Vid inledningen på varje intervju förklarade jag syftet med frågorna och bad dem fundera kring sitt lärande och sin lärmiljö.
Tabell 4.6.1 Elevernas uppfattningar om vad som är viktigast för lärande
Håkan Harry Henrik
Mina klasskamrater 1 4 3 Håkan menar att det måste fungera med kompisarna” Motivation – att jag tycker det är
roligt 3 2 1
Henrik menar att när han vill lära så lär han. Det märks nu på
byggprogrammet menar han då lär han sig fort och enkelt.
Förståelse och sammanhang 5 6 4
Lärarens personlighet 2 1 2
Harry menar att det handlar bara om vilken lärare det är om man giller den så löser det mesta sig. De andra två menar också att läraren spelar mycket stor roll. Lärarens kunskaper 8 7 7 Att må bra 9 5 9 Tydliga mål 6 9 8 Repetition 7 8 6 Arbetsmetod 4 3 5 Egna strategier 10 10 10
Pojkarna menar att relationerna till läraren är en viktig om inte den viktigaste faktorn i deras lärande. De anser också att vänner är viktiga i lärandet men de kan i denna ålder också resonera kring sitt lärande och skilja mellan vänner och lärande. Håkan menar ” jag lär mig bättre hos specialläraren än i klassen och kompisarna träffar jag ändå” Även motivationen är viktig för pojkarnas lärande. Henrik uttrycker att ”jag måste veta varför vi gör det och kan inte ens läraren förklara varför jag ska läsa religion då läser jag inte religion” Även om lärarens personlighet och relationen till läraren är mycket viktig för pojkarnas inlärning så rankar de deras kunskaper som mindre viktiga. Trots detta säger Henrik ”läraren ska vara schysst, ha koll på eleverna och kunna sina saker ” Arbetsmetoden, hur man gör för att lära sig tycker pojkarna också är av vikt.
29 Analys
I enlighet med Hattie (2009) så menar pojkarna att relationen till läraren är en viktig om inte den viktigaste faktorn för deras lärande. Vänner är också viktigt för lärandet. Ur ett
sociokulturellt perspektiv ( Säljö 2000) så lär människor bäst i samspel med andra, vilket också pojkarna beskriver under intervjun. Motivationen styr också pojkarnas lärande. De behöver förstå varför man bör göra något och när man ska ha användning för det. Psykologen Reinhard Pekrun (2006), visar i sin teori, control value, vilka känslor som är förknippade med prestationer i lärsituationer. Känslor som glädje, stolthet, skam och frustration är känslor som uppträder i samband med elevens upplevelse av kontroll över sin lärsituation och i
värderingen av sitt lärande. Om deras känsla av kontroll över sitt lärande höjs får de en mer positiv uppfattning om värdet av det de lärt sig. Hattie (2009) menar att det är viktigt att anpassa lärmiljön och strategier för lärandet så att det matchar elevernas behov.
Tabell 4.6.2 Elevernas uppfattningar om vilken miljö som är bäst för lärande
Håkan Harry Henrik
Klassrummet 5 5 5
Studietorg 6 6 6
Harry: det är bara för smarta människor. Skulle aldrig få för mig att gå in dit.
Lilla gruppen (särskild
undervisningsgrupp) 1 1 1
Henrik: jag tycker det är skönt när jag vet att jag kan fråga om allt även sånt som jag borde vet.
