I nämndernas delårsrapport redovisas återsökning av statsbidrag. Detta är en nyinförd del i uppföljningsprocessen 2017, som ett led i att säkra att kommunen erhåller de statliga ersättningar den har rätt till. I nämndernas internkontrollplan 2017 ingår även att säkra rutiner för statsbidrag och andra ersättningar avseende flyktingverksamhet
specifikt.
Nämnd/styrelse i mkr Medel -
tom aug 2017 Medel -
Helårsprognos Varav medel Migrationsverket
Kommunstyrelsen 250 50 -
Barn- och ungdomsnämnden 65 66 1
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 10 18 8
Vård- och omsorgsnämnden 1 2 2
Totalt rapporterar nämnderna in cirka 455 miljoner kronor (varav 227 miljoner kronor avser Migrationsverket) i statsbidrag som är erhållna, sökta eller beviljade till och med augusti. 218 miljoner kronor av dessa har avslagits, ansökan avsåg projekt Linbana och avslogs med motiveringen att åtgärderna inte kommer vara färdigställd innan 2019 och därmed inte uppfyller kriterierna för bidraget. 7,4 miljoner kronor har avslagits från Skolverket för skapande skola, minskade barngrupper och lovskola. Socialnämnden har fått avslag från Migrationsverket med ca 0,3 miljoner kronor gällande individärenden.
Barn- och ungdomsnämnden har inte sökt statsbidrag för matematiklyftet eftersom insatser redan är införda. Ersättning kan inte rekvireras för utlandssvenska elever och läslyftet har Sollentuna genomfört genom egen satsning.
Alla nämnder har inte ansökt sina statsbidrag, vissa av årets återsökningar har ännu inte blivit beslutade och beviljade. Flera bidrag sträcker sig under en flerårsperiod och ställer motprestationskrav på kommunen. Vid återrapportering av motprestationen kan
kommunen tvingas betala tillbaka bidraget.
7 Investeringsredovisning
Nämnd/styrelse i mkr Budget
helår Utfall
Not: *Barn och ungdomsnämndens investeringsbehov är cirka 7 miljoner kronor högre än budget. Huvuddelen av investeringarna avser IT-utrustning samt möbler. Nämnden har i samband med delårsrapport hemställt om en utökning av investeringsbudgeten.
Socialnämnden hemställer ett tilläggsanalag om 1,1 miljoner kronor pga. renoveringsbehov, möbler och inventarier.
7.1 Investeringsvolym
Nettoutgifterna för kommunens investeringar uppgår till 716,9 miljoner kronor, ett överskott på 180,8 miljoner kronor gentemot budgetens 897,7 miljoner kronor.
Största delen av investeringsutgifterna avser trafik- och fastighetsverksamheten där utfallet uppgår till 482,0 miljoner kronor vilket ger ett överskott med 364,0 miljoner kronor gentemot budget 846,0 miljoner kronor. I budgeten finns en fördröjningseffekt på 158,5 miljoner kronor och avser främst avser trafik- och fastighetsnämndens investeringar vilket innebär ett justerat överskott på 205,5 miljoner kronor.
Exploateringsverksamheten prognosticerar en negativ avvikelse på totalt -24,6 miljoner kronor vilket beror på ett antal förändringar i olika projekt.
Verksamhetsnämnderna har en sammantagen investeringsram på 22,5 miljoner kronor.
Utfallet till och med augusti uppgår till 10,0 miljoner kronor. Miljö- och
överskridande med 0,5 miljoner och har hemställt om ytterligare 7 miljoner kronor.
Även socialnämnden hemställer om ytterligare medel med 1,1 miljoner kronor.
7.2 Trafik- och fastighetsnämnden, investeringar 2017 (belopp i miljoner kronor)
Budget 2017 Prognos 2017
Barn och utbildningsnämnden 382,3 247
Utbildning och
arbetsmarknadsnämnden 20 0
Vård och omsorgsnämnden 28 0
Socialnämnden 59 0
Kultur och fritidsnämnden 138,8 80
Fastighetsägarinitierade 146 100
Investeringar gata/park/trafik 72 55
Totalt 846 482
Totala investeringsbudgeten 2017 för trafik- och fastighetsnämnden uppgår till 846,0 miljoner kronor och prognosen för 2017 visar att 482,0 miljoner kronor kommer att förbrukas. Det innebär att överskottet uppgår till 364,0 miljoner kronor varav 17,0 miljoner kronor avser infrastrukturinvesteringar och 347,0 miljoner kronor avser fastigheter, fastighetsägar-initierade investeringar inklusive planerat underhåll.
