6.3.1 Ingen påverkan
Den specialpedagogiska handledningen leder inte till någon förändring av ämnesinnehållet. En majoritet av respondenterna känner sig styrda av mål och kursplaner. En respondent hänvisar till de nationella proven som en styrande faktor. Flera av dem vi intervjuat menar att det inte finns utrymme att själv styra vad som ska ingå i ett ämne. Flera respondenter vidhöll att ämnesinnehållet regleras i kursplanerna för respektive ämne. Dessa lärare såg ingen möjlighet att själva kunna välja eller anpassa ämnesinnehållet efter elevernas behov. Flera av respondenterna förstod inte frågan.
6.3.2 Annorlunda ämnesprioritering
Några respondenter lyfte fram att handledningen leder till en reflektion över innehållet i ämnet och att respondenterna kan prioritera visst innehåll till förmån för de elever som är i behov av särskilt stöd. I intervjusvaren framkom att man genom handledningen får stöd i att fokusera på matematik, svenska och engelska på bekostnad av andra ämnen. Någon hävdade att de övriga ämnena kunde ses mer som medel att nå godkänt i matematik, svenska och engelska. Även inom ämnet gjordes viss prioritering. Som exempel hade en respondent minskat på grammatikdelen i engelska.
Elever fick större utrymme för fördjupning. Några lärare uppgav också att de tillhandahöll elever mer tid till att arbeta med ämnen som engagerade och intresserade dem.
Det framkom också att det ibland inte är ämnet som är det viktiga för eleven, utan mer basala behov. En respondent svarade ”Skippa kunskaperna utan se till att pågen får mat, sova och kommer i tid”. Likaså kunde aktiviteter som lades utanför skolan ges företräde framför de mer traditionella ämnena.
7 ANALYS AV RESULTAT
Under denna rubrik filtrerar vi våra resultat genom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori som vi kort beskrivit tidigare för att kunna visa på vilken betydelse specialpedagogisk handledning har för arbetet med elever i behov av särskilt stöd med tanke på ämnesinnehåll, val av metodik och lärare-elev relationen. Varje system eller nivå fungerar som underrubriker i detta kapitel. Vi bortser från den Vernerssonsska uppdelning som vi tidigare följt för att med ytterligare ett analysredskap eller ett annat perspektiv försöka fördjupa resultaten. Vernerssons sortering återfinns dock under de olika systemen.
7.1 Mikrosystemet
Även då det gäller mindre förändringar inom mikronivån verkar detta ge en stor effekt för elevens utveckling. Den här första nivån innefattar de tre elementen; pågående aktivitet, mellanmänskliga relationer och roller. Den pågående aktiviteten påverkas genom de metodförändringar som läraren gör i sin undervisning. Lärarna uppfattar att de ändrar undervisningsformerna och ger eleverna bättre möjlighet att tillgodogöra sig kunskap eftersom de individanpassar undervisningen i större utsträckning. Eleven blir också mer delaktig, både tar och ges en mer aktiv del i undervisningen vilket leder till att eleven blir mer medveten om sitt eget beteende.
Ett andra element som mikronivån innefattar handlar om de mellanmänskliga relationerna vilka allra tydligast, i vår studie, visar sig bli påverkade av handledningen. Genom att lärarna blir medvetna om vikten
av att bemöta eleverna positivt förändras samspelet med eleverna och då relationerna förbättras blir också elevernas studieresultat bättre. Genom att förändra miljön i den samspelssituation som läraren och eleven befinner sig i skapar det en förändrad upplevelse för eleven. Därmed förändras hela situationen. Detta hänger också samman med de roller som personerna i samspelssituationen tar. Genom att förändra sin roll från negativ till positiv lärare leder detta till att eleven på sikt förväntar sig ett positivt bemötande. Flera lärare säger att de blir stärkta i sin yrkesroll genom handledningen. Då lärarrollen blir tydligare och mer konkret skapar det en tryggare situation för eleven som då också upplevs prestera bättre.