I ett tyst rum 2 2 2 Henrik: det är liksom skönt när det är helt tyst”
När jag är ensam 3 3 3
Hemma 4 4 4
Pojkarna anser att det är hos specialläraren de lär sig mest medan de väljer bort studietorget. De uttrycker att de inte tycker att det känns bekvämt att sitta på studietorget. De känner sig stressade och alla andra kan så mycket mer än de kan. Håkan menar ”det är ganska pinsamt att fråga om hjälp när alla andra kan svaret, liksom tänk om man inte förstår och måste fråga igen”. Harry svarar ” att det är bara för smarta människor, skulle aldrig få för mig att gå dit” De vill hellre studera i liten klass med en lärare de känner väl. Harry menar när han pratar om studietorg i relation till speciallärare att ” jag är inte bra på matte, det har jag aldrig varit , det är bättre hos speciallärare, där kan jag liksom fråga” Alla tre pojkarna väljer bort klassrummet som en plats där de lär sig. Harry säger ” det är kul i klassen men jag lär mig inget” medan Håkan uttrycker att ”Det är många som pratar och det är inte bara jag som inte kan fokusera på uppgiften” Att studera i ett tyst rum har pojkarna rankat högt och Henrik menar att ” det är liksom skönt när det är helt tyst”
30 Analys
Den personliga relation som pojkarna uppfattar att de har till sin speciallärare kan också vara förklaringen till att de trivs med att gå dit. Hattie (2009) menar att relationen till läraren är den viktigaste faktorn för lärande. De menar att de inte går till studietorget eftersom de känner sig oroliga för hur de andra eleverna ska se på deras tillkortakommanden. Klingberg (2011), beskriver att arbetsminnet förbättras vid lagom nivå av stress, men försämras av för hög stress. Det optimala läget är lagom mycket, varken för lite eller för mycket. Vidare menar Klingberg (2011), att social stress, negativa förväntningar såsom att personen känner sig underlägsen eller att testmomentet innehåller negativa förväntningar, gör att kroppen presterar sämre. En annan anledning kan vara den känsla av att inte vara bra på ämnet som pojkarna uttrycker. Detta kan förklaras med OCED-rapporten, Understanding the brain (2002) som beskriver att brist på självförtroende och verklig eller upplevd otillräcklighet kan vara faktorer som utgör en grund till elevers misslyckande i skolan. Lugn och ro är något som pojkarna ser som viktigt för att de ska kunna lära sig.
Tabell 4.6.3 Elevernas uppfattningar om arbetssättets betydelse för lärande
Håkan Harry Henrik
Läsa en text och svara på frågor 2 1 1 Harry: Jag gillar detta då vet jag vad jag ska göra.
Lyssna på en text och svara på frågor 3 3 3
Läsa en text och prata om den 1 2 2
Lyssna på en text och prata om den 4 4 4
Grupparbete 12 6 9
Pararbete 11 7 9
Posters 5 5
Minneskartor 10 11 10
Arbete med datorer 6 9 7
Harry: Tycker inte om att jobba på dator. Blir enformigt och tråkigt.
Läraren berättar och du lyssnar 7 12 6
Problembaserat lärande 8 8 8
Arbete mot uppsatta mål 9 10 9
Prov 13 13 13
Henrik: Prov är bara till för att visa vad man kan skriva ner inte vad man kan.
Pojkarna vet hur de vill jobba. De vill läsa en text och svara på frågor. Skulle inte det vara ett alternativ så vill de läsa texten och prata om den. Henrik uttrycker att ” då vet jag vad ska göra” Ingen av pojkarna vill under några omständigheter skriva prov och Henrik säger ” prov är bara till för att visa vad man kan skriva ner inte vad man kan” För Håkan kommer grupparbete också lång ner på skalan och han förklarar det med ” jag orkar inte lyssna på vad
31
andra vill och jag orkar inte jobba med dom” Vidare kommer posters högt på rankingen av alla pojkarna och Håkan säger att ” då gör man liksom något annat något kul”. Ingen av pojkarna anser att minneskartor är något de tycker om att arbeta med inte heller problembaserat lärande är något de ser som bra för deras lärande. Håkan reflekterar för problembaserat lärande och förklarar ”det fungerar inte på lektionerna men i verkstaden funkar det, fast det är ju annorlunda”
Analys
Pojkarna vet vilket arbetssätt de vill jobba med. De vill läsa en text och svara på frågor eller prata om den. De uttrycker också att de då vet vad man ska göra. Säljö (2000) förklarar att det är i samspel med andra som man lär sig. Pojkarnas arbetssätt förklaras också av Hattie (2009) som menar att en tydlig målformulering och tydliga kriterier för måluppfyllelse är viktigt för elevens lärande. De är också överens om att de ogillar att arbeta med minneskartor eller med problembaserat lärande vilket båda var lågt rankade En av pojkarna reflekterar över att det fungerar i verkstaden men inte på lektionen. Olivestam och Ott (2010) visar på, att Learning by doing är effektivt i lärandesituationer, men eftersom vi har spegelneuroner i hjärnan så gäller det samma för learning by looking. Detta skulle kunna förklara att problembaserat lärande enligt pojken fungerar i verkstaden men inte på lektionen.
