Kvalitetssäkring av Vads skola för läsåret 2012/2013

(1)

Kvalitetssäkring av Vads skola

för läsåret 2012/2013

(2)

Postadress Telefon Telefax E-post/hemsida

0240-66 00 00 vx 0240-66 04 78 bou@smedjebacken.se

777 81 SMEDJEBACKEN www.smedjebacken.se

Hur blev det?

Här nedan följer de gemensamma verksamhetsmålen som vi bestämde att vi skulle arbete emot under läsåret. I analysen beskriver vi vad vi genomfört och hur det blev.

Verksamhetsmål för Vad skola

• Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6e vecka.

• Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogsikt planering.

• Det ska råda trygghet och studiero.

• Ges möjlighet att arbeta utifrån Lgr 11 vad gäller teknisk utrustning.

• Antalet kontrollstationer ska öka, de befintliga ska utvärdera i större utsträckning.

Analys:

Att alla elever i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram har vi genomfört.

Problemet har varit att följa upp det inom 4-6 veckor. Vi har bestämt att individualisera alla åtgärdsprogram tidsmässigt. Detta innebär

att någon elev kan ha 2 veckor innan uppföljning medan en annan elev har flertalet veckor.

Lokala pedagogiska planeringar har vi en gemensam mall som vi använder när vi skriver våra planeringar.

Att det råder trygghet och studiero vittnar enkäter samt antalet inkomna

incidentrapporter om. Vårdnadshavare är nöjda med informationen från skolan via veckobrev, mail, telefonsamtal och föräldramöten m.m.

När det gäller teknisk utrustning och ett väl fungerade arbetssätt gentemot den teknik vi har så finns det utvecklingsmöjligheter. Pedagoger har fått en varsin dator och skolan har även fått två epson- projektorer samt en annan projektor. Det som ställer till det är krångliga lösenord för att logga in och svårigheter med att spara elevers arbeten på ett smidigt sätt.

Vi har genomfört våra kontrollstationer med behöver bli bättre på att kommunicera våra resultat. Här har specialpedagog en viktig arbetsuppgift. Till hösten kommer rektor och specialpedagog träffa olika arbetslag på planeringar vilket kommer att underlätta för att kommunicera resultaten samt planera in åtgärder för eleverna. Vi har inte utökat våra kontrollstationer i engelska men väl i matematik genom att vi ”musar”

alla elever.

(3)

Måluppfyllelse

Skolans verksamhet styrs av nationella mål och lokala mål.

Samtliga pedagoger genomför varje höst och vår en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i relation till målen i samtliga ämnen. Detta sätt att mäta

kunskapsutvecklingen för år 1-3 är viktigt inför framtiden. Pedagoger, rektor och specialpedagog får på detta sätt en samlad bild av alla ämnen och hur

kunskapsutvecklingen ser ut för varje individ. Utifrån dessa resultat kan vi planera in framtida åtgärder. I denna sammanställning kan man utläsa att i år 1 befaras 3 elever inte nå målen i svenska för årskursen. Ytterligare 4 elever i år 1 befaras inte nå kunskapskravet för matematik. I år 2 är det 3 elever som inte når målen i svenska. I ämnet matematik är det 2 elever som inte befaras nå målen för år 2.

Forskning påvisar att det är tidiga upptäckter och tidiga insatser som ger de bästa resultaten på sikt.

När det gäller år 3 så väljer vi att redovisa resultaten av de nationella proven.

1) Barn och elevers utveckling mot målen Nationella prov i år 3

Under vårterminen 2013 genomförde eleverna i år 3 nationella prov i ämnena matematik och svenska. Nedan redovisar vi resultaten från proven.

