2004-10-26
Fakultetsnämnden HUMSAM Rev 1: 051101
Allmän studieplan för forskarutbildning i
företagsekonomi
Studieplanen har föreslagits av Ekonomihögskolan genom beslut 2004-09-23. Studieplanen är fastställd av forskarutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2004-10-26, dnr 770/2004-64.
Som grund för all forskarutbildning vid Växjö universitet ligger regleringen i högskolelag och högskoleförordning samt de lokala föreskrifter för forskarutbildning som universitetets
fakultetsnämnder har fastställt.
Utbildningens syfte
Forskarutbildningen i företagsekonomi har som mål
- att ge doktoranden fördjupade kunskaper i företagsekonomisk teoribildning.
- att ge doktoranden skolning i forskningsarbete med särskild vikt vid metodproblem i företagsekonomiska sammanhang,
- att ge doktoranden goda insikter i problemställningar inom företagsekonomisk forskning samt förmåga att själv formulera och analysera sådana problem, så att doktoranden efter avslutad utbildning är väl förberedd att självständigt och på ett vetenskapligt sätt bidra till kunskapsutvecklingen inom det företagsekonomiska ämnesområdet.
Behörighet och antagning
Antagningsvillkor
För att bli antagen till forskarutbildning i företagsekonomi krävs följande:
• Grundläggande behörighet i form av grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller i huvudsak motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet.
• Särskild behörighet omfattande minst 60 poäng i ämnet företagsekonomi, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet.
• Förmåga i övrigt att klara utbildningen omfattande goda kunskaper i engelska.
Det är önskvärt att den sökande förstår svenskt tal och text.
I dokumentet Antagningsordning för forskarutbildning vid Växjö universitet återfinns universitetsgemensamma föreskrifter för antagning till forskarutbildning.
Ansökan
Ansökan till forskarutbildning ska göras inom den tid och i den ordning som har bestämts av institutionen. Vid ansökan används den blankett som finns tillgänglig på universitetets webbsidor för forskning. Därutöver skall förslag till forskningsfråga bifogas ansökan. Den sökande
uppmanas att i samband med ansökan orientera sig om forskningsverksamhet och kurser inom forskarutbildningsmiljön för att bedöma om dessa svarar mot den sökandes intresseinriktning.
Urval
Beslut om rangordning görs av forskarämneskollegiet. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig och aktivt delta i forskarutbildningen. Betygen under
grundutbildningen är ett viktigt mått på förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Sökande med magisterexamen i företagsekonomi antas vara speciellt väl förberedda för
forskarutbildningen. Särskild vikt läggs vid förmåga att i skrift och akademisk språkdräkt driva en saklig argumentation.
Antagning
Till forskarutbildningen får antas sökande som anställs som doktorand eller som beviljas
utbildningsbidrag för doktorander. Till utbildningen får även antas sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om denna kan bedömas säkrad under hela utbildningen och den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. (HF 9 kap 3 §).
Prefekten ska garantera att det finns finansiering, handledare och arbetsplats. Beslut om antagning fattas av prefekt efter förslag från forskarämneskollegiet, med undantag för egenfinansierade forskarstuderande (se Antagningsordning för forskarutbildning vid Växjö universitet).
Organisation av forskarutbildningen
Forskarämneskollegiets sammansättning
Forskarämneskollegiet består av samtliga lärare med doktorsexamen inom ämnet företags- ekonomi samt två studeranderepresentanter.
Handledare och examinator
Huvudhandledare och examinator utses i samband med antagning. Ansvars- och arbetsfördelning mellan huvudhandledare, bihandledare och examinator ska framgå av den individuella
studieplanen. Efter godkännande av Research Proposal (RP) utses en eller flera biträdande handledare som tillsammans med huvudhandledaren utgör handledarkommittén. Doktorand och handledare har rätt att begära byte av handledare.
Tillgodoräknande och avräkning
Beslut om tillgodoräknande fattas av examinator. Tillgodoräknandet ska bygga på ett underlag, i form av exempelvis kursintyg. Underlaget ska arkiveras.
