4.4 Analysmetod
4.4.2 Framställning av empiri och analys
Empirin är framställd enligt olika teman där hållbar livsmedelskedja och returlogistik står i fokus, medan det matsvinn som genereras i livsmedelsbutikerna återfinns i dessa två kategorier. Empiriredovisningen ska ge en trovärdig grund för att sedan kunna användas i
analyskapitlet (Nylén, 2005, s. 94). För att undvika upprepningar inom empirin kommer vi att sammanfatta den insamlade datan från respondenterna enligt våra valda teman ovan. Detta för att dessa teman har varit grundpelare i frågeställningarna och använts som underlag för att avkoda transkriberingen. Att dessa teman har varit utgångspunkten är främst för att strukturera upp arbetet och för att underlätta för läsaren att sammankoppla empirin tillsammans med de valda teoretiska modellerna. Under empirikapitlet kommer redovisade data framställas, där respondenternas svar kommer sammanfattas i löpande text. Detta för att minimera upprepade svar från intervjupersonerna, vilket därmed kan underlätta läsningen för läsaren.
För att göra respondenternas svar mer levande kommer det finnas citat i empiridelen (Nylén, 2005, s. 93). Vidare menar Trost (2010, s. 157) att det är oetiskt att använda sig av talspråk i citaten, vilket gör att inkorrekt talspråk har redigerats i den mån att citatets budskap inte fått en annan innebörd. Syftet med redigeringen är att det ska bli mer läsvänligt genom att rensa bort onödig information för att inte förvirra läsaren och samtidigt inte ändra innebörden i citatet (Nylén, 2005, s. 93). Utifrån de etiska grunderna i arbetet och att respondenten har blivit informerad att denne är anonym, kommer inte någon grundläggande information om livsmedelsbutikerna ges i empiriavsnittet då vi tror det kan underlätta uppsökandet av aktören som medverkat i studien, vilket i sin tur kan äventyras deras konfidentialitet. Sammanfattningsvis kommer empiridelen baseras utifrån de teman som presenterats tidigare och respondenternas svar kommer framställas till analysdelen. Detta kan styrkas av Nylén (2005, s. 17) som menar att empiriavsnittet måste utgöra grunden för analysen för att uppfattas som trovärdig.
5. Empiri
I tabellen nedan sammanställs övergripande information om varje livsmedelsbutik som kommer ligga till grund för den empiriska framställningen. Vidare kommer respondenternas svar ställas mot varandra för att identifiera gemensamma nämnare och eventuella motsättningar för att se hur de arbetar med returlogistik utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter. Avslutningsvis presenteras en sammanfattande modell av det empiriska materialet för att visa på samband mellan livsmedelsbutikers olika hållbarhetsarbeten.
Tabell 2. Sammanställning av livsmedelsbutikernas grundläggande information.
Företag Respondent Yrkesroll Etableringsår Omsättning Butikstyp
Livsmedelsbutik 1 Respondent 1 VD 2012 600 miljoner Ej miljöbutik
Livsmedelsbutik 2 Respondent 2 VD 2017 - Miljöbutik
Livsmedelsbutik 3 Respondent 3 Företagsledare 2014 65 miljoner Miljöbutik
Livsmedelsbutik 4 Respondent 4 VD 2010 163 miljoner Ej miljöbutik
Livsmedelsbutik 5 Respondent 5 VD 1990 15 miljoner Ej miljöbutik
Livsmedelsbutik 6 Respondent 6 Säkerhets- och
miljöansvarig
2010 300 miljoner Ej miljöbutik
Livsmedelsbutik 7 Respondent 7 Miljöansvarig 2003 209 miljoner Miljöbutik *
Livsmedelsbutik 8 Respondent 8 VD 2009 55 miljoner Ej miljöbutik
Livsmedelsbutik 9 Respondent 9 Företrädande
butikschef
1967 220 miljoner Ej miljöbutik
Respondent 10 Butikschef
* Självutnämnd miljöbutik
5.1 Hållbar livsmedelskedja
Samtliga respondenter som deltagit i undersökningen beskriver att de på ett eller annat sätt arbetar med aktiviteter relaterat till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Detta hållbarhetsarbete verkar skilja sig beroende på hur länge livsmedelsbutiken varit verksam samt dess omsättning. Efter intervjuerna ställer det sig uppenbart att de butiker som endast varit verksamma i några fåtal år arbetar med hållbarhetsrelaterade aktiviteter i mindre utsträckning, då fokus istället verkar ligga på den ekonomiska prestationen. Jämfört med
butikerna som varit verksamma under en längre tid, framkommer det även att de nyetablerade butikerna är byggda utifrån miljömässigt hållbara kriterier och kallas därmed för miljöbutik. Dessa butiker är från grunden ämnade att vara hållbara ur ett miljömässigt perspektiv, där uppvärmning sker via jordvärme, butiken drivs på grön el och har installerade dörrar och lock på kyl- och frysanläggningar, vilket i sin tur bidrar till en lägre energianvändning. Här säger dock respondent 7, som enligt tabell 2 klassas som en äldre butik, att deras butik även räknas som en miljöbutik, trots att den inte från grunden klassificeras som detta. Istället hävdar respondenten att livsmedelsbutiken arbetar med lokala aktörer för att minimera transportsträckorna och främja lokala företags arbete. Samtidigt arbetar de aktivt med energi- och elförbrukningen i butiken för att minimera miljöpåverkan, därav den självutnämnda titeln. Fortsättningsvis säger respondent 6 och 8 att de arbetar med att byta ut kyl- och frysanläggningar och energisystem för att efterlikna de nya butikerna. Här är skillnaden att detta arbete sker successivt och under en längre period jämfört med de butiker som blir uppbyggda på dessa grunder. Detta ger information om att nyligen etablerade livsmedelsbutiker får bättre förutsättningar att redan från början arbeta utifrån miljömässiga hållbarhetsprinciper, medan butiker som varit verksamma betydligt längre behöver en långsiktig implementering av olika hållbarhetsåtgärder såsom kyl- och frysanläggningar, energi och energisnål belysning.
