Fördjupad dokumentation av statistiken

(1)

Fördjupad dokumentation av statistiken

Ekologisk djurhållning 2016

Referensperiod: 2016 Produktkod: JO0113

Senast uppdaterad: 2018-01-22

1.KORT OM DOKUMENTATION OCH UNDERSÖKNING ... 2

1.1 Inledning ... 2

1.2 Undersökningens syfte ... 2

1.3 Undersökningens flöde ... 3

2.ANVÄNDARE OCH ANVÄNDARBEHOV ... 4

2.1 Nationell användning ... 4

2.2 Internationell användning ... 4

3. UPPGIFTSINSAMLING ... 4

3.1 Population och ram ... 4

3.2 Urvalsförfarande ... 5

3.3 Mätinstrument ... 5

3.4 Insamlingsförfarande ... 6

3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande ... 6

4STATISTISK BEARBETNING OCH REDOVISNING ... 7

4.1 Skattningar, modeller, beräkningar ... 7

4.2 Redovisning ... 9

4.3 Kvaliteten i redovisade data ... 9

5.PLAN FÖR ANALYSRAPPORTER ... 12

6. DOKUMENTATION AV OBSERVATIONSREGISTER FÖR ARKIVERING ... 13

7.LÄNKAR TILL YTTERLIGARE DOKUMENTATION ... 13

(2)

1. Kort om dokumentation och undersökning

1.1 Inledning

På senare år har statistik över ekologiska produktionsmetoder blivit allt mer efterfrågad. Både nationellt och inom EU. Jordbruksverket har under flera år levererat statistik över ekologisk djurhållning till EU och även publicerat siffror nationellt på aggregerad nivå.

Från och med år 2009 bygger statistiken över den ekologiska djurhållningen på en

sambearbetning av Jordbruksverkets statistiska lantbruksregister (LBR) och uppgifter från de kontrollorgan som av SWEDAC är ackrediterade för kontroll av ekologisk produktion enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007¹.

För närvarande finns tre kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige; Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Kontrollorganen rapporterar uppgifter till

Jordbruksverkets växtavdelning för varje enskilt företag som kontrolleras. Dessa uppgifter används sedan i produktionen av officiell statistik.

En översiktlig dokumentation av hur statistiken produceras, ”Beskrivning av statistiken”, återfinns på Jordbruksverkets och SCB:s webbsidor i direkt anslutning till publikationen.

1.2 Undersökningens syfte Statistiken ska tjäna som underlag till

a) publicering av officiell statistik över den ekologiska djurhållningen som är jämförbar med övrig officiell statistik om djurhållning i Sverige,

b) rapportering av statistik till EU-kommissionen enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007¹ samt

c) utredningar, analyser samt uppföljning av utvecklingen av ekologiskt hållna djur och eventuella politiska mål kopplade till denna.

Djur som föds upp med konventionella djurhållningsmetoder måste under en övergångsperiod (omställningsperiod) hållas enligt regelverket för ekologisk produktion innan de fullt ut betraktas som omställda.

Statistiken avser antalet djur som är ”omställda” till ekologisk produktion. I praktiken innebär detta att de produkter som djurhållningen resulterar i får märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. I samtliga fall kontrolleras regelverkets efterlevnad av något av de tre ovan nämnda godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige. Djur som är

”under omställning” till ekologisk produktion redovisas inte i denna statistik.

1 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91

(3)

1.3 Undersökningens flöde

I figuren nedan ges en överblick av flödet i produktionen av statistiken.

2. Bearbetning

Tidpunkt: Mars/april/maj

- Data från kontrollorganen förs över i SAS för vidare bearbetning

- Omfattande kontroller av bland annat saknade data, felaktig kodning, outliers, dubbletter och preliminära aggregerade data baserade på kontrollorganens uppgifter

- Utifrån genomförda kontroller uppmanas kontrollorganen att kontrollera och rätta upp levererade data. Kontrollorganen levererar eventuella korrigeringar. Nya kontroller genomförs och i vissa fall måste kontrollorganen återigen kontrollera och rätta upp data.

