Studien visar en skillnad beträffande ålder, när det gäller vikten av att må bra. Eleverna i studien år 5 anser, att må bra är det som har störst betydelse vid lärande. Utifrån elevernas berättelser innebär att må bra, att ha kamrater och att inte oroa sig för något som har hänt hemma eller i skolan. Det är också viktigt att vara utsövd och mätt. Gymnasieeleverna tycker inte det spelar någon roll, hur man mår. En av eleverna uttryckte, att det var viktigt när man var yngre, men inte under gymnasietiden. Stigande ålder verkar innebära, att man lär sig att hantera sin funktionsnedsättning och lär sig strategier att hantera den. Enligt Gärdenfors (2010) är grunden för alla sociala aktiviteter att kunna leva sig in i en annan människas värld och därför är inlevelseförmågan grundläggande för människans lärande. Detta innebär bland annat att kunna leva sig in i en annan människas känslor. Skoltiden upptas inte i lika stor utsträckning av samspelsproblematik hos gymnasieeleverna som hos eleverna i år 5.
Arbetsmetoden har större betydelse för de äldre eleverna än för eleverna i år 5. Detta kan bero på, att de äldre eleverna har en förmåga att koppla samman motivation och arbetsmetod på ett annat sätt än de yngre eleverna gör. De yngre säger, att det är lättare att lära sig när det är roligt, men inser inte att arbetsmetoden styr känslan av lust.
Lugn och ro är viktigt för alla elever, men de äldre eleverna har en större medvetenhet om dess betydelse. De yngre eleverna vet att det är viktigt med lugn och ro för att kunna
38
koncentrera sig, men kamraterna och det sociala samspelet rankas högre. I ett sociokulturellt perspektiv är det sociala sammanhanget nära knutet till den kognitiva utvecklingen (Skolverket, 2009).
Studien visar att de yngre eleverna är mer öppna för att använda olika hjälpmedel. Datorn är det mest populära hjälpmedlet hos de yngre eleverna, men de äldre uppfattar datorn som onödig och besvärlig. Vi tolkar detta, som att de yngre eleverna möter färre pedagoger och att dessa har möjlighet att få en vidare helhetsbild av eleven och mer tid att lära eleven att hantera hjälpmedel och att förstå vinsterna med att använda dem. Varför behåller inte eleverna denna kunskap över tid? Svaret kan vara att en anpassning inte är statisk, utan att det behöver ske en kontinuerlig anpassning och att strategier alltid måste utgå från den enskilda individens nuvarande behov. Enligt Skolverket (2009) är möjligheten att använda ny teknik av särskilt stor betydelse för elever med funktionsnedsättningar.
5.6 Fortsatt forskning
Studien har visat att gymnasieeleverna inte använder sina hjälpmedel till skillnad mot eleverna i år 5. Varför är det så? Som speciallärare och som specialpedagog är det intressant att undersöka om eleven inte får den hjälp vi tror av sitt hjälpmedel eller vad som styr viljan att använda det. Kan det vara så att eleven måste lära känna sig själv och sina styrkor respektive svagheter på ett djupare plan, för att tillfullo förstå och därmed se vinsten av att använda ett hjälpmedel? Kanske en väg mot målet är förbättrad självkännedom? Det är också intressant att spekulera i om det sker en kontinuerlig anpassning av elevernas hjälpmedelsbehov, eller om denna flexibilitet saknas.
Studien har visat att relationen till läraren är av stor betydelse för elevernas lärande. Vad innebär en god relation till läraren ur ett elevperspektiv? Ser elever och lärare på relationen på samma sätt? Finns det olika typer av relationer i lärandesituationer?
Studien har visat på att eleverna vill ha lugn och ro. Vad innebär begreppet för eleverna och hur kan vi skapa detta i skolans verksamhet?
5.7 Specialpedagogiska implikationer
I arbetet som specialpedagog och speciallärare är det viktigt att känna till de resultat studien visar.
