Delårsrapport 2017
Sollentuna kommun
1 Inledning ... 3
2 Fem år i sammandrag ... 6
3 Fokusområdesuppföljning ... 7
4 Personalredovisning ... 14
5 Driftredovisning ... 18
6 Återsökning av statsbidrag ... 33
7 Investeringsredovisning ... 34
8 Finansiell analys ... 38
9 Resultaträkning ... 39
10Balansräkning ... 40
11Kassaflödesanalys ... 41
12Noter ... 42
13Sollentuna kommuns koncern ... 44
14Redovisningsprinciper ... 50
1 Inledning
Delårsrapporten för 2017 innehåller kommunens delårsbokslut för perioden januari – augusti samt en prognos på helåret 2017. I rapporten redovisas även Sollentuna kommuns koncern, dvs kommunens alla aktiebolag där olika verksamheter bedrivs.
1.1 Delårets resultat
Kommunens resultat för perioden januari-augusti 2017 uppgår till 166 miljoner kronor inklusive reavinster. För motsvarande period 2016 var resultatet 153 miljoner kronor.
Motsvarande siffror för perioden januari-augusti 2017, exklusive reavinster är 132 miljoner kronor och för motsvarande period 2016 var dessa 123 miljoner kronor.
Resultatet för kommunens bolag där Sollentuna Stadshus AB är moderbolag för koncernen uppgår till 151 miljoner kronor. Dotterbolagens resultat är för AB Sollentunahem 124 miljoner kronor, AB SOLOM -9 miljoner kronor samt för Sollentuna Energi och Miljö AB 45 miljoner kronor.
Nämndernas prognos visar ett överskott på ca 12 miljoner kronor jämfört med årets budget. De flesta nämnder visar på en positiv avvikelse med undantag av Vård- och omsorgsnämnden som har en prognos på -23,3 miljoner kronor jämfört med budget.
Nämnden arbetar med en åtgärdsplan för att uppnå uppsatt mål 2019.
Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel 2017 är uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel (22,4 resp. 30,0 mkr) totalt 52,4 miljoner kronor. Av dessa har 17,2 respektive 21,5 miljoner kronor ombudgeterats till nämnderna. De bundna medlen kommer i sin helhet att förbrukas medan det är lite mer osäkert om de ospecificerade medlen kommer unyttjas fullt ut.
Sollentuna kommun förhandlar om att sälja verksamhetsfastigheter där kommunen själv inte bedriver verksamhet, försäljningen kommer att genomföras i slutet av 2017 eller i början av 2018 och innebär stora reavinster och likviditetstillskott.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet.
Sollentuna kommun utvärderar och motiverar årligen i kommunens redovisning om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Bedömningen görs utifrån följande:
• Uppfyllelsen av de finansiella målen
• Uppfyllelsen av balanskravet
• Utvecklingen inom de övergripande målen
• Utvecklingen avseende nämndernas ekonomi
• Nämndernas hantering av risker inom ramen för internkontroll
Finansiella mål
Sollentuna kommun har tre finansiella mål.
1. Soliditet
Soliditet innebär ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Kommunens mål innebär att soliditeten inte bör understiga 60 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Prognosen för 2017 indikerar ett utfall på 70 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt.
2. Resultat
Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt fastighetsavgift. För budgetåret 2017 är dock resultatmålet satt något lägre till 1,5 procent. Prognosen för 2017 indikerar ett utfall på 1,7 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt.
3. Finansiering
Kommunens upplåning för egen räkning ska inte överstiga 2 miljarder kronor. Detta för att inte räntekostnaderna ska ta för stor andel av verksamheternas driftbudget samt att soliditetskravet ska uppfyllas. Målet beräknas bli uppfyllt.
Balanskravet
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul- tatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen
(1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges.
Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.
Prognosen för resultat enligt balanskravet för 2017 exklusive reavinst är ett positivt resultat på 90 miljoner kronor vilket innebär att kommunen kommer att uppfylla balanskravet. Balanskravsresultat är årets resultat minskat med reavinster (ej exploatering)
Fokusområden
I delårsrapporten lämnar nämnderna prognos för åtagandena som bidrar till
utvecklingen inom fokusområdena och måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen.
Prognoserna är över lag positiva och flertalet åtaganden beräknas uppfyllas. Till delårsrapporteringen finns det utfall endast på en liten del av måtten som indikerar uppfyllelsen för åtaganden och övergripande mål. Prognosen för åtagandenas
uppfyllelse utgår därför främst från det utvecklingsarbete som sker i verksamheterna i form av handlingsplaner och aktiviteter.
Riskhantering – internkontroll
Uppföljning av riskhanteringen inom ramen för internkontroll är från och med 2017 helt integrerad i ordinarie uppföljningsprocess och lägesrapportering sker tertialvis.
Nämnderna har i delårsrapporterna följt upp både nämndspecifika och kommun- övergripande kontroller och rapporterat (med färgmarkeringar och kommentarer) resultat eller delresultat.
Ett antal kontroller visar på större respektive mindre brister/avvikelser vilket innebär att riskhanteringsprocessen fungerar och fångar upp brister så att förbättringsåtgärder vidtas. Vissa kontroller/åtgärder är planerade att genomföras under hösten och rapportering sker i samband med verksamhetsberättelsen.
1.2 Delåret som gått
En ny översiktsplan är framtagen och ute på samråd, allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i planen.
Flera satsningar för ökad trygghet i Sollentuna har genomförts, till exempel kameraövervakning i Edsberg och kultur- och fritidsnämnden har fått mobila fritidsledare. Trygghetsmöten genomförs mellan skola, polis, kommunens säkerhetsavdelning samt fält och fritid för att samordna insatser.
Personalomsättningen har minskat jämfört med motsvarande period 2016.
Flyktingmottagandet har stabiliserats, arbete pågår med att utveckla ett kvalitativt mottagande av nyanlända och ensamkommande barn.
