Studiens resultat är på grund av den valda forskningsstrategin inte generaliserbar till andra branscher där den framtagna modellen, med livsmedelslagstiftningar som grund, även bidrar till att överförbarheten är begränsad till en annan kontext än dagligvaruhandeln. Med det faktum att undersökningen präglas av strikta livsmedelsregleringar som gäller för Europeiska Unionens medlemsländer, ser vi därför en möjlighet för studien att appliceras på länder likställda med Sverige. Det gäller då att landet som jämförs med Sverige klassas som ett välställt land där även konsumenters ökade medvetenhet om hållbart producerade livsmedel är på uppgång. En ytterligare begränsning är att vi undersökt och intervjuat svenska livsmedelsbutikers returlogistikarbete utifrån en hållbar livsmedelskedja, vilket i sin tur betyder att livsmedelsbutikernas närliggande aktörer, nämligen leverantörer och konsumenter, har legat i fokus. Detta innebär att information om resterande aktörer och
aktiviteter som är en del av livsmedelskedjan, som exempelvis primärproduktion och förädling, har bortsetts ifrån eftersom det skulle krävas mer djupgående information från koncernnivå för att erhålla denna information.
Vad gäller framtida forskning är ett förslag att se till hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik efter att de blivit klassade som miljöbutik. Detta för att se om och hur returlogistikarbetet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsfaktorer kan tänkas vara mer utbrett eftersom dessa butiker direkt tilldelas förutsättningar att agera mer hållbart. En ytterligare komplettering till detta skulle kunna vara att undersöka vilken roll köldmedieregleringen som ska instiftas år 2020 spelar i livsmedelsbutikers miljömässiga hållbarhetsarbete. Sammantaget skulle en till liknande undersökning te sig mycket intressant om några år för att dels se hur lagstiftningen påverkar dagligvaruhandeln och dels hur returlogistik som begrepp har fått en ökad medvetenhet från livsmedelsbutiker. Att även genomföra en kvantitativ studie av livsmedelsbutikers returlogistikarbete skulle bidra till en ytterligare dimension av generalisering för att se hur utbrett detta fenomen är bland livsmedelsaktörer. Ett sista förslag är att intervjua konsumenter om hur de förväntar sig att livsmedelsbutiker agerar utifrån dessa hållbara perspektiv, hur kunder själva kan påverka det matsvinn som genereras i deras hushåll samt hur de tror att de kan bidra till ett mer moraliskt och etiskt korrekt samhälle där livsmedel inte tas för givet.
8. Sanningskriterier
8.1 Tillförlitlighet
För att bedöma hur resultatet kring den framtagna returlogistikmodellen för livsmedelsbutiker integrerar med verkligheten ska vi nu diskutera studiens tillförlitlighet. Vid en kvalitativ forskningsansats ska tillförlitligheten analyseras i fyra delkriterier (Bryman, 2012, s. 354). Det första delkriteriet innebär att se trovärdigheten av resultatet i studien. För att uppfylla detta ska forskarna enligt Bryman (2012, s. 354) återkoppla till studiens respondenter för att möjliggöra för de medverkande att jämföra resultatet som framställts, i detta fall den nya returlogistikmodellen med butikernas verkliga arbete. I denna studie har respondenterna däremot inte fått någon återkoppling gällande sammanställningen av empiriavsnittet, där vi är medvetna om att validiteten i vår uppfattning av empirin inte kan bekräftas. Istället uppmanade vi respondenterna att under intervjuernas gång exemplifiera deras svar för att underlätta tolkningar, de fick möjlighet att tillägga information vid intervjuns slut och att transkriberingar har utförts för att inte missa potentiellt avgörande information som respondenten delgivit. Genom att vi båda deltog under intervjuernas gång, anser vi att detta underlättade sammanställningen av empirin då vi gemensamt kunnat bekräfta och acceptera varandras interpretation av det insamlade materialet. Eftersom vi även utförligt har förtydligat studiens praktiska tillvägagångssätt i tidigare kapitel, anser vi att det bidrar till att läsaren har möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om trovärdigheten, varvid vi anser att detta kriterium är uppfyllt.
Det andra delkriteriet innebär överförbarhet som visar på om resultatet av studien går att använda inom den angivna branschen eller inom en annan bransch och vid en annan tidpunkt (Bryman, 2012, s. 355). Utifrån respondenturval och empirin som framställts, kan vi konstatera att den framtagna returlogistikmodellen inte är överförbar till andra branscher, men att samtliga livsmedelsbutiker på den svenska marknaden kan tillämpa denna som en del i deras strategiska hållbarhetsarbete. Den begränsade överförbarheten beror på att dagligvaruhandeln präglas av strikta livsmedelslagstiftningar där kylkedjan spelar en väsentlig roll, vilket har legat till grund när modellen utformades. Denna modell kan i sin tur inte överföras till andra industrier, men den generella returlogistikmodellen som den nya bygger på, kan däremot modifieras och anpassas efter den kontext som ämnar undersökas. Det tredje delkriteriet är pålitlighet, vilket innebär att samtliga kapitel i studien har tydligt och fullständigt redogjorts för och utgått från ett granskande synsätt (Bryman, 2012, s. 355). Studiens pålitlighet har därmed framställts under studiens gång, där handledare och externa individer har läst arbetet under processens gång och återkopplat med värdefull feedback. Utöver detta har studiens innehåll även haft ett granskande synsätt där teorier, vetenskapliga artiklar och övriga källor, har kontrollerats källkritiskt under arbetets gång. Även val av forskningsstrategier och teoretiska angreppssätt har redogjorts för att möjliggöra för läsaren att granska arbetets pålitlighet. Det sista delkriteriet för studiens tillförlitlighet är enligt Bryman (2012, s. 355) konfirmering, vilket handlar om att säkerställa att studien har utförts utan medvetna personliga värderingar eller skapat egna teoretiska inriktningar för att påverka slutsatsen av studien, med andra ord att det har skett utifrån god tro. Utifrån vår forskningsdesign är vi medvetna om att våra tolkningar exempelvis kan präglas av vår förförståelse, men att vi tydliggjort att vår ambition under arbetets gång är att anamma ett objektivt angreppssätt för att undvika detta. För att bidra till att uppfylla kriteriet bekräftelse har vi försökt motverka subjektiva tolkningar genom att vår teoretiska referensram baseras på information från granskade vetenskapliga artiklar och där studier inom bland annat returlogistik och hållbar livsmedelskedja har framställts från empiriska påvisade studier skrivna av författare inom olika branscher. Som ett led i detta har inga personliga värderingar eller medvetna vinklade tolkningar gjorts för att vinkla studien utifrån ett
speciellt resultat. På dessa grunder bedöms därför det sista delkriteriet bekräftelse vara fullgjort.