- Kontrollorganens register över kunder och djurinnehav sambearbetas med LBR. Problem med kopplingar mellan registren utreds. Djurantal i respektive register jämförs. Stora skillnader i djurantal kontrolleras. Justeringar och imputeringar genomförs.

3. Analys Tidpunkt: Maj/juni

- Ta fram aggregerade data enligt de tabeller och figurer som ska publiceras. Kontroll av aggregerade resultat främst på riks- och länsnivå. Jämförelser med tidigare år och med andra källor. Detta kan leda till ytterligare bearbetning av data.

- Röjandekontroll genomförs.

1. Insamling Datalevereras från kontrollorganen: 15 mars (t+1)

Leveransen sker i ett antal excelfiler där de centrala filerna är:

- Kunder hos kontrollorganet

- Växtodling på friland (hektar per företag och gröda) - Djurhållning (antal djur per företag och djurslag) - Växthus (m² per företag och gröda)

4. Redovisa och kommunicera Tidpunkt: Juni

- Ta fram slutliga tabeller och figurer till Statistiskt meddelande, statistikdatabasen samt data till redovisning till Eurostat. Uppdatera metod och kvalitetsdeklarationen.

- Granskning av text samt korrekturläsning.

- Pressmeddelande förbereds.

- Publicering enligt publiceringsplanen i mitten av juni

- Leverans till Eurostat sker i slutet av juni tillsamman med uppgifter om ekologisk växtodling och ekologisk animalieproduktion. Växtavdelningen genomför leveransen.

(4)

2. Användare och användarbehov

2.1 Nationell användning

I Sverige används statistiken bland annat av av regeringskansliet, länsstyrelser, kommuner, rådgivare och Jordbruksverket. Branschorganisationer, massmedia, studenter, forskare och allmänheten är andra användare. Statistiken används bland annat som underlag för

utredningar och analyser av utvecklingen inom den ekologiska produktionen, utvärdering av ersättningar för ekologisk produktion och miljöeffekter. Måluppföljning för landet som helhet såväl som för län och kommuner är ett annat användningsområde.

Den statistik som efterfrågas avser ofta utveckling i stora drag vilket innebär statistik över det totala antalet ekologiskt hållna djur, andel ekologiskt hållna djur av det totala djurantalet samt utvecklingen över tid. I många fall är användarna även intresserade av att bryta ner statistiken på regional nivå.

2.2 Internationell användning

Statistiken är reglerad i Rådets förordning (EG) nr 834/2007 (se avsnitt 1.2) och används av EU-kommissionen som underlag för bedömningar av effekten av den förda jordbrukspolitiken samt för analyser och utredningar. Statistiken publiceras i Eurostats statistikdatabas.

Jämförelser av utvecklingen i olika medlemsstater görs i rapporter av ad-hoc karaktär.

3. Uppgiftsinsamling

3.1 Population och ram

Målpopulationen är den population som statistiken avser. För statistiken över ekologisk djurhållning är målpopulationen samtliga företag som har omställd ekologisk djurhållning, det vill säga alla företag som följer EU:s regelverk för ekologisk produktion. I praktiken innebär det att de produkter som djurhållningen resulterar i får märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion och kan även vara märkta med KRAV:s eller

Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning.

Statistiken produceras, som tidigare nämnts, genom en sambearbetning mellan

kontrollorganens register och LBR. Ett problem som uppstår vid denna sambearbetning är att de två registren har olika objekttyper. Kontrollorganens register innehåller uppgifter om deras kunder medan LBR innehåller uppgifter företag enligt LBR:s definition.

Ett företag i LBR definieras som en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Från och med 2010 utgörs

målpopulationen för LBR av de jordbruksföretag som i juni respektive år uppfyller något av följande kriterier:

- brukade sammanlagt mer än 2,0 hektar åkermark, eller - brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller

- bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvm frilandsareal, eller - bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta, eller

(5)

innehade en djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med en första torsdagen i juni omfattade:

- minst 10 nötkreatur, eller - minst 10 suggor, eller - minst 50 svin, eller - minst 20 får, eller - minst 1 000 fjäderfä.