2 Fem år i sammandrag
Jan-aug Jan-aug
2017 2016 2015 2014 2013
Befolkning 2017-08-31 71 427 70 744 70 251 69 325 68 145
varav 1-5 4 418 4 469 4 633 4 751 4 853
6-15 10 730 10 584 10 355 10 080 9 737
16-18 2 677 2 593 2 555 2 493 2 495
65+ 11 478 11 327 11 020 10 771 10 486
Befolkningsförändring, % 1,0% 0,7% 1,3% 1,7% 1,9%
Skattesats 18,12% 18,12% 18,10% 18,10% 18,10%
Antal årsarbetare 2 612 2 580 2 518 2 454 2 594
Antal årsarbetare per 1000 inv. 37 36 36 35 38
Sjukfrånvaro 5 5 6 5 5
Resultat, mkr per sista augusti 2017 166 153 97 67 77
Resultat exkl realisationsvinster, mkr 132 124 31 35 72
Balanskravsresultat, mkr 161 153 96 62 72
Nämndernas nettokostnad, mkr, prognos 3 505 3 444 3 351 3 230 3 100
Procentuell förändring, % 2% 3% 4% 4% 3%
Budgetavvikelse, nämnderna, mkr prognos 12,0 10,1 10,6 -18,2 -24,2
Som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning, prognos
Nettokostnad 99% 101% 99% 100% 99%
Finansnetto -1% -2% -2% -2% -1%
Resultat 2% 1% 3% 2% 2%
Eget kapital, mkr 4 224 4 053 3 900 3 803 3 736
Soliditet, % 72,9% 79,0% 76,3% 80,2% 81,3%
Soliditet, inkl ansvarsförbindelselse, % 59,1% 62,5% 54,0% 55,4% 54,8%
Investeringar exkl exploatering, netto mkr 241 236 375 346 205
Investeringar exkl exploatering, som andel av intäkter från skatter,
statsbidrag och utjämning, % 10,4% 10,2% 11,1% 10,7% 6,6%
Exploatering, netto , mkr 114 27 -11 7 37
Likviditet exkl kapitalplaceringar och koncernföretagens del, genomsnitt mkr 326 58 194 255 321 Likviditet exkl kapitalplaceringar och koncernföretagens del, som andel av
verksamhetens kostnader 4,3% 1,5% 4,8% 6,5% 8,8%
Borgensåtagande, mkr 785 196,9 197,6 23,6 26,2
varav koncernförtag, mkr 778 188,3 189,0 14,9 16,7
Kommunkoncernen
Resultat, mkr 317 539 190 345 179
Investeringar mkr 551 560 729 656 723
Soliditet, % 62% 64% 60% 61% 59%
3 Fokusområdesuppföljning
Sollentuna kommuns målstyrning 2017 utgår från sex övergripande politiska
fokusområden. Totalt åtta kommunövergripande mål har fastställts för 2017, i syfte att prioritera insatserna inom fokusområdena. Nämnderna fastställer i sin
verksamhetsplanering åtaganden som bidrar till måluppfyllelsen och till utvecklingen inom fokusområdena. Det här avsnittet beskriver utvecklingen inom fokusområdena för de två första tertialen under 2017.
Prognos och kommentar på nämndernas åtaganden finns i sin helhet i nämndernas delårsrapporter i bilaga.
Till delårsrapporteringen finns det utfall endast på en liten del av måtten som indikerar uppfyllelsen för åtaganden och övergripande mål. Prognosen för åtagandenas
uppfyllelse utgår därför främst från det utvecklingsarbete som sker i verksamheterna i form av handlingsplaner och aktiviteter. Samtliga bedömningar av åtagandenas uppfyllelse som beskrivs i avsnittet är nämndernas egna.
Fokusområde
3.1 Ansvarsfull ekonomi
Inom fokusområdet finns inga övergripande mål, men de flesta nämnder arbetar med ett eller flera åtaganden för att bidra till en positiv utveckling inom fokusområdet, de flesta med fokus på en effektivare förvaltning. Totalt åtta åtaganden har fastställts för 2017, sju av dessa bedöms uppfyllas under året eller att årets ambitionsnivå blir uppfylld, ett bedöms delvis kunna uppfyllas.
Utveckling under 2017
Ett stort arbete med att revidera kommunens målstyrning har genomförts, ny styrmodell, vision och nya övergripande mål fastställdes i juni 2017. Den nya styrmodellen gäller för 2018, nämnder och verksamheter planerar under hösten 2017 sitt utvecklingsarbete för 2018 utifrån den nya modellen. Även kommunens styrprocess har genomgått översyn och budgetprocessen ändrats i syfte att minska administrationen och öka kvaliteten i underlagen. Övergripande arbetar kommunen med ökad prognossäkerhet i samtliga nämnder.
Arbetet med att strukturera Sollentuna kommuns nya bolagskoncern och övergripande arbete med fastigheter och lokalförsörjning har pågått hela 2017. Arbetet ökar fokus på långsiktighet, styrning och uppföljning vilket kommer leda till ökad effektivitet på sikt.
Trafik- och fastighetsnämnden och barn- och ungdomsnämnen har stärkt sitt samarbete i varje specifikt investeringsprojekt.
Vård- och omsorgsnämnden arbetar i enlighet med den beslutade åtgärdsplanen för budget i balans, myndighetsavdelningarna arbetar exempelvis med implementering av nya riktlinjer för SoL-beslut, uppföljning av individbeslut och kontroll av att utförd tid
Socialnämnden arbetar med åtagandet att vara en socialtjänst i framkant, ett strukturerat utvecklingsarbete som syftar till ökad effektivitet och kvalitet. Till exempel genomförs ett antal åtgärder för att öka tiden som läggs på klientarbete genom genmensamma mallar och effektivare möten. På förvaltningsövergripande nivå har förvaltningen som satsningsområde att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst, genom bland annat utvecklade metodstöd.
Fokusområde
3.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Inom fokusområdet finns två fastställda kommunövergripande mål:
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Fler i arbete
Nämnderna arbetar under 2017 med ett gemensamt åtagande om att förbättra service och bemötande mot kommunens företag, det åtagandet bedöms uppfyllas under året.
Ytterligare tio åtaganden har fastställts, nio av dessa bedöms uppfyllas under året eller att årets ambitionsnivå blir uppfylld, och ett delvis uppfyllas.
Inom fokusområdet näringsliv och arbetsmarknad samlar kommunen även satsningar inom det interna personalpolitiska perspektivet. Tre nämnder har valt att fastställa åtaganden som bidrar till den utvecklingen, och socialnämnden arbetare med det personalpolitiska perspektivet i sitt åtagande om en socialtjänst i framkant. Samtliga åtaganden inom det perspektivet bedöms uppfyllas under året.
Utveckling under 2017
Ett kommungemensamt arbete om service och bemötande i kommunens näringslivsarbete har genomförts under året. Alla förvaltningar deltar i utbildningsinsatsen som hålls samman av kommunledningskontoret.
Utbildningsinsatsen är fem kurstillfällen, fyra övergripande och ett med fokus på entreprenadstyrning.
Resultatet av Stockholm Business Alliance kundundersökning för 2016 presenterades i april 2017 och Sollentunas totala Nöjd-Kund-Index (NKI) höjdes till 71. Överlag stärkte kommunen sig inom alla myndighetsområden utom bygglov samt förbättrade sig i stort i alla servicekategorier. Genomsnittligt NKI för samtliga kommuner som deltog i undersökningen var 69 och den kommunen med högst resultat var Strängnäs med NKI 78. Sollentunas placerar sig som nummer 73 av de 150 deltagande kommunerna 2016.