39
Studien lyfter fram vikten av att skapa en förtroendefull relation till eleverna (Hattie, 2009). Både för specialpedagogen och för specialläraren är det viktigt att förstå att relationen är en tungt vägande faktor för eleverna, både i de yngre och i de äldre åldrarna. Det är också bra att känna till att en god undervisningssituation bygger på en förhandlingsrelation (Frelin, (2010).
Studien visar vikten av att anpassa undervisning, som skapar motivation för eleven. Eleverna styrs av motivation och vill veta varför de ska förstå och lära (Gärdenfors, 2010).
Vidare visar studien på vikten av att ha en målfokuserad skola, att ha klara kriterier för hur man når upp till målen och en kontinuerlig avstämning under arbetets gång (Hattie, 2009). För specialläraren såväl som specialpedagogen kan denna information appliceras i den direkta kontakten med eleven i form av arbete med metakognition.
Studien visade på en diskrepans mellan hur eleverna tänker på mellanstadiet och på gymnasiet, vilket gör anpassning av lärmiljö och strategier för lärandet av stor vikt (Torill Merland, 2011).
De pedagogiska hjälpmedel som används måste utvärderas och det måste finnas en flexibilitet. Eleverna styrs av motivation och måste se vinsten av att använda sina kompensatoriska hjälpmedel. För specialpedagogen är det viktigt att se till, att det finns en hjälpande och underlättande miljö för eleverna att arbeta och lära sig sina hjälpmedel i. För specialläraren är det viktigt att hjälpa eleven att se vinsten av användningen. Hjälpmedel måste anpassas och förändras efter behov och ge eleverna en möjlighet till självständigt lärande.
Eleverna vill ha mindre klasser och mer lärartid. Detta innebär att specialpedagogen måste hjälpa skolan att se lösningar, som gynnar elevens inlärning och utveckling.
5.8 Slutsats
Studien bekräftar att allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas berättelser styrker att deras lärande sker i interaktion med andra, där språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för deras lärande. Studien visar också att olika lärfaktorer är mer eller mindre viktiga beroende på elevens ålder. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten för att lära, är betydelsefullt för lärande.
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, Ingrid (2012). Kan Hatties forskning ge skolan en vetenskaplig grund? Hämtat den 24 april från, http://www.skolaochsamhalle.se/lararutbildning/ingrid-carlgren-kan-hatties-
forskningsoversikt-ge-skolan-en-vetenskaplig-grund/
Dahlström, Kerstin (2010). Faktablad om Neuropskykiatriska funktionsnedsättningar. Stockholm: Riksförbundet Attention.
Danielsson, Ola (2011). Tema: Lärande. Hjärnans hårda skola. Medicinsk Vetenskap (3), 11-19.
Eliasson, Annika (2006). Kvalitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Frelin, Anneli (2010). Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet. Avhandling. Uppsala universitet.
Gärdenfors, Peter (2010) . Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, John (2009). Visible Learning. London: Routledge.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, Björn (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Klingberg, Torkel (2011). Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindvert, Jessica (2010). PM om Visible learning. Skolverket.
Maslow, Abraham Harold (1943). A Theory of Human Motivation. Psychological Review, (50), 370-396.
Myndigheten för skolutveckling (2003). Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i svensk skola och forskning.
OECD (2002). Understanding the brain – towards a new learning science. Paris: OECD Publications.
Olivestam, Carl E. & Ott, Aadu (2010). När hjärnan får bestämma. Stockholm: Remus förlag. Pekrun, Reinhard (2006). The control-value theory of achievement emotions – assumptions, corollaries and implications for educational research. Educational Psychology Review, 18, 315- 341.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori . Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Should children´s knowledge be tested or developed in preschool? Nordisk Barnehageforskning 3 (3), 159-161.
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Learning in the field. An introduction toqualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor.
Skolverket, (2009). Kunskapsbedömning I särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes Förlag.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Förlag.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2007). I kunskapens namn. Lärarförbundet.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Torill Merland, Aud (2011). Idén om självdisciplinerande elev i kollision med verkligheten i norsk skolvardag. Avhandling. Göteborgs universitet.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Malmö högskola
Bilaga A
Xxxxxxxxxx 2012-xx-xx
Till föräldrar och elever i särskild undervisningsgrupp år 5
Mina studier till specialpedagog avslutas under innevarande läsår med ett examensarbete i form av en undersökning. Jag har valt att undersöka hur eleven ser på sitt lärande och vilka faktorer de anser har betydelse för deras lärande.
