• No results found

Äkthet

In document Hur ska matkassen levereras? (Page 85-94)

7. Slutsats & Sanningskriterier

7.3 Sanningskriterier

7.3.2 Äkthet

Det sista kriteriet för trovärdighet, konfirmering, innebär att författaren agerat i god tro och därmed inte låtit sig påverka forskningen med egna åsikter och erfarenheter (Bryman & Bell, 2015, s. 403). Under vår insamling av data har vi inte låtit våra egna uppfattningar påverka frågorna vi ställt och vi har heller inte försökt att påverka respondenterna och deras svar. Vi har undvikit att låta studien påverkas av våra personliga värderingar så gott vi kunnat genom att analysera utifrån det vi samlat in av våra intervjuer samt den teori vi presenterat. Därmed ser vi även kriteriet konfirmering som uppfyllt.

7.3.2 Äkthet

Äkthet består utav fem delkriterier med syfte att granska vilka konsekvenser som kan följa av forskningen (Bryman & Bell, 2015, s. 403). De fem kriterierna är rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Att studien har en rättvis bild innebär att respondenter porträtteras utefter vad de delgivit till studien på ett rättvist sätt och därmed inte framställs ur kontexten (Bryman & Bell, 2015, s. 403). För att försäkra oss om att vår studie uppfyller kravet för en rättvis bild har vi gett samtliga respondenten möjlighet att gå igenom den empiri som skrivits utifrån dem. Vi har även använt intervjuerna i det syfte som vi förklarat för respondenterna och därmed inte på något sätt gett en felaktig bild av deras åsikter. Kriteriet ontologisk autenticitet omfattar huruvida respondenterna utifrån studien får en klarare förståelse över den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2015, s. 403). Vi anser att uppfyller kriteriet då syftet med studien är att förstå vilka attribut som påverkar konsumenter och aktörers attityder. Aktörerna kan använda sig av resultatet av studien för att bilda kunskap om hur de kan möta konsumenternas efterfrågan utifrån vilka attribut som påverkar attityderna till leveranser.

Det tredje delkriteriet, pedagogisk autenticitet, granskar om respondenterna utifrån studien får en större förståelse för andras upplevelser av den studerade situationen (Bryman & Bell, 2015, s. 403). Då vår studie undersöker både aktörer och konsumenter ger det aktörerna möjlighet att se huruvida deras uppfattningar om konsumenternas attityder till leveranser stämmer överens med de studerade konsumenternas faktiska attityder. På så sätt framkommer olika perspektiv av den studerade situationen och kriteriet är därmed uppfyllt. Aktörerna får även en bild av hur andra aktörer uppfattar situationen utifrån de olika förutsättningarna de har. Katalytisk autenticitet granskar om respondenterna, utifrån studien, har möjlighet att förändra sin situation (Bryman & Bell, 2015, s. 403). Vi anser detta vara uppnått då aktörerna kan ta del av våra praktiska implikationer och fokusera på de attribut som konsumenterna värdesätter mest. Det sista delkriteriet, taktisk autenticitet, berör huruvida resultatet av studien möjliggör för respondenterna att förändra sin verksamhet (Bryman & Bell, 2015, s. 403). Resultatet möjliggör för aktörerna att ändra på de faktorer som anses nödvändiga för att på så sätt förbättra sin verklighet. Det blir respondenternas val ifall de vill ta del av studiens resultat och förändra sin verksamhet utifrån det.

74

Referenslista

Aguezzoul, A. (2014). Third-party logistics selection problem: A literature review on criteria and methods. Omega, 4, 69-78.

Ajzen, I., & Fishbein, M. (2008). Scaling and Testing Multiplicative Combinations in the Expectancy–Value Model of Attitudes. Journal of applied social psychology, 38(9), 2222-2247.

