Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lust eller olust –
Sex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lyfter fram betydelsefulla faktorer för sitt lärande
Delight or discomfort-
Six students with neurodevelopmental disorders account for meaningful factors associated with their learning
Charlotte Kellander
Agneta Petersson
Specialpedagogexamen 90hp Slutseminarium: 2012-05-23
Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Lisbeth Ohlsson
Sammanfattning
Titel: Lust eller olust – sex elever med funktionsnedsättning lyfter fram betydelsefulla faktorer för sitt lärande
Författare: Charlotte Kellander och Agneta Petersson
Examensarbete, Specialpedagogutbildningen 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola
Handledare: Lisbeth Ohlsson Examinator: Ann-Elise Persson Datum: 2012-05-23
Syfte
Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang.
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet. Studien består av två delundersökningar, en med elever i grundskolans år 5 och en med elever från gymnasieskolans år 2. Studien undersöker hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.
Metod
Studien är en hermeneutisk, kvalitativ intervjuundersökning. Eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguideoch öppna frågor, som anpassades efter samtalets karaktär.
Resultat
Lärarens personliga egenskaper är viktigare än lärarens kunskaper. Motivation, att det är roligt att lära sig, har stor betydelse för lärprocessen. Klasskamraterna/vänner är viktiga och hör ihop med att det ska vara roligt och lustbetonat. Eleverna vill ha tydliga mål, som de förstår och vara delaktiga på vägen fram till målet. Delaktighet och förståelse uppnås genom arbete med metakognition. Studien visar skillnader beträffande ålder, när det gäller val av
betydelsefulla lärandefaktorer. För eleverna i år 5 är att må bra den mest avgörande faktorn för lärande. De äldre eleverna anser inte att denna faktor är av betydelse. Lugn och ro, liksom arbetsmetoden betonas mer av eleverna i gymnasieskolans år 2. De yngre eleverna är mer öppna och villiga för användning av olika pedagogiska hjälpmedel.
Slutsats
Allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande sker i interaktion med andra. Språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för lärande. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten att lära, är betydelsefulla lärandefaktorer.
Abstract
Title: Delight or discomfort
Author: Charlotte Kellander and Agneta Petersson
Graduate Diploma in Special Education 90hp, School development and leadership, Malmö högskola
Mentor: Lisbeth Ohlsson Examiner: Ann-Elise Persson Date: 2012-05-23
Purpose
The school of today is based on knowledge and focused on reaching goals. The education must therefore be created and adjusted to meet every student’s individual needs. Bridges must be built to link together different research fields. The foundation of the study is the socio cultural perspective, in which the cognitive development is tied to the cultural, linguistic and social context.
The aim with our study is to see which factors six students with disabilities would see to be the ones that promote and advance their learning and based on these factors place focus on the most favorable pedagogical methods. The second aim is to see to what extent the students own motivation and emotional status influenced their learning. The study consist of two separate surveys, one with students in grade 5 and one with sophomores in High school. The surveys last purpose was to show if the choice of supportive factors of learning was influenced by the age of the student.
Method
The study is a hermeneutic, qualitative survey. The students were questioned with the help of a interview guide and open questions, which were adjusted during the conversation.
Results
The personality of the teacher is more important than the knowledge of the teacher. Motivation is important, that it is fun to learn is of great importance to the learning process. Classmates/ friends are important and are a part of what is fun and enjoyable. The students want goals, which they understand and feel a part of. Participation and comprehension is
achieved through working with meta cognition. The study shows differences regarding age and the significant importance of learning factors. The younger students mean that their well being is the most important factor while the older students find it of less importance. The older students find peace and quiet as the important factors as well as the work method. The younger students are more open and willing to use different compensatory aids.
Conclusion
All learning is linked to a socio cultural perspective. Students learn in interaction with others. The language, activity and the social environment are all important factors for learning. The brain learns what affects it. State of emotion, motivation and pleasure for learning are all significant.
Förord
Vårt examensarbete är ett resultat av gemensamma samtal och diskussioner. Arbetet har fördelats utifrån intressen och styrkor.
Studien består av två kvalitativa intervjuundersökningar. Genomförande och resultatanalys av dessa har gjorts individuellt. Studien av år 5 är utförd av Agneta Petersson och studien gymnasieskolan år 2 är gjord av Charlotte Kellander. I diskussionsdelen sammankopplas undersökningarna.
Vi ansvarar gemensamt för övrigt innehåll av studien.
Vår förhoppning och avsikt med studien är, att elevperspektivet på betydelsefulla lärandefaktorer lyfts fram och att resultaten används av specialpedagoger och speciallärare.
Charlotte Kellander Agneta Petersson
Innehåll
Sammanfattning Abstract
Förord
Innehåll
1 Inledning och problemområde ... 1
1.1 Syfte och problemfrågeställningar ... 2
1.2 Centrala begrepp ... 2
1.3 Teoretisk förankring ... 3
2 Lärande ... 4
2.1 Lärandeteorier ... 4
2.2 Betydelsen av känslor och motivation ... 5
2.3 Forskning om elevernas lärande ... 6
2.4 Brobygget mellan kognitiv neurovetenskap och pedagogik ... 8
2.5 Sammanfattning ... 9 3 Metod ... 11 3.1 Val av undersökningsmetod ... 11 3.2 Undersökningsgrupp - studie år 5 ... 12 3.3 Genomförande - studie år 5 ... 13 3.4 Bearbetning - studie år 5 ... 14 3.5 Tillförlitlighetsaspekt - studie år 5 ... 14
3.6 Undersökningsgrupp - studie gymnasieskolan år 2 ... 15
3.7 Genomförande - studie gymnasieskolan år 2 ... 15
3.8 Bearbetning - studie gymnasieskolan år 2 ... 16
3.9 Tillförlitlighetsaspekt - studie gymnasieskolan år 2 ... 16
3.10 Etiska överväganden - studie år 5 och studie gymnasieskolan år 2 ... 17
4 Resultat ... 18
4.1 Undersökningsgrupp - studie år 5 ... 18
4.2 Betydelsefulla lärandefaktorer - studie år 5 ... 19
4.2.2 Elevernas uppfattningar om vilken miljö som är bäst för lärande. ... 20
4.2.3 Elevernas uppfattningar om arbetssättets betydelse för lärande ... 21
4.2 4 Elevernas uppfattningar om hjälpmedel ... 23
4.2.5 Elevernas uppfattningar om drömskolan ... 23
4.3 Betydelsen av motivation och känslor - studie år 5 ... 25
4.4 Resultatsammanfattning - studie år 5 ... 26
4.5 Undersökningsgrupp - studie gymnasieskolan år 2 ... 27
4.6 Betydelsefulla lärandefaktorer - studie gymnasieskolan år 2 ... 28
4.6.1 Vad är viktigast för att du ska lära dig? ... 28
4.6.2 I vilken miljö lär du dig bäst? ... 29
4.6.3 Vilket arbetssätt tycker du om och anser har betydelse för att du lär dig? ... 30
4.6 4 Vilka hjälpmedel använder du för att lära? ... 31
4.6.5 Drömskolan ... 32
4.7 Betydelsen av motivation och känslor - studie gymnasieskolan år 2 ... 33
4.8 Resultatsammanfattning - studie gymnasieskolan år 2 ... 33
5 Diskussion ... 34
5.1 Metoddiskussion ... 34
5.2 Betydelsefulla lärandefaktorer ... 35
5.3 Motivationens och känslornas betydelse ... 35
5.4 Gynnsamma pedagogiska metoder ... 36
5.5 Ålderns betydelse ... 37 5.6 Fortsatt forskning ... 38 5.7 Specialpedagogiska implikationer ... 38 5.8 Slutsats ... 39 Referenser Bilaga A: Missivbrev Bilaga B: Intervjuunderlag
1
1 Inledning och problemområde
Varje människa är unik och i varje människa finns det en inneboende drivkraft att lära och utvecklas.