Studien kommer att bygga på intervjuer av de tre eleverna i den särskilda
undervisningsgruppen. I det färdiga examensarbetet kommer en jämförande studie av elever i gymnasieskolans år 2 att ingå.
Intervjuerna av eleverna kommer att spelas in. Allt material förstörs, när undersökningen är slutförd. Det är tillåtet att läsa det som är skrivet för godkännande före publicering. Elevernas anonymitet garanteras. Ingen information i uppsatsen kommer att kunna relateras till eleven eller skolan. Deltagandet är frivilligt.
Min handledare på Malmö högskola heter Lisbeth Ohlsson (lisbeth.ohlsson@mah.se). Uppsatsen kommeratt publiceras i juni 2012 under Malmö högskola, www . mah.se/muep.
Ett stort tack för Ditt medgivande och för Ditt deltagande i studien!
Vänligen
Agneta Petersson
xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxxxxxxxxx.xx Tel. xxxx-xxxxxx
Jag ger mitt medgivande till intervjuundersökningen:
_______________________________ ___________________________________
Bilaga B
Intervjuunderlag
Forskarfråga: Vilka faktorer anser eleven främjar deras lärande? Hur ser eleven på
betydelsen av olika pedagogiska metoder för lusten att lära?
1. Vad är viktigt för att du ska lära dig något?
Berätta hur du tänker! Rangordna. Mina klasskamrater
Motivation – att jag tycker det är roligt Förståelse – sammanhang Lärarens personlighet Lärarens kunskaper Att må bra Tydliga mål Repetition Arbetsmetod Egna strategier
2. I vilken miljö lär du dig bäst?
Berätta om varför du tycker om just den/de platserna! Klassrummet
Lilla gruppen/specialläraren I ett tyst rum
När jag är ensam Hemma
3. Vilka arbetssätt tycker du om och anser har betydelse för att du lär dig?
Ge ex. på situationer, där du tycker att ditt lärande fungerar på ett bra sätt. Varför tror du att det fungerar här? Hur känner du dig (hur mår du) när du arbetar med uppgifterna? Textbearbetning:
1. Läsa en text och svara på frågor 2. Lyssna på en text och svara på frågor 3. Läsa en text och prata om den
4. Lyssna på en text och prata om den. Grupparbete
Pararbete Posters Minneskartor
Arbete med datorer (digitala berättelser, informationssökning osv.) ”Katederundervisning” – läraren berättar och du lyssnar
Problembaserat lärande Arbete mot uppsatta mål Prov
4. Vilka hjälpmedel använder du för att lära?
Vilken nytta har du av dem? När använder du dem? Vad tycker du om dem? Dator Digitalkamera Diktafon Smartboard CD-spelare/daisyspelare/milestone iPad Skoldagbok Bilder/Film
5. Hur skulle den skola se ut, där du skulle kunna lära dig så mycket som möjligt? Berätta!
Forskarfråga: Vilken betydelse anser eleven att känslotillståndet har för lärandet?
6. Har det betydelse hur du mår, när du ska lära dig något?
Berätta om något tillfälle, när det har haft betydelse hur du har mått. 1. Jag har lättare för att koncentrera mig, när jag är lugn än när jag är stressad. alltid ofta sällan aldrig
2. Jag har lätt för att lära efter fysisk ansträngning, när jag känner mig avslappnad. alltid ofta sällan aldrig
3. Jag har lättare för att koncentrera mig, när jag inte är hungrig. alltid ofta sällan aldrig
4. Jag har lättare för att lära, när jag är ordentligt utsövd. alltid ofta sällan aldrig
5. Jag har lättare för att lära, när jag känner mig glad. alltid ofta sällan aldrig
6. Jag har lättare för att lära, när jag inte är ledsen eller funderar över något. alltid ofta sällan aldrig