Resultatet av Svenskt Näringslivs enkät var överlag mycket bra och återigen får Sollentuna ett högt betyg avseende företagens totala omdöme av företagsklimatet i kommunen, förra året 4.0 och i år 4.01. I Stockholms län hade Sollentuna bäst resultat avseende service och information till företagen. Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet presenteras i slutet av september.
En handlingsplan för förbättrad samverkan med byggherrar i kommunen har tagits fram, utifrån analysen av förra årets enkätresultat.
Under 2017 samverkar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden kring ett kommungemensamt uppdrag ”Utredningsuppdrag för fler Sollentunabor i arbete”. Samverkan har även stärkts med arbetsförmedlingen och försäkringskassan, bland annat med fokus på nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Generellt ligger den öppna arbetslösheten på en låg nivå, men det är fortsatt stor skillnad i arbetslöshet avseende inrikes och utrikes födda, framförallt i åldersgruppen 18-24 år. Målgruppen förändras ständigt och behoven varierar kraftigt.
En ledarskapsenkät är genomförd där chefer fått feedback på sitt ledarskap. Resultatet ska vara en grund för fortsatt utveckling av ledarskapet. Sollentuna kommun har tagit fram arbetsprocess för att säkerställa ett strukturerat arbetssätt för kompetensförsörjning i kommunen. Arbetssättet ska bidra till att verksamheterna har kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkrar behovet av rätt kompetens på kort och lång sikt.
Medarbetarakademin, ledarskapsakademin och ledarutvecklingsprogrammet fortsätter för att stärka medarbetarskap och ledarskap i kommunen. Ett mentorskapsprogram erbjuds chefer.
Kommunen har ett mycket gott jämställdhetsarbete vilket visade sig i SKL:s öppna jämförelser ”Jämställdhet en grundläggande rättighet” där Sollentuna rankades som nummer två av Sveriges samtliga kommuner i den samlade analysen av jämställdheten.
De faktorer som jämfördes var politisk representation, arbetsvillkor och service till invånarna.
Under 2017 genomförde kommunen en JÄMIX mätning för femte gången. JÄMIX är
Fokusområde 3.3 Utbildning
Inom fokusområdet finns ett fastställt övergripande mål:
Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet
Framförallt barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar med åtaganden inom fokusområdet utbildning. Totalt 15 åtaganden är fastställda för 2017, 11 bedöms uppfyllas under året eller att årets ambitionsnivå blir uppfylld, tre bedöms delvis uppfyllas och ett inte uppfyllas under året.
Utveckling 2017
Sollentuna kommun vill ha Sveriges bästa skolor och det fokuserade arbetet fortsätter att ge goda resultat, även om ambitionsnivån inte uppnås inom alla områden enligt de preliminära resultaten för läsåret 2016/2017. De preliminära resultaten visar fortsatt höga meritvärden medan ambitionsnivån kring andel elever som får lägst betyg E i samtliga ämnen inte uppnås. Det officiella resultatet presenteras i slutet av november.
Barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun arbetar med ett utvecklat
systematiskt kvalitetsarbete som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av grundskolans resultat och insatta åtgärder. Varje skolämne har ett lokalt
utvecklingscentrum (LUC) som samtliga pedagoger tillhör, vilket syftar till kollegialt lärande och att resultat följs upp och analyseras.
Andel elever som upplever sig mobbade i Sollentunas grundskolor följs upp via
ulweusenkäten. Andelen har ökat under innevarande läsår efter att stadigt ha minskat de senaste åren, positivt är dock att andelen elever som uppger att de trivs i Sollentunas skolor är 95,9 procent.
Arbetet för att öka tryggheten i grundskolorna och fritidsverksamheten, likväl som i kommunen som helhet pågår under året med olika satsningar, till exempel genom Projekt Tureberg-Edsberg, ett långsiktigt projekt för att skapa trygga stadsdelar med
förvaltningsövergripande trygghetsforum med syfte att samordna resurser. Dessutom sker ökad samverkan mellan fritidsgårdar.
Den upplevda tryggheten på gymnasieskolan Rudbeck är fortfarande hög, 94 % upplever sig trygga på skolan, vilket är över genomsnittet för Stockholms län.
Resultaten gällande betyg och genomströmning från läsåret 2016/2017 för Rudbeck är inte publicerade vid tiden för delårsrapporten och kommer analyseras i samband med helårsuppföljningen. Ett kontinuerligt arbete pågår för att öka andelen elever som fullföljer sina studier på tre år och med ökade betygspoäng.
Arbetet med nöjdhet och resultat inom vuxenutbildningen, bland annat svenska för invandare (SFI) följs kontinuerligt genom enkäter och tillsynsbesök. Resultatet från årets enkätundersökning när det gäller nöjdhet med utbildningen inom SFI, 79 %, ligger inte i nivå med målvärdet för 2017 (90 %).
Fokusområde
3.4 Förebyggande insatser och omsorg
Inom fokusområdet finns två fastställda övergripande mål
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Kultur- och fritidsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden arbetar med ett gemensamt åtagande kring att stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga med funktionsnedsättning. Totalt finns 16 fastställda åtaganden inom fokusområdet. Av dessa bedöms 15 uppfyllas under året eller att årets ambitionsnivå beräknas uppfyllas, och ett delvis uppfyllas.
Utveckling 2017
Ett omfattande trygghetsarbete genomförs inom samtliga nämnder under 2017 och arbetet följer de tre prioriterade områdena i trygghets- och säkerhetsstrategin. Detta genomsyrar även de prioriterade trygghetsprojekten, det vill säga projekt Tureberg och Edsberg samt EST-projektet (nationella Brå). Sociala indikatorer håller under perioden på att tas fram.
Vård- och omsorgsnämnden fortsätter sina utvecklingsinsatser för att fortsätta den positiva trenden kring nöjdheten i hemtjänst, särskilt boende, LSS-boenden och daglig verksamhet, i samverkan med utförarna.
Socialnämnden fortsätter att utveckla stödet för att den enskilde ska få rätt hjälp i rätt tid utifrån sin livssituation, i samverkan med interna och externa parter. Att öka kunskapen om genusperspektivet är ett satsningsområde där flera insatser genomförts under året.
Utvecklingen inom brukarmedverkan pågår enligt plan på flera nivåer inom förvaltningen. I den brukarrevision av myndighetsutövningen som har genomförts
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har genomfört satsningar riktade mot nämndens särskilt prioriterade målgrupper; personer med funktionsnedsättning,
personer som är nya i Sollentuna samt unga som upplever ett utanförskap, för att kunna erbjuda så många av kommunens invånare som möjligt en möjlighet till en aktiv fritid.