Alvesson, M. (2011). Intervjuer – Genomförande, tolkning och reflexivitet. 1 uppl. Liber. Anckar, B., Walden, P., & Jelassi, T. (2002). Creating customer value in online grocery shopping. International Journal of Retail & Distribution Management, 30(4), 211-220.

Attride-Stirling, J. (2001). Thematic Network: An Analytic Tool for Qualitative Research. Qualitative Research, 1 (3), 385-405.

Bohner, G., & Dickel, N. (2011). Attitudes and attitude change. Annual review of psychology, 62, 391-417.

Boyer, K., Hult, T., & Frohlich, M. (2003). An exploratory analysis of extended grocery supply chain operations and home delivery. Journal of Manufacturing Technology Management, 14(8), 652 -663.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 uppl. Liber.

Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business Research Methods. 4:e uppl. Oxford University Press Inc.

Burke, R. R. (1997). Do you see what i see? the future of virtual shopping.pdf. Journal of the Academy of Marketing Science, 25(4), 352–360.

Bult, M., Chowdhry, N., Mittal, V., & Brock C. (2015). E-Service Quality: A Meta-Analytic Review. Journal of Retailing, 91 (4), 679-700.

Cho, J, J-K., Ozment, J., & Sink, H. (2008). Logistics capability, logistics outsourcing and firm performance in an e-commerce market. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 38(5), 336-359.

Chu, J., Arce-Urriza, M., Cebollada-Calvo, J., & Chintagunta, P. (2010). An Empirical Analysis of Shopping Behavior Across Online and Offline Channels for Grocery Products: The Moderating Effects of Household and Product Characteristics. Journal of Interactive Marketing, 251-268.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2 uppl. Gleerups.

E-handel SE AB (2017). Lägre tillväxt i år för svensk handel. E-handel SE AB hemsida. http://www.ehandel.se/Lagre-tillvaxt-i-ar-for-svensk-nathandel,9427.html [Hämtad: 2017-02-15]

Ericsson, D. (2000). e-Logistics - Key to Success in the Digital Economy (Paper given at the conference “Eurolog 2000” in Athens, May 15th 2000)

T. L, Esper., Jensen, T. D., Turnipseed, F. L., & S. Burton (2003). The last mile: an examination of effects of online retail delivery strategies on consumers. Journal of Business Logistics, 24(2), 177 -203.

75 Fernie, J., Sparks, L., & Mckinnon, A. C. (2010). Retail logistics in the UK : past , present and future. International Journal of Retail & Distribution Management, 38(11/12), 894– 914. Geuens, M., Brengman, M. and S'Jergers, R. (2003), Food retailing, now and in the future: a consumer perspective, Journal of Retailing and Consumer Services, 10(4), 241‐51.

Goethals, F., Leclercq-Vandelannoitte, A., & Tütüncü, Y. (2012). French consumers’ perceptions of the unattended delivery model for e-grocery retailing. Journal of Retailing and Consumer Services, 19, 133–139.

Grewal, D., Gopalkrishnan I.R., & Levy, M. (2004). Internet retailing: enablers, limiters and market consequences. Journal of Business Research, 57, 703– 713.

Hansen, T. (2005). Consumer adoption of online grocery buying: a discriminant analysis. International Journal of Retail & Distribution Management, 33(2), 101-121.

Hansen, T. (2008). Consumer values, the theory of planned behaviour and online grocery shopping. International Journal of Consumer Studies, 32(2), 128–137.

Hansen, T., Jensen, J. M., & Solgaars, S. H. (2004). Predicting online grocery buying intention: a comparison of the theory of reasoned action and the theory of planned behavior. International Journal of Information Management, 24, 539–550.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hertz, S., & Alfredsson, M. (2003). Strategic development of third part logistics providers. Industrial Marketing Management, 32(2), 139-149.

Hesse, M. (2002). Shipping news: the implications of electronic commerce for logistics and freight transport. Resources, Conservation and Recycling, 36, 211–240.