Dagens skola är kunskaps- och målinriktad. Det är viktigt att arbetsmetoder och organisation är anpassade och utvecklade, så att de främjar varje elevs lärande på bästa sätt. Att anpassa betyder inte bara att ge resurser och rätt verktyg till elever i behov av särskilt stöd, utan också till de elever som har goda förutsättningar, så att de kan utvecklas optimalt. Det kommer aldrig att finnas pedagogiska metoder, som passar alla.
I vårt letande efter tidigare skrivna uppsatser och forskningsrapporter kring lärande, fann vi att det ofta saknades ett perspektiv – elevens. Vad anser eleven själv vara viktiga faktorer för lärande?
Pedagogiken idag lever sitt eget traditionella liv och broar behöver byggas mellan den kognitiva neurovetenskapen, psykologin och informationsteknologin (Klingbeg, 2011). Vi har under våra yrkesverksamma år upplevt, hur undervisningen i stor utsträckning styrs av politiska åsikter och pedagogiska modenycker. Erfarenhet och tidigare studier har gett oss insikt om vikten av att bemöta varje elev utifrån kunskap om eventuell funktionsnedsättning och om lustens/motivationens betydelse för lärandet. En framgångsrik undervisning måste ta hänsyn till vad man vet om hjärnans funktion och kopplas samman med pedagogiska metoder, som upplevs positiva och effektiva av eleven. Det blir en styrka hos den enskilde pedagogen att ha forskning bakom metoder och strategier, som man tidigare använt av intuition. Skolforskning måste utgå från skolans vardag, dvs. vara baserad på det som uppfattas som problem och hinder av elever och lärare i skolan. Dagens och framtidens lärande bör vara en sammansmältning från flera olika forskningsfält, psykologin, kognitiv neurovetenskap, pedagogiken och informationsteknologin.
En ökad medvetenhet hos skolans pedagoger om vad begrepp som uppmärksamhet, minne, motivation, förståelse mm. innebär för hur lärande bäst går till, kan resultera i en vidgad förståelse och till förbättringar av skolans organisation och verksamhet. Denna kunskap och medvetenhet kan användas både i arbetet som specialpedagog, när det gäller organisationen för elever i behov av särskilt stöd och i speciallärarrollen, där fokus koncentreras på det individuella stödbehovet till eleven.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar anser främjar deras lärande och lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder.
Frågeställningar
Hur ser eleven på olika pedagogiska metoder för lusten att lära?
Vilken betydelse anser eleven att känslotillståndet har för lärandet?
Hur påverkar elevernas ålder valet av betydelsefulla lärandefaktorer?
1.2 Centrala begrepp
Följande begrepp är centrala i studien.
Förståelse – Förmågan att generalisera kunskap, att tillämpa det man lärt sig på nya områden
(Gärdenfors, 2010).
Lärande - Kunskap tolkas, värderas och sätts in i ett sammanhang. Detta leder till förståelse
och en generaliseringsförmåga (Gärdenförs, 2010).
Metakognition – Samtal och reflektion kring sitt lärande och tänkande (Kullberg, 2004). Motivation – Känslor och tankar, som håller en aktivitet igång och ger den mål och mening
(Imsen, 2006).
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) – Svårighet som har sin grund i hur hjärnan
arbetar och fungerar (Dahlstöm, 2010).
Pedagogisk metod – Val av sätt att skapa förståelse, som leder till lärande (egen definition
3
1.3 Teoretisk förankring
Det sociokulturella lärandeperspektivet går som en röd tråd genom studien. Anledningen är att i ett sociokulturellt perspektiv är lärandets sociala karaktär och sammanhang av särskild betydelse. Skolsituationen påverkar hur kunskaper struktureras och hur tänkandet formas. Utgångspunkten för den röda tråden är Lev Vygotskijs tankar i boken Tänkande och språk (1934).
Sociokulturellt perspektiv
I ett sociokulturellt perspektiv är den kognitiva utvecklingen knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang.
Allt lärande sker i interaktion med andra människor. Språk och aktivitet är lärandets grund (Vygotskij, 1934).
Den sociala och språkliga miljön i skolan påverkar lärandet. Mediering, dvs. att eleven samspelar och tolkar världen genom olika verktyg, är av betydelse. Informationsteknologin är i dessa sammanhang ett verktyg, precis som läraren och andra elever. Möjligheten att använda ny teknik är av särskilt stor betydelse för elever med funktionsnedsättningar (Skolverket, 2009).
Situationen påverkar hur kunskaper och tankar formas. Människor kan lösa problem i en viss situation utan att kunna göra det i en annan (Säljö, 2000). Lärandet i skolan sker i en kontext som är avskild från det övriga livet. Detta utgör ett dilemma (Myndigheten för skolutveckling, 2003).
Hjärnan lär det som berör. Hur man mår, motivation och engagemang är viktigt för att lära (Danielsson, 2011).
Metakognition, att samtala och reflektera över sitt lärande och tänkande, syftar till att eleverna ska bli självständiga och kunna förstå och påverka sitt lärande (Kullberg, 2004).
Sammanfattningsvis grundas studien på ett sociokulturellt perspektiv i enlighet med det ovan skrivna. Eleverna lär sig genom aktivt samspel med sin omgivning och den sociala och språklig miljön i skolan påverkar lärandet. Samtidigt har elevernas tidigare sociala och kulturella erfarenheter betydelse för hur de kan hantera skolans sociala miljö. Känslotillstånd, motivation och lusten för att lära, är betydelsefullt för lärande.
4
2 Lärande
I följande kapitel belyses områden relevanta för studiens syfte, att undersöka vilka faktorer eleverna anser har betydelse för lärande och hur känslor och motivation påverkar lärprocessen.
Vi inleder med viktiga lärandeteorier under 1900-talet och känslors och motivationens betydelse i lärandesituationen. Därefter följer en beskrivning av aktuell forskning om elevers lärande och brobygget mellan neurovetenskap och pedagogik. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
2.1 Lärandeteorier
Denna studie intresserar sig för faktorer, som enligt eleverna har betydelse för deras lärande. Det blir därför betydelsefullt att diskutera lärandeteorier. Inom forskningen har man under olika tidsperioder utvecklat olika teorier om lärande.
Under senare hälften av 1900-talet har tre viktiga teorier om lärandeprocesser utvecklats. Dessa är behaviorismen, kognitiv och metakognitiv teori och sociokulturella lärandeteorier.
Enligt de behavioristiska lärandeteorierna är lärande det samma som utveckling och människan lär sig så länge hon utvecklas. I de behavioristiska teorierna kan människan liknas vid ett tomt kärl, som ska fyllas genom förmedling av enkla och avgränsade färdigheter. Minnet och förmågan att reproducera spelar en stor roll (Säljö, 2007).
Det kognitiva perspektivet på lärande har Jean Piaget, som en berömd företrädare. Denna teori grundar sig på en stegvis utveckling av generella tankemönster, vilka ger struktur till förståelse och lärande. Piagets teorier begränsades till logiskt och abstrakt tänkande. Idag anser man att känslor och attityder har betydelse för tänkandet. Dessutom är det viktigt att förstå och reflektera kring det egna lärandet (Skolverket, 2009).
Forskning efter 1990-talet (Myndigheten för skolutveckling, 2003) visar att den kognitiva utvecklingen också är knuten till det kulturella, språkliga och praktiska sammanhanget. Det är på detta sätt intresset har styrts mot det sociokulturella perspektivet. Säljö (2005) menar, att de övriga teorierna ska ses som komplement till den sociokulturella traditionen.
I ett sociokulturellt tänkande är det orimligt med en slutpunkt för mänsklig utveckling och lärande. Människan utvecklas och lär i samspel med andra. Mediering har en viktig roll vid
5
allt lärande. De kulturella redskapen, t.ex. språk och informationsteknologi, utvecklas och förändras ständigt. Kunskaper och tänkande formas utifrån situation (Säljö, 2000).
2.2 Betydelsen av känslor och motivation
I studiens frågeställningar behandlas vikten av motivation och lust, samt känslotillståndets betydelse. I de behavioristiska och kognitiva lärandeteorierna har känslorna haft en underordnad betydelse. Känslor och attityder anses idag av betydelse för tänkande (Skolverket, 2009).