Ungdomsverksamheten Arena Satelliten och fritidsgården Northside har fortsatt sitt arbete med att erbjuda en verksamhet som även lockar tjejer till verksamheten. De preliminära resultaten under första kvartalet 2017 visar att andelen tjejer i
verksamheterna har ökat sedan föregående år. Under sommaren genomfördes Summer Camp för barn som är hemma i kommunen under sommaren.
Fokusområde
3.5 Miljö och samhällsutveckling
Inom fokusområdet finns två fastställda övergripande mål
Arbeta för en god bebyggd miljö
Minska utsläppen av växthusgaser
Under 2016 fastställdes ”mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun” med totalt 30 åtaganden som enligt fullmäktiges beslut
integrerades i målstyrningen under fokusområde miljö och samhällsutveckling. Totalt har 33 åtaganden fastställts, inklusive de åtaganden ur mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun som nämnderna prioriterat under året. Ett flertal av åtagandena arbetar flera nämnder gemensamt med. Två av nämndernas åtaganden bedöms delvis kunna uppfyllas för året, övriga bedöms uppfyllas helt eller att årets ambitionsnivå blir uppfylld.
Utveckling 2017
I riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun, fastställda hösten 2016, finns ambitionen att det långsiktigt ska byggas 500 bostäder per år i kommunen, men att det med tanke på det stora behovet just nu ska finnas beredskap för att nå upp till 700 per år. Prognosen för 2017 visar på att knappt 500 bostäder kommer färdigställas under året, vilket är mer än dubbelt så många som året innan. Kommunens planberedskap är
mycket god och har ökat från 1 700 till 4 700 bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft. Under det senaste året har miljö- och byggnadsnämnden gett startbesked för 688 bostäder vilket tyder på att antalet inflyttningsklara bostäder per år kommer att öka framöver.
Ett intensivt arbete med att revidera översiktsplanen pågår under året. Samråd pågår under september och oktober. Översiktsplanen planeras fastställas under våren 2018.
Satsningen på cyklister fortsätter under 2017, bland annat har 80 cykelparkeringar anlagts vid kollektivtrafikhållplatser under året och cykelskola för vuxna har genomförts vid två tillfällen. Kommunen deltar även i en kampanj framtagen av ResSmart ”Vi är cyklist” med flera andra kommuner i Stockholmsområdet. Tack för att du cyklar- kampanj samt trafikantveckan genomförs under hösten.
samverkan mellan biblioteket och det civila samhället som etablerats redan nu
införlivats som delar i bibliotekets ordinarie utbud. Exempelvis har antalet språkcaféer kunnat utökas och kommer även spridas ut till fler av bibliotekets filialer. Inom ramen för stöd och utveckling kopplat till kommunens idrottsliv har ett antal nya anläggningar färdigställts eller påbörjats under 2017, exempelvis är fotbollshallen i Norrviken redo för invigning inom kort, ett första spadtag har tagits för en ny fullstor sporthall i Edsberg och nya barnbackar för backhoppning har färdigställts i Väsjön.
Fokusområde
3.6 Kommunikation
Inom fokusområdet finns ett fastställt övergripande mål
Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Nämnderna arbetar med ett gemensamt åtagande under året, där arbetet samordnas från kommunledningskontoret. Åtagandet bedöms uppfyllas under året. I övrigt finns 10 fastställda åtaganden, sju av dessa bedöms uppfyllas under året, två delvis uppfyllas och ett åtagande bedöms inte kunna uppfyllas under året.
Utveckling 2017
Kommunikationsfunktionerna från förvaltningarna samlades under början av 2017 på kommunledningskontoret som nu har ett sammanhållet ansvar för kommunens kommunikation både strategiskt och operativt. Förändringen har lett till ett bättre nyttjande av samtliga kommunikationskompetenser och bättre sammanhållen
kommunikation. Under 2016 genomfördes en stor målgruppsundersökning i Sollentuna kommun, ett material som under 2017 analyserats vidare och mynnat ut i ett
kommungemensamt varumärkesarbete och aktiviteter för varje verksamhet.
Barn- och ungdomsnämnden har infört en skolplattform under året, vilket förenklar kommunikation och dialog mellan lärare och föräldrar. IT-verksamheten i Sollentuna kommun förbereder sig för den kommande IT-driftupphandlingen som kommer intensifieras under resterande året och hela nästa år, vilket gör att en del
digitaliseringsutveckling får skjutas fram i tiden. Inom vård och omsorg utvecklas arbetet med e-hälsa och digital tillsyn gradvis. Sollentuna kommun ingår i Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsprojekt LEDA – för smartare välfärd, vilket syftar till att öka kvaliteten och hastigheten i införandet av digital välfärd.
I den årliga elevundersökningen om elevers inflytande har andelen elever som svarar att lärarna tar hänsyn till deras åsikter ökat från 72,3 procent 2016 till 78 procent 2017.
Sollentuna har under 2017 fortsatt arbetet med medborgardialog och kontaktcenter följer kontinuerligt upp dialog, bemötande och lösningsgrad i sina kontakter med invånare och andra som hör av sig till kommunen. Efter de första två tertialen visar kontaktcenter goda resultat när det gäller tillgänglighet och bemötande. I genomsnitt ger kunderna ett betyg på 4,23 av 5 möjliga när det gäller generell nöjdhet i kontakten med kommunen.
4 Personalredovisning
Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Hur kommunen vårdar och förädlar humankapitalet är viktigt för verksamhetens kvalitet och effektivitet.
4.1 Personalöversikt
Anställda i Sollentuna kommun
201708 2016 2015
Antal anställda 2 719 2 720 2 667
Kvinnor (%) 75 % 75 % 75 %
Män (%) 25 % 25 % 25 %
Antal tillsvidareanställda 2 401 2 335 2 257
Kvinnor 1 834 1 793 1 729
- varav deltid 10,0% 10,4% 11,5%
Män 567 542 528
- varav deltid 9,2 % 9,4 % 8,1 %
Anställningsformer 201708 2016 2015
Antal tidsbegränsade anställningar 330 385 410
Antal timanställda 702 640 637
Antal årsarbetare 2 612 2 577 2 518
Andelen kvinnor i chefsbefattningar
av totala antalet chefer 70 % 68,4 % 68,5%
I augusti 2017 hade kommunen 2 719 medarbetare, vilket är en medarbetare färre (ex- klusive timanställda) jämfört med årsskiftet. Antal tillsvidareanställda har ökat med 66 medarbetare medan antalet tidsbegränsade anställningar har minskat med 55
medarbetare sedan årsskiftet. Andel deltid för både kvinnor och män har minskat sedan årsskiftet.
