Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande

3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande

Fram till år 2008 samlade Jordbruksverket in statistik över den ekologiska produktionen genom att kontrollorganen skickade data över aggregerade grupper av grödor till

Jordbruksverkets växtavdelning. Denna statistik rapporterades endast till EU och publicerades inte nationellt. I samband med att Jordbruksverket fick ett regeringsuppdrag om att utveckla statistiken över den ekologiska produktionen samlade Jordbruksverket ett antal aktörer inom området för att undersöka möjligheterna att höja kvaliteten i statistiken, anpassa den till EU:s ökade krav på statistikrapportering samt publicera officiell statistik.

Vid samtalen med aktörerna, kontrollorganen och KRAV, framkom att kontrollorganen redan rapporterade detaljerad statistik på företagsnivå till KRAV i ett inarbetat system.

Jordbruksverket analyserade det redan befintliga rapporteringssystemet som användes av kontrollorganen och KRAV och slutsatsen blev att det var användbart. Kontrollorganen kunde använda samma uppgifter som de skickar till KRAV men lägga till de producenter som inte var KRAV-anslutna, det vill säga de som var EU-certifierade, i rapporteringen till

Jordbruksverket. Från och med 2009 rapporterar kontrollorganen statistiken enligt detta system.

Genom att samordningen med den redan befintliga rapporteringen till KRAV minimerades uppgiftslämnarbördan från start och systemet har inte förändrats sedan dess.

4 Statistisk bearbetning och redovisning

4.1 Skattningar, modeller, beräkningar

Uppskattningen av antalet djur som hålls med ekologiska produktionsmetoder görs, som tidigare nämnts, genom en sambearbetning mellan kontrollorganens administrativa uppgifter och LBR. Det faktiska djurantalet i juni respektive år hämtas från LBR. De uppgifter som kontrollorganen lämnar om djurslag och antal djur använd som hjälpinformation vid produktionen av statistiken.

I ett första steg kontrolleras uppgifterna från kontrollorganen (se avsnitt 4.3 för mer detaljer kring detta). När uppgifterna från kontrollorganen anses hålla tillräcklig kvalitet kopplas kontrollorganens kunder mot LBR. Detta görs genom att använda person-/organisations-nummer, namn, adress, telefonperson-/organisations-nummer, jordbrukarnas kundnummer hos Jordbruksverket och produktionsplatsnummer. När detta är klart kan antalet företag med ekologiskt hållna djur samt antalet omställd djur tas fram från de uppgifter som finns i LBR.

Orsaken till att antalet djur hämtas från LBR är att vi på så sätt får bättre jämförbarhet med övrig officiell statistik. Dels får vi djurantalet i vid rätt referenstid, det vill säga juni varje år, dels får vi samma definitioner för variablerna. För att belysa definitionsproblemen med att använda kontrollorganens uppgifter utan koppling mot LBR redovisas vilka definitioner som används vid kontrollorganens insamling av djuruppgifter i tabellen nedan. För till exempel mjölkkor redovisar kontrollorganen uppskattat medelkoantal vilket borde ge en någorlunda bra uppskattning även av antalet kor i juni för de flesta företag. För slaktkycklingar däremot, samlar kontrollorganen in uppgifter om hur många som fötts upp under året vilket inte alls ger jämförbarhet med den officiella statistiken över djurantalet i juni.

Djurslag/

Djurgrupp

Djurkod Anvisning

NÖT Fyll i det antal djur som du beräknar ha under året, uppdelat enligt nedan.

Mjölkkor 101 Ange medelkoantalet.

Am-, dikor 102 Ange högsta antal i årets produktion, även kvigor som kalvar in under året, räknas här.

Avelstjurar 103 Ange endast djur avsedda för avel, ungtjurar till slakt anges som ungdjur.

Kalvar 104

De som har fötts eller kommer att födas under året och som behålls i besättningen eller de som köps in.