Att kunna leva sig in i en annan människas värld är grunden för alla sociala aktiviteter och därför är inlevelseförmågan grundläggande för människans lärande. Elever med autism har svårt att uppnå gemensam uppmärksamhet och svårt att se något från en annan persons perspektiv (Gärdenfors, 2010).
OECD-rapporten Understanding the brain (2002) skriver att eleven misslyckas med att lära på grund av en eller flera av fyra faktorer. Dessa faktorer är brist på självförtroende, dålig motivation, verklig eller upplevd otillräcklighet och brist på lärtillfällen. Utifrån dessa fyra faktorer anser Pramling Samuelsson (2010) att det blir extremt viktigt att eleverna är motiverade, ser betydelsen av något och är engagerade på ett sätt som gör att deras självförtroende stöds.
Psykologen Reinhard Pekrun (2006) har utvecklat en teori, control value, som fokuserar på de känslor som är förknippade med prestationer i lärsituationer. Känslor som glädje, stolthet, skam och frustration är känslor som uppträder i samband med elevens upplevelse av kontroll över sin lärsituation och i värderingen av sitt lärande. Enligt denna teori kan elevernas känslor påverkas positivt om deras känsla av kontroll över sitt lärande höjs och om de får en mer positiv uppfattning om värdet av det de lärt sig. En konsekvens av teorin är att om en elev får mycket negativ respons på ett arbete, upplevs en känsla av att inte ha kontroll och motivationen för att fortsätta minskar.
Den amerikanska psykologen Abraham Maslow presenterade 1943 i artikeln ”A Theory of human motivation ” en teori om hur människor prioriterar sina behov. Maslows teori är vanligt förekommande inom motivationspsykologin. Teorin delar in behov i fem olika nivåer. Den primära idén enligt Maslow (1943) är att de behov som är på en lägre nivå måste vara tillfredställda, innan högre mål blir viktiga för individen.
6 De fem behoven är
kroppsliga behov
behov av trygghet
behov av kärlek och gemenskap
behov av uppskattning
behov av självförverkligande
Maslow beskrev i sin teori behoven i en successiv hierarki. Idag utformas teorin oftast i form av en trappa, för att göra modellen tydligare. Flera behov finns samtidigt, enligt Maslow, men individen prioriterar något av dem.
2.3 Forskning om elevernas lärande
Hatties forskning (2009), om vad som påverkar elevernas studieresultat, har uppmärksammats i Sverige. Hattie är en representant för s. k effektforskning, vilket innebär att kvantitativa beräkningar görs på elevernas kunskapsresultat. Forskningsavsnittet inleds med en beskrivning av resultaten i denna studie. Samtidigt beskrivs tankar som stöder hans resultat och den kritik som riktats mot studien. Forskning som belyser vad som är viktigt ur ett elevperspektiv, är idag svårt att hitta.
Pekruns teori överensstämmer med Hatties forskning från Nya Zeeland. Hattie beskriver i sin bok Visible Learning (2009), resultatet av femton års forskningsarbete. Boken beskriver hur 80 miljoner elever anser att olika faktorer påverkar deras studieresultat. Hattie fokuserar mer på hur det ser ut inne i skolan än på frågor som skol- och klasstorlek. Han betonar att undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras. En viktig faktor för det synliga lärandet är att eleven fortlöpande får återkoppling på sitt arbete och att de kan rapportera till sin lärare. Denna typ av återkoppling handlar om att utveckla elevens kognitiva förmåga. Elevernas återkoppling till läraren är viktig för hur det fortsatta lärandet struktureras och planeras av läraren.
Ovan beskrivna benämns metakognition och beskrivs som betydelsefullt både av Pramling Samuelsson och Carlsson (2003) och av Gärdenfors (2010).Enligt Pramling Samuelsson och Carlsson (2003) är metakognition, att skapa medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en viktig del av lärandet. Hon betonar att det är läraren, som skapar förutsättningar för elevernas kognitiva och metakognitiva lärande.
7
I Visible Learning (Hattie, 2009) konstateras att ett framgångsrikt lärande är en funktion av samspelet mellan
- tydlig målformulering och kriterier för måluppfyllelse
- användning av flera ändamålsenliga strategier, anpassning av lärsituationen - återkoppling
- ett synsätt på lärande som utgår från elevens perspektiv
- en tilltro till möjligheten att undervisa färdigheter och lärandestrategier
Genom hela forskningsrapporten framgår det, att den enskilda läraren har en avgörande betydelse för elevernas prestationer.
Annelie Frelin (2010) skriver i sin avhandling Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet om lärarnas relationsarbete. Hon menar att lärarnas relationsarbete är nära sammanflätat med undervisningen och genomsyrar på så vis allt arbete. Studien visar tydligt att lärarna förhandlar, för att skapa en undervisningsrelation till eleverna. Förtroende, medmänsklighet och omtanke om elevens självbild är viktigt i relationsarbetet.
Hatties studie betonar en anpassning av lärsituationen och ett synsätt på lärande, som utgår från eleven. I en studie av Torill Meland (2011) styrkes vikten av elevanpassning. Hon menar att hennes studie visar att eleverna inte kan påverka vad de lär sig och att det inte sker en anpassning efter förutsättningar och förkunskaper i lärandesituationen.
Hatties forskningsrapport har fått stor uppmärksamhet i den svenska skoldebatten. En kritik som riktats mot studien har varit problemet att isolera en faktor från en annan. Den tid läraren t.ex. har för återkoppling med eleven står i relation till antalet elever (Lindvert, 2010). En annan synpunkt är hur mycket av samhällsförhållanden och uppväxtvillkor för barn och ungdomar som ska vägas in, när man pratar om påverkansfaktorer. Det bör också uppmärksammas, att det finns svårigheter att generalisera en kontext med en annan.
Ingrid Carlgren (2012), professor i pedagogik vid Stockholms universitet, framför i en artikel synpunkter på i vilken mening den typ av forskningsöversikt som Hattie gör, kan ge skolans verksamhet en vetenskaplig grund. Hon menar bland annat att Hatties resultat visar, att den socioekonomiska bakgrunden har stor betydelse för skolresultaten. Vad gör man som skolpolitiker och utbildningsansvariga åt detta? I rapporten saknas uppgifter om att det kan vara specifika kunskaper som ligger bakom den undervisning som leder till bättre resultat. I stället konstateras endast skillnader mellan lärares kompetens. Skillnaderna beror på lärarnas personliga egenskaper, inte en kollektiv kunskap, som om den användes av flera, skulle kunna förbättra undervisningen. Därigenom faller rapporten, enligt Carlgren, in i den långa tradition
8
inom skolsektorn, där det är läraren som av omvärlden uppfattas som problemet och inte bristerna på kunskap. Om skolan ska vara professionsstyrd, så måste forskningen utgå från de frågor och problem man ställs inför som lärare. Hon menar, att det finns en risk att Hatties forskning legitimerar det som redan görs.
2.4 Brobygget mellan kognitiv neurovetenskap och pedagogik
Studiens syfte är, att utifrån elevernas val av betydelsefulla lärandefaktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder.
Vetenskapen om varför en pedagogisk metod fungerar och bör användas har sedan början på 2000-talet också kunnat strykas genom den neurovetenskapliga forskningen. Forskningen har inneburit en ny epok för en mer exakt insikt om hur vår hjärna fungerar i lärandesituationer. Det samlade begreppet för samarbetet mellan didaktik och neurovetenskap är neurodidaktik (Olivestam & Ott 2010). Neurodidaktiken ger förutsättningar för att bedriva en undervisning, där hjärnans möjlighet för förändring får bestämma metoden för lärande.
Lärande och minne är två sidor av samma mynt. Utan ett minne skulle inte vårt lärande fungera och utan lärande skulle vi inte behöva ett minne (Gärdenfors 2010). För att förstå hur vi lär oss, måste vi förstå hur vårt minne fungerar. Skillnaden mellan människans minne och djurens är, att vi avsiktligt kan komma åt något i vårt minne.
