4.1. Inledning
Granskningen av bokslutets räkenskaper har skett enligt god sed i kommunal verksamhet.
Granskningen har bl a omfattat:
Analytisk granskning av utfall mot budget och föregående år för kommunen som helhet och per nämnd för resultatet samt för kommunen vad gäller balansräkningen.
Kontroll av avstämningar för samtliga väsentliga konton.
Substansgranskning av avtal och underlag för väsentliga transaktioner.
Genomläsning av samtliga nämnders bokslut med bilagor.
Intervjuer med ekonomikontorets personal vad gäller redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar.
Diskussion med kommunledningen vad gäller väsentliga bedömningsposter.
Genomläsning av protokoll.
4.2. Anvisningar
Anvisningarna i årsbokslutet bedöms vara tydliga och bedöms ha följts av förvaltningarna. En tydlig stringens finns i anvisningarna kopplat till bl a uppföljning av mål och uppdrag, samt beskrivning av effektiviseringar och åtgärder.
4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet
Bokslutet för kommunen är väl dokumenterat. Samtliga bokslutsspecifikationer är
undertecknade av avstämningsansvarig. Lag om Kommunal redovisning och rekommen-dationer från rådet för kommunal redovisning bedöms i allt väsentligt efterlevas. Dock noteras avvikelse när det gäller krav om komponentredovisning i kommuner. Detta tillämpas inte av Trosa kommun vilket är en avvikelse från god sed. Vi har dock noterat att det inom kommunen har initierats ett projekt för att implementera komponentredovisning under 2016.
Revisonen har för avsikt att följa detta nogsamt.
8 4.4. Resultaträkningen
Resultaträkning per 2015-12-31 med jämförelse med prognos, budget helår samt samma period 2014 (mnkr)
Utfall
Verksamhetens kostnader -693,5 -676,3 -648,1 -28,2 -630,2
därav jämförelsestörande kostnader -8,9 0 0 0 0
Avskrivningar -39,5 -39,3 -41,2 1,8 -34,8
Verksamhetens nettokostnad -582,5 -578,5 -569,7 -8,8 -539,8
Skatteintäkter 551,7 552,1 554,6 -2,5 534,9
Generella statsbidrag och utjämning 25,1 24,6 26,8 -2,3 18,8
Finansiella intäkter 28,2 1,6 2,3 -0,7 2,7
Finansiella kostnader -6,2 -6,5 -11,7 5,2 -8,1
Årets resultat 16,3 -6,7 2,3 -9 8,5
Pensionsförsäkring -4,4 -4,4
Avyttring fonder 26,7 26,7
Öronmärkning, 8 mkr 2011 0 5 -5
Balanskravsresultat 15,5 7,3 8,2
Resultatet i årsbokslutet i kommunen uppgår till 16,3 mnkr i jämförelse med 8,5 mnkr föregående år, vilket är en förbättring om 7,8 mnkr.
Jämförelsestörande intäkter om 4,4 mnkr avser 3 mnkr återbetalning av premier från AFA samt realisationsresultat vid avyttring fastighet om 1,3 mnkr.
Jämförelsestörande kostnader om 8,9 mnkr avser kostnadsförda juridiska kostnader om 1,8 mnkr, moms och skattekostnader i samband med skatterevision om 2,5 mnkr samt kostnad för pensionsförsäkring med 4,6 mnkr. Därutöver redovisar kommunen en realisationsvinst om 26,7 mnkr i samband med avyttrade placeringar som var öronmärkta för pensioner.
Istället har kommunen nu tecknat pensionsförsäkringar via KPA.
Vid analys av kommunens resultat är det viktigt att notera att en betydande del av det positiva resultatet utgörs av poster av engångskaraktär, framför allt avseende ovanstående realisationsvinst. Utan denna försäljning hade resultatet uppgått till -5,8 mnkr. En viktig förklaring till det försämrade resultatet är att kommunens verksamhetskostnader har ökat bland annat på grund av ökade kostnader inom vård och omsorg.
Den sista prognosen för helåret visade på ett negativt resultat om -6,7 mnkr, vilket var en försämring med - 9 mnkr jämfört med budget. En förklaring till det prognostiserade negativa resultatet var ökade kostnader för behov inom funktionshinderområdet. Skatteintäkterna och intäkter för skatteutjämning var minskande. Realisationsresultatet avseende avyttringen av placeringar för pensioner var ej budgeterad.