Här finns då två möjliga felkällor. Dels behöver det inte råda ett ”ett-till-ett” förhållande mellan en kund i kontrollorganens register och ett företag i LBR, dels skulle det kunna finnas kunder hos kontrollorganen som inte uppfyller något av kriterierna för att definieras som ett företag i LBR. Det senare fallet är i stort sett obefintligt. Bristen på ett ”ett-till-ett” förhållande mellan objekttyperna i de båda registren skulle dock kunna orsaka brister i statistiken.

Anledningen till att Jordbruksverket använder uppgifter om djurantal från LBR är att

mätmetoder och definitioner skiljer sig mellan LBR och kontrollorganen. Genom att använda djurantalet från LBR förbättras jämförbarheten med övrig officiell statistik över antal husdjur i Sverige såväl som internationellt.

3.2 Urvalsförfarande

En beskrivning av urvalsförfarandet är inte aktuell eftersom statistiken baseras på en

totalundersökning som innebär att uppgifter om hela målpopulationen hämtas från register hos kontrollorganen.

3.3 Mätinstrument

Statistiken över den ekologiska djurhållningen tas fram genom en sambearbetning av administrativa uppgifter från kontrollorganen och LBR.

Uppgifter från kontrollorganen

Kontrollorganen har inte någon skyldighet att lämna uppgifter enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99). Däremot är kontrollorganen skyldiga att lämna de uppgifter som denna statistik baseras på till Jordbruksverket. Denna skyldighet regleras i Jordbruksverkets föreskrifter om ändring av jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Enligt denna föreskrift ska uppgifter för varje enskild kund hos kontrollorganen lämnas till Jordbruksverket. Uppgifterna avser kunduppgifter, arealer frilandsodling, arealer växthusodling och antal djur. De variabler som är av vikt för statistiken över ekologiskt djurhållning är:

Kunduppgifter

- Kund-id hos kontrollorganet - Person-/organisationsnummer - Kundnamn

- Kontaktperson - Adress

- Postnummer

(6)

- Postort - Telefon - E-post - Kommunkod - Länskod - Landkod

- Produktionsplatsnummer

- Kundnummer vid Jordbruksverket för ansökan om stöd (SAM) Djur

- Kund-id hos kontrollorganet - Kod för djurslag

- Antal djur

- Omställningsstatus ( omställda djur eller djur under omställning)

Uppgifterna som kontrollorganen lämnar samlas in av kontrollorganens revisorer som ska göra minst ett årligt kontrollbesök hos varje kund. Insamlingen är i stor utsträckning

samordnad med den insamling som KRAV gör för de KRAV-anslutna företagen. Till exempel används samma koder för djurslag. Detta beskrivs mer ingående i avsnitt 3.5.

3.4 Insamlingsförfarande

Kontrollorganen levererar uppgifter till Jordbruksverket i mitten av mars (se 3.3). Detta görs i ett antal excelfiler. Uppgifterna från kontrollorganen bearbetas och kontrolleras. För vart och ett av kontrollorganen sammanställs en fil med misstänkta felaktigheter, utelämnade data.

Filerna skickas till kontrollorganen som kontrollerar uppgifterna och korrigerar dem om så behövs. Därefter genomförs nya kontroller och i vissa fall måste kontrollorganen åter

kontaktas för att kontrollera sina lämnade uppgifter innan data kan anses hålla tillräckligt god kvalitet.

3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande

Fram till år 2008 samlade Jordbruksverket in statistik över den ekologiska produktionen genom att kontrollorganen skickade data över aggregerade grupper av grödor till

Jordbruksverkets växtavdelning. Denna statistik rapporterades endast till EU och publicerades inte nationellt. I samband med att Jordbruksverket fick ett regeringsuppdrag om att utveckla statistiken över den ekologiska produktionen samlade Jordbruksverket ett antal aktörer inom området för att undersöka möjligheterna att höja kvaliteten i statistiken, anpassa den till EU:s ökade krav på statistikrapportering samt publicera officiell statistik.