Kalvar 106 De som säljs till vidareuppfödning eller förmedling som småkalvar till och med 4 månaders ålder.

Ungdjur 105

Ange alla rekryterings- eller slaktdjur som är födda under förra året eller tidigare och som inte ska kalva under året. Ange däremot inte stutar här.

Stutar 107 Stutar anges separat, födda under förra året eller tidigare.

FÅR

Varje lamm som produceras under året ska bara redovisas på en kategori. Ange ungefärligt antal, för det är givetvis svårt att på våren veta hur många som eventuellt blir kvar som vinterlamm.

Mjölkfår 201 Ange medelantalet i besättningen.

Tackor 202 Ange högsta antal i årets produktion.

Baggar 203 Ange högsta antal i årets produktion.

Lamm 204 Lamm som behålls fram till slakt eller för rekrytering.

Lamm 206 Lamm som säljs till vidareuppfödning.

Vinterlamm 205 Lamm som köps in för vidareuppfödning.

Ungtackor 207

SVIN Skriv upp det antal suggor och galtar som du räknar med att ha under året.

Suggor 401 Ange medelantalet i besättningen, de gyltor som grisar under året räknas som suggor.

Galtar 403 Ange högsta antal i årets produktion.

Slaktsvin 405

Ange det antal slaktsvin som du beräknar producera under hela året. Beräknas som totalt antal kullar per år gånger medeltal per kull. Räkna alltså födda eller inköpta till gården, om de sedan slaktas i början på följande år ska de individerna inte räknas på nytt.

Smågrisar 404

Antalet smågrisar anges särskilt om du säljer smågrisar till vidare uppfödning. Grisar som ska finnas kvar på gården efter tre månaders ålder anges som slaktsvin

HJORT

Hindar 602 Ange högsta antal i årets produktion.

Avelshjortar 603 Ange högsta antal i årets produktion.

Hjortkalvar 604 Ange uppskattat antal som föds under året.

Smaldjur 605 Ange totalt antal.

Hjort för slakt 606 Ange totalt antal.

GET

Mjölkgetter 301 Ange medelantalet i besättningen.

Getter 302 Ange högsta antal i årets produktion.

Bockar 303 Ange högsta antal i årets produktion.

Killingar 304 Ange uppskattat antal som föds under året.

Unggetter 305

FJÄDERFÄ

Värphöns 501 Ange antal insatta höns.

Vaktlar 502 Ange totalt antal.

Tuppar 503 Ange totalt antal.

Slaktkycklingar 505 Ange uppskattat antal som föds under året.

Kalkoner 506 Ange antal kycklingar som sätts in under året.

Ankor 507 Ange totalt antal.

Gäss 508 Ange totalt antal.

I bearbetningen av data används tre modellantaganden:

- Om ett företag, enligt kontrollorganen, har omställd produktion av ett djurslag antas att samtliga djur av det djurslaget är omställda på företaget. Med ”ett djurslag” avses följande grupper av djur: Nötkreatur, får, svin, värphöns samt slaktkycklingar.

Grundantagandet är alltså att ett företag inte får ha konventionell produktion samtidigt som man bedriver ekologisk produktion med samma djurslag. Kombinationen

ekologisk och konventionell produktion förekommer dock i vissa fall och torde vara vanligast när det värphöns och slaktkycklingar. Hur dessa fall hanteras redovisas i avsnitt 4.3.

- Precis som i LBR antas att samtliga kor på besättningar med mjölkleveranser i juni 2016 är mjölkkor. Detta ger en överskattning av antalet mjölkkor som beräknas vara mindre än 1 %, samt en motsvarande underskattning av antalet övriga kor.