Andel medarbetare som slutat sin anställning i kommunen är 16,6 procent vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år med 1,8 procentenheter.
Antal årsarbetare, vilket avser antalet anställda omräknat till heltidstjänster, ökade med 35 årsarbetare och antal timanställda ökade med 62 personer under samma period.
Andelen kvinnliga chefer är nu uppe i 70 procent.
4.2 Personal- och kompetensförsörjning
Personalförsörjning
Kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare är avgörande i personalförsörjningen. Sedan 2016 har kommunen en gemensam arbetsprocess för strategisk kompetensförsörjning. Utifrån verksamheternas
kompetensförsörjningsplaner har personalavdelningen identifierat och fattat beslut om centrala aktiviteter. En av dessa aktiviter är att ytterligare utveckla rekryterings-
processen i syfte att säkerställa en kompetensbaserad och icke diskriminerande rekrytering. En annan central aktivitet som startats upp under våren är att tillsammans med kommunikationsavdelningen hitta former för hur vi skapar samsyn och underlätta för verksamheterna i arbetet att säkra ett starkt arbetsgivarvarumärke. Vi har också tagit fram förslag på kärnvärden som på ett enkelt sätt ska sammanfatta personalpolicyn.
Kommunen har deltagit i ett antal rekryteringsmässor och genomfört annonskampanjer.
Introduktion
På den kommunövergripande introduktionsdagen i april deltog 47 medarbetare och chefer. Introduktionen av chefer och medarbetare är under en förändringsprocess för att bättre möta den nya medarbetarens behov. En del av detta är en reviderad
introduktionsprocess som är ett stöd för chefer och samlar information och mallar kring introduktion.
Ledarutveckling
Under första halvåret 2017 har ytterligare en omgång av kommunens ledarutvecklings- program genomförts, med totalt 12 deltagare. Utöver det har interna chefsutbildningar i bland annat arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering, samverkan och arbetsrätt
genomförts. Kommunen deltar också i ett kommungemensamt mentorprogram där chefer med personalansvar erbjuds en mentor i en annan kommun. Under våren deltog sex adepter och fyra mentorer från Sollentuna i programmet.
Under chefskonventet i september, där cirka 150 chefer från Sollentuna kommun och dess helägda bolag deltog, var temat ”hållbart ledarskap”.
Ledarskapsakademin
Ledarskapsakademin är ett chefsförberedande program som kommunen genomför i samarbete med fem andra kommuner. I maj 2017 påbörjade 15 deltagare den nionde omgången av det ettåriga programmet. Syftet är att trygga försörjningen av
morgondagens chefer liksom att ge förutsättningar för nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte.
Medarbetarakademin
Medarbetarakademins trettonde omgång avslutades i maj med att de 15 deltagarna genomförde presentationer på temat medarbetarskap. Genom Medarbetarakademin får deltagarna en större helhetssyn på kommunens uppdrag och en förståelse för hur det egna arbetet hänger ihop med andras.
Jämställdhet och mångfald
Under hösten 2016 publicerade SKL Öppna jämförelser i jämställdhet. I den samlade analysen av jämställdheten rankades Sollentuna som nummer två av Sveriges samtliga kommuner. De faktorer som jämfördes var politisk representation, arbetsvillkor och service till invånarna.
Under 2017 har kommunen arbetat vidare med antagen jämställdhets- och
mångfaldsplan och en ny JÄMIX mätning har genomförts. JÄMIX är ett index som utgår från jämställdheten i nio nyckeltal. Resultatet visade en liten förbättring av jämställdheten i kommunen.
Från och med 2018 kommer ett nytt arbetssätt att implementeras på grund av förändringar i diskrimineringslagen.
Löneöversyn
Kommunens mål är att genomföra och avsluta löneöversynen i så nära anslutning som möjligt till löneavtalens startdag. Gällande löneavtal är en förutsättning för
genomförandet av löneöversynen och då vissa löneavtal var under omförhandling mellan SKL och berörda fackliga förbund påverkades tidplan och upplägg.
Löneöversynen 2017 genomfördes därför i två etapper med utbetalning av nya löner i maj och juni.
Löneöversynen har i huvudsak genomförts i dialogform/lönesamtal mellan chef och medarbetare med lokalt nedbrutna lönekriterier som utgångspunkt. Kommunal har dock valt att genomföra löneöversynen genom traditionella förhandlingar mellan facklig organisation och arbetsgivarföreträdare. Utfallet av hela löneöversynen blev en genomsnittlig ökning med 2,45 procent.
4.3 Arbetsmiljö och hälsa
Hälsofrämjande arbete
Internservice fortsätter driva gymmet i kommunhuset under namnet Moves. I Moves regi erbjuds löpträning samt olika motionspass.
Årets friskvårdsbidrag har fram till augusti använts av 17,4 procent av kommunens medarbetare. För att öka medarbetarnas användning av friskvårdsbidraget genomförs en friskvårdssatsning under hösten.
Hälsoundersökning för anställda som under året fyller 56, 60 och 64 år erbjuds vid fyra tillfällen. Under vårens två tillfällen utnyttjade 42 medarbetare erbjudandet.
Arbetsmiljöarbete
Vid vårens två-dagars utbildning i arbetsmiljö deltog 21 chefer och 10 skyddsombud.
En pilot för att minska stressrelaterade sjukskrivningar genom kontinuerlig själv- reflektion och proaktiv beredskap från psykologer, genomförs på barn- och
utbildningskontorets kansli och inom tre enheter inom socialkontoret, avdelningen för barn och unga. Piloten kommer att utvärderas under hösten.
4.4 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro 201708 2016 2015
Sjukfrånvaro i procent av totalt
arbetad tid 4,9 5,6 5,8
Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre.
Andel i procent av den totala sjukfrånvaron 36,4 34,4 32,0 Sjukfrånvaro för kvinnor
Sammanlagd andel av totalt arbetad tid för
kvinnor (%) 5,4 6,2 6,3
Sjukfrånvaro för män
Sammanlagd andel av totalt arbetad tid för
män (%) 3,2 4,2 4,3
Sjukfrånvarotid per åldersgrupp, i procent av totalt arbetad tid
29 år och yngre 4,9 5,4 5,6
30-49 år 4,5 5,1 5,4
50 år och äldre 5,3 6,4 6,3
Den totala sjukfrånvaron i Sollentuna kommun har minskat från 5,6 procent år 2016 till 4,9 procent för årets första åtta månader. Dock brukar sjukfrånvaron vara något högre under årets sista månader. Sjukfrånvaron har minskat bland både män och kvinnor och i samtliga åldersgrupper.