Hsiao, H.I., Kemp, R.G.M, van der Vorst, J.G.A.J., & Omta, S.W.F. (2010). A classification of logistic outsourcing levels and their impact on service performance: Evidence from the food processing industry. Int. J. Production Economics, 75-86.

Holme, I., & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Huseynov, F., & Yildirim, S. (2016). Behavioral Issues in B2C E-commerce. SAGE Journals, 32(5), 1343-1358.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jick, T.D. (1979). Mixing qualitative and quantitative methods: triangulation in action. Administrative Science Quarterly, 24, 602-611.

Jiang L., Wang, Y., & Yan, X. (2014). Decision and coordination in a competing retail channel involving a third-party logistics provider. Computers & Industrial Engineering, 109-121. Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur AB.

Jones, D (2001). "Tesco.com: elivering home shopping", ECR Journal, 1(1), 37-43.

Keh, H., & Shieh, E. (2001). Online Grocery Retailing: Success Factors and Potential Pitfalls, Business Horizons, 44(4), 73-83.

76 Kervenoal, R., Soopramanien, D., Elms, J., & Hallsworth, A. (2006). Exploring value through integrated service solutions: The case of e-grocery shopping. Managing Service Quality, 16(2), 185-202.

Ketokivi, M., & Mantere, S. (2010). Two strategies for inductive reasoning in organizational research. Academy of Management Review, 35(2), 315-333.

Kornum, N., & Bjerre, M. (2007). Grocery e-commerce in the UK and Denmark – strategic market creation. International Journal Business Innovation and Research, 1(3), 296–314. Kotler, P., & Armstrong, G. (2013). Principles of Marketing. 14:de uppl, Harlow: Pearson Education.

Kull, T.J., Boyer, k., & Calantone, R. (2007). Last-mile supply chain efficiency: an analysis of learning curves in online ordering. International Jurnal of Operations & Production Management, 27(4), 409-434.

Kämäräinen, V., & Punakivi, M. (2002). Developing Cost-effective Operations for the eGrocery Supply Chain. International Journal of Logistics: Research and Applications, 5(3), 286–298.

Kämäräinen, V., & Punakivi, M. (2004). Unattended reception – a business opportunity?, Int. J. Services Technology and Management, 5(2), 206–220.

Kämäräinen, V., Småros, J., Holmström, J., & Jaakola, T. (2001). Cost-effectiveness in the e-grocery business. International Journal of Retail & Distribution Management, 29(1), 41-48. Lee, H., & Park, D. (2016). Conceptual framework and environmental issue in the freight transport system. Journal of Civil Engineering, 20(3), 1109-1118.

Lee, H.L., & Whang, S. (2001). Winning the last mile of e-commerce. MIT Sloan Management Review, 42(4), 54–62.

Monczka, R.M., Markham, W.J., Carter, J.R., Blascovich, J.D., & Slaight, T.H. (2005). Outsourcing Strategically for Sustainable Competitive Advantage. CAPS Research, 1-98. Morganosky, M., & Cude, B. (2000). Consumer response to online grocery shopping. International Journal of Retail & Distribution Management, 28(1), 17-26.

Murphy, A.J. (2007). Grounding the virtual: The material effects of electronic grocery shopping. Goeforum, 38 (5), 941-953.

Nicholls, A., & Watson, A. (2005). Implementing e-value strategies in UK retailing. International Journal of Retail & Distribution Management, 33(6), 426-443.

Olson, J. M., & Zanna, M. P. (1993). Attitudes and attitude change. Annual review of psychology, 44(1), 117-154.

Oskarsson, B., Aronsson, H., Ekdahl, B. (2013). Modern logistik - För ökad lönsamhet. 4 uppl. Liber.

Ramus, K., & Nielsen, N, A. (2005). Online grocery retailing: what do consumers think? Internet Research, 15(3) 335 - 352.

Park, M., & Regan, A. (2004). Issues in emerging home delivery operations, Research Paper, University of California, Institute of Transportation studies, www.uctc.net.

