I denna del ska studiens äkthet kontrolleras för att se om studien bidrar till god tro. Inom äkthet återfinns fem olika delkriterier. Det första kriteriet handlar enligt Bryman (2012, s. 357) om att studien återger en rättvis bild av undersökningen som genomförs, vilket denna studie har eftersom den baseras på livsmedelsbutikernas verklighetsuppfattning kring det matsvinn som genereras, hållbarhetsrelaterade aktiviteter och returlogistik. Eftersom vi även öppet har presenterat de frågor och det insamlade empiriska materialet som respondenterna har bidragit med, anser vi att kriteriet rättvis bild är uppfyllt. Det andra delkriteriet är ontologisk autencitet. Denna studie uppfyller detta kriterium då respondenterna och respektive livsmedelsbutik erhåller nya teoretiska ingångsvinklar på hur de kan hantera livsmedel för att bidra till en välfungerande returlogistik, där den framtagna returlogistikmodellen som presenterats ligger till grund för detta. Detta medför att intervjupersonerna får en bättre förståelse kring ämnet, där studien bidrar till att skapa en bättre förståelse kring den sociala situation och miljö som livsmedelsbutikerna arbetar inom (Bryman, 2012, s. 357). Detta går hand i hand med det tredje kriteriet pedagogiskt autencitet, där livsmedelsbutiker kan använda sig utav denna studie och få en övergripande bild för hur livsmedelsbutiker arbetar med hållbarhetsrelaterade aktiviteter, matsvinn och returlogistik (Bryman, 2012, s. 357). Fortsättningsvis bidrar katalytisk autencitet till att de medverkande respondenterna kan förändra eller förbättra sitt förhållningssätt och situation i förhållande till de övergripande teman som har framställts under arbetets gång. Med andra kan denna studie bidra till en praktisk förändring gällande livsmedelsbutikers arbete med returlogistik. Det sista kriteriet är taktisk autencitet, som enligt Bryman (2012, s. 357) innebär att de medverkande respondenterna kan erhålla information och kunskap om hur de praktiskt kan arbeta med returlogistik för att minska det matsvinn som genereras i deras livsmedelsbutiker.
Referenslista
Abbasi, M., & Nilsson, F. (2012). Themes and challenges in making supply chains environmentally sustainable. Supply Chain Management: An International Journal, 17 (5), 517-530.
Agrawal, S., Singh, R., & Murtaza, Q. (2015). A literature review and perspectives in reverse logistics. Resources, Conservation and Recycling, 97, 76-92.
Agrawal, S., Singh, R., & Murtaza, Q. (2016). Disposition decisions in reverse logistics: Graph theory and matrix approach. Journal of Cleaner Production, 137, 93-104.
Ahi, P., & Searcy, C. (2013). A comparative literature analysis of definitions for green and sustainable supply chain management. Journal of Cleaner Production, 52, 329-341. Arla. (2017). Kockrapporten. [Rapport]. Arla. Tillgänglig via: https://kund.arla.se/om-arla/evenemang-sponsorskap/arets-kock/kockrapporten-2017/ [Hämtad 2017-03-18]. Ashby, A., Leat, M., & Hudson-Smith., M. (2018). Making connections: A review of supply chain management and sustainability literature. Supply Chain Management: An International Journal, 17 (5), 497-516.
Bernon, M., & Cullen, J. (2007). An integrated approach to managing reverse logistics. International Journal of Logistics: Research and Applications, 10 (1), 41-56.
Beske, P., Land, A., & Seuring, S. (2013). Sustainable supply chain management practices and dynamic capabilities in the food industry: A critical analysis of the literature. International Journal of Production Economics, 152, 131-143.
Blanchard, D. (2010). Supply chain management: Best Practices. New York: John Wiley & Sons, Incorporated. E-bok.
Bourlakis, M.A., & Weightman, P. (2004). Food Supply Chain Management. New York: John Wiley & Sons, Incorporated. E-bok.
Brancoli, P., Rousta, K., & Bolton, K. (2017). Life cycle assessment of supermarket food waste. Swedish Centre for Resource Recovery, 118, 39-46.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber.
Carter, R., & Rogers, D. (2008). A framework of sustainable supply chain management: moving toward new theory. International Journal of Physical Distribution & Logistics
Management, 38 (5), 360-387.
Cicatiello, C., Franco, S., Pancio, B., Blasi, E., & Falasconi, L. (2017). The dark side of retail food waste: Evidence from in-store data. Resources, Conservation & Recycling, 125, 273-281.
