Av kommunallagen framgår ett tydligt fokus på begreppet ”god ekonomisk hushållning”
(proposition 2003/04:105) och på behovet av en långsiktighet i den ekonomiska- och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunallagen ställer krav på att budget skall vara i balans och att budget och flerårsplan skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen skall följas upp kontinuerligt och det är kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen.
Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i
årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens analys i årsredovisningen. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i årsredovisningen samt en mer översiktlig granskning av underlagsmaterial. Av förvaltningsberättelsens olika avsnitt har vi valt att kommentera följande avsnitt särskilt.
4 3.1. Kommunens ekonomiska utveckling
I avsnittet redogörs det för kommunens ekonomiska utveckling under verksamhetsåret 2015.
Analysen omfattar intäkter, kostnader samt ett antal olika nyckeltal, exempelvis soliditeten.
Vidare omfattar avsnittet den lagstadgade balanskravsutredningen, vilken visar att
kommunen uppnår ett positivt resultat enligt balanskravet. I sammanhanget noteras det att realisationsvinster ska exluderas vid balanskravsutredningen, vilket kommunen gör. Dock han kommunen inte tagit hänsyn till de realisationsvinster som är hänförliga till försäljning av finansiella placeringar, vilket motiveras med att dessa klassificerats som kortsiktiga
placeringar.
Av avsnittet beskrivs även den förändring som kommunen genomfört under året avseende sitt pensionsåtagande. Under 2015 har tidigare avsatta medel för pensioner intjänade före 1997 lösts upp och en pensionsförsäkring har tecknats för 60,2 mkr. Värdeökningar över anskaffningsvärde tidigare har inte tagits upp i kommunens redovisning enligt
rekommendationer RKR.
3.2. Förvaltningsberättelsens övergripande utformning och innehåll
Förvaltningsberättelsen omfattar särskilda avsnitt rörande omvärldsanalys, befolkning och arbetsmarknad, viktiga händelser under året, personalens sjukfrånvaro samt kommunens ekonomiska utveckling. Vidare beskrivs och bedöms begreppet god ekonomisk hushållning och utvecklingen i kommunkoncernen. Förvaltningsberättelsen avslutas med en uppföljning av fullmäktiges övergripande mål.
3.3. God ekonomisk hushållning
Av förvaltningsberättelsen framgår kommunens definition av begreppet ”god ekonomisk hushållning”. För att uppnå målet om god ekonomisk hushållning gäller att:
”Dagens invånare betalar för den verksamhet som de åtnjuter och som anpassats efter den enskildes behov samt att värdet på kommunens och dess företags tillgångar, såväl
materiella, finansiella som personella underhålls och utvecklas.”
Med utgångspunkt från detta analyseras god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, samt ur ett verksamhetsmässigt perspektiv. Av analysen framkommer att samtliga delmål uppnås 2015, med undantag för egenfinansiering av investeringar.
Kommunen slutsats är således att god ekonomisk hushållning uppnås med avseende på verksamhetsåret 2015.
Vår bedömning är att kommunens beskrivning och bedömning av god ekonomisk hushållning är ändamålsenlig och ger en rättvisande bild.
3.4. Uppföljning av fullmäktiges övergripande mål
I det avslutande avsnittet i förvaltningsberättelsen beskrivs och analyseras fullmäktiges övergripande mål, uppdelade i sex olika kategorier (i tabellform). För att illustrera uppställningen ges nedanstående exempel för området ”hälsa och miljö”.
Av kommunens redogörelse framgår att den övergripande måluppfyllelsen är god. Av de totalt 19 övergripande målen bedöms 13 vara uppfyllda, fyra mål uppfylls inte och ett mål uppfylls delvis. I jämförelse med föregående år ligger måluppfyllelsen på samma nivå mellan åren. Det noteras att mål nr 14 inte redovisas i tabellen. Detta förklaras av att mål 14 avser valdeltagande i kommunvale varför detta mål endast mäts under valår.
Vår bedömning är att kommunens redogörelse för de övergripande målen är ändamålenlig och tydlig. Kommunens måluppfyllse bedöms som ändamålsenlig.