Vid samtalen med aktörerna, kontrollorganen och KRAV, framkom att kontrollorganen redan rapporterade detaljerad statistik på företagsnivå till KRAV i ett inarbetat system.

Jordbruksverket analyserade det redan befintliga rapporteringssystemet som användes av kontrollorganen och KRAV och slutsatsen blev att det var användbart. Kontrollorganen kunde använda samma uppgifter som de skickar till KRAV men lägga till de producenter som inte var KRAV-anslutna, det vill säga de som var EU-certifierade, i rapporteringen till

(7)

Jordbruksverket. Från och med 2009 rapporterar kontrollorganen statistiken enligt detta system.

Genom att samordningen med den redan befintliga rapporteringen till KRAV minimerades uppgiftslämnarbördan från start och systemet har inte förändrats sedan dess.

4 Statistisk bearbetning och redovisning

4.1 Skattningar, modeller, beräkningar

Uppskattningen av antalet djur som hålls med ekologiska produktionsmetoder görs, som tidigare nämnts, genom en sambearbetning mellan kontrollorganens administrativa uppgifter och LBR. Det faktiska djurantalet i juni respektive år hämtas från LBR. De uppgifter som kontrollorganen lämnar om djurslag och antal djur använd som hjälpinformation vid produktionen av statistiken.

I ett första steg kontrolleras uppgifterna från kontrollorganen (se avsnitt 4.3 för mer detaljer kring detta). När uppgifterna från kontrollorganen anses hålla tillräcklig kvalitet kopplas kontrollorganens kunder mot LBR. Detta görs genom att använda person-/organisationsnummer, namn, adress, telefonnummer, jordbrukarnas kundnummer hos Jordbruksverket och produktionsplatsnummer. När detta är klart kan antalet företag med ekologiskt hållna djur samt antalet omställd djur tas fram från de uppgifter som finns i LBR.

Orsaken till att antalet djur hämtas från LBR är att vi på så sätt får bättre jämförbarhet med övrig officiell statistik. Dels får vi djurantalet i vid rätt referenstid, det vill säga juni varje år, dels får vi samma definitioner för variablerna. För att belysa definitionsproblemen med att använda kontrollorganens uppgifter utan koppling mot LBR redovisas vilka definitioner som används vid kontrollorganens insamling av djuruppgifter i tabellen nedan. För till exempel mjölkkor redovisar kontrollorganen uppskattat medelkoantal vilket borde ge en någorlunda bra uppskattning även av antalet kor i juni för de flesta företag. För slaktkycklingar däremot, samlar kontrollorganen in uppgifter om hur många som fötts upp under året vilket inte alls ger jämförbarhet med den officiella statistiken över djurantalet i juni.

Djurslag/

Djurgrupp

Djurkod Anvisning

NÖT Fyll i det antal djur som du beräknar ha under året, uppdelat enligt nedan.

Mjölkkor 101 Ange medelkoantalet.

Am-, dikor 102 Ange högsta antal i årets produktion, även kvigor som kalvar in under året, räknas här.

Avelstjurar 103 Ange endast djur avsedda för avel, ungtjurar till slakt anges som ungdjur.

Kalvar 104

De som har fötts eller kommer att födas under året och som behålls i besättningen eller de som köps in.

Kalvar 106 De som säljs till vidareuppfödning eller förmedling som småkalvar till och med 4 månaders ålder.

Ungdjur 105

Ange alla rekryterings- eller slaktdjur som är födda under förra året eller tidigare och som inte ska kalva under året. Ange däremot inte stutar här.

Stutar 107 Stutar anges separat, födda under förra året eller tidigare.

FÅR

Varje lamm som produceras under året ska bara redovisas på en kategori. Ange ungefärligt antal, för det är givetvis svårt att på våren veta hur många som eventuellt blir kvar som vinterlamm.

Mjölkfår 201 Ange medelantalet i besättningen.

Tackor 202 Ange högsta antal i årets produktion.

(8)

Baggar 203 Ange högsta antal i årets produktion.