Gärdenfors (2010) beskriver att forskarna är överens om att det finns olika sorters minne, men att de är oense om hur de ska klassificeras. De flesta gör, enligt Gärdenfors, skillnad mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Arbetsminnet innehåller den information man behöver för att lösa ett problem. Långtidsminnet lagrar informationen mer permanent, i många fall till livslångt lärande.
Olivestam och Ott (2010) visar på att sömn befäster det lärda i långtidsminnets kontext. De visar också på att näringsintag såväl som motion är väsentliga för att upprätthålla hjärnans hälsa. Gärdenfors (2010) beskriver också, att man minns bättre om det man ska lära sig presenteras i flera kontexter och genom att se saker i sitt sammanhang.
Klingberg (2011) beskriver, att arbetsminnet normalt kan hålla reda på sju informationsenheter. Det finns mer än ett arbetsminne. Han talar om ett arbetsminne för hörseln och ett för synen. Detta innebär att fler inkopplade sinnen ger fler aktiva informationsenheter. Inom pedagogiken innebär detta att fler inkopplade sinnen ger bättre lärande. Olivestam och Ott (2010) visar på, att Learning by doing är effektivt i
9
lärandesituationer, men eftersom vi har spegelneuroner i hjärnan så gäller det samma för learning by lookning.
Klingberg (2011) beskriver, att vid stress utsöndras adrenalin och kortisol i blodet, vilket påverkar nästan alla kroppens organ. Stress har en komplex effekt på minnet. Arbetsminnet förbättras vid lagom nivå av stress, men försämras av för hög stress. Det optimala läget är lagom mycket, varken för lite eller för mycket. Vidare menar Klingberg (2011), att social stress, negativa förväntningar såsom att personen känner sig underlägsen eller att testmomentet innehåller negativa förväntningar, gör att kroppen presterar sämre.
Gärdenfors ( 2010) beskriver, att den viktigaste länken mellan neurovetenskap och lärande är hjärnans formbarhet, dess plasticitet. Hjärnan förändrar sig under hela sin livstid, vilket innebär att lärandet är livslångt. Denna förändring innebär att nervceller och dess kopplingar förändras. Lärandet skapar på så sätt ”spår” i hjärnan. Enligt Olivestam och Ott (2010) gäller principen om synoptisk plasticitet genomgående för allt lärande. Detta innebär att alla kopplingar mellan neuroner, hjärnceller, utvecklas och stärks genom att de används. Detta ska inte tolkas som ett enformigt innötande av kunskap utan mer som ett ”gnuggande”. Att repetera är att knyta ny information till så många befintliga neutroner som möjligt. Detta förespråkar också kunskap på djupet istället för bred och fragmenterad kunskap. Även Klingberg (2011) betonar vikten av repetition. Han beskriver den s. k Glömskekurvan, som visar att utan repetition minns vi efter några dagar endast ungefär tjugo procent av det vi ursprungligen kunde. Repetition leder inte bara till att vi omedelbart efter repetitionstillfället minns mer utan också till att glömskekurvan inte sluttar lika brant utför.
2.5 Sammanfattning
I ett sociokulturellt perspektiv lär eleverna i samspel med andra. Även känslotillstånd som motivation och lusten för att lära har betydelse för lärandet. OECD-rapporten, Understanding the brain (2002) visar på att det finns fyra faktorer som gör att elever misslyckas i skolan, dåligt självförtroende, dålig motivation, verklig eller upplevd otillräcklighet och brist på lärtillfällen.
Genom att arbeta mot mål och genom kontinuerlig återkoppling på sitt arbete höjs elevens medvetenhet och förståelse av sitt lärande. Metakognition är en viktig del av lärandet. Vidare visar Frelin (2010) att lärare förhandlar för att skapa en undervisningsrelation till eleverna och
10
att relationen mellan lärare och elev är nära sammanflätat med undervisningen och en viktig del av att skapa en förtroendeingivande relation.
Gärdenfors (2010) beskriver att man minns bättre om man får informationen presenterat i olika kontexter. Likaså förklaras att learning by doing är en effektiv inlärningsmetod liksom learning by looking, eftersom hjärnan har spegelneuroner (Olivestam & Ott, 2010). Vårt arbetsminne påverkas av för mycket stress och kan enligt Klingberg (2011) göra att vi presterar sämre. Klingberg (2011) beskriver också vikten av repetition för att kunskapen ska vara bestående.
11
3 Metod
I enlighet med Stukát (2005) är vår undersökningsmetod vald utifrån studiens syfte. En kvalitativ studie med hermeneutik inriktning är genomförd. Denna form av intervjuundersökning ger möjlighet att omformulera frågor (bilaga B) så att eleven fullständigt förstår frågans innebörd (Eliasson, 2006). Detta är högst relevant, eftersom elever både i år 5 och år 2 på gymnasiet intervjuades.
Undersökningarna gjordes som två fristående studier. Anledningen var att ge möjlighet till att att besvara frågeställningen, hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.
Undersökningsvalet motiveras, undersökningsgrupperna presenteras, genomförande och bearbetningsförfarande beskrivs och tillförlitlighetsaspekten diskuteras. Kapitlet avslutas med etiska överväganden.
3.1 Val av undersökningsmetod
Studiens syfte är, som all vetenskap, att ta reda på elevernas verkliga uppfattningar och lägga nya fakta till ett föränderligt kunskapsbygge. Ett vetenskapligt förhållningssätt förutsätter att åsikter förkastas eller revideras (Thurén, 2007).
Fördelen med vald undersökningsmetod är att den ger möjlighet att skapa en närhet, att förstå den enskilda elevens perspektiv i sitt sammanhang och att skapa ett djup. Djupet skapas genom intervjuns temafrågor, som enkelt kan följas upp av öppna följdfrågor. Det går också att omformulera frågan, om eleven inte förstår.
I studien är den medvetna eller omedvetna förförståelsen viktig. Kvale (1997) talar om olika perspektiv på intervjuer. Han menar, att förförståelsen är en tillgång för en god kommunikation och för att kunna spegla tolkningen av elevens berättelse. En hermeneutisk hållning är därför att föredra framför en fenomenologisk, där man i så hög grad det är möjligt bortser från förförståelsen och helt fokuserar på den intervjuade.
Erfarenhet kan vara både en fördel och en nackdel. Fördelen är att man har en förståelse av den verklighet eleverna beskriver. En nackdel kan vara att man redan tror sig veta vad eleverna tycker och känner. Det gäller att i tolkning och analys ha en vaksamhet mot den egna förförståelsen, bortse från det man tror sig veta och förutsättningslöst se till undersökningsmaterialet. En kvantitativ metod, t.ex. en enkätundersökning, hade varit fullt
12
möjlig att genomföra. Svårigheten hade varit att få fram känslonyanser i berättandet av hur man upplever olika faktorer i sin lärsituation. Vid frågor kring lärmiljö, olika lärandesituationer spelar förförståelsen in, eftersom vissa lärmiljöer är mycket specifika för eleven och inte ingår i den generella skolmiljön
Observationer skulle kunna komplettera intervjumaterialet. Genom observationer går det att ta reda på om det eleverna har berättat stämmer med vad de gör i verkligheten (Stukát, 2005). En nackdel för studien är att observationsförfarandet är tidskrävande och att det är svårt att observera känslor och tankar hos en individ.
Alvesson och Sköldberg (2008) pekar på risken med att två metoder kan peka åt olika håll. Stukát (2005) menar att flera metoder gör det möjligt att tränga djupare in i problemet och belysa det från olika sidor. Intervjumetoden valdes. Anledningen till att en metodtriangulering inte valdes var tidsaspekten och att det dagliga arbetet bedrivs bland undersökningsgruppen. Detta medför att det redan finns en kännedom om hur eleverna väljer och reagerar i olika lärsituationer.
3.2 Undersökningsgrupp - studie år 5
Vid valet av undersökningsgrupp användes ett strategiskt urval (Trost, 2010). Det viktiga i studien är att visa på mönster, uppfattningar och variationer, inte hur vanliga dessa är (Stukát, 2005). Valet föll på eleverna utifrån fysisk närhet, grupptillhörighet och ålder.