Andelen av den totala sjukfrånvaron som är längre än 60 dagar har under samma period ökat från 34,4 procent år 2016 till 36,4. Dock har den längre sjukfrånvaron räknat som andel av total ordinarie arbetstid minskat med cirka 0,2 procentenheter, jämfört med den totala sjukfrånvaron ovan som minskat med 0,7 procentenheter. Det innebär att den längre sjukfrånvaron just nu utgör en något större andel av den samlade sjukfrånvaron fast den har minskat i antal frånvarotimmar.
Sollentuna kommun arbetar med att kartlägga orsaker och ge insatser som stödjer cheferna i deras rehabiliteringsarbete. Bland annat erbjuder personalstrateg möten och planeringar tillsammans med chef och medarbetare.
5 Driftredovisning
Av driftredovisningen framgår att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott mot budget med 12 miljoner kronor, jämfört med maj rapportering med en negativ avvikelse mot budget på 4 miljoner kronor. De nämnder som rapporterar underskott är vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. Kultur- och fritidsnämnden rapporterar en prognos enligt budget. Ett större underskott redovisas för vård- och omsorgsnämnden (-23,3 miljoner kronor). Nämnden arbetar med en åtgärdsplan för att uppnå budget i balans till 2019.
Kommunstyrelsen har under året beviljat tilläggsanslag med totalt 38,7 miljoner kronor.
Riktvärde per augusti 67 %
Nämnd/styrelse i tkr Budget
helår Utfall aug Utfall %
årsbudget Årsprognos
Avvikelse prognos/
budget
Kommunstyrelsen -179,8 -100,8 56,0% -177,0 2,8
Barn- och ungdomsnämnden -1 587,5 -1 050,7 66,2% -1 577,4 10,2
Kommunala skolor och förskolor 0,0 21,3 --- 0,0 0,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden -340,6 -207,8 61,0% -333,8 6,8
Rudbecksskolan 0,0 0,9 --- 0,0 0,0
Vård- och omsorgsnämnden -914,9 -626,4 68,5% -938,3 -23,3
Solom 0,0 1,8 --- 0,0 0,0
Socialnämnden -267,2 -129,9 48,6% -256,4 10,8
Kultur- och fritidsnämnden -143,6 -91,1 63,4% -143,6 0,0
Miljö- och byggnadsnämnden -21,7 -11,7 53,8% -18,9 2,8
Trafik- och fastighetsnämnden -55,7 -30,6 54,9% -52,8 2,9
Överförmyndarnämnden -5,8 -3,7 62,7% -6,8 -1,0
Summa -3 517,0 -2 228,5 63,4% -3 505,0 12,0
Pensionskostnader -87,0 -71,9 82,6% -104,0 -17,0
Avgår internränta 45,0 33,4 74,3% 48,0 3,0
Oförutsedda medel bundna -5,2 0,0 0,0% -5,2 0,0
Oförutsedda medel obundna -10,0 0,0 0,0% -8,5 1,5
Internationaliseringsbidraget 0,0 -0,5 --- -1,5 -1,5
Kommungemensamma poster 0,0 -1,3 --- 0,0 0,0
Förgävesprojekteringar och
nedskrivningar 0,0 -0,1 --- -0,5 -0,5
Verksamhetens nettokostnader -3 574,2 -2 268,9 63,5% -3 576,7 -2,5
Skattenetto 3 587,6 2 396,0 66,8% 3 596,0 8,4
Finansnetto 38,8 4,8 12,3% 41,3 2,4
Årets resultat, exkl.
realisationsvinst 52,2 131,8 252,6% 60,5 8,3
5.1 Kommunstyrelsen
Ekonomiskt utfall (mkr)
Netto- kostnad
2016 Intäkt
2017 Kostnad 2017
Netto- kostnad
2017 Budget 2017
Avvikelse mot budget
2017
Politisk verksamhet 22,4 0,0 24,1 24,1 24,1 0,1
Kommunledning 88,2 -104,1 206,6 102,5 103,7 1,2
Stadsbyggnadsavdelningen 9,9 -62,3 72,7 10,4 11,9 1,5
Kommunrevisionen 1,5 0,0 1,7 1,7 1,7 0,0
Samarbetsorgan 3,2 0,0 3,3 3,3 3,3 0,0
Räddningstjänst 34,5 -5,6 40,6 35,0 35,1 0,0
Summa nämnd 159,7 -171,9 349,0 177,0 179,8 2,8
Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 2,8 miljoner kronor för helåret.
Tidigare prognos visade en budget i balans.
Stadsbyggnadsavdelningen bidrar till överskottet med ca 1,5 miljoner kronor (0,7 miljoner kronor i tidigare prognos) pga. högre intäkter från markförvaltningen.
Kommunledning har förbättrat sin prognos och ett överskott väntas om 1,2 miljoner kronor som beror främst på personalavdelningen väntar lägre kostnader efter omföring från PO-pålägget då kommunens lönekostnader ökat samt mindre kostnader för
utbildning och rehabilitering.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Utfallet ligger på 56 procent för kommunstyrelsen vilket är lägre än riktvärdet för perioden (67 %). Detta beror främst på att kostnader för IT-projekt, utredningar och konsultkostnader väntas först till hösten. Även personalkostnader har varit lägre under de två första tertialen.
Prognosbedömning
En del av kostnaderna i prognosen kan ses som något osäkra då det gäller löpande konsultuppdrag som ännu inte är färdigställda.
Uppföljning av årets förändringar
I beslutad fullmäktigebudget har kommunstyrelsen en lista med förändringar jämfört med föregående budgetår. Kommunstyrelsen redovisar arbetet med följande
effektiviseringsåtgärder och nivåpåverkande förändringar (i miljoner kronor) enligt nedan:
Effektivisering Effektivisering inköpshantering
-0,8 Inköpsenheten ser att tendens till att kommunen minskar antal leverantörer fortsätter även under 2017. Under 2017 har inköpsanalyser med varje förvaltning genomförts.
Effektiviseringsprogrammet -0,8 Nämnden arbetar med effektiviseringsprogrammet genom aktiv markupplåtelser och omförhandling av tomträttsavtal. Effektiviseringen bedöms uppgå till
Nivåpåverkande förändringar
Drift E-arkiv 0,4 E-arkivet är i drift.
Resurs rekrytering 0,7 Ytterligare en medarbetare har rekryterats till personalavdelningen som personaladministratör, främst med inriktning mot rekrytering.
Tillfällig satsning
Finansiering av överföring av information till E-arkiv
1,0 Medel kommer inte tas i anspråk fullt ut då tjänsten som e-arkivarie har varit vakant under första
halvåret.