Daugherty, P., Autry, C., & Ellinger, A. (2001). Reverse logistics: the relationship between resource commitment and program performance. Journal of business logistics, 22 (1), 107-123.
Dong, L., Wang, X., Chan, H.K., & Manzini, R. (2014). Sustainable food supply chain management. International Journal of Production Economics, 152, 1-8.
Drumwright, M.E. (1994). Socially responsible organizational buying: environmental concern as a noneconomic buying criterion. Journal of Marketing, 58 (3), 1-19.
Dubey, R., Gunasekaran., Papadopoulos, T., Childe, S., Shibin, K.T., & Wamba, S. (2017). Sustainable supply chain management: framework and further research directions. Journal Of Cleaner Production, 142, 1119-1130.
Elander, M. (2016). Matavfall i Sverige. [Rapport]. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig via: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8765-4.pdf?pid=18807 [Hämtad 2017-03-12].
Eriksson, M., & Strid, I. (2013). Svinnreducerande åtgärder i butik. [Rapport]. Sverige: Naturvårdsverket. Tillgänglig via:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6594-2.pdf?pid=10070. [Hämtad 2017-03-12].
Eriksson, M., Strid, I., & Hansson, P-A. (2015). Carbon footprint of food waste management options in the waste hierarchy: a Swedish case study. Journal of Cleaner Production, 93, 115-125.
EU FUSIONS. (2016). Food waste definition. EU FUSIONS. [Personlig hemsida]. http://www.eu-fusions.org/index.php/about-food-waste/280-food-waste-definition.
[Hämtad 2017-02-13].
Europaparlamentets och Europeiska Unionens Råd. (2002). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002. [Förordning]. Bryssel: EU.
European Commission. (2016, 29 november). Sustainable Food. European Commission.http://ec.europa.eu/environment/eussd/food.htm. [Hämtad 2017-02-14]. Europeiska Unionen. (2014). Europaparlamentets och rådets förordning; om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning. [Europeiska Unionens officiella tidning]. Strasbourg: Europeiska unionen.
Food and Agriculture of the United Nations. (2013, 18 januari). Matsvinn och
livsmedelsförluster. FAO. [Personlig hemsida].
http://www.fao.org/liaison/nordic/81377/se/. [Hämtad 2017-02-12].
Food and Agriculture of the United Nations. (2015, 9 februari). Food loss or food waste? Anything but the same says FAO expert. FAO. [Personlig hemsida]. http://www.fao.org/europe/news/detail-news/en/c/277058/. [Hämtad 2017-02-13].
Fawcett, S.E., Magnan, G.M., & McCarter, M.W. (2008). “Benefits, barriers, and bridges to effective supply chain management”. Supply Chain Management: An International Journal, 13 (1), 35-48.
Fleischmann, M., Krikke, H-R., Dekker, R., & Douwe P. Flapper, S. (2000). A characterisation of logistics networks for product recovery. The International Journal of Management Science, 28, 653-666.
Fleischmann, M., Van Wassenhove, L.N., Van Nunen, J.A.E.E., van der Laan, E.A., Dekker, R., Bloemhof-Ruwaard, J.M. (1997). Quantitative models for reverse logistics: a review. European Journal of Operational Research, 103, 1-17.
Folkerts, H., & Koehorst, H. (1997). Challenges in international food supply chains: vertical coordination in the European agribusiness and food industries. Supply Chain Management: An international Journal, 12 (3), 177-186.
Fox, N.J. (2008). Post-positivism. The SAGE Encyclopaedia of Qualitative Research Methods. London: Sage.
Garnett, T. (2013). Three perspectives on sustainable food security: efficiency, demand restraint, food system transformation. What role for life cycle assessment? Journal of Cleaner Production, 73, 10-18.
Gibson, R. (2006). Beyond the pillars: Sustainability assessment as a framework for effective integration of social, economic and ecological considerations in significant decision-making. Journal of Environmental Assessment Policy and Management, 8 (3), 259-280.
Gold, S., Seuring, S., & Beske, P. (2009). Sustainable supply chain management and inter-organisational resources: A Literature Review. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 17 (4), 230-245.
González-Torres, P., Álvarez, M., & Adenso-Díaz, B. (2010). Barriers to the Implementation of Environmentally Oriented Reverse Logistics: Evidence from the Automotive Industry Sector. British Journal of Management, 21 (4), 889-904.