Lamm 204 Lamm som behålls fram till slakt eller för rekrytering.

Lamm 206 Lamm som säljs till vidareuppfödning.

Vinterlamm 205 Lamm som köps in för vidareuppfödning.

Ungtackor 207

SVIN Skriv upp det antal suggor och galtar som du räknar med att ha under året.

Suggor 401 Ange medelantalet i besättningen, de gyltor som grisar under året räknas som suggor.

Galtar 403 Ange högsta antal i årets produktion.

Slaktsvin 405

Ange det antal slaktsvin som du beräknar producera under hela året. Beräknas som totalt antal kullar per år gånger medeltal per kull. Räkna alltså födda eller inköpta till gården, om de sedan slaktas i början på följande år ska de individerna inte räknas på nytt.

Smågrisar 404

Antalet smågrisar anges särskilt om du säljer smågrisar till vidare uppfödning. Grisar som ska finnas kvar på gården efter tre månaders ålder anges som slaktsvin

HJORT

Hindar 602 Ange högsta antal i årets produktion.

Avelshjortar 603 Ange högsta antal i årets produktion.

Hjortkalvar 604 Ange uppskattat antal som föds under året.

Smaldjur 605 Ange totalt antal.

Hjort för slakt 606 Ange totalt antal.

GET

Mjölkgetter 301 Ange medelantalet i besättningen.

Getter 302 Ange högsta antal i årets produktion.

Bockar 303 Ange högsta antal i årets produktion.

Killingar 304 Ange uppskattat antal som föds under året.

Unggetter 305

FJÄDERFÄ

Värphöns 501 Ange antal insatta höns.

Vaktlar 502 Ange totalt antal.

Tuppar 503 Ange totalt antal.

Slaktkycklingar 505 Ange uppskattat antal som föds under året.

Kalkoner 506 Ange antal kycklingar som sätts in under året.

Ankor 507 Ange totalt antal.

Gäss 508 Ange totalt antal.

I bearbetningen av data används tre modellantaganden:

- Om ett företag, enligt kontrollorganen, har omställd produktion av ett djurslag antas att samtliga djur av det djurslaget är omställda på företaget. Med ”ett djurslag” avses följande grupper av djur: Nötkreatur, får, svin, värphöns samt slaktkycklingar.

Grundantagandet är alltså att ett företag inte får ha konventionell produktion samtidigt som man bedriver ekologisk produktion med samma djurslag. Kombinationen

ekologisk och konventionell produktion förekommer dock i vissa fall och torde vara vanligast när det värphöns och slaktkycklingar. Hur dessa fall hanteras redovisas i avsnitt 4.3.

(9)

- Precis som i LBR antas att samtliga kor på besättningar med mjölkleveranser i juni 2016 är mjölkkor. Detta ger en överskattning av antalet mjölkkor som beräknas vara mindre än 1 %, samt en motsvarande underskattning av antalet övriga kor.

- Om ett företag, som har omställd ekologisk djurhållning enligt kontrollorganen, inte fanns med i urvalet för det aktuella årets undersökning av antalet husdjur, så finns ingen aktuell siffra över antal husdjur på företaget i LBR. För dessa företag har senast kända värde antagits (se även avsnitt 4.3)

4.2 Redovisning

Resultaten redovisas i ett Statistiskt meddelande samt i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Båda publiceringarna sker på Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen har skett i utsatt tid.

Publicering sker närmare 6 månader efter aktuellt referensårs utgång.

Leveransen av data till Eurostat görs av Jordbruksverkets växtavdelning. Statistikenheten levererar data till Jordbruksverkets växtavdelning i juni året efter aktuellt referensår.

4.3 Kvaliteten i redovisade data

Sammantagen bedömning av tillförlitligheten i statistiken

Sammantaget gör Jordbruksverket bedömningen att tillförlitligheten i statistiken är god och då främst för de djurslag där ekologiska produktionsmetoder är mer frekvent använda, till

exempel för nötkreatur samt får och lamm. Uppgifterna om svin och fjäderfä är mer känsliga för problem med kopplingar mellan register vilket i viss utsträckning kan påverka statistikens tillförlitlighet och då särskilt på regional nivå. Detta är orsaken till att statistiken över antalet ekologiskt hållna fjäderfä enbart redovisas för riket som helhet och inte fördelat per län.

