Återanvändning och arkitektoniska principer

Frågan gällande vilken återanvändning, ur ett socialt och verksamhetsperspektiv som ansågs lämplig genererade ett enigt svarsresultat. Informanterna menar att det finns stora möjligheter att fritt använda byggnadens ytor men att det är lämpligt att använda verksamheter och hyresgäster som uppskattar och kan anpassa sig till de stora och öppna ytorna i syfte att bevara interiörens industrikaraktär (a, b, c, d, e, f). Flera informanter belyste dock de tekniska egenskapskraven som kommer innebära att interiören måste ändras för att uppnå kraven på exempelvis brandsäkerhet. Det är därför viktigt att välja tekniska lösningar som möjliggör bevarandet av salarnas öppenhet, de stora ljusinsläppen och den synliga pelarkonstruktionen (a, b, d, f). Förslag på lösningar som delgavs var bland andra att placera toaletter i en sluten del i mitten eller i ett hörn av byggnaden (d), för att uppnå kraven på värmeisolering bör isoleringsglas placeras på insidan istället för att byta ut befintliga fönster (a) och för att synliggöra byggnadens rumshöjd och förstå dess grund kan nytt innertak släppas vid fönster och pelare (f). Frågorna gällande arkitektoniska principer och visionsbildens förslag för byggnad 18 gav ett blandat svarsresultat. Två informanter menade att påbyggnadsförslaget med fördel skulle kunna bearbetas ytterligare för att stämma överens med den befintliga byggnaden (a, d). Detta kan förklaras med svaret informant (e) gav, hon menade att visionsbilden endast är ett förslag och inte enbart handlar om

arkitekturen utan platsens innehåll och helhet. Således menar även (e) att förslaget bör bearbetas mer men i ett senare skede.

Responsen till visionsbildens förslag till påbyggnad av byggnad 18 är dels positiv dels negativ. Tre av informanterna hade en mer kritisk syn på förslaget (a, b, d). Informant (a) anser att helheten är ok men att påbyggnadens utformning med de stora fönsterpartierna är avvikande och bryter av byggnaden. Vidare kan de sammanhållna glasytorna uppfattas som dominerande och alltför apart i kontrast till den befintliga byggnaden. Förslaget skulle tjäna på att bearbetas mer för att dels få en mer robust karaktär dels förra upp den befintliga byggnadens fönsteraxlar och linjer (a). För att motverka en eventuell förvanskning som informant (b) anser att visionsbilden uppvisar bör påbyggnadens utformning och utseende utgå från plåten som idag klär påbyggnadens fasad i syfte att motverka en förfining som minskar den industriella karaktären (b). Vidare efterfrågades bättre proportioner, antingen genom att dra ned volymen eller genom indrag, för påbyggnaden samt att fasaden inte görs så vit i visionsbildens förslag (d). Visionsbildens påbyggnad beskrevs dock som spännande i kontrast till den befintliga byggnadens utseende, informanten menade att påbyggnaden skulle passa bättre om ursprungskänslan på byggnad 18 bevaras och att den inte alls passar ihop med den putsade, vita ytan i visionsbilden (d). Tre informanter hade en inställning till visionsbildens påbyggnadsförslag som kan tolkas som mer positiv. En anledning till att förslaget ansågs bra var att informantens uppmärksamhet och öga inte dras till påbyggnadsrätten för byggnad 18 i visionsbilden. Istället dras ögat till helheten och detaljer såsom byggnad 10 muralmålningen och stora fönsteröppning som är en del av byggnadens lager. En påbyggnad får inte ta över för mycket av platsen som helhet dock är det inte fel att använda den arkitektoniska principen om att tillskansa ett nytt modernt tillägg men med koppling till den befintliga byggnaden (e). Informant (e) menar vidare att fasadmaterialet på visionsbildens påbyggnad kan läsas som exempelvis korrugerad plåt eller träribbor, denna typ av val kan arbetas vidare på mycket mer och byggnaden i sig ger utrymme för att tolka påbyggnadensrätten på en mängd olika sätt. Två av informanterna menade att det grepp om arkitektoniska principer för påbyggnad som tas i visionsbilden är helt ok (c, f). Förslaget anses fungera på grund av att påbyggnaden inte blir dominerande utifrån den vinkeln den kommer vara mest synlig ifrån (f). Vidare tycker (c) att det ligger i områdets historia att bygga på och därför möjliggör vidare påbyggnad. Informanten menar dock att vid bedömning om ett tidigare tillägg kan tas bort, i detta fall den korrugerad plåten, ska denna utgå från vilken roll tillägget har för dels områdets dels byggnadens historia. I detta fall har enligt planbestämmelserna plåten bedömts som icke-betydande för berättelsen om Forsåker och att den därför kan ersättas (c).