Govindan, K. (2018). Sustainable consumption and production in the food supply chain: A conceptual framework. International Journal of Production Economics, 195, 419 - 431. Govindan, K., Soleimani, H., & Kannan, D. (2015). Reverse logistics and closed-loop supply chain: A comprehensive review to explore the future. European Journal of Operational Research, 240 (3), 603-626.
Guide, V.D.R, & Wassenhove, L.N. (2001). MANAGING PRODUCTS RETURNS FOR REMANUFACTURING. Production and Operations Management, 10 (2), 142-155. Guintini, R. & Andel, T. (1995). Advance in reverse logistics: Part 1. Transportation & Distribution, 36 (2), 73-77.
Gustavsson, J., Cederberg, C., & Sonesson, U. (2011). Global food losses and food waste.
[Rapport]. Göteborg: FAO. Tillgänglig via:
http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e00.pdf. [Hämtad 2017-03-12].
Hertwich, E.G., & Peters, G.P. (2009). Carbon Footprint of Nations: A Global, Trade-Linked Analysis. Environmental Science of Technology, 43, 6414-6420.
Holme, I., & Solvang, B. (1996). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hong, J., Zhang., & Ding, M. (2017). Sustainable supply chain management practices, supply chain dynamic capabilities, and enterprise performance. Journal Of Cleaner Production, 172, 3508-3519.
Jensen, S., Rolfsman, L., & Lindberg, U. (2015). Brandfarliga köldmedier - En kartläggning av hinder och hur dessa skall övervinnas. [Rapport]. Sverige: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.Tillgänglig via:
http://belivs.se/wpcontent/uploads/Dok/rapporter/BELIVS_Brandfarliga%20koldmedier.p df. [Hämtad 2017-04-01].
Johansson, L-G. (2003). Introduktion till vetenskapsteorin. 2:a uppl. Stockholm: Thales. Johansson Lindfors, M.B. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Lau, K.H., & Wang, Y. (2009). Reverse logistics in the electronic industry of China: A case study. Supply Chain Management: An International Journal, 14 (6), 447-465.
Leppelt, T., Foerstl, K., Reuter, C., & Hartmann, E. (2013). Sustainability management beyond organizational boundaries-sustainable supplier relationship management in the chemical industry. Journal of Cleaner Production, 56, 94-102.
Leth, G., & Thurén, T. (2000). Källkritik för internet. [Rapport 177]. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Tillgänglig via:
https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/SPF/kallkritik_internet.pdf. [Hämtad 2017-02-15].
Li, D., Wang, X., Chan, H.K., & Manzini, R. (2014). Sustainable food supply chain management. International Journal of Production Economics, 152, 1-8.
Lindblom, A., & Tikkanen, H. (2010). Knowledge creation and business format franchising. Management Decision, 48 (2), 179-188.
Lim, M., Tseng., M-L., Tan, K., & Bui, T. (2017). Knowledge management in sustainable supply chain management: Improving performance through an interpretive structural modelling approach. Journal of Cleaner Production, 162, 806-816.
Svensk Dagligvaruhandel. (2016). Rätt temperatur under lagring och transport - nationella branschriktlinjer för fryst och kyld mat. [Dokument]. Svensk Dagligvaruhandel.
Maqsood, T., Walker, D., & Finegan, A. (2007). Extending the ‘Knowledge Advantage’: Creating Learning Chains. The Learning Organization, 14 (2), 123–141.
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Narayana, S.A., Elias, A.A., & Pati, R.K. (2014). Reverse logistics in the pharmaceuticals industry: a systematic analysis. The International Journal of Logistics Management, 25 (2), 379-398.
Naturvårdsverket. (2013). Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall. [Rapport]. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig via:
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2013/etappmal2013forslag/matavfallsrapport-reviderad.pdf. [Hämtad 2017-03-15].
Nuss, C., Sahamie, R., & Stindt, D. (2015). Reverse Supply Chain Planning Matrix: A Classification Scheme for Planning Problems in Reverse Logistics. International journal of management reviews, 17, 413- 436.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. 1:a uppl. Malmö: Liber.
Pagell, M., & Wu, Z. (2009). Building a more complete theory of sustainable supply chain management using case studies of 10 exemplars. Journal of supply chain Management, 45 (2), 37-56.