I samband med nyantagning och överföring av forskarstuderande ska kurs- och avhandlingspoäng som tillgodoräknas vid forskarutbildningen i Växjö leda till beslut om avräkning i
finansieringstid. Beslut om tidavräkning fattas av prefekt på förslag från forskarämneskollegiet.
Avräkning ska ske med den forskarstuderandes bästa i fokus utan att mer forskningsmedel än nödvändigt förbrukas. Avräkningen dokumenteras i den individuella studieplanen.
Kursplaner
Forskarutbildningskurser inom ämnet dokumenteras genom kursplaner som fastställs av forskarämneskollegiet.
Individuell studieplan
Ett centralt dokument för den forskarstuderande är den individuella studieplanen. Den är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till licentiat- respektive doktorsexamen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska revideras årligen. I uppföljningen av studieplanen ingår en översiktlig redovisning av uppnådda resultat.
Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar kommer till stånd.
Dokumenten upprättas av den forskarstuderande och huvudhandledaren i samråd med examinator. Studierektor för forskarutbildningen sammanställer rapport över doktoranders utveckling och utarbetar förslag till beslut i forskarämneskollegiet och av prefekt. De godkänns av forskarämneskollegiet för att slutligen fastställas av prefekt.
Om någon av aktörerna berörda av studieplanen (forskarstuderande, handledare, examinator, forskarämneskollegium eller prefekt) så begär lyfts fastställandet av plan och/eller uppföljning till aktuellt fakultetsorgan.
Utbildningens uppläggning och innehåll
Allmänt
Utbildningen för doktorsexamen kräver normalt 4 års heltidsstudier och omfattar totalt 160 poäng fördelade på en kursdel om 70 poäng och en avhandlingsdel om 90 poäng.
I ämnet kan licentiatexamen utgöra etappmål eller avslutning av forskarutbildningen.
Utbildningen för licentiatexamen kräver normalt 2 års heltidsstudier och omfattar totalt 80 poäng fördelade på en kursdel om 35 poäng och en uppsats/avhandlingsdel om 45 poäng.
För godkänd doktorsexamen respektive licentiatexamen fordras godkänt betyg dels på samtliga prov som ingår i utbildningen, dels på den vetenskapliga avhandlingen. Kursmoment bör vara avslutade innan avhandlingen framläggs.
Kurser och andra moment
Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser. Det primära syftet med kurserna är att ge stöd för avhandlingsarbetet genom att ge teoretiska och metodologiska fundament. De inledande kurserna i metodologi bör läsas tidigt.
Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Schemalagd undervisning i form av kurser ges enligt en för varje år fastställd plan, utformad efter behov och resurser.
Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet.
Vilka kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan
tillgodoräknas.
Den forskarstuderande rekommenderas att läsa några kurser vid andra lärosäten, inhemska såväl som utländska.
Doktorsexamen
Forskarutbildningens kursdel omfattar 70 poäng som skall bestå av 1 5 poäng vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori
2 20 poäng metod, 10 poäng vardera kvantitativ och kvalitativ 3 5 poäng för aktivt seminariedeltagande
4 40 poäng valbara kurser, varav max 10 poäng individuella läskurser Licentiatexamen
Forskarutbildningens kursdel omfattar 35 poäng som skall bestå av 1 5 poäng vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori
2 15 poäng metod, minst 5 poäng vardera kvantitativ och kvalitativ 3 15 poäng valbara kurser, varav max 5 poäng individuella läskurser
I kursdelen kan inte kurser i företagsekonomi från kandidatnivå tillgodoräknas. Från avlagd magisterexamen i företagsekonomi får högst 10 poäng tillgodoräknas.
Examination av kurser
För doktorandkurs skall särskild kursexaminator utses. Betyg för den enskilde doktoranden bestäms av kursexaminator.
Avhandling för doktorsexamen
För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling).
Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för
doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med huvudhandledaren redan vid antagningen till forskarutbildningen. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen skall skrivas på svenska eller engelska. En sammanfattning på engelska skall finnas.
Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggnings-
avhandling bör i normalfallet innehålla 3-5 uppsatser, varav minst en accepterad för publicering i ett vetenskapligt forum, samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering i ett vetenskapliga forum.
Motsvarande gäller för monografiavhandling. I det fall någon av uppsatserna/delarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.
Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas.
Inom ramen för avhandlingsarbetet genomförs följande offentliga seminarier:
Research Proposal (RP) seminarium är avsett att diskutera genomförbarheten hos det projekt som doktoranden föreslagit, för att tillstyrka att doktoranden går vidare med det samt att ge råd inför det fortsatta arbetet. RP skall innehålla
- en beskrivning av det aktuella, vetenskapliga problemet tillsammans med en teoretiskt förankrad motivering av dess intresse samt en positionering av ämnet med avseende på olika tänkbara teoretiska ansatser
- en definiering av forskningsprojektets syfte samt dess teoretiska och praktiska relevans - en diskussion av tänkbara metoder och en motivering av den metodansats doktoranden avser att bruka
- en tidsplan.
På seminariet skall finnas tre opponenter varav en med minst docentkompetens, ytterligare en skall ha minst doktorsexamen och den tredje bör vara doktorand.
Ordförande skall vara doktorandens huvudhandledare. Omedelbart efter seminariets
genomförande beslutar Examinator, i samråd med huvudhandledare och de opponenter som har doktorsexamen, om doktorandens RP kan godkännas. När RP godkänts kan doktoranden tillgodoräkna sig 10 poäng av det planerade avhandlingsarbetet.
Thesis Proposal (TP) seminarium skall genomföras då doktoranden genomfört ungefär en fjärdedel av det erforderliga arbetet för en färdig doktorsavhandling. Seminariets ordning är densamma som vid RP-seminariet. När TP godkänts kan doktoranden tillgodoräkna sig ytterligare 10 poäng av det planerade avhandlingsarbetet.
Mellanlägesseminarium genomförs då doktoranden genomfört ungefär hälften av det erforderliga arbetet för en färdig doktorsavhandling. Seminariets ordning är densamma som vid RP-
seminariet. När mellanseminarierapporten godkänts kan doktoranden tillgodoräkna sig ytterligare 25 poäng av det planerade avhandlingsarbetet.
Slutseminarium genomförs när avhandlingsarbetet bedöms som nära nog fullbordat i avsikt att ge doktoranden slutliga rekommendationer för avhandlingens färdigställande. Vid slutseminariet skall en eller två av de tre opponenter vara extern, dvs. inte vara knuten till Ekonomihögskolan, och ha minst docentkompetens. Av de två övriga opponenterna skall en ha minst docent och en vara doktorand. I övrigt gäller samma förutsättningar som vid de tre tidigare seminarierna. Vid godkänt slutseminarium kan doktoranden tillgodoräkna sig ytterligare 25 poäng av det planerade avhandlingsarbetet.
Doktoranden bör framlägga sin research proposal senast under slutet av den andra terminen.
Vidare bör i normalfallet thesis proposal seminarium genomföras senast under termin 4,
mellanlägesseminarium under termin 6 och slutseminarium under termin 9. Tidsangivelserna är vad som normalt förväntas av doktorand med en 80% aktivitetsgrad i forskarutbildning.
Doktorander med annan aktivitetsgrad förväntas följa tidsangivelserna med anpassning efter aktuell aktivitetsgrad.
Examination av doktorsavhandling
Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation.
Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter, varav minst en ska komma från annat lärosäte. Högst en av ledamöterna får komma från samma forskarutbildningsmiljö som respondenten. Opponenten skall vara minst
docentkompetent. Ledamöterna ska vara minst docentkompetenta.
Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.
Avhandling för licentiatexamen
För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling/uppsats om 45 poäng som kan ingå som del i en doktorsavhandling.
Avhandlingen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig standard. En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla 2-3 uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Avhandlingen/uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms till- räcklig för att de ska kunna antas för publicering i ett vetenskapligt forum. Research Proposal (RP) seminarium och slutseminarium genomförs enligt reglerna för RP-seminarium.
Examination av licentiatavhandling
Licentiatuppsats skall försvaras vid ett offentligt seminarium med extern opponent som har minst docentkompetens. Betyg för licentiatuppsats bestäms av betygsnämnd utsedd av
forskarämneskollegiet. Ledamöterna skall vara disputerade.
Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom företagsekonomi används förleden ekonomie alternativt filosofie.