5.5.5. Diskussion

Byggnad 18 gav, likt byggnad 10, ett enigt svarsresultat gällande tolkning och tillämpning av varsamhetskravet. Hänsyn ska tas till byggnadens värden och ändringar ska utföras med respekt för dess unika förutsättningar. Svarsgruppen hade även en överensstämmande uppfattning gällande vad som innefattade industrikaraktären för byggnaden. Det som framgick som mest karaktäristiskt och säreget för byggnad 18 är dess långsträckta byggnadskropp med synlig betongstomme som skapar infackningar i fasaden, de stora fönsterpartierna med gjutjärnsfönster, bröstningarna i gult tegel och påbyggnadens korrugerade plåt.

Svaret på vad som skulle innebära förvanskning följer svaren som återfinns för samma fråga i det teoretiska avsnittet samt för byggnad 10. För att skydda byggnad 18 mot förvanskning ska åtgärder utföras med respekt och hänsyn för grundbyggnaden och dess karaktärsdrag. Dock framgår det att svarsgruppen var oeniga i åsikterna gällande visionsbildens förslag jämfört med dagens utseende kopplat till frågan om förvanskning. Hälften av svarsgruppen menade att förslaget är en för stor förfining och förändring samt att byggnaden förlorat sin industrikaraktär. Åsikter om att det är en fin balansgång

mellan att möjliggöra förändring samtidigt som området och byggnaden inte uppfattas som för tillrättalagt. Vidare menade informanterna som var mer kritiska i sin tolkning av visionsbildens förslag var att påbyggnaden var dominerande och att det fanns dels en färg- dels en proportionsproblematik i förhållandet mellan dagens utseende och visionsbilden samt mellan den befintliga byggnaden och påbyggnaden.

De informanter som tyckte att förslaget var acceptabelt och inte innebar en förvanskning menade att påbyggnaden inte var dominerande och att områdets historik av att tillskansa lager efter behov öppnar upp för vidare ändring. Informanterna var dock tydliga på punkten om att visionsbilden endast är ett förslag och att bedömning måste ske efter konkreta förslag presenterats. Vidare menade denna del av gruppen att eventuella ändringar ska bedömas utifrån byggnadens skick och att den får styra vilket grepp som tas för utförande och utseende. Den samlade gruppen var även oense i vilken detaljnivå som ska appliceras på det fortsatta arbetet med gjutjärnsfönsterna.

Av intervjuresultatet för byggnad 18 framgår det att svarsgruppen hade olika tolkningar och åsikter gällande varsamhet och förvanskning. Eftersom flest meningsskiljaktigheter mellan informanternas svar kan tilldras visionsbildens förslag för dels påbyggnadsrätten dels fasadens utformning kan det hävdas att dessa delar av förslaget kräver mer bearbetning och tillsyn jämfört med andra delar av förslaget. Resultatet kan också tolkas som att planbestämmelserna för byggnad 18 i viss mån ger utrymme för tolkning vilket i sin tur kan leda till eventuell förvanskning av byggnaden värden.

6. Lagstiftningens tolkningsram och dess konsekvenser för