Statistiken innehåller mätfel, bearbetningsfel och fel som är kopplade till ramtäckningen. I bearbetningen av data görs dock omfattande kontroller och bedömningen är därför att de kvarstående felen endast har en marginell påverkan på de slutliga resultaten för riket och län.

Däremot skulle de kvarstående felen kunna påverka resultaten på kommunnivå.

Nedan följer en genomgång av de faktorer som har störst påverkan på tillförlitligheten:

- Kvaliteten på kontrollorganens rapportering till Jordbruksverket

- Kvaliteten i LBR och de statistiska undersökningar och administrativa register som LBR är uppbyggt av samt

- Kvaliteten i kopplingen mellan kontrollorganens register över sina kunder och LBR.

Kvaliteten i kontrollorganens rapportering till Jordbruksverket

Bedömningen är att kontrollorganens uppgifter inte, eller i mycket liten omfattning, innehåller täckningsfel. Kontrollorganen ska leverera uppgifter för samtliga företag som har ekologisk djurhållning under aktuellt referensår. I bearbetningsprocessen görs kontroller för detta och ibland upptäcks brister i täckningen i kontrollorganens leveranser av data. Dessa åtgärdas då genom kompletterande uppgifter från kontrollorganen. Täckningsfel kan dock vara svåra att upptäcka fullt ut men bedömningen är att eventuella kvarstående täckningsfel endast påverkar de slutliga resultaten marginellt.

(10)

Mätfel och bearbetningsfel förekommer i uppgifterna från kontrollorganen. Det är ofta svårt att skilja mätfel, som beror på felaktiga uppgifter från jordbrukarna, från bearbetningsfel som berör på att kontrollorganens revisorer till exempel registrerat en uppgift felaktigt. Det som påverkar statistiken är främst felaktig registrering av kod för djurslag samt om djuren är omställda eller under omställning till ekologisk produktion. Denna typ av fel har upptäckts vid bearbetning av uppgifterna vid Jordbruksverket och rättats upp i bearbetningsprocessen.

De kontroller som utförs för att upptäcka denna typ av fel är:

- Kontroll av djurkoder som inte existerar

- Kontroll av outliers, främst extrema värden för antal djur - Kontroll av dubbletter

- Kontroll av koder för omställningsstatus

- Kontroll av skillnader i antal djur jämfört med föregående år. Kontroll av företag med stora förändringar.

- Kontroll av felaktiga kommunkoder

- Kontroll av aggregerade resultat på län och kommun

Även om antalet djur i slutändan hämtas från LBR och inte från kontrollorganens register finns ett behov av att kontrollera så kallade outliers eftersom de till exempel kan indikera att en felaktig kod för djurslag har använts. När kontrollorganens uppgifter kopplas samman med LBR jämförs också skillnader i djurantal mellan LBR och kontrollorganen i de fall där

definitionerna av vad som ska mätas ligger någorlunda nära varandra. Extra kontroller görs för de poster där skillnaderna är stora vilket är ytterligare en anledning till att kontrollera outliers även i kontrollorganens register. För mjölkkor och värphöns görs även kontroller gentemot andra källor. Antalet mjölkkor jämförs med invägningen av ekologisk mjölk från LRF Mjölk medan antalet värphöns jämförs med invägningen av ägg, från Svenska Ägg, uppräknad till total äggproduktion.

Bedömningen är att eventuella kvarstående mätfel inte påverkar de övergripande resultaten.

För enskilda djurslag och särskilt vid regional fördelning kan dock resultaten påverkas av denna typ av fel.