77 Rosén, A. S. (2017). Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/kort/attityd Nationalencyklopedin, hämtad 2017-03-29.

Pechtl, H. (2003). Adoption of online shopping by German grocery shoppers. The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, 13(2), 145–159.

Picot-Coupey, K., Huré, E., Cliquet, G., & Petr, C. (2009). Grocery shopping and the Internet: exploring French consumers’ perceptions of the “hypermarket” and “cybermarket” formats. The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, 19(4), 437–455. Punakivi, M., & Saranen, J. (2001). Identifying the success factors in e-grocery home delivery. International Journal of Retail & Distribution Management, 29(4), 156–163.

Punakivi, M., & Transkanen, K. (2002). Increasing the cost efficiency of e-fulfilment using shared reception boxes. International Journal of Retail & Distribution Management, 30(10), 498-507.

Punakivi, M., Yrjölä, H., & Holmström, J. (2001). Solving the last mile issue: reception box or delivery box? International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 31(6), 427–439.

Saskia, S., Marei, N., & Blanquart, C. (2015). Innovations in e-grocery and logistics solutions for cities, Transportation Research Procedia, 12, 825 – 835.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. 5:e uppl, Harlow: Pearson Education.

Saunders, M., 1959, Lewis, P., 1945 & Thornhill, A. 2012, Research methods for business students: Elektronisk resurs, 6th edn, Pearson, Harlow.

Småros, J., & Holmströ, J. (2000). Viewpoint: reaching the consumer through e-grocery VMI. International Journal of Retail & Distribution Management, 28(2), 55-61.

Småros, J., Holmström, J., & Kämäräinen, V. (2000). New Service Opportunities in the E-grocery Business. The International Journal of Logistics Management, 11(1), 61-74.

Sousa, R., & Voss, C. (2012). The impacts of e-service quality on customer behaviour in multi-channel e-services. Total Quality Management, 23(7), 789-806.

Spliet, A., & Desaulniers, B. (2015). The discrete time window assignment vehicle routing problem. European Journal of Operational Research, 244(2), 379-391.

Spliet, R., & Gabor, A. (2015). The Time Window Assignment Vehicle Routing Problem. Transportation Science, 49(4), 721-731.

Svensk Digital Hadel (2016). Digital mathandel. [Årsrapport]. Stockholm

Thompson, K. E., Haziris, N., & Alekos, P. J. (1994). Attitudes and food choice behavior. British Food Journal, 96 (11), 9-17.

Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber

Transkanen, K., Yrjöla, H., & Holmström, F. (2002). The way to profitable internet grocery retailing – six lessons learned. International Journal of Retail & Distribution Management, 30 (4), 169–178.

78 Tsai, M.C., Liao, C.H., & Han, C.S. (2008). Risk perception on logistics outsourcing of retail chains: model development and empirical verification in Taiwan. Supply Chain Management: An International Journal, 13, 415–424.

Vanelslander, T., Deketele, L., & Van Hove, D. (2013). Commonly used e-commerce supply chains for fast moving consumer goods: comparison and suggestions for improvement. International Journal of Logistics Research and Applications, 16(3), 243– 256.

Verhoef, P. C., & Langerak, F. (2001). Possible determinants of consumers’ adoption of electronic grocery shopping in the Netherlands. Journal of Retailing and Cons, 8, 275–285. Wang, Y., Zhang, D., Liu, Q., Shen, F., & Lee, LH. (2016). Towards enhancing the last-mile delivery: An effective crowd-tasking model with scalable solutions. Journal of Transportation research, 93, 279-293.

Wolfinbarger, M., & Gilly, M. (2003). eTailQ: dimensionalizing, measuring and predicting etail quality. Journal of Retailing, 79, 183-198.

Zurek, J. (2014). E-Commerce influence on changes in logistics processes. Scientific Journal of Logistics, 11(2), 129-138.