Matematik:

Elever som klarat samtliga delmål: 18av 18

Elever som klarat delprov A 18av 18

Elever som klarat delprov B 18 av 18

Elever som klarat delprov C 18av 18

Elever som klarat delprov D 18av 18

Elever som klarat delprov E 18 av 18

Elever som klarat delprov F 18 av 18

Elever som klarat delprov G 18 av 18

Svenska:

Elever som klarat samtliga delmål: 17 av 18

Elever som klarat delprov A 18 av 18

Elever som klarat delprov B 18 av 18

Elever som klarat delprov C 18 av 18

Elever som klarat delprov D 18 av 18

Elever som klarat delprov E 18 av 18

Elever som klarat delprov F 17 av 18

Elever som klarat delprov G 18 av 18

Elever som klarat delprov H 18 av 18

(4)

Lägesbedömning år F-3:

Analys:

Fkl:

Förskoleklassen har inga formella kunskapsmål men ska inspireras av kunskapskraven i år 1. Vi har högt ställda mål i förskoleklassen vilket skapar goda förutsättningar för vidare inlärning i år 1.

Gruppen består av 30 elever. Med hänsyn till gruppstorlek och 2 pedagoger anser vi att resultatet är bra. Elever som inte riktigt når målen är jämt fördelade mellan pojkar och flickor. Beträffande normer och värden ser vi att 27 elever når målen. Läsa/skriva når 25 elever målen (5 elever klarar ej flertalet bokstäver). Matematiskt tänkande når 26 elever målen (4 elever har svårt med antal och siffror). Elevens uppfattning om sig själv och sin närmaste omgivning så når 29 elever målen (1 elev har svårigheter med begrepp i vardagen).

Vi har uppmärksammat vår specialpedagog på de barn som vi känt oro för. Vi arbetar individuellt med de elever som behöver extra handledning vid genomgångar (3 elever). Vi använder då oss mycket av konkret material. Förskoleklassens barn kommer från flera olika förskoleavdelningar och vi har därmed lagt stor vikt vid arbetet att få till en bra gruppkänsla där barnen är trygga med varandra. Vi jobbar medvetet för att skapa trygghet och arbetsro i gruppen bland annat genom olika lekgrupper. Detta har vi lyckats med vilket har medfört att vi har ett lärande och tillåtande klimat där eleverna stöttar varandra. Under året har vi fortsatt att ”musa”

våra barn så att vi har koll på hur långt eleverna kommit. Det görs också en språklig medvetenhetsdiagnos på alla barn. Vi ser att vårt medvetna arbetssätt med mycket praktiska övningar och olika delmål i ”svenska” (Trulles språkstege), ”Matematik”

(Matten i vardagen, begrepp), och normer och värden (klassrumsklimat, samarbete, ansvar och tolerans) ger bra resultat. Dessa följs sedan upp och arbetas vidare med.

En förskollärare följer med eleverna upp i år 1. Detta för att göra övergången till år 1 smidig och trygg. De olika yrkeskårerna kompletterar varandra med sina respektive kompetenser

År 1.

Eftersom vi fått en ny läroplan som togs i bruk i juli 2011 har mycket av arbetet bestått i att strukturera, anpassa och konkretisera målen för år 1 då inget sådant material ännu framarbetats. Vi har koncentrerat stora delar av undervisningen i svenskan/matten till höstterminen för att knäcka läskoden, ge eleverna taluppfattning och logiskttänkande/problemlösning. Vi har haft läsläxa varje vecka. Även en

matteläxa i veckan har delats ut kopplad till de matematiska genomgångar/delar vi jobbat med. Vi har jobbat praktiskt med konkret material både inne och ute. Vi har även haft ett nära samarbete med alla föräldrar gällande vikten av läsningen och även delat ut extra läsböcker samt framarbetat material till dem som behövt det. Detta har gjort att alla elever kommit igång bra med läsning/skrivning och mattetänk. Under året har vi fortsatt att ”musa” våra barn så att vi har god kännedom om hur långt eleverna kommit.

(5)

Elevantalet är för närvarande 30 elever. Spännvidden är stor kunskapsmässigt och det behövs individuellt stöd till elever med svårigheter i att läsa, matematiskt tänk samt träning i det sociala samspelet. Några elever har även svårt med

koncentration/fokusering på uppgifter. Insatserna under året har varit mycket

individuell träning till dem som behöver det, bland annat olika läsgrupper flera gånger i veckan. Vi har använt oss av materialet ”steg vis” för att utveckla de sociala

färdigheterna. Vi känner att vi har god kännedom om hur klassen ser ut kunskapsmässigt.

År 2.