- Om ett företag, som har omställd ekologisk djurhållning enligt kontrollorganen, inte fanns med i urvalet för det aktuella årets undersökning av antalet husdjur, så finns ingen aktuell siffra över antal husdjur på företaget i LBR. För dessa företag har senast kända värde antagits (se även avsnitt 4.3)

4.2 Redovisning

Resultaten redovisas i ett Statistiskt meddelande samt i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Båda publiceringarna sker på Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen har skett i utsatt tid.

Publicering sker närmare 6 månader efter aktuellt referensårs utgång.

Leveransen av data till Eurostat görs av Jordbruksverkets växtavdelning. Statistikenheten levererar data till Jordbruksverkets växtavdelning i juni året efter aktuellt referensår.

4.3 Kvaliteten i redovisade data

Sammantagen bedömning av tillförlitligheten i statistiken

Sammantaget gör Jordbruksverket bedömningen att tillförlitligheten i statistiken är god och då främst för de djurslag där ekologiska produktionsmetoder är mer frekvent använda, till

exempel för nötkreatur samt får och lamm. Uppgifterna om svin och fjäderfä är mer känsliga för problem med kopplingar mellan register vilket i viss utsträckning kan påverka statistikens tillförlitlighet och då särskilt på regional nivå. Detta är orsaken till att statistiken över antalet ekologiskt hållna fjäderfä enbart redovisas för riket som helhet och inte fördelat per län.

Statistiken innehåller mätfel, bearbetningsfel och fel som är kopplade till ramtäckningen. I bearbetningen av data görs dock omfattande kontroller och bedömningen är därför att de kvarstående felen endast har en marginell påverkan på de slutliga resultaten för riket och län.

Däremot skulle de kvarstående felen kunna påverka resultaten på kommunnivå.

Nedan följer en genomgång av de faktorer som har störst påverkan på tillförlitligheten:

- Kvaliteten på kontrollorganens rapportering till Jordbruksverket

- Kvaliteten i LBR och de statistiska undersökningar och administrativa register som LBR är uppbyggt av samt

- Kvaliteten i kopplingen mellan kontrollorganens register över sina kunder och LBR.

Kvaliteten i kontrollorganens rapportering till Jordbruksverket

Bedömningen är att kontrollorganens uppgifter inte, eller i mycket liten omfattning, innehåller täckningsfel. Kontrollorganen ska leverera uppgifter för samtliga företag som har ekologisk djurhållning under aktuellt referensår. I bearbetningsprocessen görs kontroller för detta och ibland upptäcks brister i täckningen i kontrollorganens leveranser av data. Dessa åtgärdas då genom kompletterande uppgifter från kontrollorganen. Täckningsfel kan dock vara svåra att upptäcka fullt ut men bedömningen är att eventuella kvarstående täckningsfel endast påverkar de slutliga resultaten marginellt.

Mätfel och bearbetningsfel förekommer i uppgifterna från kontrollorganen. Det är ofta svårt att skilja mätfel, som beror på felaktiga uppgifter från jordbrukarna, från bearbetningsfel som berör på att kontrollorganens revisorer till exempel registrerat en uppgift felaktigt. Det som påverkar statistiken är främst felaktig registrering av kod för djurslag samt om djuren är omställda eller under omställning till ekologisk produktion. Denna typ av fel har upptäckts vid bearbetning av uppgifterna vid Jordbruksverket och rättats upp i bearbetningsprocessen.

De kontroller som utförs för att upptäcka denna typ av fel är:

- Kontroll av djurkoder som inte existerar

- Kontroll av outliers, främst extrema värden för antal djur - Kontroll av dubbletter

- Kontroll av koder för omställningsstatus

- Kontroll av skillnader i antal djur jämfört med föregående år. Kontroll av företag med stora förändringar.