5.2 Barn- och ungdomsnämnden inklusive kommunala förskolor och skolor (KSS)
Ekonomiskt utfall (mkr)
Netto- kostnad
2016 Intäkt
2017 Kostnad 2017
Netto- kostnad
2017 Budget 2017
Avvikelse mot budget
2017
Nämnd 2,3 0,0 2,5 2,5 2,5 0,0
Kontor 23,9 -5,3 33,3 28,0 28,0 0,0
Förskola 438,7 -86,3 543,2 456,9 457,8 0,9
Skola 1 019,4 -90,3 1 138,1 1 047,8 1 052,4 4,6
Grundsärskola 39,1 -0,6 42,7 42,1 46,8 4,6
Summa kontoret exkl.
resultatenheter 1 523,4 -182,4 1 759,8 1 577,4 1 587,5 10,2
Resultatenheter; -2,9 -1 161,5 1 161,5 0,0 0,0 0,0
kommunala förskolor och skolor inom
BUN
Summa nämnd 1 520,5 -1 343,9 2 921,3 1 577,4 1 587,5 10,2
Avvikelse mot budget 10,2
Avvikelse beroende på volym 8,0
Avvikelse efter justering av
volymer -2,2
– varav avvikelse kommunala förskolor och skolor
-10,2
Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 10,2 miljoner kronor i nettokostnad för perioden. Avvikelsen utgörs i huvudsak av förändringar i volymer för elever inom skola och särskola.
Prognosen är 6,1 miljoner kronor sämre än föregående prognos. Orsaken är främst volymökningar i förskolan.
Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna ligger i linje med budget.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Utfallet jämfört med riktvärdet efter åtta månader ska uppgå till 67 procent av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall till och med augusti uppgår till 66 procent.
förklaras dels av lägre kostnader under sommarmånaderna jämfört med höstmånaderna samt en minskning av volymer inom grundsärskolan.
Prognosbedömning
I denna rapport ökar volymerna med 6,1 miljoner. I månadsrapporten för maj
konstaterades just att det förekommer osäkerhet i barnantalet i förskolan. Det har visat sig att fler förskolebarn har börjat i förskolan jämfört med majprognosen. Det är svårt att fånga denna grupp eftersom tidpunkt för start i förskolan varierar. I denna prognos har även intäkter vid avgiftskontrollen tagits med.
Nämnden har en buffert om 8,0 miljoner kronor. I dagsläget beräknas denna buffert gå åt. En anledning är att kostnaderna för omsorg på obekväm tid ökat. Detta beror på att övergången till egen verksamhet först skedde i april istället för i januari. Det har vidare varit svårt att planera verksamhetens omfattning varför kostnaderna stigit.
Uppföljning av årets förändringar
I beslutad fullmäktigebudget har barn- och ungdomsnämnden ett
effektiviseringsprogram om 3 miljoner kronor som avser barnomsorg på obekväm arbetstid, ny verksamhetsmodell. Nämnden redovisar enligt nedan hur de arbetar med effektiviseringen:
Effektiviseringsprogrammet -3,0 Inom nattverksamheten har ett
effektiviseringskrav inarbetats. Detta har dock inte kunna effektueras fullt ut eftersom
verksamhetsövergång först genomfördes den 1 april istället för i början på året.
Volymer
Volymtal Volymbudget 2017 Prognos Avvikelse
Verksamhet Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp
Förskola 4 322 485 192 4 332 485 534 10 342
Fritidshem 5 836 185 035 5 812 183 693 -24 -1 343
Förskoleklass 988 33 543 991 34 150 3 607
Skola 9 537 748 659 9 440 744 653 -97 -4 006
Särskola 96 34 702 82 30 828 -14 -3 874
Fritidshem särskola 43 8 140 42 8 368 -1 228
Total 20 822 1 495 271 20 699 1 487 226 -123 -8 046
Det är främst inom skola och särskola som antalet elever minskar. Detta påverkar också antalet elever i fritidshem.
5.3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inklusive Rudbeckskolan
Ekonomiskt utfall (mkr)
Netto- kostnad
2016 Intäkt
2017 Kostnad 2017
Netto- kostnad
2017 Budget 2017
Avvikelse mot budget 2017
Nämnd 0,8 0,0 0,8 0,8 0,8 0,0
Kansli 7,3 0,0 13,3 13,3 13,3 0,0
Gymnasieutbildning 243,5 -4,8 257,9 253,1 257,4 4,3
Gymnasiesärskola 18,0 -0,7 19,9 19,2 21,0 1,8
Vuxenutbildning 24,9 -7,5 38,2 30,7 30,7 0,0
Arbetsmarknadsåtgärder 20,4 -12,1 28,8 16,7 17,4 0,7
Summa nämnd 314,9 -25,0 358,9 333,8 340,6 6,8
Rudbeckskolan -0,4 -197,9 197,9 0,0 0,0 -0,0
Summa nämnd 314,5 -223,9 559,7 333,8 340,6 6,8
Avvikelse mot budget 6,8
Avvikelse pga. volymer 6,1
Avvikelse efter justering av volymer 0,7
- varav Rudbeckskolan 0,0
Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Helårsprognosen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden, exklusive resultatenheten Rudbeck, rapporterar ett gemensamt överskott på 6,8 miljoner kronor för 2017. Överskottet uppstår inom verksamheterna gymnasieutbildning (47 elever) samt gymnasiesärskola (4 elever) främst på grund av lägre volymer jämfört med budgeterade volymmått.
Inom verksamheten arbetsmarknadsenheten uppstår ett överskott på 0,7 miljoner kronor med anledning av konkursen av Svenska Migrationscentret och nedläggning av deras verksamhet.
Rudbeck
Den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck helårsprognos redovisar ett nollresultat per augusti. Utifrån en åtstramad bemanningsplan och besparingsåtgärder bedöms Rudbeck leverera en ekonomi i balans. Helårsprognosen har reviderats från ett bedömt underskott på 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Riktvärdet efter perioden januari till augusti ligger på 67 procent. Utfallet jämfört med riktvärdet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive Rudbeck, ligger på 61 procent. Att utfallet ligger lågt mot gällande riktvärde återspelas även i helårsprognosen där nämnden i dagsläget prognostiserar ett överskott.
Prognosbedömning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens prognosbedömning är att det
fortsättningsvis råder en stor osäkerhet kring volymerna. Läsåret 2016/2017 har nyligen avslutats och ett nytt läsår har påbörjats vilket innebär att det fortfarande finns en viss rörlighet på elevvolymerna. Osäkerhet kring volymer gäller både för
gymnasieutbildning samt Kunskapsparkens verksamheter.
osäker i dagsläget då det nya läsåret precis har påbörjats. Eleverna är fortfarande högst rörliga och kan göra förändringar i sina val vilket påverkar både intäkts- och
kostnadssidan.
