvecklingssamtal - en gång per termin erbjuds elev och vårdnadshavare möjligheten till samtal med elevens klasslärare/mentor. I åk 1-3 deltar även personal från
skolbarnsomsorgen i samtalet. Vid behov kan även personal från den öppna fritidsverksamheten för elever i åk 4-6 delta. Då ska en individuell utvecklingsplan upprättas i åk 1-5.
Elevvård är en stående punkt på arbetslagens träffar.
Matråd – en elev ur varje klass utses till klassens representant vid skolans matråd som hålls två gånger per termin.
Organisation
Trygghetsgrupper, skolan har två trygghetsgrupper. En för de yngre barnen i åk F-6 och en trygghetsgrupp för de äldre barnen i åk 7-9. Trygghetsgruppen för åk F-6 har en folder som varje klasslärare går igenom som beskriver Trygghetsgruppens arbetsgång, vilka av personalgruppen som är med i gruppen och hur man kan kontakta gruppen.
Varje elev i åk F-6 får sedan ta hem en folder till vårdnadshavare vid skolstarten.
Arbetslagsmöte
Elevvård med fokus på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vara en stående punkt på varje arbetslagsmöte.
all personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar
kamratstödjarverksamhet
rastvärdar som cirkulerar i våra elevutrymmen i åk 7-9
enkäter genomförs och utfallet av dessa analyseras av trygghetsgruppen som ser till att specifika åtgärder sätts in
IUP:n i åk 1-5 som ett samtalsredskap mellan elev, vårdnadshavare och lärare, där eleven
bedömer trivsel och kamratskap
Utvecklingssamtal Föräldraråd och föräldramöten
Här diskuteras handlingsprogrammet och frågeställningar kring elevers, föräldrars och skolpersonalens rättigheter och skyldigheter.
Elevhälsoteam
Ett elevhälsoteam har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, bitr rektorer, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagoger/speciallärare.
Åtgärder och rutiner
Upptäcka
All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
förekommer.
För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar har vi följande rutiner:
Utreda/analysera och åtgärda
Skolan har två trygghetsgrupper som består av en representant från varje arbetslag.
Dessutom ingår skolvärdarna, elevombudet och representanter från elevhälsan och (övrig personal). Trygghetsgruppen ansvarar för samtal med de elever som varit inblandade i upprepade kränkningar. Gruppen ansvarar även för
kamratstödjarverksamheten. Trygghetsgrupperna har inplanerade möten varje vecka, samt träffas vid akuta behov. Sammankallande för trygghetsgrupp åk 7-9 är rektor och trygghetsgrupp åk F-6 är bitr rektor. Trygghetsgruppen F-6 har en folder som delas ut till alla elever i början av ett nytt läsår. I foldern finns all information om hur
trygghetsgruppen arbetar samt kontaktuppgifter. Den hittar man även på skolan hemsida.
Trygghetsgruppen använder en väl inarbetad arbetsgång. Samtal inleds med alla inblandade enligt följande:
• samtal med de inblandade eleverna.
• information till klassföreståndare/mentor och elevhälsoteam.
• arbetslaget och övrig berörd personal är extra observanta.
• samtalsledaren dokumenterar samtalen på en särskild blankett.
• rektorer, elevhälsoteam (genom kurator), samt övriga samtalsledare informeras.
Aktiva åtgärder när en elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker en annan elev:
Arbetslagets ansvar
När vi får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt så ska det i första hand utredas av klassföreståndare/mentor eller av annan berörd
personal. De har så fort som möjligt samtal med de berörda för att kartlägga vad som har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast, dock senast inom 24 timmar.
Ansvarig personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom en vecka för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Händelsen dokumenteras på särskild blankett som ska till rektor och sedan arkiveras på rektorsexpeditionen.
Klasslärare/mentor gör en avstämning med den elev som blivit utsatt senast två veckor efter första avstämningen. Ansvar: klasslärare/mentor.
Om annan personal utreder händelsen informeras mentor senast nästkommande arbetsdag.
Trygghetsgruppens ansvar
Om inte situationen klaras upp anmäls ärendet med dokumentation till
trygghetsgruppen. Klasslärare/mentor kontaktar vårdnadshavaren och informerar om att ärendet lämnas vidare.
När särskilda skäl föreligger kan ärendet gå direkt till trygghetsgruppen eller rektor, som då ansvarar för att kontakt tas med vårdnadshavare och berörd personal, samt att dokumentation sker.
Uppföljande åtgärder när elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev:
När arbetslaget överlämnat ärendet till trygghetsgruppen sker
uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Två ansvariga samtalsledare utses av trygghetsgruppen. Detta samtal dokumenteras.
Arbetslaget får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen.
Vårdnadshavare kontaktas av samtalsledaren muntligt eller skriftligt kontinuerligt. Detta samtal dokumenteras.
Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor/
bitr rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare från trygghetsgruppen, samt eventuellt representant från elevhälsan till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via protokoll.
Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsan som kan erbjuda stödsamtal samt hänvisa/remittera till andra instanser såsom BUP, socialtjänst, habilitering med mera.
Eventuellt anmäls ärendet till polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården.
Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev:
Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan ska eleven vända sig till skolans elevombud eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas.
Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende kan elev eller vårdnadshavare vända sig till klasslärare/mentor eller till skolans trygghetsgrupp. Kontaktuppgifter till
trygghetsgruppens representanter erhålls på skolans hemsida, samt finns på anslag i elevcaféet.
Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan så kan eleven vända sig till skolans elevombud eller annan vuxen, som i sin tur har
skyldighet att vända sig till rektor. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud.
Kartläggning i åk F-5
Trygghetskartläggningar genomförs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten samt vid utvecklingssamtal. I november -13 genomfördes en webbaserad enkät i åk 3-5.
Kartläggningen innefattar frågeställningar såsom trygghet och trivsel, förekomst av kränkningar och trakasserier samt elever upplevelse av skolans likabehandlingsplan. En liknande enkät genomfördes av personalen inom F-5. Kartläggningen i åk 3-5 har sedan analyserats och Friends har varit behjälplig i det arbetet. All personal har fått en
genomgång av resultatet och utvecklingsområden valdes ut under studiedagen den 7/1 - 14. Trygghetsenkäten ska genomföras igen i okt/nov -14 både till elever i åk 3-6 samt till personalen inom F-6.
Resultatet av kartläggningen visar en skola med trygga elever i hög grad och följande frågeställningar från enkäten för åk 3-5 får exemplifiera resultatet:
¤ 99 % av eleverna har svarat att de har någon att leka med på rasterna.
¤ 99 % av eleverna har svarat att de har en kompis i klassen.
¤ När eleverna hösten 2012 fick svara på frågan om läraren har pratat om
likabehandlingsplanen svarade 78 % ja. När eleverna fick samma frågeställning 2013 svarade 97 % ja. Första gången eleverna fick den frågan 2011 blev svaret endast 36 %.
Så ett mycket bättre resultat men målsättningen är 100 %. Alla elever ska känna till vår likabehandlingsplan.
¤ 88 % av eleverna har svarat att de har en vuxen att prata med om man är ledsen eller om någon varit dum mot dig. Två procent svarade nej vilket var samma procenttal som året innan. 10 % svarade att man inte vet på denna fråga och de flesta av dessa elever går i åk 5. Det är ett av våra utvecklingsområden att arbeta vidare med. Vårt mål är att alla elever ska uppleva att det alltid finns vuxna att prata med om man är ledsen i skolan.
¤ Resultat fick vi gällande frågeställningarna om var man kände sig trygg på skolan:
99 % känner sig trygga gällande idrottshallen 88 % känner sig trygga i omklädningsrummet 97 % känner sig trygga på skolgården
98 % känner sig trygga vid skolingången och hallarna.
93 % känner sig trygga i korridorer
85 % känner sig trygga gällande toaletterna 99 % känner sig trygga i klassrummet 92 % känner sig trygga i matsalen
99 % känner sig trygga på fritids åk 3-5. 67 % har svarat att de känner sig trygga på fritids. 1 % har svarat nej och 32 % har svarat att de inte vet eller att de inte går på fritids i åk 3-5. De 32 % går i åk 5 och troligt är att de flesta inte går på fritids.
Trygghet på internet; I enkäten svarar 90 % att de är trygga på nätet. Det är en liten förbättring det senaste året. (84 % för 2012).
Eleverna har svarat att 85 % är trygga med toaletterna 2013 mot 95 % av eleverna 2012. Motivering till att toaletterna är en otrygg plats är att de är smutsiga och att låsen inte alltid fungerar.
Frågeställningen har du blivit kränkt av en elev på skolan. Denna fråga har skolan fått bättre resultat än vid förra enkäten men fortfarande ett utvecklingsområde. 85 % av eleverna svarade nej. Att bli kränkt är att man känner sig ledsen, sårad och mindre värd.
Av de 15 % av eleverna som svarade ja på denna frågeställning så svarade 50 % att det har hänt 1-2 gånger. 18 % av eleverna har svarat att det har hänt flera gånger. 23 % har valt att inte svara hur många gånger det har hänt. Det var 9 % (två elever av 151) av eleverna som svarat många gånger.
Har du blivit kränkt av en vuxen på skolan svarade 93 % nej och 7 % har svarat ja vilket innebär 10 elever i åk 4-5. Det är ett utvecklingsområde då inget barn ska bli kränkt av en vuxen på skolan.
¤ Sista frågan handlar om eleven själv har varit dum mot någon i skolan. 88 % av eleverna svarade nej och 12 % av eleverna svarade ja.