Vi uppfattar att respondenterna fokuserar på frågor som ligger på mikronivå. Detta kan kanske förklaras av, som vi tidigare skrivit om i litteraturgenomgången, att relationerna har fått större betydelse än tidigare i dagens skola. Likaså befinner sig läraren och eleven i en här-och-nu- situation större delen av tiden tillsammans. Därför blir tankarna kring relationer eller direkt samspel viktiga.
Slutligen ser vi att då lärare- elev relationen förändras på mikronivå i och med handledningen flyttas problemfokus från eleven till hela skolsituationen. Med Bronfenbrenners resonemang skulle man kunna säga att det sker en förskjutning av problemet från mikronivå till en högre nivå eftersom det inte bara handlar om en enskild situation. Lärarna menade att detta hade en långsiktigt positiv inverkan på elevernas studieresultat.
7.2 Mesosystemet
När vi analyserade mikronivån utgick vi helt från elevens upplevelser. Om vi nu koncentrerar oss på mesosystemet kan vi konstatera att intervjusvaren inte gav några svar som kunde härledas till elevens mesosystem
7.3 Exosystemet
Även på exonivå gav handledningen effekt för eleverna. Exonivån karaktäriseras av att personen inte deltar i en samspelssituation som ändå påverkar personen. Lärarens deltagande i handledningen är ett mikrosystem som eleven inte deltar i. Det påverkar likväl elevens situation. Det verkar också påverka eleven i ett annat mikrosystem, nämligen undervisningssituationen. Lärarens formella roller påverkar också agerandet gentemot eleven. Bronfenbrenner talar om att vi har olika roller i olika sammanhang och att dessa påverkas av de förväntningar som existerar. Lärarna förväntar sig att specialpedagogen har mer kunskaper om elevernas diagnoser eller speciella behov än de själva. Som nämndes i intervjusvaren görs ibland felbedömningar som får negativa konsekvenser för eleverna.
Vad som däremot gav positiva resultat för eleverna var att lärarna och föräldrarna startade ett bättre samarbete vilket gjorde att lärarna kände ett starkare stöd från föräldrarna. Detta är ett exempel på hur en miljö som eleven själv inte deltar aktivt i ändå påverkar dennes utveckling. Ett annat exempel på detta är att lärarna fick mer stöd av varandra och därmed blev undervisningssituationen tryggare för eleverna.
Handledningen öppnade slutligen upp för utökade kontakter utanför elevernas system. Läraren behövde inte känna att det enbart var han/hon som arbetade med eleverna utan att det fanns fler aktörer som spelade roll för eleven, både föräldrar och andra kolleger. Lärarna upplevde ett ökat stöd från lärarkollegiet efter att man fått handledning vilket de i sin tur uppfattade påverkade relationen med eleverna till det positiva.
7.4 Makrosystemet
Resultaten från intervjusvaren visar att mål och kursplaner till stor del styr ämnesinnehållet. I vårt arbete har vi tidigare beskrivit att kursplaner och kursmål inte innehåller någon konkret text kring vilket ämnesinnehåll som ska finnas. Vi anser att det därför finns andra faktorer som påverkar lärarna. Bronfenbrenner talar om hur outtalade strukturer påverkar personer i en och samma kultur. Skolkulturen och traditioner verkar vara medverkande krafter som styr ämnesinnehållet och att det finns en ganska klar konsensus i vad kursplanerna egentligen anger för ämnesinnehåll. Lärarna kan exempelvis ha ungefär samma bild av hur abstrakta formuleringar skall konkretiseras.
Handledningen verkar dock i vissa fall försöka ifrågasätta de underliggande mönstren som påverkar lärarnas agerande. Efter handledningen ökar lärarens benägenhet till att våga bryta mot makronivåns strukturer, ändra ämnesinnehållet och ämnesprioriteringarna för att istället anpassa dem efter elevernas behov och utvecklingsnivå.