Parfitt, J., Barthel, M., & Macnaughton, S. (2010). Food waste within food supply chains: Quantification and potential for change 2050. Phil. Trans. R. Soc. B, 265, 3065-3081. Papargyropoulou, E., Lozano, R., Steinberger, J.K., Wright, N., & Ujang, Z. (2014). The food waste hierarchy as a framework for the management of food surplus and food waste. Journal of Cleaner Production, 76, 106-115.
Pretty, J.N., Ball, A.S., Lang, T., & Morison, J.I.L. (2005). Farm costs and food miles: An assessment of the full cost of the UK weekly food basket. Food Policy, 30 (1), 1–19. Pullman, M., Maloni, M., & Carter, C. (2009). Food for thought: Social versus environmental sustainability practices and performance outcomes. Journal of Supply Chain Management, 45 (4), 38-53.
Racher, F.E., & Robinson, S. (2002). Are Phenomenology and Postpositivism Strange Bedfellows? Western Journal of Nursing Research, 25 (5), 464-481.
Ravi, V., & Shankar, R. (2005). Analysis of interactions among the barriers of reverse logistics. Technological Forecasting and Social Change, 72 (8), 1011-1029.
Ravi, V., & Shankar, R. (2006). Reverse logistics operations in paper industry: A case study. Journal of Advances in Management Research, 3 (2), 88-94.
Reisch, L., Eberie, U., & Lorek, S. (2013). Sustainable food consumption. An overview of contemporary issues and policies. Sustainability: Science, Practice, & Policy, 9 (2), 1–19. Rodrigues Vaz, C., Grabot, B., Uriona Maldonado, M., & Mauricio, P. (2013). Some reasons to implement reverse logistics in companies. International Journal of Environmental Technology and Management, 16, 467-479.
Rogers, D., & Tibben-Lembke, R. (1998). Going Backwards: Reverse Logistics Trends and Practices. [Rapport]. Nevada: University of Nevada. Tillgänglig via:
http://www.abrelpe.org.br/imagens_intranet/files/logistica_reversa.pdf [Hämtad 2017-03-10].
Rogers, D., & Tibben-Lembke, R. (2001). An examination of reverse logistics practices. Journal of business logistics, 22 (2), 129- 148.
Rubio, S., Chamorro, A., & Miranda, F. (2008). Characteristics of the research on reverse logistic (1995-2005). International Journal of Production Research, 46 (4), 1099-1120. Rytterstedt, M., Leander, J., & Karlsvärd, J. (2008). Svinn i livsmedelskedjan. [Rapport]. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig via:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5885-2.pdf. [Hämtad 2017-03-11].
Samaranayake, P. (2005). A conceptual framework for supply chain management: a structural integration. Supply Chain Management: An International Journal, 10 (1), 47-59. Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students. England: Pearson Education Limited. E-bok.
Scholz, K., Eriksson, M., & Strid, I. (2015). Carbon footprint of supermarket food waste. Resources, Conservation and Recycling, 94, 56-65.
Seuring, S., & Muller, M. (2008). From a literature review to a conceptual framework for sustainable supply chain management. Journal of Cleaner Production, 16 (15), 1699-1710. Solér, C., Bergström, K., & Shanahan, H. (2010). Green supply Chains and the Missing Link Between Environmental Information and Practice. Business strategy and the environment, 19, 14-25.
Stuart, T. (2009). Waste: Uncovering the Global Food Scandal. London: Penguin. E-bok. Suez. (u.å). BioSimplex-lösningar. Suez. [Personlig hemsida]. https://www.suez.se/foretag/simplex-losningar/biosimplex/. [Hämtad 2018-04-27].
Svensk Dagligvaruhandel. (2016). Dagligvaruhandelns roll i samhället. Svensk
dagligvaruhandel. [Personlig hemsida].
https://www.svenskdagligvaruhandel.se/fokusomraden/dagligvaruhandelns-roll-i-samhallet/. [Hämtad 2018-03-11].
Thierry, M., Salomon, M., Van Nunen, J., & Van Wassenhove, Luk. (1995). Strategic issues in product recovery management. California Management Review, 37(2), 114-135.
Tibben-Lembke, R.S., & Rogers, D.S. (2002). Differences between forward and reverse logistics in a retail environment. Supply Chain Management: An International Journal, 7 (5), 271-282.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Van der Vorst, A.J., & Beulens, W.D., Wit, P.V., & Beek, P.V. (1998). Supply chain management in food chains: improving performance by reducing uncertainty. Int. Trans. Opl Res, 5 (6), 487-499.
Van Hoek, R.I. (1999). From reverse logistics to green supply chains. Supply Chain Management: An International Journal, 4 (3), 129-135.