Utvecklingsområden 2014 - åk F-5 och åk 6 till ht
Höstterminen 2010 inleds ett treårigt projekt med hjälp av Friends. Projektet innebär ett utbildningskoncept som ska utveckla ett framgångsrikt likabehandlingsarbete.
Genom att utbilda och inkludera all skolpersonal, alla elever och alla föräldrar i arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering når vi tillsammans en skola med trygga elever. Under läsåret 13/14 arbetar vi med material från Friends för år 2 i åk 1 och Friends för år 3 i åk 2-5. Förskoleklasserna arbetar med materialet från Friends från det första året.
Utbildning till all personal
Under höstterminen 2013 fick all personal utbildning i det fortsatta arbetet mot
kränkningar, trakasserier och diskriminering på skolan. Syftet med utbildningen är att analysera och utveckla skolans förebyggande arbete. Att skapa ett gemensamt
ställningstagande och en positiv värdegrund. Att all personal får kunskap och verktyg för att förstå förekomst av kränkningar. Ny utbildning till personal kommer att genomföras under ht -14 samt under studiedagen vt-15.
Det förebyggande arbetet i klassen
Alla klasslärare/mentorer får utbildning som ger dem pedagogiskt verktyg i det praktiska likabehandlingsarbetet i klassen. Förutom den grundläggande utbildningen träffas de vid flera tillfällen för att tillsammans planera och utvärdera arbetet med hjälp av Friends temabok. Temaboken innehåller fem teman gällande trygghet och jämlikhet med olika övningar, diskussionsunderlag och kunskaper. Utbildningen ger varje
klasslärare/mentor ett bra underlag för att arbeta kontinuerligt med ett förebyggande och främjande arbete i respektive klass.
Kompisstödjarna
Utbildning till den fritidspedagog och lärare som ska arbeta med kompisstödjarna sker i okt/nov 2014. Kompisstödjare väljs bland eleverna i åk 3-6. Utbildningen innebär en genomgång av kompisstödjarhandledningen samt ett upplägg av struktur för det kommande årets kompisstödjararbete. Kompisstödjarna träffar de två pedagogerna en gång i månaden. Kompisstödjarna har en mycket mindre roll en tidigare. Dock är det viktigt att här markera att ansvaret för det viktiga arbetet med för att nå en skola med trygga elever ligger hos personalen på skolan i samarbete med föräldrarna.
Trygghetskartläggningar
Trygghetskartläggning genomförs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten och vid varje utvecklingssamtal med de yngre eleverna. Friends hjälper oss med att genomföra en kartläggning med elever i åk 3-6 samt en enkät till personalen i okt/nov.
När kartläggningen är genomförd träffar teamet från Friends elevrepresentanter från alla årskurser i F-6,skolledningen och Trygghetsgruppen för att gå igenom resultatet.
Kartläggningen analyseras och en strategi läggs upp för att fortsätta trygghetsarbetet på
skolan. Skolan väljer utifrån analysen utvecklingsområden som all personal arbetar med på olika sätt i arbetslagen och i respektive klass.
Skola - Hem
En oerhört viktig resurs i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är att det finns en positiv och konstruktiv dialog mellan skola och hem. Skolan tillsammans med Friends bjuder in föräldrarna till en informationskväll om likabehandlingsarbetet.
Planering framöver
Under de tre åren som skolan är engagerad inom Friends återkommer årligen med uppföljande webbenkäter för både personal och elever i åk 3-6 samt fördjupande utbildningar till skolpersonal och klasslärare/mentorer.
Mål åk F-6 under 2014
Att all personal med hjälp av Friends i F-6 ska arbeta så att skolan fortsätter med att vara en skola med trygga elever.
Se över ett bra arbetssätt för att kunna genomföra en trygghetsenkät i åk F-2
(bilder samt enkät som genomförs innan utvecklingssamtalet under vårterminen)
¤Att personalen arbetar aktivt i arbetslagen och i respektive klass/fritidshem med de utvecklingsområden som valts ut utifrån resultatet av enkäten nov -13. Att varje arbetslag gör en gemensam planering inför nytt läsår.
¤ Att arbeta kontinuerligt med att inkludera eleverna i klasserna och på fritidshemmen med förebyggande övningar som t e x värderings- och samarbetsövningar, rollspel, diskussioner och reflektionsskapande lekar.
¤ Att fritidspedagog& lärare hittar ett effektivt och bra sätt att arbeta med
kamratstödjarna. Vilket innebär att kamratstödjarna ska ha en mycket mindre roll i värdegrundsarbetet än i tidigare upplägg från Friends.
¤ Att få så många föräldrar som möjligt att ta del av vårt värdegrundsarbete, dels via detta dokument som finns att hitta på skolans hemsida samt att vi får ett högt deltagande vid de två tillfällen då föräldrar inbjuds till information/utbildning.
.