- Kontroll av felaktiga kommunkoder

- Kontroll av aggregerade resultat på län och kommun

Även om antalet djur i slutändan hämtas från LBR och inte från kontrollorganens register finns ett behov av att kontrollera så kallade outliers eftersom de till exempel kan indikera att en felaktig kod för djurslag har använts. När kontrollorganens uppgifter kopplas samman med LBR jämförs också skillnader i djurantal mellan LBR och kontrollorganen i de fall där

definitionerna av vad som ska mätas ligger någorlunda nära varandra. Extra kontroller görs för de poster där skillnaderna är stora vilket är ytterligare en anledning till att kontrollera outliers även i kontrollorganens register. För mjölkkor och värphöns görs även kontroller gentemot andra källor. Antalet mjölkkor jämförs med invägningen av ekologisk mjölk från LRF Mjölk medan antalet värphöns jämförs med invägningen av ägg, från Svenska Ägg, uppräknad till total äggproduktion.

Bedömningen är att eventuella kvarstående mätfel inte påverkar de övergripande resultaten.

För enskilda djurslag och särskilt vid regional fördelning kan dock resultaten påverkas av denna typ av fel.

Kvaliteten i LBR

Lantbruksregistrets uppgifter om antalet djur baseras på årliga urvalsundersökningar och, vart tredje år, en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag. Totalundersökningar har de senaste åren genomförts 2010, 2013 och 2016. Vid dessa undersökningar får jordbrukarna svara på frågor om djurinnehav i juni det aktuella året. För nötkreatur hämtas dock uppgifter om antalet djur från Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Upp-gifterna om antalet nötkreatur i LBR baseras således alltid på uppgifter från samtliga jordbruksföretag.

För de år då totalundersökningar inte genomförs baseras uppgifterna om antalet får, svin och fjäderfä på urvalsundersökningar (djurräkningar). Svarsbortfallet i djurräkningarna är mycket lågt och ligger årligen på några få procent Men eftersom det är urvalsundersökningar betyder det att det inte finns aktuella data över djurinnehav för samtliga företag. För de företag som inte ingår i djurräkningarna används senast kända värde från LBR i statistiken över ekologisk djurhållning. När det gäller svin ingår i stort sett samtliga företag i de årliga djurräkningarna,

vilket gör att cirka 90 % av antalet grisarna täcks in i undersökningen. För företag med fjäderfä är andelen ännu större. Ungefär 95 % av fjäderfäna finns på företag som ingår i djurräkningarna. När det gäller får och lamm är situationen en annan. De företag som ingår i djurräkningarna står för knappt 70 % av det totala antalet får och lamm.

Övertäckning förekommer inte i LBR, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i föregående års LBR, som utgör urvalsram, inte är fullständig.

Mätfel i LBR förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i

enkätundersökningarna är felaktiga (i de undersökningar som LBR baseras på). Statistiken för svin, får samt höns och kycklingar baseras på uppgifterna i en post-/webbenkät till

jordbruksföretagaren. Om jordbruksföretagaren svarar via postenkät registreras svaret genom optisk läsning. Kontroller görs dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Vidare kontrolleras delvärden för enskilda djurslag mot de totalvärden som uppgiftslämnarna redovisat.

Uppgifter för nötkreatur hämtas maskinellt från Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB) och sambearbetats med uppgifter om mjölkleveranser från LRF Mjölk. För varje enskilt nötkreatur i CDB hämtas uppgifter om födelse, om djuret fött någon kalv samt på vilken produktionsplats djuret befann sig på vid aktuell referensdag. Utöver detta inhämtades från LRF Mjölk uppgifter om vilka jordbruksföretag som levererade mjölk i juni aktuellt referensår. Jordbrukare ska rapportera uppgifter om förändringar i sina nötkreatursbestånd till CDB inom sju dagar efter förändringen. Kontroller av uppgifternas riktighet genomförs kontinuerligt, varvid minst 5 % av djurhållarna årligen kontrolleras på plats. Därutöver sker administrativa kontroller.