Eleverna går i år 5 i en särskild undervisningsgrupp. Kännedomen om eleverna och deras funktionsnedsättningar är god och det finns en etablerad relation till dem.
Skolan är en F-5 skola, där även särskolan har sin tillhörighet. Två av eleverna, en pojke och en flicka, har diagnos ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och medicinerar för sin funktionsnedsättning. En pojke har en autismdiagnos. Eleverna har en tillhörighet i en storklass och får undervisning både i denna och i en särskild undervisningsgrupp. Omfattningen av undervisningen i de båda grupperna varierar för eleverna.
I studien kallas eleverna för Frida, Fredrik och Frans. Valet gjordes utifrån första bokstaven i ordet fem.
13
3.3 Genomförande – studie år 5
När urvalet var bestämt, togs den första kontakten med eleverna. Kontakten skedde individuellt och eleverna fick ta del av anledning till studien och dess syfte. Samtidigt ställdes frågan om att delta. Eleverna gav ett muntligt samtycke. Vid terminens IUP-samtal informerades föräldrarna om studien och ett skriftligt medgivande gavs av vårdnadshavare och elev (bilaga A). I anslutning till IUP-samtalet fanns det möjlighet att ställa frågor och datum för intervjun bestämdes. Samtliga föräldrar var positiva och tyckte det lät som en spännande undersökning.
Intervjuerna genomfördes i ett grupprum, beläget i anslutning till den särskilda undervisningsgruppens hemrum. Rummet upplevdes som välkänt och tryggt.
Intervjutillfället varade 55-75 minuter. Eleverna gjorde sitt bästa för att koncentrera sig, svara och berätta om sitt lärande. I inledningsskedet tyckte de, att det var roligt att se och höra så att inspelningen fungerade på mobilens röstinspelning. Eleverna bjöds på kex och saft under intervjun.
Under intervjun behövdes små pauser, där samtal fördes om annat av intresse för eleven. Förtäringen var viktig under intervjun och underlättade intervjuernas genomförande. Intervjun var energikrävande och samtliga sa sig vara trötta efteråt.
Innan studien genomfördes gjordes en pilotundersökning med en flicka i år 5. Avsikten var att testa frågornas begriplighet och se vilka följdfrågor, som kunde aktualiseras. Hon visade förståelse för samtliga frågor, men behövde någon gång omformulering eller förtydliganden. Inga förändringar gjordes, eftersom det fanns en medvetenhet om att olika frågor kom att kräva omformulering eller förtydliganden, beroende på intervjuperson och funktionsnedsättning.
Vid utarbetandet av intervjuunderlaget (bilaga B) var studiens syfte och frågeställningar utgångspunkt. Till varje frågeställning knöts ett antal frågor och/eller svarsalternativ för att säkerställa ett relevant material att analysera. Intervjuunderlaget var utgångsläget och svarsalternativen användes i de fall svaret inte hade kommit fram tidigare under samtalet.
14
3.4 Bearbetning – studie år 5
Intervjuerna spelades in med mobilens röstinspelningsfunktion och överfördes till datorn. Pilotundersökningens intervju och undersökningsgruppens intervjuer avlyssnades förutsättningslöst två gånger. Vid det tredje lyssningstillfället började ett kategoriseringsarbete ta form. Valda delar av intervjuerna transkriberades och en tankekarta ritades och skrevs. Intentionen var att hitta mönster, uppfattningar och variationer – att registrera det oförutsedda, det som förförståelsen inte redan visste, det som ”stack ut”. Samtidigt fanns syfte, frågeställningar och teoretisk inramning i tydligt fokus. Slutligen formades en struktur i form av tabeller och text, om hur resultatet skulle redovisas.
3.5 Tillförlitlighetsaspekt – studie år 5
Studiens kvalitet bedöms med hjälp av begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Undersökningsgruppen består av elever med en funktionsnedsättning. Detta påverkar reliabiliteten. Två av de tre eleverna har en ADHD-diagnos, vilket gjorde att två av intervjuerna påverkades av bristande koncentration och uppmärksamhetsförmåga. Det pågick ett ständigt arbete att hålla fokus och vid ett tillfälle att utestänga ljud utanför intervjurummet. Dagsformen hos samtliga tre elever varierar och efterhand som tröttheten infann sig minskade eftertänksamheten och besluten togs snabbt. För att höja reliabiliteten skulle intervjurummet saknat fönster och varit ljudisolerat. Intervjuerna skulle gjorts när medicinerna hos eleverna med ADHD-diagnos hade bäst effekt och dagsformen hos pojken med autism skulle vara på topp.
Validiteten anger hur bra en metod belyser det man vill studera. Intervjumetoden hade som syfte att visa på mönster, uppfattningar och variationer och det är möjligt att göra med det insamlade materialet. När man har med människor att göra, finns det alltid en felkälla (Stukát, 2005). Denna felkälla gäller hur ärlig intervjupersonen är. Alla tre uppgav att de kände sig bekväma och trygga vid situationstillfället. Kanske svarade eleverna trots detta vid något tillfälle, som de trodde att det förväntades av dem? Kanske svarade de någon gång, som de önskade att det skulle vara?
Generaliserbarheten påverkas negativt av att undersökningsgruppen består av tre personer. Samtidigt behöver forskning inte bara vara att beskriva det typiska, utan kan även fokusera på
15
det exceptionella (Kvale, 1997). Här har studien en styrka, att genom de inträngande intervjuerna ha möjlighet att omvandla och förkasta åsikter.
Sammanfattningsvis är kvaliteten beroende på rimliga och trovärdiga tolkningar, som bygger på diskussion kring tillförlitlighetsfrågor (Stukát, 2005). Det är mycket viktigt att synliggöra och motivera de resultat som kommer fram.
3.6 Undersökningsgrupp – studie gymnasieskolan år 2
Undersökningsgruppen bestod av tre pojkar alla 17 och 18 år gamla. De har alla diagnos ADHD och diagnos dyslexi. De går alla tre i samma klass på gymnasieskolans byggprogram. Urvalsgruppen består endast av pojkar eftersom inga flickor fanns med diagnos ADHD i den valda klassen. Detta stämmer med den forskning som Kadesjö (2001) uppvisar att 3-4 gånger så många pojkar som flickor har diagnosen.
Eleverna fanns alla i närmiljön och deras diagnoser var kända sedan tidigare. De valdes utifrån det faktum att de alla tre själv valt att lämna sin klass för att få stöd av speciallärare i gymnasieskolans kärnämnen, svenska, engelska och matematik. De erbjöds i början av terminen stöd av elevassistent för att kunna vara kvar i klassen och ändå få sina individuella stödbehov uppfyllda. De valde alla tre att tacka nej till detta erbjudande och bad självmant om hjälp och stöd i liten grupp. För att göra undersökning mer läsvärd har vi valt att ge pojkarna namn, Håkan, Henrik och Harry.
3.7 Genomförande – studie gymnasieskolan år 2
När urvalet av pojkarna var klart kontaktades de muntligen. Intervjun, tillvägagångssätt och syfte förklarades för pojkarna. När de alla valt att delta bokades tider in som passade i deras scheman och som passade deras önskemål. Henrik valde att intervjuas tidigt på morgonen för då trodde han att han skulle kunna prestera som bäst medan Harry och Håkan valde tider efter lunch av samma skäl. På skolan finns ett samtalsrum som användes som intervjurum. De uttryckte att de kände sig lugna i intervjusituationen.
Innan undersökningen genomfördes en pilotstudie på en annan pojke i parallellklassen som har samma diagnoser som pojkarna i studien. Intervjufrågorna testades av och han visade förståelse för samtliga frågor. Han behövde inga förtydliganden eller
16
omformuleringar för att förstå frågorna och kunna besvara dessa på ett tillfredsställande sätt.
Intervjuerna tog omkring 30 min att genomföra och pojkarna kände sig nöjda med resultatet. De satt bekvämt och min kännedom om pojkarna och deras kännedom om mig gjorde att intervjuerna gick lätt och att de var mycket öppna och ärliga i samtalet.
