Återkoppling till forskningsfrågorna

Utifrån våra centrala teman kommer vi nu att knyta an till våra forskningsfrågor.

Syftet med studien var att undersöka hur en vårdnadsöverflyttning har upplevts av före detta familjehem. Vi anser att syftet uppfyllts och att vi fått bekräftat att våra forskningsfrågor varit mycket aktuella och relevanta.

Vilka faktorer har påverkat beslutet att ta över vårdnaden?

De viktigaste faktorerna som framkommit i vår studie är trygghet och tillhörighet.

För familjerna spelade det stor roll för beslutet att bli vårdnadshavare, de hade en önskan att öka tryggeten och tillhörigheten för barnen. Vårdnadsöverflyttningen ökade känslan av trygghet för både föräldrar och barn. En förklaring till detta är att föräldrarna till skillnad från att vara familjehemsförälder nu fått ett mandat att bestämma i frågor som rör barnet. Det skapar en tydlighet för föräldrarna i sin föräldraroll och också i relationen till barnet. Barnens känsla av att tillhöra familjen ökade, vilket vi tolkar som en konsekvens av den tydlighet i föräldrarollen som kommer med vårdnadsöverflyttningen.

Att vårdnadsöverflyttning överhuvudtaget blev aktuellt, var för de flesta familjerna i studien på grund av att socialtjänsten aktualiserat frågan efter lagändringen år 2003. Detta stämmer väl med den bild av socialtjänstens arbete med vårdnadsöverflyttningar som socialstyrelsen presenterar ( Socialstyrelsen 2006 b). En annan viktig faktor för tre av våra familjer var att en av barnets biologiska förälder gått bort.

En familj i vår studie menar att fortsatt ekonomiskt stöd från socialtjänsten var en

förutsättning för att kunna ta över vårdnaden. Detta på grund av att barnet hade sådana behov som krävde att hon kunde vara hemma. Ingen av de andra familjerna pratar om den

ekonomiska ersättningen från socialtjänsten som en avgörande faktor. Alla familjerna i

studien har fortsatt ekonomiskt stöd från placeringskommunen efter vårdnadsöverflyttningen.

Hur har familjen upplevt vårdnadsöverflyttningen emotionellt, praktiskt, ekonomiskt och rättsligt?

För alla familjer i studien har vårdnadsöverflyttningen haft ett emotionellt värde. Den har bidragit med nya dimensioner i föräldraskapet. Familjerna beskriver att de kan satsa fullt ut på föräldraskapet och i relationen till barnet. En ökad tydlighet i relationerna mellan föräldrar och barn kommer genom att föräldrarna kan ta det fulla ansvaret som vårdnadshavare. Vi kan se att det har stärkt anknytningen mellan föräldrar och barn.

Familjerna har upplevt en rad praktiska fördelar med att bli vårdnadshavare. De kan själva fatta beslut i vardagsnära frågor och behöver inte vända sig till socialtjänsten och de

biologiska föräldrarna. De behöver inte leta efter biologiska föräldrar som är svåra att få tag på för att fatta ett beslut om att till exempel öppna bankkonto till barnet eller skaffa pass. De kan själva ansvara för och fatta beslut om vem de ska söka hjälp hos om de skulle behöva stöd för barnet eller i sitt föräldraskap. Familjerna säger att de skulle vända sig till den person, eller det ställe där de vet att de kommer att få hjälp. Det kan vara socialtjänsten eller privata

vårdgivare.

Ingen av familjerna upplever att deras ekonomiska situation förändrats efter

vårdnadsöverflyttningen. Vi uppfattar det som att familjerna inte upplevde någon betydande skillnad i ekonomiskt hänseende, men vi tolkar det samtidigt som att den ekonomiska ersättningen är en förutsättning för flera familjer att kunna vara hemma med sina barn. Den ekonomiska ersättningen kan ses som en förutsättning för en professionell föräldraroll, oavsett om man är familjehemsförälder eller vårdnadshavare.

Som familjehem upplevde familjerna att de bara hade skyldigheter och inga rättigheter. Som vårdnadshavare har de rättigheter vilket ger dem möjligheter att skydda och stödja barnet på ett annat sätt än vad de kunde som familjehemsföräldrar.

Ett par av familjerna upplevde att den rättsliga processen tog lång tid. De upplevde sig som

”pilotfall” för socialtjänsten.

En stor skillnad från att vara familjehemsförälder är att familjerna nu inte har rätt att få stöd från den socialtjänst som placerat barnet. De har dock samma möjligheter som alla familjer har att vända sig till sin kommuns socialtjänst och ansöka om råd och stöd.

Ingen av familjehemsföräldrarna kunde tänka sig att avsäga sig uppdraget som

vårdnadshavare, de upplevde tanken som främmande. Flera kunde dock tänka sig att det för andra familjer kunde finnas en trygghet i att ha kvar stödet från socialtjänsten, familjer som till exempel har svårigheter i kontakten med de biologiska föräldrarna. En familj beskrev att den första perioden som vårdnadshavare var tuff och att hon då hade önskat att stödet från socialtjänsten funnits.

Vad tror familjen att vårdnadsöverflyttningen inneburit för barnet när det gäller kontinuitet och trygghet?

Syftet med vårdnadsöverflyttning är att öka tryggheten och kontinuiteten för barn i familjehemsvården. Familjerna i studien tar upp flera aspekter av vad de tror har varit betydelsefullt för deras barn. Tryggheten och kontinuiteten har ökat för barnet genom att familjehemsföräldrarna har mandat att bestämma och sätta gränser. Barnen vet att de ska få stanna i familjen, de behöver inte oroa sig för att de ska behöva flytta. Familjerna beskriver hur barnen tänker framåt och beskriver sig själva som en del av familjens framtid. De familjer som har äldre barn beskriver hur barnen nu själva kan sätta gränser gentemot sina biologiska föräldrar, de kan själva styra över hur relationen skall se ut.

Samtliga familjer upplever att kontinuiteten och tryggheten har ökat för deras barn och att de inneburit att barnen blivit mer ”vanliga” barn och att relationen mellan de nya

vårdnadshavarna och barnen har stärkts.