Kvaliteten i kopplingarna mellan kontrollorganens register och LBR

Kopplingarna mellan kontrollorganens kundregister och LBR görs genom

person-/organisationsnummer, namn, adress, telefonnummer, kundnummer hos Jordbruksverket (SAM) och produktionsplatsnummer. Vart tredje år ges dessutom en möjlighet till att få högre kvalitet i kopplingarna. Då genomför Jordbruksverket en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag och i samband med denna uppmanas de jordbruksföretag som bedriver certifierad ekologisk produktion att fylla i sitt kundnummer vid det kontrollorgan som anlitats för certifieringen av deras verksamhet. Det innebär att de företag i LBR som bedriver

ekologisk produktion även har ett kundnummer som är kopplats till kontrollorganens register.

I stort sett samtliga företag från kontrollorganens register kunde kopplas mot LBR. År 2016 kunde fem företag inte kopplas mot LBR. Endast tre av dessa företag berörde djurslag som redovisas i den officiella statistiken. Bedömningen är att dessa företag inte påverkar

statistiken på övergripande nivå.

Att i stort sett samtliga företag i kontrollorganens register kan kopplas mot LBR innebär inte att kopplingarna är rätt. Vi vet att det i vissa fall förekommer felkopplingar, som bland annat kan bero på att företagsbegreppen i LBR skiljer sig från kontrollorganens register över kunder. Registren har alltså olika objekttyper. När kontrollorganens uppgifter kopplas samman med LBR jämförs, som tidigare nämnts, skillnader i djurantal mellan LBR och

kontrollorganen i de fall där definitionerna av vad som ska mätas ligger någorlunda nära varandra. Vid kraftiga avvikelser görs en kontroll av att kopplingen mellan registren är rätt.

Ibland kan detta vara komplicerat att avgöra men i vissa fall är det uppenbart att en felkoppling skett och då görs en ändring av kopplingen.

Ett fenomen som förekommer är så kallad parallellproduktion. Det innebär att ett och samma företag håller djur både ekologiskt och konventionellt. Detta är vanligast förekommande bland värphönsföretagen. I kontrollerna upptäcks detta oftast genom att vi ser att skillnaden mellan djurantalet i LBR är betydligt större än vad uppgifterna från kontrollorganen visar.

Detta kan kontrolleras genom kontrollorganen men vanligast är att helt enkelt göre en sökning på internet för det aktuella företaget. De ekologiska värphönsföretagen är ofta mycket öppna med sin verksamhet och i många fall kan man från deras webbsidor utläsa om, och inte sällan i vilken omfattning, man bedriver ekologisk och konventionell äggproduktion. Det ger oftast tillräcklig information för att justera antalet ekologiskt hållna djur.

Jordbruksverkets bedömning är att de felaktiga kopplingar som återstår efter att kontroller och upprättningar genomförts inte påverkar statistikens tillförlitlighet på riksnivå i någon större utsträckning. Däremot kan de i viss utsträckning påverka tillförlitligheten på regional nivå och för detaljerad redovisning av vissa djurslag.

5. Plan för analysrapporter

För närvarande finns inga planerade analysrapporter.

6. Dokumentation av observationsregister för arkivering

7. Länkar till ytterligare dokumentation

-

Variabler

Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Summerbar Enhet Kor för mjölkproduktion Antal ekologiskt hållna

mjölkkor

LBR Registerberabetning Ja Antal

Kor för uppfödning av kalvar Antal ekologiskt hållna kor för uppfödning av kalvar

LBR Registerberabetning Ja Antal

Kvigor, tjurar och stutar Antal ekologiskt hållna kvigor, tjurar och stutar

LBR Registerberabetning Ja Antal

Kalvar unde 1 år Antal ekologiskt hållna kalvar under 1 år

Slaktsvin, 20 kg och däröver Antal ekologiskt hållna slaktsvin, 20 kg och däröver

LBR Registerberabetning Ja Antal

Smågrisar, under 20 kg Antal ekologiskt hållna smågrisar, under 20 kg

In document Fördjupad dokumentation av statistiken (Page 6-0)