Återkoppling till frågeställningarna

6.2.1 Hur arbetar de utvalda lärarna med metoden ” Att skriva sig till

läsning”?

I vår första frågeställning ville vi undersöka hur de utvalda lärare som har varit med i vår undersökning arbetar med metoden “Att skriva sig till läsning”. Vi upplever att de intervjuade lärarna arbetar relativt lika kring ASL men att alla i olika grad har gjort metoden till sin egen. Samtliga lärare har valt att låta eleverna arbeta i par när de skriver på datorn. Emma och Diana arbetar med

bokstavsinlärning genom olika övningar, men utan att fokusera på formandet av bokstäver med penna. Båda inspireras dessutom av Erica Lövgrens (2009) övningar för elevernas motorikträning och arbetar med stationer i sin

undervisning. Lärarna följer inte helt Tragetons synpunkter om motorikträning då de arbetar mer varierat, och de arbetar inte arbetar med elevernas fingersättning så aktivt som Trageton förespråkar.

Ingen av lärarna följer Tragetons metod fullt ut utan har gjort den till sin egen på olika sätt. Detta tycker vi är oerhört viktigt att göra som lärare, oavsett vilken metod det gäller. Det är också viktigt att variera sin undervisning och anpassa den efter den aktuella elevgruppen. För att inte fastna i ett visst arbetssätt eller

undervisningsstil behöver man som lärare hela tiden hålla sig uppdaterad inom forskning och vara öppen för att prova nya arbetssätt för att hitta vad som fungerar för sig själv och för eleverna. Vi upplever att samtliga lärare har anpassat metoden mer eller mindre efter sin egen undervisning. Diana har anpassat metoden genom att kombinera ASL och Bornholmsmodellen, men har valt bort elevtest trots att det är en framträdande faktor för båda metoderna. Eftersom Diana har arbetat på förskola innan och Bornholmsmodellen är en vanlig metod där (Hedström 2009) är det möjligt att hon tagit tillvara på sina erfarenheter och hittat en balans mellan det gamla och nya. Hon kan ha känt en trygghet i arbetet från förskolan och velat ha kvar det samtidigt som hon kastades in i en ny metod på Alfaskolan. Även Fridas undervisning kan ses som en kombination av olika arbetssätt. Hon arbetade med mönstertexter, vilket inte tas upp i Trageton, utan vi kopplar det mer till arbete enligt cirkelmodellen (Gibbons 2010, s.91). Emma har anpassat sin ASL- undervisning på så sätt att hon involverat internet och Google Drive i elevernas skrivande. När eleverna sparar texterna på Google Drive försvinner dock en av metodens centrala delar för yngre årskurser, nämligen arbete med elevernas utskrivna texter. Detta kan ses som en anpassning efter dagens IKT och vad hon anser vara bäst för eleverna, istället för att följa det som Trageton säger. Däremot anser vi att Diana här har valt att följa Tragetons metod något mer då hon agerar sekreterare till eleverna samt att alla elever har fått varsin ASL-bok som de får klistra in sina utskrivna ASL-texter i.

Frida ser sin undervisning i 3:an just nu som en fortsättning på ASL, vilket vi tolkar som att hon inte känner sig så bunden till Tragetons anvisningar. ASL sträcker sig dock längre i elevernas skriv- och läsutveckling än de inledande

stadierna och det finns faktorer som Frida skulle kunna arbeta med men inte inkluderar. Frida arbetar exempelvis inte med fingersättning, vilket vi tänker kan ge eleverna ett bättre flyt i skrivandet. Vi uppfattade inte heller att Frida arbetar med tidningsproduktion som Trageton starkt betonar från årskurs 3 och uppåt. Det är svårt att veta hur Frida kommer ändra sitt arbetssätt när hon börjar undervisa årskurs 1 och arbeta med läs- och skrivinlärning, men det kan tänkas att hon fortsätter på liknande sätt och inte binder sig så mycket till vad Trageton anser.