Utifrån de tester som specialpedagogen gjort har vi skrivit åtgärdsprogram och i dessa finns konkreta mål såväl kortsiktiga som långsiktiga och som vi arbetat utifrån. Vi har haft läsgrupper minst två gånger i veckan där vi har använt oss av olika lässtrategier.

Vi har haft läsläxor varje vecka med skriftliga uppgifter. Vi har lagt stor vikt vid skönlitterär läsning med individanpassade böcker. I slutet av terminen har de som behövt, fått extra stöd i särskilda mattegrupper. Under året har vi fortsatt att ”musa”

våra barn så att vi vet hur långt eleverna kommit. Vi har fått två nya elever under läsåret. Det är 25 elever i klassen, det finns 8 barn som är i behov av extra stöd. I denna klass måste vi arbeta med det sociala samspelet. Det finns 1 elev som uppvisar mycket låga resultat kunskapsmässigt.

År 3.

Under hösten var det 20 elever i klassen och till vårterminen hade klassen ett elevantal på 18 elever. Under hösten arbetade pedagogerna mycket med det sociala klimatet i gruppen.

Detta är en konsekvens av den sociala oron som har varit i elevgruppen. Stor del av pedagogernas tid har tagits i anspråk till enskilda elevers sociala behov och utvecklig.

Därmed har resurserna för elever med särskilda inlärningssvårigheter minskat. Sex elever har behov av särskilt stöd. Utifrån de tester som specialpedagogen gjort har vi skrivit åtgärdsprogram och i dessa finns konkreta mål såväl kortsiktiga som

långsiktiga och som vi arbetat utifrån.

Vi har lästräning varje dag utifrån den individuella utvecklingsplanen som upprättats för alla elever. De med särskilda läs svårigheter har läst tillsammans med pedagog 3-4 ggr/vecka. De som behövt har fått skrivträning varje morgon och fått omedelbar feedback på detta. Dessa konkreta och direkta insatser ser vi har gett ett gott resultat.

De elever som haft behov av utökat stöd i matematiken har under senare delen av våren fått detta. Föra att främja elevernas lärande har vi arbetat med mindre grupper i så stor utsträckning som det varit möjligt. Under perioden med nationella provens genomförande, rättande och skrivande har detta inte kunnat ske i önskad utsträckning.

(6)

Slutsats:

Vi har 100 % elever som är godkända i matematik i år 3. Analyserar man varje delprov för sig så ser vi att vi har en mycket god måluppfyllelse.

Vi har många elever som endast har ett eller två fel på alla de olika delproven. Våra insatser med individuell lästräning har gett goda resultat på de nationella proven. Det är framförallt i svenska och matematik vi kan utläsa om eleverna har kunskapsbrister.

Vi har kontrollstationer i svenska och följer upp våra elever genom olika screeningar under ett läsår, vilket kan leda till att vi har högre måluppfyllelse i svenska än

exempelvis no ämnen. Specialläraren har också arbetat mycket med att stötta upp svenskan då denna är grunden i så många ämnen.

Vi har arbetat mycket med att få elever med särskilda behov godkända utifrån sina förutsättningar. Vi har arbetat bland annat med att skapa olika förutsättningar utifrån varje individ för att få dem att visa sina förmågor i olika ämnen.

Vi har även diskuterat dessa elever frekvent i barn- och elevhälsoteamet samt i personalgruppen för att få en samsyn kring arbetet med dem. Vi har lyckats bra med detta och vår speciallärare och klasslärarna har lagt ner mycket arbete kring dessa elever.

Vi har under det gångna året haft många åtgärdsprogram vilket har lett till svårigheter att följa upp dessa på ett lämpligt sätt.

Alla pedagoger på skolan har beskrivit att de arbetar med det sociala samspelet både i klassrummet och på raster. Vi har dessa terminer haft många nyinflyttade elever i behov av stöd i det sociala samspelet. Vi har ett utarbetat arbetssätt för dessa elever i och med vårt arbete med Pinocchio. Svårigheterna ligger ibland att vi gör vad vi kan men ändå räcker det inte.

