Är reformationen över?

En annan fråga som Halldorf ställer är följande: Är reformationen över som Påve Franciskus påstår (Halldorf 2016a.: 22, 77)? Argumentet för att reformationen är över utgår från en tolkning av den Gemensamma Deklarationen mellan katoliker och Lutheraner med titeln att i allt bekänna Kristus, en gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran. Där presenteras en slags samsyn, i allt väsentligt, gällande läran om Rättfärdiggörelsen mellan dessa kyrkor. Samtidigt finns en del att i fortsättningen samtala om, med några svårigheter, som kvarstår, trots den gemensamma Deklarationen; 8 punkter nämns från romersk-katolskt håll (Hallonsten & Persson 2000:72–77).

Sätts därmed ändå punkt för Reformationen (Halldorf 2016a. s: 77)? Oavsett hur hela Deklarationen tolkas finns en spiritualitet, som Halldorf vill gestalta med ett för honom ytterst

94 angeläget motiv: enheten i Kristus. Motivet finns där hela tiden, oavsett hur Halldorfs tolkning av olika yttranden äger rum.

Några månader senare än Halldorfs Manifest (2016) kom ett gemensamt Dokument från katolska kyrkan och från Lutherska Världsförbundet: Från konflikt till gemenskap (Artos och Norma 2016). Eftersom det ligger senare i tiden efter Halldorfs bok ingår den inte i det material som undersöks och analyseras och därmed har Halldorf ingen möjlighet att kommentera det i sin bok.

2.13.6 Kort sammanfattning

Enheten i Kristus ligger Halldorf varmt om hjärtat. Med stöd av en bok av en ortodox teolog, Olivier Clement, söker han finna en grund för ett Petrusämbete som en världsvid kristenhet kan erkänna.

Halldorf är starkt kritisk till den officiella ekumeniken och han pläderar för en underground rörelse, som bärs upp av viktiga enhetens tecken. Halldorf ger exempel bland annat: Bianchi, ledare i klostret Bose, vidare Focolarerörelsen med Chiara Lubic, pingstpionjären William Seymour, och personer som Lev Gillet, Isak Syriern, Gunnel Vallquist med flera.

Halldorfs möte med Påve Franciskus i Rom och dennes ord ”We must walk together” gjorde starkt intryck på Halldorf.

Enhetens spiritualitet ges en egen prägel. Den kan sägas rymma både inslag från gemensamma kyrkan och från personer som påverkar underifrån. Rebellen Halldorfs enhetsspiritualitet bär spår av en strävan och vilja att leva med både den stora kristna Traditionen och med ett arv från ett profetiskt inslag, som kan ha några av sina rötter i Halldorfs egna pentekostala mylla. Ett undergroundperspektiv i Halldorfs spiritualitet som förenas med hemhörigheten i den stora kristna Traditionen och med mylla i det frikyrkliga projektet, vars signum enligt Halldorf är ett profetiskt arv, som gåva till den samlade kristenheten. Till viss del ryms vissa spänningar inom ramen för Halldorfs spiritualitet, framför allt i hans prioritering av ekumenik som en undergroundrörelse, simultant som har tydligt vill höra hemma inom hela den stora kristna Traditionen.

95

3 Sammanfattning

Uppsatsen har sökt besvara tre forskningsfrågor: Hur ser Halldorfs spiritualitet ut? Har han påverkats av andra kristna traditioner och har spiritualiteten förändrats över tid?

Den första frågan hör ihop med den tredje: Halldorfs spiritualitet har förändrats mer eller mindre över tid. Därför kan ingen enkel formel beskriva hans spiritualitet. Däremot kan 1980-talsböckernas spiritualitet sägas vara ett undantag i det hänseendet. Halldorfs spiritualitet under den tiden är relativt homogen. Den präglas av träning i bön och bibelläsning för att utrusta unga kristna i evangelisation. En närförväntan på Kristi återkomst och kamp mot det onda präglar den tidens spiritualitet hos Halldorf. Och en strävan efter helighet och andlig fördjupning är viktiga grundhållningar i Halldorfs spiritualitetsprofil i 1980-talsböckerna.

h3.1 Uppsatsen uppgift och inriktning

Uppsatsens uppgift har varit att närläsa, analysera och söka beskriva och förstå den spiritualitet som utformas i Peter Halldorfs egna böcker. Det innebär ett hermeneutiskt anslag, en angelägen tolkningsuppgift ingår i uppsatsen. En utmaning ligger även i det faktum att hans böcker inrymmer olika genrer under en längre tid. Texttolkning kräver sitt analytiska arbete.

Uppsatsens inriktning är en kyrkohistoriskt inriktad studie, med ett kyrkovetenskapligt perspektiv. Därför har det varit angeläget att undersöka materialet kronologiskt från 1984 fram till år 2019. En diakronisk metod har därmed använts.

För att analysera Halldorfs spiritualitet har tre olika kategorier brukats. Dessa kategorier har tidigare använts för att studera tidig form av fromhet inom Pingströrelsens spiritualitet. De tre faktorerna är läror, den dogmatiska aspekten i en spiritualitet, vidare handlingsmönster, som är den andra kategorin, de kallas ibland praktiker, det vill säga det som äger rum, det som görs i en spiritualitet. Den tredje kategorin är grundhållningar, som definieras som livsvaraktiga, grundmurade attityder av angeläget värde för dem som vill gestalta dem.

Vid undersökningen uppstår behovet av nyanser i tolkningen av texterna och frågan om närhet och distans hos tolkaren blir aktuell på grund av olika nivåer av spiritualitet.

Första nivån är själva händelsen, till exempel en gudstjänst. Den andra nivån handlar om Halldorfs närvaro, med alla hans preferenser, insikter, världsbild etc. Tredje nivån uppstår när Halldorf, med ett visst tidsspann, ger ut berättelsen i skriven tryckt text. Här sker även ett urval, medvetet och omedvetet. Den fjärde nivån uppstår vid studiet av hans text och slutligen den femte nivån, som blir uppsatsen. Förekomsten av dessa nivåer, som en utmaning angående metoden, bör

96 leda till ödmjukhet och nyfikenhet, vid studiet av spiritualitet, som kan uppfattas som ett undflyende fenomen. Ny forskning kan behöva ytterligare vässa, fördjupa och utveckla metoden.

En annan metodisk utmaning behöver anmälas: Spiritualitetsfaktorerna brukas vid studiet av en skriven text, som dessutom är porös. En porös text innebär att den stannar upp, olika tolkningar uppstår. Det kräver inkänning, och skärpt analys.

Min egen bakgrund finns i en liknande miljö och tradition som Halldorf, även om min erfarenhet i tid och rum skiljer sig från hans. Detta ser jag som en närhetstillgång. Distans söker undersökningen gestalta i ett sätt att arbeta analytiskt, via de tre faktorerna. Uppsatsens ledord har varit saklighet, analys, integritet.