Xing. Y., Grant. D., McKinnon. A., & Fernie. J. (2011), The interface between retailers and logistics service providers in the online market. European Journal of Marketing, 45(3), 334 – 357.

Xu, M., Ferrand, B., & Roberts, M. (2008). The last mile of e-commerce – unattended delivery from the consumers and eTailers’ perspectives, Int. J. Electronic Marketing and Retailing, 2(1), 20–38.

Yeung, K., Zhou, H., Yeung, A., & T.C.E, Cheng. (2012). The impact of third-party logistics providers' capabilities on exporters' performance. Int. J. Production Economics, 741-753. Ying, W., & Dayong, S. (2005). Multi-agent framework for third party logistics in E-commerce. Expert Systems with Applications, 29(2), 431–436.

Yrjölä, H. (2001). Physical Distribution Considerations for Electronic Grocery Shopping. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 31(10), 746–761. Yu, Y., Wang, X., Zhong, R. & Huang, G. (2016). E-commerce Logistics in Supply Chain Management: Practice Perspective. Procedia CIRP, 179 – 185.

79

Appendix 1 - Intervjuguide konsumenter med matkasse

Inledande frågor

- Varför valde du att köpa livsmedel över internet?

- Vad tror du är anledningen till att andra inte väljer att köpa mat över internet? - Hur får/fick du din matkasse levererad?

- Hur tycker du att bemötandet vid avlämnandet av kassen har varit och hur påverkar det din syn på företaget?

- Beskriv din upplevelse av e-handel av livsmedel, blev du nöjd? varför/varför inte? - Hur ofta köper du/köpte du matkasse?

- Hur upplever du leveranskostnader av matkassar? - Hur lång från en matbutik bor du?

- Hur skulle du föredra att få din matkasse levererad? Varför? - Vad tycker du är viktigast vid en leverans?

- Hur gör du valet av aktör? påverkar det dig om de har en befintlig butik eller inte vid val av e-livsmedelsaktör?

Hemleverans med tillsyn

- Vad ser ni för fördelar/nackdelar med hemleverans med tillsyn - Hur långt tidsfönster accepterar du?

- Hur påverkar storleken på tidsfönster ditt val av e-handel eller traditionell handel? - Hur värdesätter du snabba leveranser i förhållande till pris?

Hemleverans utan tillsyn

Icke-genomförbara hemleveranser med tillsyn

- Vad tycker du om hemleveranser när leverantören ställer beställningen utanför dörren utan att du tar emot den personligen? Vad är det som påverkar dina åsikter till leveransen?

- Hur skulle leveransalternativet påverka din konsumtion av e-livsmedel? - Vad ser du för fördelar/nackdelar med den typen av leveranser?

Personliga mottagningsboxar

- Vad tycker du om hemleveranser till mottagningsboxar? Varför?

- Hur skulle leveransalternativet påverka din konsumtion av e-livsmedel? - Vad ser du för fördelar/nackdelar med den typen av leveranser?

Upphämtningscentraler

- Hur anser du att din konsumtion av e-livsmedel skulle förändras om du själv ska hämta beställningen på en central?

- Vad ser ni för fördelar/nackdelar med upphämtningscentral?

- Vilket av hemleverans utan tillsyn, med tillsyn eller upphämtningscentral anser du vara bästa leveransalternativet? Varför?

80

Appendix 2 - Intervjuguide konsumenter utan matkasse

Inledande frågor

- Handlar du mycket på internet? Vad har du för erfarenhet av leveranser vid e-handel? - Beskriv din uppfattning av e-handel av livsmedel

- Vad är anledningen till att du inte köpt en matkasse någon gång?

- Är det många i din omgivning som har matkasse? Hur tror du att du påverkas av din omgivnings köpbettende av e-livsmedel?

- Vad skulle kunna få dig intresserad av att börja handla dina livsmedel på internet? - Hur anser du att distribution av e-livsmedel bör ske? Varför?