Bufferten avseende budgetavvikelser för 2015 uppgick till 9,3 mkr. Då fler gymnasieelever utökades skolans budget med 2,1 mkr och p.g.a. fler äldre invånare samt utökade kostnader för LSS utökades budgeten för Vård och omsorg med 12,9 mkr. För första gången har det fördelats ut mer medel än vad som budgeterats, vilket medför att 5,7 mkr av dessa har belastat kommunens resultat.
4.5. Balansräkningen
Vid granskning av kommunens balansräkning har följsamhet till Lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt god redovisningssed för kommunal verksamhet tagits i beaktande. Samtliga balansposter har stämts av mot kommunens upprättade bokslutsdokumentation och underbilagor. I samband med granskningen har stickprovsvisa avstämningar gentemot sidoordnade system
genomförts för att säkerställa korrekt värdering och periodisering.
Tillgångar 2015 2014 Förändring
Mark, byggnader och tekn anläggningar
841,8 838,2 3,6 Maskiner och inventarier 18,6 20,2 -1,6 Finansiella tillgångar 61,6 49,1 12,5
Exploateringar 57,3 40,7 16,6
Förråd 0,1 0,1 -
Kortfristiga fordringar 73,2 54,4 18,8 Kortfristiga placeringar 2 59,7 -57,7
Kassa och bank 36,9 0,3 36,6
Avsättningar till pensioner 14,3 67,3 -53 Övriga avsättningar 28,4 28,8 -0,4 Långfristiga skulder 516,4 513,9 2,5 Kortfristiga skulder 211 147,7 63,3 Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
1 092 1 063 29
4.5.1. Tillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med ca 3,6 mkr jämfört med
föregående år. Totala investeringar under året i byggnader och mark uppgår till ca 40 mkr.
De största investeringarna avser bland annat ombyggnation av Safiren, VA-anslutningar och ombyggnation av förskolor.
Maskiner och inventarier har minskat med ca 1,6 till följd av att avskrivningar har varit högre än årets investeringar. Investeringarna avser främst IT-utrustning om ca 2 mkr samt övriga inventarier.
Finansiella tillgångar har ökat med 12,5 mkr jämfört med föregående år. Under året har kommunen utökat andelarna i Kommuninvest med ca 3,5 mkr för att kunna ta del av bättre villkor. Vidare har samtliga andelar förvärvats i Trosa Fibernät AB med 9 mkr genom delförvärv vid två tillfällen under året.
10 Exploateringstillgångar har ökat med 16,6 mkr jämfört med föregående år. Större
exploateringar under året utgörs av Hagaberg, en exploatering om 33 villatomter uppgående till 5,3 mkr samt Åda backar om 15 villor uppgående till 5,2 mkr.
Kommunens fordringar har ökat med 18,8 mkr mot föregående år vilket bland annat beror på ökade fordringar avseende återställning av deponi avseende Gnestas del i deponin, om 6,5 mkr, samt ökade intäkter Migrationsverket totalt uppgående i bokslutet till 8,4 mkr.
Kortfristiga placeringar har minskat med 57,7 mkr i jämförelse med föregående år, vilket beror på att kommunen avyttrat samtliga finansiella placeringar, i syfte att finansiera en försäkringslösning rörande framtida pensioner.
Kommunens likvida medel har ökat med 36,6 mkr jämfört med föregående år, vilket bl.a. kan förklaras av avyttringen av de kortfristiga placeringarna som medförde en realisationsvinst om ca 26,6 mkr.
4.5.2. Eget kapital och skulder
Det egna kapitalet för kommunen har ökat vilket förklaras med årets positiva resultat.
Kommunen bedöms ha en soliditet i nivå med många andra liknande kommuner. Ur ett analytiskt perspektiv bör det soliditetsmått användas där hela kommunens pensionsåtagande inräknas. Trosa kommuns soliditet uppgår då till 16 procent.
Avsättningarna till pensioner har minskat med 44 mkr (exkl löneskatt) med anledning av att kommunen har avyttrat de placeringar som var hänförliga till pensioner, som var intjänade före 1998, och istället betalat in premier till KPA. Därav har posten minskat med 45 mkr avseende pensioner samt 11 mkr avseende löneskatt. Kommunen redovisar därmed
numera pensionerna i enlighet med RKR’s rekommendation i större utstreckning än tidigare.
Övriga avsättningar har minskat med 0,4 mkr vilket förklaras av en ökning av avsättning för deponi och en minskad avsättning hänförlig till infrastruktur.
Långfristiga skulder har ökat med 2,5 mkr jämfört med föregående år och kan härledas outnyttjad checkkredit i år samt ökade skulder hänförligt till anslutningsavgifter och investeringsbidrag.
