Förändringar i synsätt över tid

För att få in ett tidsperspektiv på uppsatsens frågeställningar fick informanterna beskriva om de sett en

förändring i synen på varsamhet och förvanskning, dels sedan införandet av nya PBL dels ur ett tids- och miljöperspektiv. Frågan resulterade i en större bredd och dissonans i svaren än tidigare

frågeställningar. Trots detta finns en tydlig enighet i uppfattningen om att kulturarvet som företeelse fått ökad status och betydelse för den enskilda människan men också inom samhällsdebatten och samhällsplanering de senaste åren. Orsaken bakom skiftet förklaras och diskuteras av informanterna genom olika aspekter kopplade till den egna yrkesrollen och dess förutsättningar.

Tre informanter svarade att de tydligt ser en skillnad i hanteringen av kulturhistorisk värdefull bebyggelse i stort samt synen på varsamhet och förvanskning i ett tidsperspektiv sedan de började arbeta inom respektive yrkesfält. (a) besvarade frågan genom att belysa skiftet i synen på vilken inriktning som anses ok att välja inom arkitektkåren. För 15–20 år sedan var den modernistiska synen med tydliga tillägg till stor del cementerad som det enda ”rätta” vilket idag luckrats upp. Nu finns en bredare förståelse för att arbeta på byggnadens villkor vilket medför en mer vidsynt inställning till vilken inriktning som är möjlig att ta även om det innebär ett slutresultat av, vad man tidigare lite föraktfullt kallade pastisch eller liknande. Trots att synen på möjliga inriktningar i vissa forum blivit mindre dogmatisk och synen på vad man rent principiellt tycker är ok har breddats har den inom andra forum blivit dogmatisk åt andra hållet, exempelvis inom föreningar såsom Arkitekturupproret (a). Ytterligare skillnader i synsätt upplevs inom den egna organisationen menar (b) som anser att det idag är lättare att föra upp vissa frågor gällande kulturhistoriskt värde samt att skyddsbestämmelserna och vårdprogrammen inte ses som ett tungt ok. Istället finns en större acceptans och respekt för att arbetet med denna typ av projekt tar tid vilket de också tillåts göra. Vidare har tillgänglighetsdebatten som var stor för cirka 10 år sedan kompletterats och problematiserats av begreppet frångänglighet. (b) hävdar att det idag finns många fler krav byggnaderna ska uppfylla är när hon började arbeta under början av 1990-talet. Vidare menar (b) att hållbarhetsperspektivet ger de kulturhistoriska frågorna stöd och att fastighetsägare och andra aktörer lyssnar på ett annat sätt om man för in ett hållbarhetsperspektiv på möjliga alternativ vid åtgärder som innebär ändring. Perspektivet bidrar till att alternativ, som kanske är dyrare men mer hållbara över tid samt lämpligare för att bibehålla byggnadens värden, väljs framför andra som är sämre ur både ett miljö- och kulturhistoriskt perspektiv (b). Som bygglovshandläggare och antikvarie ser (c) att förbudet som infördes med nya PBL resulterat i att förvanskning rent juridiskt fått ett tydligare och hårdare lagstöd vid överprövning. Hon ser också att de kulturhistoriska värdena fått högre relevans och betydelse vid de överprövande instanserna. Detta förklaras dels som ett resultat av att domstolarna tagit in fler tekniska råd med rätt kompetens samt att rättsfallen är tydligare utformade och beskrivande i sina motiveringar och resonemang vilket medför färre godtyckliga domar. Ur ett miljöperspektiv finns ett större processtänk och fokus på återbruk samt en tydligare diskussion gällande vilka incitament som styr våra val och handlingar (c).

Två av informanterna förklarade att de inte kan besvara frågan direkt kopplat till PBL på grund av att de inte arbetar med denna typ av frågor. Istället besvarades frågan genom att koppla den till större samhällsfrågor med fokus på ekonomiska och sociala perspektiv. Synen på varsamhet, förvanskning och kulturarv i stort har genomgått ett skifte. Detta kan bland annat utläsas av att historia och kulturarv idag ses som ekonomiska resurser som används i syfte att både skapa och marknadsföra en produkt eller ett område (e). Vidare menar (e), likt (c), att det finns ett ökat intresse och arbete för processtänkt och hållbarhet inom fältet för samhällsbyggnad. Problematiken för hållbarhetsmålen är att de jobbar emot sig själva, hållbarhet kan ses ur olika perspektiv vilka således kan gå emot varandra vid ändring av byggnad. Exempelvis handlar en miljöcertifiering av en byggnad om energieffektivisering, vilket ställer krav på byggnaden som kan gå emot dess kulturhistoriska värden, medan hållbarheten i att återanvända inte syns i dessa certifieringar. Hållbarhet ställs såldes emot hållbarhet i många beslut gällande ändring av byggnad (e). Skiftet i synsätt kan även ses ur ett socialt perspektiv genom det ökade intresset för historia och kulturmiljöaspekter samt dess påverkan på människan. Detta kan yttras genom att fler tar plats i debatten kring vad som anses som fult och fint, exempelvis arkitekturupproret som (a) belyste, men också i att det finns en förbättring i kommunikationen mellan yrkesverksamma och medborgare som bidrar till att fler människor aktivt deltar i planeringsprocessen (d). En orsak till det ökade intresset och respekten för det byggda kulturarvet förklarar (d) genom att människor, till följd av bland annat kriget på Balkan under 1900-talet och kriget i Syrien, sett och förstått hur betydelsefullt byggda kulturarv

är för en befolkning och hur allvarligt det är när dessa förstörs i väpnande konflikter i syfte att eliminera inte bara den fysiska byggnaden utan också de immateriella värdena den besitter (d).

En av informanterna anser inte sig se någon större skillnad i synsättet sedan införandet av nya PBL eller ur ett miljöperspektiv utöver att miljöfrågan är något man diskuterar inom branschen (f). Istället menar (f) att kulturmiljöfrågor inom kommunen återigen lyfts som ett resultat av att ett nytt kulturmiljöunderlag tagits fram och fört med sig en ökad medvetenhet kring denna typ av frågor. Dock kan hållbarhetsperspektivet vara ett argument bland andra vid förfrågan om exempelvis ombyggnad. (f) menar att det är svårt att helt förändra eller vända människors inställning och synsätt gällande varsamhet, förvanskning och kulturarv i stort.