Prognosen för fastigheter och planerat underhåll uppgår till 327,0 miljoner kronor och ger ett överskott på 301 miljoner kronor. Överskottet beror på stor del av pågående fastighetsprojekt som är försenade med anledning av bland annat detaljplanärenden, bygglov samt förändrade förutsättningar. Bland de försenade projekten finns
Evakuering i Fågelsångsparken, Idrottshallar i Tegelhagen, Töjnanskolan och anläggningar inom Väsjöområdet. Tar vi hänsyn till den budgeterade
fördröjningseffekten i budgeten, 158,5 miljoner kronor, så blir överskottet 142,5 miljoner kronor.
Budgeten för fastighetsägarinitierade investeringar uppgår till 146,0 miljoner kronor och prognosen för 2017 visar 100,0 miljoner kronor vilket ger ett överskott på 46,0 miljoner kronor. De projekt som planerades i samband med att budgeten fastlades har av olika anledningar inte blivit utförda. För vissa projekt har upphandlingarna avbrutits då det inkommit för få och orimliga anbud, dessa avbrutna upphandlingar påverkar givetvis tidplanen och medför att planerade investeringar istället kommer att flyttas till 2018 års investeringsbudget. För andra projekt har ytterligare utredningar krävts för att kunna ta ställning till hur projekten ska drivas vidare, t ex dagvattenhantering och konstgräsplaner vilket har inneburit att åtgärderna istället får planeras till år 2018.
Radonsaneringar budgeterades i början av 2017 med en grov uppskattning utifrån de objekt som skulle radon mätas under året. Efter genomförda mätningar visade det sig att det var färre objekt än förväntat som behöver åtgärdas. Åtgärderna har i största mån
Investeringar i gata/park/trafik prognostiseras till 55 miljoner kronor vilket ger ett överskott på 17,0 mkr. En del projekt är försenade med anledning av försenad projektering och beräknas kunna utföras under år 2018, exempel på detta är Märstastråket och cykelbana Vibyvägen.
7.3 Exploateringsverksamheten
Begreppet exploatering innebär en förändring eller förädling av markanvändning. Det kan vara från obebyggd till bebyggd mark eller genom omvandling i områden där pågående verksamhet har blivit otidsenlig eller där starka samhällsintressen tar över. En nyexploatering föregås normalt av planläggning och följs sedan av ett genomförande.
Exploateringen delas upp i två olika delar ”Exploatering exkl Väsjön” samt ”Väsjön”.
Anledningen till uppdelningen är att Väsjön är ett stort exploateringsprojekt och avser en ny stadsdel samtidigt som projektet är en egen organisatorisk avgränsad enhet.
Exploatering exkl
Väsjön (Mkr) Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse
Inkomster 135 109 -26
Utgifter -79 -45 33
Netto 56 64 8
I den övriga exploateringsverksamheten minskar de prognostiserade inkomster för 2017 med 26,0 miljoner kronor mot budget. Markförsäljning i kvarteret Tårpilen har skjutits på framtiden på grund av överklagad detaljplan. Markförsäljning i Kronåsen är också framflyttad i tiden. Markinkomsterna för Kappetorp bedöms dock ge högre inkomster än budgeterat.
Utgiftssidan minskar med 33,0 miljoner kronor mot budget. Åtgärder på allmän plats i kvarteret Tabellen har skjutits på framtiden och en tänkt ombyggnation av en korsning i kvarteret Tidskriften har pausat på grund av förbifarten. Även genomförande i kvarteret Tårpilen förskjuts på framtiden i och med att detaljplanen var överklagad.
Netto har det budgeterade överskottet om 56,0 miljoner kronor nu ökat till 64 miljoner kronor för exploateringsverksamheten, en förändring på 8,0 miljoner kronor.
Väsjön (Mkr) Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse
Inkomster 129 12 -117
Utgifter -260 -246 14
Netto -131 -234 -103
Jämfört med budget 2017 är prognosen sänkt från -131,0 miljoner kronor till -234,0 miljoner kronor vilket innebär en för året försämring med -103,0 miljoner kronor jämfört med budget.
På intäktssidan är det främst en förskjutning av inkomster för gatukostnader kopplade till Södersätra Kastellgården, 108 miljoner kronor förs över till år 2018. Gatukostnaden kan faktureras först när gatan uppnått en viss färdigställandegrad. Resterande
minskning av inkomsterna, 9 miljoner kronor, kommer från olika projekt.
Prognosen för utgiftssidan uppgår till 246,0 miljoner kronor vilket är 14,0 miljoner kronor lägre än budget. Det är främst i projektet Väsjö Torg där utgifterna
prognosticeras att förskjutas till kommande år, 13,0 miljoner kronor.