3.8 Bearbetning – studie gymnasieskolan år 2
När alla tre intervjuer genomförts lyssnades materialet igenom och valda delar transkriberades. De delar som valdes bort var de delar som lämnade det angivna ämnet eller som gav direkt svar på frågan där pojkarna inte hade något att tillägga mer än sitt redan givna svar. Resultatbearbetningen gjordes med hjälp av en tankekarta för att på ett visuellt sätt följa pojkarnas tankar och finna kopplingar mellan deras tankar och våra frågor. Detta var också en hjälp för att dra kopplingar mellan de olika pojkarnas tolkningar och tankar. För att förtydliga och göra pojkarnas svar lättare att utläsa så skapades tabeller. Svaren på de öppna frågorna och andra tankar som eleverna framförde under intervjutillfällena redovisades i löpande text.
3.9 Tillförlitlighetsaspekt – studie gymnasieskolan år 2
Undersökningsgruppen bestod endast av tre pojkar. Detta låga antal gör att resultatet inte kan ses som generaliserbart. Syftet med undersökningen var att få en djupare inblick i elevernas syn på lärmiljö och lärande och då ses det låga antalet elever inte som en nackdel. Eleverna representerar en grupp pojkar vars diagnoser och skolsituation är att likställa med undersökningsgruppens. Därför är gruppen representativ för ålderskategorin pojkar med diagnos ADHD och dyslexi.
Relationen till pojkarna var mycket god vilket gjorde att de kände en trygghet och en öppenhet i samtalet. Intervjusituationen kändes bekväm och avslappnad. Förförståelsen för pojkarnas situation spelade roll i tolkandet av deras svar. Pojkarna hade själv valt tid på dagen då intervjun skulle äga rum vilket gjorde att de var alerta och positiva under hela intervjun. En pilotstudie genomfördes på en annan pojke med samma diagnoser för att säkra förståelsen av frågorna. Reliabiliteten anses utifrån ovanstående information vara god.
17
3.10 Etiska överväganden – studie år 5 och studie gymnasieskolan år 2
Ett etiskt förhållningssätt betyder en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla genom hela arbetet med studien.
I Sverige reglerar en lag (SFS 2003:460) forskning som rör människor. Forskningsetik handlar om hur forskningen tar hänsyn till och skyddar deltagarna i undersökningen.
I studien har ett etiskt förhållningssätt planerats genom att undersökningsdeltagarna och vårdnadshavarna har
gett sitt skriftliga samtycke vid ett IUP-samtal (samtyckeskravet). De tre pojkarna i gymnasiestudien är över 16 år och får därför ta beslut att medverka i intervjun på egen hand.
De har informerats om
studiens syfte och dess genomförande, frivilligheten att delta och rätten att avbryta deltagandet när man vill (informationskravet).
att inga obehöriga ska ta del av materialet och att all text som möjliggör en identifiering kommer att anonymiseras i den skrivna texten (konfidentialitetskravet).
att materialet bara kommer att användas för studiens syfte (nyttjandekravet).
Respekten för den enskildes människovärde ska alltid värnas (Holme & Solvang, 1997). God etik förutsätter ett personligt ansvar, både under arbetet med studien och resultatpresentationen.
18
4 Resultat
I resultatkapitlet redovisas resultaten om vilka faktorer eleverna anser betydelsefulla för lärprocessen och hur motivation och känslotillstånd påverkar deras lärande. Kapitlet inleds med resultatet från studien år 5 och följs av resultatet från gymnasiestudien år 2.
I varje studie beskrivs inledningsvis undersökningsgrupperna. Därefter presenteras studiens resultat och en analys görs under varje rubrik utifrån syfte, frågeställningar och teoretisk inramning. Varje studie avslutas med en resultatsammanfattning.
4.1 Undersökningsgrupp – studie år 5
Frida började i den särskilda undervisningsgruppen sitt fjärde skolår. Hennes frånvaro var hög under de första skolåren. Den tid hon vistades i skolan var hon oftast utanför klassrummet, hos specialpedagogen eller planlöst drivande omkring. Placeringen i den särskilda undervisningsgruppen innebar en förändring. Frida fick en tydlig individuell struktur för sin skoldag och vuxentätheten gjorde att bekräftelse var möjlig. Under innevarande läsår gjordes en ADHD-utredning och Frida fick sin diagnos. Hon medicinerar och tiden i storklass har successivt kunnat utökas.
Fredrik gick sina första år i grundskolan. En utvecklingsbedömning visade, att Fredrik hade en lindrig utvecklingsstörning. Inskrivning skedde i särskolan. När Fredrik under år 4 började medicinera för ADHD, förbättrades koncentration och fokusering. En ny utvecklingsbedömning gjordes och Fredrik befann sig inom zonen för normalbegåvning. Han överfördes till grundskolan, placerades i den särskilda undervisningsgruppen och fick ett extra skolår, genom att gå om år 5. En överföring/inskolning till Fredriks hemskola är påbörjad.
Frans har en diagnos inom autismspektrat. Han mådde dåligt i grundskolan och fick under en tid sin undervisning inom särskolans ram i form av omvänd integrering. När den särskilda undervisningsgruppen startade, blev Frans en av eleverna. Frans har all sin undervisningstid i en mindre grupp. Han står i kö för att få gå år 6 i en särskild undervisningsgrupp för högstadieelever med autism.
19
4.2 Betydelsefulla lärandefaktorer – studie år 5
Nedanstående tabeller visar en sammanställning av elevernas rangordning av faktorer, som är viktiga ur ett lärandeperspektiv. Siffrorna anger prioritetsordning. I den högra kolumnen finns en kommentar till förstahandsvalet.
Under tabellerna följer ytterligare resultatbeskrivning och analys.
Tabell 4.2.1 Elevernas uppfattningar om vad som är viktigast för lärande
Frida Fredrik Frans
Mina klasskamrater 3 1 10
Fredrik: Om läraren är upptagen, så kan jag fråga någon kamrat. De är stöd. Motivation – att jag tycker
det är roligt 4 4 2
Förståelse och sammanhang 2 5 5
Lärarens personlighet 5 2 4
Lärarens kunskaper 10 6 8
Att må bra 1 3 1
Frida: Att må bra, så klart! Frans: Om man mår dåligt, då kan man inte jobba så bra.
Tydliga mål 8 8 9
Repetition 6 7 3
Arbetsmetod 9 10 7
Egna strategier 7 9 6
Alla tre anser att det är viktigt att må bra och att det finns motivation, att det är roligt när man arbetar. Frans säger direkt ” Om man mår dåligt, då kan man inte jobba så bra” och han fortsätter ” Jag vill jobba med matte, för det gillar jag”. För Frida är förståelse och sammanhang viktigt för hennes lärande. Hon säger, ”Om jag inte förstår, är det inte roligt”. Klasskamraterna har hög prioritet hos Frida och Fredrik . Frida menar att det är roligt att vara tillsammans med kompisarna. Fredrik betonar istället, att kamrater kan hjälpa varandra och att man inte alltid behöver vänta på läraren. Frans rangordnar kamraterna sist. Han tycker, ”De hindrar mig från att koncentrera mig”. Lärarens personlighet är viktigare än lärarens kunskaper. Frida säger, ”Läraren ska vara snäll! Jag bryr mig inte, om hon blir arg. Då blir jag arg och förtvivlad”. Frans förklarar, ”Det är viktigare att läraren lyssnar”. För Frans är repetition en betydelsefull lärandefaktor. Han nämner, ” Bra när vi repeterar de engelska orden”. Tydliga mål och arbetsmetoder rangordnas lågt, liksom egna strategier. Trots låg
20
prioritet av strategier säger Frida, ” Det är jättebra när du säger orden och jag skriver hur man säger dem”. Frans berättar, ” Jag använder egna strategier i matte”.