Dessa förändringar i butikerna sker på olika grunder, där respondent 3 informerar att det är det nya lagkravet, köldmedieregleringen, som är en anledning till att de som livsmedelsbutik måste agera mer miljömässigt hållbart. Respondenten menar därmed att detta innebär: “[...] en utmaning för butiker”. Denna reglering betyder att livsmedelsbutiker måste byta från kyl- och frysanläggningar med freon till ett miljövänligt alternativ innan år 2020, där butikerna istället ska använda den värme som alstras från dessa till att värma upp butiken. Detta gör att livsmedelsbutiker som inte besitter detta grundläggande miljövänliga alternativ står inför en utmaning, som gör att butiker måste ändra sina kyl- och fryssystem oavsett om det är utifrån ett miljömässigt, socialt eller ekonomiskt perspektiv, samtidigt som de aktivt ska arbeta med hållbara åtgärder gällande exempelvis minskning av matsvinn och skänka till välgörenhet. Respondent 2 och 3, som arbetar i relativt nyetablerade butiker, berättar att de har grundläggande förutsättningar att driva butiken miljömässigt hållbart med tanke på att de klassas som en miljöbutik. Trots detta menar respondent 2 att: “[...] med tanke på att butiken är nystartad ligger det största fokuset på den ekonomiska prestationen för att hålla butiken i drift, vilket gör att vissa hållbarhetsåtgärder hamnar långt ner på prioriteringslistan, som att exempelvis skänka till välgörenhet”.
Fortsättningsvis menar respondent 4, som driver en svanenmärkt livsmedelsbutik, att de vill agera som en stark aktör när det gäller att ta hållbart ansvar. Samtidigt informerar respondent 7 att livsmedelsbutikers hållbarhetsarbete handlar om att vara certifierad, där de arbetar och har ett stort engagemang angående miljön. Fortsättningsvis berättar respondent 7 att de bland annat arbetar med lokala återförsäljare, informerar kunder om livsmedels optimala förvaringsmöjligheter och hur konsumenter själva kan agera för att reducera matsvinnet. Respondenten berättar även att: “[...] en livsmedelsbutiks hållbarhetsarbete ska gå hand i hand med de uppsatta ekonomiska målen”. Respondent 1 motsätter sig vad respondent 7 säger och menar att de främst utgår från miljömässiga och sociala effekter av arbetet eftersom de redan besitter grundläggande ekonomiska förutsättningar att framgångsrikt driva butiken. Samtidigt menar respondent 9 & 10 att konsumenter har stort inflytande på hur de som butik förhåller sig till hållbarhetsrelaterade aktiviteter: “Med tanke på konsumenters ökade medvetenhet om hållbarhetsfrågor, är det viktigt för oss som butik att vi uppmärksammar deras intresse och drivs av denna utveckling”. Denna utveckling har bland annat bidragit till att butiken nu arbetar med hållbara inköp, där de exempelvis endast köper in fisk från Världsnaturfondens lista och fokuserar på vegetarisk mat i butiken.
Sammantaget ansvarar varje livsmedelsbutik för sitt egna hållbarhetsarbete trots att de arbetar under en koncern. Det koncernen ansvarar för är att hela företaget använder samma leverantörer och att dessa uppfyller de hållbarhetskrav som finns. Respondent 4 säger att de får hjälp av koncernen, om de vill, i många hållbarhetsfrågor: “[...] Koncernen kan ta fram modeller och arbetssätt för att underlätta hållbarhetsarbetet i butiken”. Respondent 6 menar att det är ledningsgruppen för butiken som tar fram riktlinjer för att samtliga avdelningar ska arbeta gentemot de uppsatta hållbarhetsmålen. Sammantaget arbetar varje butik med frågor och aktiviteter relaterade till hållbarhet i olika utsträckning, men grunderna till det skiljer sig mellan livsmedelsbutikerna. Vissa arbetar med det på grund av ekonomiska skäl, andra utifrån sociala och miljömässiga aspekter, vilket verkar ha en koppling till butikens etableringsår och dess omsättning, samt ledningsgruppens målsättning för butiken.