Varma, S., Wadhwa, S., & Deshmukh, S.G. (2006). Implementing supply chain management in a firm: issues and remedies. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics, 18 (3), 223-243.
Walker. H., & Jones. N. (2012). Sustainable supply chain management across the UK private sector. Supply chain management: an introduction, 17 (1), 15-28.
Woodside, A-G. (2010). Case study research: Theory, method and practice. Emerald Publishing Limited. E-bok.
World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future. [Rapport]. Oxford: United Nations. Tillgänglig via:
http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/42/427&Lang=E. [Hämtad 2017-03-20].
Wrigley, N. (2002). ‘Food Deserts’ in British Cities: Policy Context and Research Priorities. Urban Studies, 39 (11), 2029-2040.
Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjufrågor Koppling till litteratur
Inledande frågor
1 Vad har du för position i livsmedelsbutiken? 2 Vilka är dina främsta arbetsuppgifter och
ansvarsområden?
3 Hur länge har du arbetat inom företaget?
4 Hur länge har butiken funnits som du arbetar i för närvarande?
Hållbar livsmedelskedja
5 Hur ser en inköpsprocess ut gällande livsmedel?
- Hur många leveranser tar ni emot veckovis? Ahi & Seracy (2013) Ashby et al. (2018) Carter & Rogers (2008) Eriksson et al. (2015) Fawcett et al. (2008) Gibson (2006) Govindan (2018) Gustavsson et al. (2011) Li et al. (2014) Naturvårdsverket (2013) Pagell & Wu (2009) Samaranayake (2005) 6 Hur arbetar ni som butik med social och miljömässig
hållbarhet?
- På vilket sätt arbetar ni med hållbarhet? 7 Hur har ert hållbarhetsarbete utvecklats över tiden?
- Vem har tagit initiativet till detta hållbarhetsarbete?
- Vilka positiva eller negativa effekter anser ni att detta arbete har lett till?
- Hur ser ni på detta hållbarhetsarbete som en del av er verksamhet?
8 Hur anser du att livsmedelsbutikens hållbarhetsfokus speglas ut mot kund?
9 Upplever du några drivkrafter med att arbeta med hållbarhet?
10 Upplever du några hinder med att arbeta med hållbarhet? - Anser du att det finns några konkurrensfördelar
med att arbeta med hållbarhet?
11 Hur upplever du att leverantörer ställer krav på att ni som livsmedelsbutik måste agera utifrån hållbara aspekter?
- Vilka valmöjligheter och handlingsutrymmen har ni gällande era leverantörer?
12 Hur sker livsmedelsbutikens egen returhantering tillbaka till era grossister eller leverantörer?
Returlogistik
13 Hur hanteras returer från kunder i olika produktgrupper? - Hur ser er generella returpolicy ut?
- Hur stor andel returer får ni in från kunder?
Agrawal et al. (2015, 2016)
Bernon & Cullen (2007)
Fleischmann et al. (1997, 2000)
Papargyropoulou et al. (2014)
Ravi & Shankar (2005) Rodrigues Vaz et al. (2013)
Rogers & Tibben-Lembke (1998, 2002) Thierry et al. (1995) 14 Finns det riktlinjer från koncernnivå gällande vilka
handlingsutrymmen har ni för att hantera returer? 15 Vilken produktgrupp eller livsmedel slänger ni mest av?
- Vad beror det på?
- Vad händer med det som slängs?
- Hur hanterar ni källsorteringen av förpackade livsmedel?
16 Hur för ni statistik på hur mycket mat ni slänger eller kasserar?
17 Hur använder ni er av förebyggande arbeten för att reducera matsvinn i butiken?
- Hur har dessa förebyggande åtgärder speglat den ekonomiska biten?
18 Har ni något systematiskt arbete för sociala möjligheter avseende matsvinn?
- På vilket sätt skänker ni överbliven mat till välgörande ändamål?
- Vem står för upphämtning och transporten av maten från livsmedelsbutiken?
19 Hur förhåller ni er till riktlinjer angående hur mycket mat ni får slänga?
20 I Sverige slänger vi mycket mat som egentligen hade kunnat konsumeras om det tagits om hand på rätt sätt. Vad anser ligger bakom detta?
21 Vilket ansvar anser du att ni som livsmedelsbutik har gällande matsvinn som konsumenter genererar?
- Vad tror du krävs för att ändra detta beteende? 22 Känner du till begreppet returlogistik?