Analys
Elevernas bakgrundshistoria kan vara en anledning till att valet att må bra rangordnas högt. Fortfarande upptas mycket av skoltiden åt att lösa konflikter. De vanligaste konflikterna beror på samspelsproblematik. Hur man mår, motivation och engagemang är viktiga för att lära (Danielsson, 2011). Enligt Gärdenfors (2010) är motivation och förståelse nyckelbegrepp i ett framgångsrikt lärande. Frida uttrycker sammanhanget klart, när hon säger, att det inte är roligt, om hon inte förstår. Det är viktigt att anpassa lärsituationen och utgå från eleven (Torill Merland, 2011). Det lustfyllda och motivationen är också anledningen till att kamraterna är en viktig faktor för lärandet. Allt lärande sker i interaktion med andra människor (Vygotskij, 1934) och detta betonas tydligt av eleverna i valet av kamraternas betydelse. Frans funktionsnedsättning är en förklaring till att kamraterna rankas lågt. Elevernas uppfattning om att lärarens personlighet är viktigare än lärarens kunskaper, går som en röd tråd genom Hatties (2009) forskning. En effektiv lärsituation kräver en relation mellan elev och lärare. Frida säger, att hon själv blir arg, om läraren tappar kontrollen. Hos elever med funktionsnedsättningar är det av särskild betydelse att förhandla, för att skapa en undervisningsrelation (Frelin, 2010). Klingberg (2011) beskriver vikten av repetition och Frans har insett denna metods värde. Arbetsmetod anses inte viktig. Detta kan bero på att det inte görs en koppling mellan motivation och metod. Tydliga mål rankas lågt, men upplevs enligt tabell 4.2.3 som en positiv lärandefaktor av eleverna.
Tabell 4.2.2 Elevernas uppfattningar om vilken miljö som är bäst för lärande
Frida Fredrik Frans
Klassrummet 4 1
Fredrik: Jag lär mig mycket både hos femmorna och lilla gruppen. Jag vill vara i storklass.
Lilla gruppen (särskild
undervisningsgrupp, 3 elever) 3 2 1
Frans: Det känns obehagligt med många, kan inte koncentrera mig.
I ett tyst rum 1 3 2 Frida: Jag kan inte koncentrera mig, när någon pratar. Jag behöver hörlurar.
När jag är ensam 5
Hemma 2
Frida berättar, ”Jag lär bäst i ett tyst rum med en lärare. När alla är i Lilla gruppen, kan jag inte jobba. Det pratas för mycket. När jag är ensam tror jag att jag inte behöver jobba och kan
21
inte koncentrera mig. Jag behöver hjälp. Vet inte varför. I klassrummet använder jag hörlurar”.
Fredrik lär sig bäst hos femmorna i deras klassrum. Han tycker om lugn och ro i Lilla gruppen och lär sig mycket i den. I ett alldeles tyst rum, går det inte att koncentrera sig. Han säger, ”Jag leker eller lyssnar på ljud utanför. Det är samma, när jag är ensam eller hemma.” Frans lär sig bäst i Lilla gruppen. Han känner obehag, när det är många. Han uttrycker att han inte riktigt vet varför. ”Det är en känsla, säger han. Jag lär mig bra i ett tyst rum”.
Fredrik och Frans ville inte rangordna alla alternativ. Frans säger, ”När jag är hemma och när jag är ensam är samma som ett tyst rum”.
Analys
Elevernas val är påverkat av deras funktionsnedsättning. Den sociala och språkliga miljön påverkar deras lärande (Säljö, 2005) och den särskilda undervisningsgruppen med lugn och ro skapar goda förutsättningar för lärande. Detta vet Frida och Fredrik, men det finns en vilja att vara med kamraterna och därför prioriteras klassrummet före den särskilda undervisningsgruppen av Fredrik. Frida tänker och koncentrerar sig bäst, när hon är avskild från allt ljud. Hon tycker därför om att arbeta med hörlurar. Elevernas svar visar, att en anpassning och ett synsätt som utgår från elevens perspektiv är nödvändigt för ett framgångsrikt lärande (Hattie, 2009).
Tabell 4.2.3 Elevernas uppfattningar om arbetssättets betydelse för lärande
Frida Fredrik Frans
Läsa en text och svara på frågor
Lyssna på en text och svara på frågor
Läsa en text och prata om den 4 5
Lyssna på en text och prata om den 5 2
Grupparbete 2 3
Pararbete 3 2 3
Posters
Minneskartor 4 4
Arbete med datorer 1 1 1
Frida: Det är roligt!
Fredrik: Jag hjälper andra. Det är kul. Frans: Datorer! Det är roligt att vara på internet.
Läraren berättar och du lyssnar 6 9
Problembaserat lärande 6
Arbete mot uppsatta mål 7 7 5
22
Datorn är det populäraste arbetssättet för alla tre. Samtliga tycker om att arbeta med andra. Frida berättar att det är roligare att jobba med kompisarna. ”Jag tycker bättre om pararbete än grupparbete. Då får jag bestämma”, säger Fredrik. ”Det går mycket lättare då. Man kan hjälpa varandra”, menar Frans. Frida tycker inte om att lyssna. ”Bara om man visar”, säger hon. Fredrik lär sig bättre av att läsa än att lyssna. Han säger, ”När läraren berättar lyssnar jag inte. Jag tänker på rasten”. Frans lär sig bättre av att lyssna än att själv läsa. Fredrik och Frans tycker minneskartor är bra för att komma ihåg, men Frida vet inte vad det är. ”Jag förstår inte”, säger hon. Frans tycker att hans mål, som är uppsatta på väggen, är bra. ”Man vet vad man ska kunna”, kommenterar han. ”Det känns bra att vända på målet, när det är klart”. Fredrik säger, ”Det är lättare att jobba, när man vet målen och varför man ska jobba”. ”Jag vet mina mål, men jag förstår inte alla”, säger Frida. ”Vi har inga prov, bara i engelska”, säger Fredrik. ”Jag gillar inte prov, för det är svårt”. ”Vad är prov”? undrar både Frida och Frans.
Analys
Möjligheten att använda tekniska hjälpmedel är av stor betydelse för elever med funktionsnedsättningar (Skolverket, 2009). Datorn är det roligaste arbetssättet och en motivation i sig själv. Par- och grupparbeten är arbetssätt som gillas av eleverna, eftersom man kan hjälpa och förklara för varandra. Genom språklig kommunikation och aktivitet i gruppen sker ett lärande och en utveckling (Vygotskij, 1934). Gärdenfors (2010) menar, att eleverna känner mindre press i interaktionen med kamrater än med läraren och att detta är en positiv faktor. Hatties forskning (2009) visar, att synliga mål med återkoppling under arbetets gång, leder till förståelse och att målen uppnås. Genom att förstå och ha kontroll över situationen, upplevs positiva känslor, som ökar motivationen att fortsätta (Pekrun, 2006) Eleverna styrker dessa tankar genom att uttrycka, att det är lättare att jobba, när man vet vad och varför man ska jobba. Uppnådda mål ger en känsla av att lyckas, vilket stärker elevens självförtroende och självbild (Pramling Samuelsson, 2010). Eleverna möter inte ordet prov så ofta, eftersom synonymer ofta används. OECD-rapporten Understanding the brain (2002) beskriver att elever misslyckas med att lära på grund av fyra faktorer. En av dem är upplevd eller verklig otillräcklighet. Rädslan för att misslyckas visar Fredrik, när han säger att han inte gillar prov, eftersom de är svåra.
23 I nedanstående tabell markeras valda alternativ med x.
Tabell 4.2.4 Elevernas uppfattningar om hjälpmedel
Frida Fredrik Frans
Dator x x x Digitalkamera x x Diktafon Smartboard x x x Cd-spelare/daisyspelare/milestone x x x iPad Skoldagbok x x Bilder x x x Film x x x
Alla tre använder datorn, smartboarden, cd-spelare eller daisyspelare, bilder och film i sitt lärande. Smartboarden är ”Jätterolig, utbrast Frida. Man kan skriva med pennorna och se film”. Fredrik och Frans använder digitalkameran i arbetet med bildspel mm. De har båda gjort egna presentationer. Ingen har haft tillgång till iPad eller diktafon. Frida och Fredrik använder sin skoldagbok som ett lärverktyg och en planeringshjälp. ”Man vet vilka läxor man har och vad som ska hända”, säger Frida. Frans menar ”Jag skriver bara läxor i den”. Fredrik tycker att filmer och bilder är bra. ”Jag förstår bättre, när jag ser bilder, för jag har ADHD”, säger han.