- Hur skulle du göra valet av e-livsmedels aktör om du skaffade matkasse? Påverkar det dig om de har en befintlig butik eller inte?

Hemleverans med tillsyn

- Vad ser du för för/nackdelar med hemleverans med tillsyn? Varför?

- Hur påverkar intervallet du måste vara hemma för att ta emot en leverans din syn på e-handel av livsmedel?

Hemleverans utan tillsyn

Icke-genomförbara hemleveranser med tillsyn

- Vad tycker du om hemleveranser när leverantören ställer beställningen utanför dörren utan att du tar emot den personligen? Vad är det som påverkar dina åsikter till leveransen?

- Vad ser du för fördelar/nackdelar med den typen av leveranser? Personliga mottagningsboxar

- Vad tycker du om hemleveranser till mottagningsboxar? Varför? - Vad ser du för fördelar/nackdelar med den typen av leveranser?

Upphämtningscentraler

- Vad ser du för för/nackdelar med upphämtningscentraler? varför?

- Hur tror du att ditt val av konsumtion hade påverkats av att det infördes upphämtning centraler där du kunde hämta din beställning när det passar dig?

- Vilket av hemleverans utan tillsyn, med tillsyn eller upphämtningscentral anser du vara bästa leveransalternativet? Varför?

81

Appendix 3 - Intervjuguide aktörer

Inledande frågor

- Vad har du för roll i företaget? - Hur länge har du jobbat med det?

- Ser ni det som en fördel eller nackdel att ni inte har befintliga butiker som vissa konkurrenter?

- Hur skulle du beskriva konkurrensen på marknaden? Vilken roll har logistiken för att vara konkurrenskraftig?

- I vilken utsträckning levererar ni matkassar i Sverige? Hur stor yta täcker er distribution?

Hemleverans med tillsyn

- Teorin visar på att hemleveranser är svåra att genomföra med ekonomisk vinning. Hur tror du att hemleveranser kommer fungera framöver med tanke på lönsamheten? - Vad gör ni om kunden inte är hemma vid leverans/ hämtar upp sin leverans på avtalad

tid?

- Vad upplever ni för svårigheter med att distribuera matkassarna?

- Varför/ varför inte använder ni er av tredjepartslogistiker? har ni någon roll vid utbildningen/valet av kurirerna?

- Vad får ni för respons av era konsumenter angående er distribution?

Hemleverans utan tillsyn

- Hur ställer ni er till att leverera varor direkt till dörr och lämna dem utanför utan tillsyn då konsumenten inte är hemma? Vad är det som ger er den inställningen? Hur tror ni konsumenterna ser på sådana leveranser?

- Forskningen inom e-handel av livsmedel tar upp personliga mottagningsboxar som ett annat alternativ till hemleverans. Mottagningsboxar är placerade vid konsumentens bostad och innebär att leveransen skyddas tills konsumenten kommer hem. Tror du det skulle vara möjligt att införa personliga mottagningsboxar? Varför/ varför inte?

- Vad ser ni för fördelar/nackdelar med privata mottagningsboxar? Upphämtningscentraler

- Studier inom ämnet tar upp gemensamma centraler, vilka består av boxar, där konsumenten hämtar upp sin beställning som alternativ till hemleverans. Vad ser du för för- och nackdelar med den typen av leveranser?

- Hur skulle upphämtningscentral påverka er logistik?

- Hur skulle ni vid ett införande ställa er till fraktkostnad för kund? Avslutande

- Vilken typ av distribution tror ni konsumenterna föredrar?

- Vad tror ni påverkar vilket leveransalternativ konsumenterna föredrar?

- Hur påverkar leveranserna av att kunderna bor avlägset? Är priserna högre? tror ni det påverkar hur dom vill ha sina leveranser?

In document Hur ska matkassen levereras? (Page 85-94)