Arbetet med ASL i Emmas undervisning kan ses som en utveckling av metoden då hon tillför något nytt för att kunna använda ASL i dagens och framtidens klassrum. Övriga lärare använder sig av delar av ASL som sedan tidigare ingått i metoden, och kombinerar dem med avsnitt från andra metoder för att optimera undervisningen. Även detta kan ses som en utveckling av ASL. Eftersom Emma använder sig av något som blir en allt större del av elevernas tillvaro, ser vi dock hennes anpassning av metoden som en aning mer nytänkande och framåtsyftande.

6.2.2 Hur har metoden anpassats till utvecklingen av den IKT som

finns tillgänglig på den aktuella skolan?

Samtliga lärare använder sig av datorer som skrivverktyg i sin undervisning men sätten att skriva ASL-texter på skiljer sig mellan olika lärare. Emma har valt att använda sig av Google Drive. Genom att involvera detta verktyg anser vi att Emma använder IKT mer än vad Trageton förespråkar och visar på en nytolkning av metoden. Det kan vara möjligt att inkludera mer IKT i metoden då det idag finns ett enormt utbud av bra appar och elevspel kring läs- och skrivinlärning, vilket inte nämns av Trageton. Frida är positiv till att inkludera appar i läs- och skrivinlärningen då hon nämner att det finns många bra appar och spel för det. Diana nämner att hon inte arbetar med iPads i den utsträckning som hon önskar. Att hennes elever arbetar med iPads under motorikträningen, som också är en del av ASL, kan dock visa på ett nytänkande från Diana kring arbetet med ASL. En av orsakerna till att Diana inte kan använda iPads så mycket som hon vill beror på att hon känner att hon inte får tillräckligt med tid för att leta upp passande och utvecklande appar för eleverna. Om lärarna får tid att hitta de appar som på bästa

sätt främjar elevers utveckling, samt tillräcklig tillgång till iPads för att kunna använda dessa appar menar vi att de får bättre förutsättningar för att förbättra undervisningen. Att använda appar och iPads bara för att det finns ger dock inte eleverna det stöd de behöver utan de måste användas på ett korrekt sätt. Utifrån observationen hos Diana kan vi dock se vikten av att följa upp elevernas arbete med apparna så att läraren kan säkerställa att eleverna får ut ett lärande av arbetet.

Emmas användning av Google Drive gör att hennes undervisning är beroende av att datorerna har en internetuppkoppling. Trageton anser att datorer som bara används som skrivverktyg inte behöver vara uppkopplade till internet, vilket kan ses som en aning omodernt eftersom dagens datorer oftast är uppkopplade till ett trådlöst internet och att barn dagligen använder sig av internet hemma

(Medierådet 2015). Även om barnen använder sig mycket av internet på fritiden har ingen av lärarna börjat arbeta med internet för informationssökning till elevernas texter. Detta går i linje med Tragetons åsikter om att eleverna inte ska informationssöka på internet före årskurs 3, eftersom de inte är redo för detta innan. Vi anser att varken lärarna eller Trageton kopplar undervisningen i ASL till elevernas erfarenheter av internet så mycket som de skulle kunnat. Inom detta område ser vi inte att lärarnas arbete med metoden visar en utveckling som överensstämmer med skolans tillgång till IKT idag.

Utifrån våra intervjuer och observationer har vi sett att ASL är en metod som med fördel fortfarande kan användas i undervisningen, men det behövs

anpassningar i stil med de som görs av lärarna på Alfa- och Betaskolan. Överlag har det på skolan skett en nytolkning och anpassning av metoden ASL efter skolans och elevernas tillgång till IKT. Det har inkluderats mer digital teknik i undervisningen än vad som inledningsvis var menat eller fanns tillgängligt,

exempelvis internetanvändning och iPads. Att metoden från början involverar IKT öppnar upp för ett ökat användande, vilket gör att metoden ständigt kan

uppdateras i takt med att tekniken i skolan och vardagen utvecklas. Vi kan dock tycka att Trageton redan nu har börjat anpassa sig efter den utveckling som sker med IKT, inom exempelvis internetanvändning, och arbetar för att metoden ska utvecklas.