Tabell 4.6.4 Elevernas uppfattningar om hjälpmedel
Håkan Harry Henrik
Dator Harry: Borde använda en men jag orkar
inte. Det fungerar ändå.
Henrik: Har en i skåpet men jag använder aldrig den.
Digitalkamera
Diktafon
Smartboard
CD / daisy Harry: Har haft daisy men jag orkar inte
lyssna på långa texter.
Håkan: det fungerade inte för mig med daisy så nu läser jag istället.
Ipad Henrik: Skulle kanske fungera men jag
hade nog mest surfat. Bilder
Pojkarna har alla tre haft tillgång till och provat alla hjälpmedel utom Ipad men alla tre har helt valt bort att använda hjälpmedel som kompensatoriskt stöd i sin inlärning. Därför har inga
32
markeringar gjorts i tabellen. De var alla tre medvetna om att de skulle vara hjälpta av att använda dator men ingen av dem valde att ta fram den och använda den på lektionen. De hade provat daisy men tyckte att den fungerade dåligt och de orkade inte lyssna på hela texten.
Analys
I OECD-rapporten Understanding the brain (2002) står det att eleven misslyckas med att lära på grund av en eller flera av fyra faktorer. En av dessa faktorer är motivation. Eleven måste vara motiverad att använda hjälpmedlet och se en vinning för egen del i användandet. Att vara motiverad är viktigt för att lära (Danielsson, 2011) Vidare framhäver även Gärdenfors (2010) att motivation och förståelse är nyckelbegrepp för att ett framgångsrikt lärande.
Pojkarna är inte motiverade att använda hjälpmedel och de har heller inte förståelse för behovet av att använda kompensatoriska hjälpmedel. Skolverket (2009) menar att det är viktigt att elever får tillgång till tekniska hjälpmedel. Pojkarna har tillgång men väljer bort användandet av dem.
4.6.5Elevernas uppfattningar om drömskolan
Håkan:” Det skulle vara små klasser, bra kompisar och schyssta lärare. Alltså inte såna som låter en göra som man vill.
Harry: ”Det skulle vara mer praktiskt. Varför ska jag läsa religion om jag ska bli målare. Jag fattar inte det. Den ska ha en litet gäng där alla liksom inte är så bra så man inte behöver känna sig trög när man inte fattar”
Henrik: ”Det ska vara lugnt, små grupper och så ska man kunna slippa vissa helt onödiga ämnen. Sen borde man inte ha så många ämnen i taget. Jag kan inte komma ihåg så många olika saker.”
Analys
Alla tre pojkarna är överens om att det skulle vara mindre klasser i en skola där de skulle lära sig mer. Två av dem menar också att det finns ämnen som de inte anser att de borde läsa som de inte anser att de har någon nytta av. Hattie (2009) menar att en av de viktiga faktorerna för att någon ska lära är att det finns tydliga och uttalade mål och målbeskrivningar så att varje elev vet vad som ska läras och hur det ska uppnås. Pojkarnas tankar kring motivation och förståelse stöds av Gärdenfors (2010) som menar att motivation och förståelse är nyckelfaktorer för lärandet. Pojkarnas anser också att de ska trivas i klassrumsmiljön, vilket
33
Pramling Samuelsson (2010) menar är betydelsefullt för lärandet, liksom möjligheten att påverka sitt lärande.