Kortfristiga skulder har ökat med 63,3 mkr, främst hänförligt till ökade leverantörsskulder om 23 mkr samt förutbetalda intäkter om 42 mkr. Största förklaringen till ökade
leverantörsskulder är pensionsinbetalning till KPA efter lösen av fonder vilket beskrivits ovan.
De förutbetalda intäkterna ökar vilket hänför sig till ökande exploateringsverksamhet.
4.6. Kassaflödesanalys
Kommunens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgår till ca 86,8 mkr, hänförligt främst till de lägre kortfristiga placeringarna avseende pensioner samt de ökade förutbetalda intäkterna avseende exploateringar. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgår till ca 52,6 mkr hänförligt till ökade investeringar i byggnader och mark samt ökade fordringar avseende deponi samt intäkter från Migrationsverket. Finansieringsverksamheten ökar kassaflödet med 2,5 mkr. Årets samlade kassaflöde uppgår till 36,6 mkr.
4.7. Sammanställd redovisning
Kommunens sammanställda redovisning (koncernredovisning) omfattar kommunen, dotterbolaget Trosa Fibernät AB samt dotterbolaget Trosabygdens Bostäder AB med dotterbolaget Trosabygdens Holding AB.
Koncernens resultat uppgår till 20,3 mkr jämfört med föregående års resultat om 11,3 mkr.
Anledningen till det förbättrade resultatet uppges att framförallt utgöras av kommunens förbättrade resultat samt ett förbättrat resultat i Trosa Fibernät hänförligt till ökade anslutningsintäkter.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Interna mellanhavanden har eliminerats. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar samt en beskrivning av de ingående koncernbolagen. Till den sammanställda redovisningen finns även noter till väsentliga poster.
Av den auktoriserade revisorns granskning av årsbokslutet i Trosabyggdens Bostäder AB framkommer att det under året gjorts en extern värdering av bolagets fastighetsinnehav.
Värderingen har visat att finns ett marknadsvärde som sammantaget överstiger det bokförda värdet, för hela fastighetsbeståndet. Dock har undervärden identifierats för ett mindre antal fastigheter. Det största undervärdet för en enskild fastighet uppgår till 33 mnkr. Enligt god redovisningssed ska nedskrivningar göras då identifierade undervärden bedöms vara bestående. Bolagets styrelse har bedömt att nedskrivning inte ska göras i årsbokslutet 2015.
Innebörden är att bolagets auktoriserade revisor i sin revisionsberättelse inte kan tillstyrka bolagets resultat och ställning för verksamhetsåret 2015. Det innebär även att kommunens revisorer bedömer att den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen inte är rättvisande.
4.8. Pågående tvister
I samband med vår granskning noteras att kommunen är inbegripen i fyra pågående tvister.
Tre av dessa är hänförliga till badhusprojektet ”Safiren” samt en tvist gällande projekt
Vitalisskolan. Konkursen gäller en obetald leverantörsfaktura som kommunen inte bokat bort eller fått något betalningskrav på, beloppet uppgår till 0,2 mnkr och är hänförlig till år 2012.
Tvisterna specificeras nedan:
Safiren, motpart Fastec. Kommunen har ett skadeståndskrav mot sig om 4 500 tkr exklusive ränta. Tvist på grund av att Fastec anser sig blivit felaktigt uteslutna i ett upphandlingsförfarande på grund av jäv. Ärendet togs upp i Svea hovrätt i november där kommunen vann. Fastec har dock överklagat till Högsta Domstolen.
Safiren, motpart Grontmij (via Länsförsäkringar). I denna tvist är det kommunen som ställt ut ett krav om 22,8 mnkr (21 mnkr + 1,8 mnkr (15 % av 12 mnkr)) på grund av undermålig projektering, vilket lett till ökade kostnader för kommunen. Pågående rättsprocess föreligger. Då kommunen har betalat samtliga fakturor har aktivering av utgifterna skett samt avskrivning påbörjats.
Vi noterade i samband med vår delårsgranskning en tvist avseende Vitalisskolan, motpart Asmussens arkitektgrupp, som i årsbokslutet har avslutats. Kommunen hade ställt ut ett krav om 5 mnkr p.g.a. bristande ritningar och underlag, men betalat samtliga fakturor och
aktiverat utgifterna samt påbörjat avskrivning.
12 Med utgångspunkt från den information som vi tagit del av är det revisionens bedömning att tvisterna har hanterats på ett rimligt sätt i årsbokslutet 2015. Revisionen har för avsikt att följa utvecklingen löpande avseende dessa tvister.