(7)

Åtgärd:

• Vi ska ta ett omtag med vårt arbete med Pinocchio och försöka få till ett bättre samarbete med ifo vad gäller stöd i hemmet.

• Vi ska följa upp våra elever med tätare kontroller för att se var de befinner sig.

• Vi kommer att ha elevdiskussioner i arbetslagen för att gå igenom

åtgärdsprogram med all undervisande personal och diskutera undervisning, samt skapa en samsyn kring undervisningen som underlättar för eleverna.

• Vi ska sätta in åtgärder under begränsade tidsperioder för att hjälpa eleverna att nå målen samt utvärdera om dessa insatser gett önskat resultat.

• Vi ska ha gemensamma och tydliga pedagogiska planeringar där vi

utvärderar och följer upp vår egen undervisning. Dessa ska vårdnadshavare så småningom kunna ta del av på Fronter som blir vår lärplattform.

• Vi ska ha pedagogiska diskussioner i arbetslagen varje vecka som ett forum för utvärdering, uppföljning och förbättring (Planering och genomförande av undervisning, allmänna råd).

• Vi ska MUSA våra elever och genom detta kunna sätta in rätt åtgärder gällande stöd i matematik samt arbeta med ”Språket lyfter” i svenska.

• Delar av vår personal kommer att genomföra en matematikutbildning under året under ledning av kommunens matematikutvecklare.

(8)

2) Kvalitet och inflytande

Varje år besvarar våra elever en enkät om hur de trivs i skolan.

Nedan följer sammanställning av svaren på elevenkäten. Det är 65 av 75 elever som svarat på enkäten.

A

(9)

Analys:

Våra elever känner sig till stor del trygga i skolan vilket är mycket positivt, ca 7 elever tycker att det stämmer ganska bra. Vi har ingen elev som fyllt i raden ”stämmer inte alls”. Lärarna är bra på att lyssna på eleverna och ta hänsyn till deras åsikter. Samtliga elever har fyllt i att det stämmer helt och hållet. Lika positiva svar från eleverna får vi när vi tittar på om eleverna får den hjälp de vill i sitt skolarbete. Att lärarna förväntar sig att eleverna når målen har också ett positivt gensvar från eleverna. Det som vi har lite sämre resultat på är frågan om skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer. Där anser ca 14 att det stämmer ganska bra. På frågan om eleverna vet vad de ska

(10)

kunna för att nå målen i de olika ämnena har vi det sämsta resultatet på vår enkät. Här anser ca 26 elever att det bara stämmer ganska bra.

Slutsats:

Vi har en hög måluppfyllelse vad det gäller trygghet på skolan för våra elever. Vi behöver dock förbättra oss ytterligare då vi inte uppnår 100 procent. Alla elever har rätt att känna sig trygga för att kunna fokusera på lärandet i skolan. Vi har dock inget dåligt resultatsvar på någon av frågorna. Alla svar från eleverna på samtliga frågor tycker att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vi har inga elever som svarat att det stämmer ganska dåligt eller inte alls.

Att så hög andel elever som 14 av de 65 elever som svarat på enkäten inte upplever att skolarbetet är lustfyllt måste vi ta till oss. Vi måste beakta hur vi fångar upp dessa elever på bästa sätt och vad i vår undervisning vi kan förändra för att nå en ögre måluppfyllelse.

Vi behöver bli ännu tydligare för att nå fram till de elever som inte upplever att de känner till vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.Kanske behövs fler pedagogiska planeringar, mer frekvent återkoppling samt att målen förklaras på olika sätt för eleverna samt upprepas.

Det är positivt att så många elever upplever att de får hjälp med skolarbetet på vår skola. Vi har ett arbetssätt och klimat på Vad skola som innebär att se varje elev samt tidigt lyfta om vi ser svårigheter kring ett barn. Att många pedagoger ser samma sak kan göra att eleven upplever sig få hjälp och stöd med sina svårigheter.

Alla elever på skolan upplever att de förväntas nå målen och det är positivt.

Åtgärd:

• Vi ska arbeta med elevtrygghet på skolan genom vårt elevråd samt trygghetsteam.

Inflytandet skall stegras med ålder och mognad.