3.5. Räkenskaper, drifts- och investeringsredovisning
Det föreligger en väsentlig avvikelse mellan budget och utfall avseende investeringar.
Budgeten för 2015 uppgick totalt till 86 mkr medan det faktiska utfallet blev 40 mkr. Av avvikelsen om 46 mkr står kommunstyrelsen för 22 mkr varav 10 mkr är KS
investeringsreserv och 10,4 mkr avser bredband som hanteras via Trofi. Beslutad investering blir således inte en investering utan köp av aktier i Trofi. Dessa investeringsmedel överförs inte till 2016. och Teknik och Servicenämnden för 21 mkr. Det är flera stora projekt som senarelagts eller förskjutits i tiden. Större genomförda investeringsprojekten utgörs av Safiren och VA-anslutningar av Lagnö och Öbolandet. Investeringsredovisningen bedöms dock ge en rättvisande bild av årets investeringar.
Exploateringsredovisningen visar på ett nettoutfall om 21 mkr för i år och ackumulerat om -31 mkr. De största posterna för året avser bl.a. Hagaberg, en exploatering om 33 villatomter uppgående till 5 mkr och Åda backar om 15 villor uppgående till 5 mkr. Ackumulerat uppgår Öbolandet till -19 mkr där det pågår exploatering och försäljning av bostäder vid
Svartviksvägen och Edanö backe. Vi har i vår revision noterat mindre projekt som skulle kunna anses vara klara och därmed borde aktiveras och skrivas av. Dock uppgår dessa endast till mindre värden.
6 Nedan i tabellen presenteras nämndernas utfall mot budget och föregående år. Under
tabellen kommenterar vi de nämnder som redovisar större avvikelser.
Utfall
Jämförelsen mellan budget och prognos visar på en total positiv budgetavvikelse om 6,1 mkr exklusive affärsdrivande verksamheterna och 4,4 mkr inklusive. Nämnder med större
avvikelser utgörs av vård- och omsorg -3,5 mnkr, teknik och service 2,2 mnkr samt kommunstyrelsen, 2,8 mnkr.
Vård och Omsorg redovisar en negativ avvikelse med -3,5 mnkr vilket hänför sig till
äldreomsorgen -2,3 mnkr, funktionshindersområdet om -3,4 mnkr samt hälso- och sjukvård om + 0,3 mnkr.
Äldreomsorgens underskott avser till största delen hemtjänst som redovisar ett underskott om -2,7 mnkr där beviljade timmar ökar. Funktionshinderområdet har ökat p.g.a. fler ärenden och det omfattas även av hemtjänst till yngre som ökat kraftigt. Under året har området kompenserats med 11,1 mnkr från central buffert.
Teknik och Service redovisar en positiv avvikelse med 2,2 mnkr till följd av beslut att inte genomföra 1-års satsningar då överskottet behövdes för att förbättra kommunens resultat.
Kommunstyrelsen redoviar en positiv avvikelse om 2,8 mnkr till följd av Kommunkontoret som visar överskott om 2,4 mnkr. Detta beror på stor återhållsamhet p.g.a.
kostnadsökningarna i kommunen.
För att få en övergripande bild av nämndernas verksamhet och resultat bör
driftsredovisningen läsas tillsammans med det avslutande avsnittet i årsredovisningen där nämndernas verksamhet presenteras mer ingående.
3.6. Redovisningsprinciper, personalekonomiskredovisning samt miljö Kommunens tillämpade redovisningsprinciper beskrivs av vilket det framkommer att
komponentredovisning av anläggningstillgångar kommer att implementeras under 2016. En avvikelse mot god sed är således att notera. Ett omfattande avsnitt beskriver kommunens arbete med personalfrågor ur ett finansiellt perspektiv. Även kommunens miljöarbete kommenteras i eget avsnitt.
Vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsen i årsredovisningen omfattar de delar som krävs enligt lagstiftning samt god sed. Förvaltningsberättelsen omfattar en ändamålsenlig och intresseväckande beskrivning och analys av den verksamhet som bedrivits under året av kommunen.