Uppföljning av årets förändringar
I beslutad fullmäktigebudget har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en lista med förändringar jämfört med föregående budgetår. Nämnden redovisar arbetet med följande förändringar (i miljoner kronor) enligt nedan:
Volymförändringar Volym
gymnasieskola och gymnasiesärskola
8,3 På grund av lägre volymer beräknas att 6,1 miljoner kronor inte kommer att nyttjas.
Nivåpåverkande förändringar
Unga utanför 2,0 Arbetet är fortlöpande under hela året och handlar bland annat om praktikersättningar samt
förstärkning inom handledarresurserna.
Volymer
Volymtal Volymbudget
2017 Prognos Avvikelse
Verksamhet Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp
Gymnasieverksamhet 2 690 257 401 2 643 253 141 47 4 300
Gymnasiesärskola 46 21 000 42 19 200 4 1 800
Total 2 736 278 401 2 685 272 341 51 6 100
Nämnden prognostiserar i dagsläget för 47 elever färre för gymnasieverksamheten och 4 färre för gymnasiesärskolan. Volymminskning motsvarar ett överskott på 4,3 miljoner kronor respektive 1,8 miljoner kronor.
5.4 Vård- och omsorgsnämnden inklusive Solom
Ekonomiskt utfall (mkr)
Netto- kostnad
2016 Intäkt
2017 Kostnad 2017
Netto- kostnad
2017 Budget 2017
Avvikelse mot budget
2017
Nämnd 1,2 0,0 1,4 1,4 1,6 0,3
Vård- och omsorgskontor 28,4 -0,2 26,9 26,8 26,5 -0,3
Äldreomsorg 532,0 -102,4 629,1 526,7 548,7 22,0
Funktionshinder SOL 43,7 -3,8 52,9 49,1 49,7 0,6
Funktionshinder LSS 323,6 -17,9 352,2 334,3 308,4 -25,9
Externa stimulansmedel -1,4
Summa samhällsuppdr. 927,5 -124,3 1 062,5 938,2 934,9 -3,3
Enligt åtgärdsplan 2016 0,0 0,0 -20,0 -20,0
Summa efter justering 927,5 -124,3 1 062,5 938,2 914,9 -23,3
Solom, produktionsuppdr. 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa nämnd 928,0 -124,3 1 062,5 938,2 914,9 -23,3
Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott om 23,3 miljoner kronor exklusive åtgärdsplanen och inklusive åtgärdsplanen 3,3 miljoner kronor.
Enligt nämndens åtgärdsplan, som godkändes av kommunstyrelsen under våren 2016, ska nämnden år 2019 ha uppnått en ekonomi i balans. För år 2017 har nämnden enligt åtgärdsplanen ett accepterat underskott på 20 miljoner kronor, vilket ger ett totalt budgetutrymme på 934,9 miljoner kronor för 2017.
Den sammanlagda helårsprognosen per augusti 2017 bedöms uppgå till 938 miljoner kronor. Det innebär en försämring med drygt 3 miljoner kronor jämfört med
majprognosen, vilket innebär också att nämnden enligt denna prognos inte fullt ut når målet för 2017 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans.
I prognosen har hänsyn tagits till helårseffekten av prisuppräkningar enligt OPI (Omsorgsprisindex). OPI för 2017 uppgår för 2017 till 2,7 procent. OPI-ersättningen som nämnden är bunden till i LOU-avtal beräknas uppgå till drygt 10 miljoner kronor.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Utfallet för perioden uppgår till 627 miljoner kronor som ligger på 68 procent jämfört med riktvärdet för perioden på 67 procent.
Jämfört med prognosen per maj har justeringar gjorts för främst effekten av sänkt LOV- ersättning för bostad med särskild service enligt LSS och volymökningar inom
funktionshinderområdet. Vi ser också en fortsatt låg nivå av antalet hemtjänsttimmar.
Därutöver tillkommer ökade kostnader för sjukskrivningar som ersatts med konsulter samt ökade lönekostnader.
Prognosbedömning
Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2017 uppgår till 938 miljoner kronor. Det
En osäkerhet i prognosen avser utvecklingen av antal kunder inom
funktionshinderområdet. Det finns tecken på att fler personer ansöker om assistans och antalet kunder med personlig assistans har ökat. I prognosen har hänsyn tagits till kända volymer i augusti månad. En osäkerhet i prognosen är en eventuell fortsatt
volymökning. Ytterligare en osäkerhet är det pågående omställningsarbetet inom äldreomsorgen och den förnyade behovsbedömning som görs i samband med det.
Planerade åtgärder vid eventuella underskott
En stor del av de åtgärder som vidtagits får delårseffekt under 2017 och har beaktats i prognosen. Utan vidtagna åtgärder hade prognostiserat resultat varit betydligt sämre än nuvarande nivå.
Vård- och omsorgsnämnden fortsätter arbetet med den åtgärdsplan som godkändes av kommunstyrelsen 2016-06-07. En del av de beslut som fattades under 2016 börjar ge effekt under 2017. Helårseffekt för merparten av besluten kommer under 2018.
Nämnden fortsätter sitt arbete att kontinuerligt effektivisera och att månatligen följa upp kostnader och intäkter för att säkerställa effekten av genomförda åtgärder.
Uppföljning av årets förändringar
I beslutad fullmäktigebudget har vård- och omsorgsnämnden en lista med förändringar jämfört med föregående budgetår. Nämnden redovisar arbetet med följande
effektiviseringsåtgärder (miljoner kronor) enligt nedan:
Effektiviseringar
Effektiviseringsprogrammet -2,3 Samtliga åtgärder är genomförda.
Effektivisering
inköpshantering -0,4 Arbetar enligt den inriktning som
rekommenderades i konsultrapport som låg till grund för inköpsprojektet: öka
avtalstroheten. Arbetar med att sprida information om befintliga ramavtal och säkerställa att de följs.
Volymer
Volymutvecklingen inom äldreomsorgen påverkas av befolkningsutvecklingen, men också av nämndens arbete med effektiviseringar. Tabellen nedan visar antal kunder 65 år och äldre med verkställda beslut.
Antal kunder 65+ med verkställda beslut enligt SoL
Källa: Officiell statistik som lämnas till socialstyrelsen ("summering tvärsnittsdata")
31 aug 2016 31 dec 2016 30 april 2017 31 aug 2017 Hemtjänst i ordi-
närt boende, äldre 1265 1281 1 273 1 264
Särskilt boende,
äldre 501 515 518 514
Dagverksamhet, äldre
78 76 78 80