• Vi ska fortsätta att ha rastvakter på alla raster på skolan. Vi ser elever och tar tag i små problem innan de blir stora problem.

• Tydliga och gemensamma ramar för pedagogiska planeringar för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem. Vi ska ge eleverna återkoppling kontinuerligt i mötet mellan pedagog och elev samt genom lärplattformen Fronter.

• Vi ska prata mål och resultat med eleverna inför, under och efter ett arbetsområde.

(11)

3) Trygghet och studiero

I vår enkät som besvarats av vårdnadshavare var frågeställningen följande;

Fråga:

1 Mitt barn känner sig tryggt i skolan?

2 Skolarbetet gör ditt barn nyfiket så hon/han vill lära sig mer?

3 Lärarna på ditt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter?

4 Mitt barn vet vad hon/han ska kunna för att nå målen i de olika ämnena?

5 Lärarna på ditt barns skola hjälper ditt barn i skolarbetet om ditt barn behöver det?

6 Ditt barn får veta hur det går för henne/honom i skolarbetet?

7

Ditt barns lärare förväntar sig att ditt barn ska nå målen i alla ämnen?

8 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns skola

Nedan följer sammanställning av svaren på vårdnadshavarenkäten.

År 1

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8

Stämmer helt o hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

(12)

År 2

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8

År 3

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8

Analys:

Vi har en mycket bra svarsfrekvens på denna enkät från våra vårdnadshavare, 98%.

Det vi kan utläsa av svaren är att de flesta eleverna tycks vara trygga i skolan. Ingen

vårdnadshavare av dem som besvarat enkäten anser att någon elev är otrygg i skolan vilket är mycket positivt. Många vårdnadshavare anser att skolan skapar lust att lära för eleverna.

Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter anser vårdnadshavare i de flesta elevgrupper.

De flesta föräldrar upplever att eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i skolan men det är ett antal som anser att det är oklart.

De flesta vårdnadshavare i alla klasser anser att deras barn får hjälp med skolarbetet om de behöver.

Att eleven får tillräcklig information om hur det går i skolarbetet anser alla som besvarat enkäten. Alla vårdnadshavare som besvarat enkäten anser att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen i skolan. De flesta är nöjda med barnens skola.

(13)

Att elevtryggheten är hög på skolan är ett resultat vi till stor del kan förlita oss på. Det är något vi brukar få feedback på från både vårdnadshavare och nya elever.

Vi måste bli bättre på att fånga alla elever och arbeta utifrån olika lärstilar och elevernas unika förutsättningar. För att öka vår måluppfyllelse på skolan gäller det att vi blir skickliga på att fånga varje elev i dennes unika lärande.

Vi behöver fortsätta att arbeta med elevdemokrati för att eleverna ska känna sig delaktiga.

Detta är också ett sätt att skapa medvetenhet hos eleverna och på så sätt höja måluppfyllelsen.

Vi behöver ständigt arbeta med att tydliggöra vilka mål vi arbetar mot för elever och

vårdnadshavare. Vi behöver arbeta vidare med kommunikationsvägar mellan hem och skola där det går lätt att följa sitt barns utveckling mot de mål vi arbetar mot.

Vi förväntar oss att alla elever ska nå målen i skolan vilket både elever och vårdnadshavare känner.

Åtgärder:

• Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta för att vi ska kunna förlita oss på de resultat vi sammanställer. Vi måste sikta mot en svarsfrekvens på 100 procent. Vi ser fram emot att använda oss av Fronter samt ytterligare utöka användandet av mail som redskap för att nå alla vårdnadshavare. Vi informerar på föräldramöten samt på hemsidan. Om när det är dags att svara på enkäter för vårdnadshavare.

• Vi ska ha en gemensam mall för pedagogiska planeringar som elever och vårdnadshavare är väl förtrogna med.

• Vi ska sjösätta ett arbete med lärplattformen Fronter för en tydlig och enkel kommunikation med vårdnadshavare.

• Vi ska skicka rektorsbrev varje månad med information gällande för hela skolan så vårdnadshavare känner att de vet vad som händer på skolan i större utsträckning än idag. För att dessa ska bli likvärdiga skickas de ut från rektorerna. Denna information ska även läggas ut på hemsidan.