Analys
Eleverna använder flera olika hjälpmedel i sin lärsituation. Tekniska hjälpmedel ger motivation och anses roliga (Skolverket, 2009). Skoldagboken är ett viktigt lärverktyg, eftersom den ger nödvändig struktur till eleverna med ADHD. Fredrik uttrycker genom sitt sätt att tala om bilder, att det går lättare att minnas, om flera sinnen aktiveras samtidigt (Olivestam & Ott, 2010).
4.2.5 Elevernas uppfattningar om drömskolan
Eleverna uppmanades att berätta om hur den skola skulle se ut, där de kunde lära sig så mycket som möjligt.
24 Frida
”Skolan ska vara stor, 6-åringar till nian. Jag tycker man ska ha mer fröknar och lärare. De ska lära barnen och vara snälla. Om jag fick bestämma, skulle man få gå längre bort på rasterna (bara klass 5) och rasten skulle vara längre. Man skulle få ta med sig godis och använda mobiltelefoner. En gång i månaden skulle man åka till olika länder och man skulle få bowla med sin klass. Om man ville, skulle man få åka gratis taxi hem från skolan.”
Fredrik
”Jag vill att drömskolan ska se ut som Disneyland. Disneyland ska vara både lek och skola. Klassrummen ska vara stora. Många lärare. Om man är två lärare, kan den ena gå in i ett extrarum och hjälpa den som behöver hjälp. Både Musse och Mimmi ska jobba i 5:an. Kalle och Kajsa ska jobba i 5:an på Xxxxxxxx. Skolan ska vara snygg och trevlig. Då jobbar man bra.”
Frans
”Det skulle vara många lärare, som kunde hjälpa till med svåra uppgifter. Man skulle få hjälp meddetsamma man behöver. Stora klassrum med smartboard. Åtta elever och två lärare är lagom. Bra med små rum, när man ska samarbeta. Man ska vara ute på rasten och leka lekar, t.ex. kurragömma.”
Analys
Det som genomsyrar berättelserna om drömskolan är att det ska vara roligt att vara i skolan. Det ska vara både lek och skola. Lärartäthet och lärarens personliga egenskaper (Hattie, 2009 och Frelin, 2010) lyfts fram. Trivselfaktorn är betydelsefull, liksom möjligheten att vara delaktig och kunna påverka sitt lärande (Pramling Samuelsson, 2010). Önskemål om att flytta skolan bort från den traditionella strukturen finns. Här spelar det sociokulturella perspektivet in, dvs. social bakgrund och kulturella erfarenheter har betydelse för hur skolans sociala miljö hanteras (Skoverket, 2009).
25
4.3 Betydelsen av motivation och känslor – studie år 5
Eleverna berättade vid olika tillfällen under intervjun vilken betydelse det har hur man mår och hur känsloläget påverkar lärsituationen.
Alla tre berättar vid flera tillfällen, att det är lättare att lära sig, när man är på gott humör och det känns roligt. Klasskamraterna har stor betydelse för Frida och Fredrik. Om man får arbeta tillsammans med andra är det kul och man mår bra. ”Tiden går fort, när man är med kompisarna”, säger Frida. Det är också roligt med datorer och smartboard, tekniska hjälpmedel.
Frida säger, att om hon blir arg och sur, slutar hon att arbeta. Hon blir fort trött och då kan hon inte heller arbeta. ”Om läraren är sträng och arg, blir jag också arg”. Fredrik berättade om ett tillfälle, när han uppfattade två kamrater som dumma. ”Jag gick in och smällde igen dörren. När jag är arg, kan jag inte lära mig något”. Frans säger, ”Har det hänt något hemma på morgonen, tänker jag bara på det”.
När vi pratade om sömn, berättade Fredrik, ” Jag sover dåligt på kvällarna. Det märker du. Jag är trött”.
Frida och Fredrik känner att det är lättare att lära sig, när man har ansträngt sig fysiskt. Frans har aldrig känt det så. Han säger, ”Jag anstränger mig aldrig. Jag gillar inte idrott”.
Frida och Fredrik vill vara mätta, för att det ska gå bra att lära sig. Frans tycker inte det spelar någon roll, om han är hungrig eller mätt.
Analys
Idag anser man att känslor och attityder har betydelse för tänkandet och lärprocessen (Skolverket, 2009). Elevernas svar bekräftar detta. Eleverna säger att humör och hur man mår påverkar hur mycket man lär sig. Att vara arg blockerar förmågan att komma ihåg. Sömn, motion och näringsintag påverkar välbefinnandet (Klingberg, 2011), som i sin tur påverkar vår motivation och koncentration. Maslows teori (1943), om att de kroppsliga behoven måste vara tillfredsställda innan andra prioritetsval kan göras, stämmer väl in.
26
4.4 Resultatsammanfattning - studie år 5
Elevernas svar och berättelser visar att nedanstående faktorer är viktiga och anses främja deras lärande.
Den viktigaste faktorn för elevernas lärande är att må bra.
Det är lättare att lära sig, när det är roligt och motivation finns.
Kamraterna är betydelsefulla. Att arbeta tillsammans med andra, par- och grupparbeten, är motiverande och gör det lättare och roligare att lära sig.
Lärarens personlighet och relationen till eleven är viktigare än lärarens kunskaper.
Tekniska hjälpmedel är motiverande och anses roliga, vilket främjar lärprocessen.
Att använda olika sinnen samtidigt, gör det lättare att koncentrera sig och komma ihåg.
27
4.5 Undersökningsgrupp – studie gymnasieskolan år 2
Gymnasieskolan jobbar mycket med att ge alla elever en möjlighet att nå sin fulla potential. Genom studietorgslärare, anställda lärare vars uppdrag är att hjälpa och stötta elever med deras skolarbete. På skolan finns också ett resursteam som har möjlighet att utefter elevers behov tillsätta elevassistenter så att eleven har möjlighet att gå i vanlig klass även på gymnasiet. Eleverna går på skolans byggprogram och har behov av stöd för att klara sin skolgång. Eleverna har valt att lämna sina lektioner i kärnämnen – svenska, engelska och matematik för att få stöd av speciallärare i dessa ämnen. Eleverna har haft möjlighet att få ha elevassistent i klassrummet istället för att gå ifrån klassen och gå till speciallärare. De har alla avböjt möjligheten att ha elevassistent och själva valt att lämna den ordinarieklassen för att läsa hos speciallärare i liten grupp.
Eleverna har alla tre dubbla diagnoser, ADHD / ADD (Attention Deficit Disorder) och dyslexi. De har haft en jobbig skolgång i grundskolan och fanns med på den överlämning av elever med stort stödbehov som görs för elever som lämnar grundskolan och ska börja på gymnasiet.
Henrik beskriver sin skolgång som tråkig. Han fick sitta hos specialläraren hela dagarna och fick oftast inte vistas i korridorerna eftersom han hamnade i slagsmål. Det fungerade ganska bra från årskurs 1-3 enligt honom men på mellanstadiet var det svårt att sitta still och arbeta.
Harry beskriver sin skolgång som enformig. Den bestod mest av saker som han inte tyckte var roliga. Han hittade gärna på andra saker under lektionstiden för att se vad som hände. På högstadiet satt han mycket hos speciallärare eftersom han inte kunde/ville följa den ordinarie undervisningen. Han hade gärna haft lite fler lektioner med sina kompisar men tycker
egentligen inte att han missat något. Han menar att han träffade sina vänner på raster och att han alltid varit social och haft många vänner.
Håkan fick sin diagnos sent först i årskurs 7 utreddes han och han fick diagnos ADD och dyslexi. Han tycker inte själv att det gjorde någon skillnad i skolan om han hade diagnos eller inte han fick enligt egen utsago ingen hjälp i alla fall. Han hade daisyspelare och dator i klassrummet men han tyckte inte att de hjälpte. Talsyntes tycker han är meningslöst att