4) Åtgärder mot kränkande behandling

Läsåret 2012-13ar vi haft 5 antal incidentrapporter från år förskoleklass till år 3 enligt följande.

År Incidentrapporter Förklaring

Förskoleklass 1

År 1 1

År 2 2 Båda incidenterna handlar om en

äldre elev i år 3.

År 3 1

Summa: 5incidentrapporter

(resultat, analys, slutsats, åtgärd)

Resultat: Vi har 5 incidentrapporter från läsår 2012-2013.

(14)

Analys:

Det har varit en incidentrapport från förskoleklassen som handlat om att två elever varit osams. I år 1 är det en förälder som kontaktat skolan då eleven sagt att alla elever och lärare är dumma mot denna person. I år 2 har vi två incidentrapporter som handlar om samma elev. Även incidentrapporten från år 3 berör samma elev.

Slutsats:

I förskoleklassen är det två elever som varit osams och vi bedömer att det varit en konflikt mellan lika starka parter. I fallet med föräldern som kontaktat skolan har vi haft uppföljning och eleven i fråga säger att det varit bra på sistone. I de övriga incidenterna har vi varit i kontakt med Pinocchio gruppen samt elevhälsa och socialtjänsten för att stävja och hjälpa till.

I samtliga insatser har vår ärendegång lett till en tydlighet vad incidenterna handlat om. Trygghetsteamet kopplas in tidigt när något inträffar och utreder ordentligt. Det gör också att vi har lugn och ro på skolan och att eleverna känner trygghet till vuxna på skolan samt till att de får hjälp om eleven skulle hamna i en konflikt. Vi ser och kan reda ut konflikter i tid bland annat tack vare att vi har rastvakter på alla raster. Vi har också bussvakt vid busshållplatsen samt morgonvakt för de elever som kommer tidigt med olika bussar.

Vi är stolta över att vi på skolan ser alla elever som allas elever och agerar därefter.

Detta innebär att alla vuxna tar tag i situationer som kan uppkomma och reder ut dem.

Tryggheten på skolan kan alltid förbättras och vi måste se på vår verksamhet med kritiska ögon och ständigt vilja förbättra oss i vårt arbete för att alla elever ska känna sig trygga på vår skola även om detta arbete är något vi på skolan har kommit långt i.

Åtgärd:

• Vi ska fortsätta att använda ärendegången incidentrapport vidare till rektor, trygghetsteam samt uppföljning.

• Vi ska lyfta aktuella fall varje konferens. Detta finns med som en punkt på dagordningen för att alla pedagoger på skolan ska vara uppmärksamma på aktuella incidenter och därmed kunna arbeta förebyggande.

• Vi ska fortsätta uppmärksamma varje liten incident i förebyggande syfte för att förhindra större konflikter och mobbing.

• Vi ska bygga vidare på vår goda kontakt med vårdnadshavare så att de känner en trygghet i att vi ser på varje ärende med största allvar och tar tag i saker som de uppmärksammar oss på. De ska få tydlig och kontinuerlig återkoppling om deras barn har varit inblandad i någon incident.

• Vi arbetar vidare med samt förstärker vårt arbete med Pinocchio för att tidigt upptäcka elever med normbrytande beteende och tidigt sätta in insatser.

(15)

Vart ska vi? Hur gör vi?

Verksamhetsmål för Vad skola

• Ha pedagogiska diskussioner i större utsträckning än förut, framförallt i hur vi bedriver och planerar undervisning (allmänna råd)

• Vi kommer att lyfta i arbetslagen hur vi ska utmana och stimulera våra

”högpresterande elever” att komma vidare.

• Vi behöver diskutera hur vi kan få lärandet mer lustfyllt genom våra pedagogiska diskussioner med personalen.

• Vi fortsätter med en tydlig struktur i samt återkoppling från elevrådet på skolan så att eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin

skolsituation.

• Vi ska jobba tillsammans med elevhälsa och ifo på ett förebyggande sätt och hitta rutiner för detta, bland annat genom barn- och elevhälsoteamet på tisdagar.

Söderbärke 2013-09-10 Josephine Molin, rektor