Kvaliteten i LBR

Lantbruksregistrets uppgifter om antalet djur baseras på årliga urvalsundersökningar och, vart tredje år, en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag. Totalundersökningar har de senaste åren genomförts 2010, 2013 och 2016. Vid dessa undersökningar får jordbrukarna svara på frågor om djurinnehav i juni det aktuella året. För nötkreatur hämtas dock uppgifter om antalet djur från Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Upp-gifterna om antalet nötkreatur i LBR baseras således alltid på uppgifter från samtliga jordbruksföretag.

För de år då totalundersökningar inte genomförs baseras uppgifterna om antalet får, svin och fjäderfä på urvalsundersökningar (djurräkningar). Svarsbortfallet i djurräkningarna är mycket lågt och ligger årligen på några få procent Men eftersom det är urvalsundersökningar betyder det att det inte finns aktuella data över djurinnehav för samtliga företag. För de företag som inte ingår i djurräkningarna används senast kända värde från LBR i statistiken över ekologisk djurhållning. När det gäller svin ingår i stort sett samtliga företag i de årliga djurräkningarna,

(11)

vilket gör att cirka 90 % av antalet grisarna täcks in i undersökningen. För företag med fjäderfä är andelen ännu större. Ungefär 95 % av fjäderfäna finns på företag som ingår i djurräkningarna. När det gäller får och lamm är situationen en annan. De företag som ingår i djurräkningarna står för knappt 70 % av det totala antalet får och lamm.

Övertäckning förekommer inte i LBR, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i föregående års LBR, som utgör urvalsram, inte är fullständig.

Mätfel i LBR förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i

enkätundersökningarna är felaktiga (i de undersökningar som LBR baseras på). Statistiken för svin, får samt höns och kycklingar baseras på uppgifterna i en post-/webbenkät till

jordbruksföretagaren. Om jordbruksföretagaren svarar via postenkät registreras svaret genom optisk läsning. Kontroller görs dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Vidare kontrolleras delvärden för enskilda djurslag mot de totalvärden som uppgiftslämnarna redovisat.

Uppgifter för nötkreatur hämtas maskinellt från Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB) och sambearbetats med uppgifter om mjölkleveranser från LRF Mjölk. För varje enskilt nötkreatur i CDB hämtas uppgifter om födelse, om djuret fött någon kalv samt på vilken produktionsplats djuret befann sig på vid aktuell referensdag. Utöver detta inhämtades från LRF Mjölk uppgifter om vilka jordbruksföretag som levererade mjölk i juni aktuellt referensår. Jordbrukare ska rapportera uppgifter om förändringar i sina nötkreatursbestånd till CDB inom sju dagar efter förändringen. Kontroller av uppgifternas riktighet genomförs kontinuerligt, varvid minst 5 % av djurhållarna årligen kontrolleras på plats. Därutöver sker administrativa kontroller.

Kvaliteten i kopplingarna mellan kontrollorganens register och LBR

Kopplingarna mellan kontrollorganens kundregister och LBR görs genom person-

/organisationsnummer, namn, adress, telefonnummer, kundnummer hos Jordbruksverket (SAM) och produktionsplatsnummer. Vart tredje år ges dessutom en möjlighet till att få högre kvalitet i kopplingarna. Då genomför Jordbruksverket en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag och i samband med denna uppmanas de jordbruksföretag som bedriver certifierad ekologisk produktion att fylla i sitt kundnummer vid det kontrollorgan som anlitats för certifieringen av deras verksamhet. Det innebär att de företag i LBR som bedriver

ekologisk produktion även har ett kundnummer som är kopplats till kontrollorganens register.

I stort sett samtliga företag från kontrollorganens register kunde kopplas mot LBR. År 2016 kunde fem företag inte kopplas mot LBR. Endast tre av dessa företag berörde djurslag som redovisas i den officiella statistiken. Bedömningen är att dessa företag inte påverkar

statistiken på övergripande nivå.

Att i stort sett samtliga företag i kontrollorganens register kan kopplas mot LBR innebär inte att kopplingarna är rätt. Vi vet att det i vissa fall förekommer felkopplingar, som bland annat kan bero på att företagsbegreppen i LBR skiljer sig från kontrollorganens register över kunder. Registren har alltså olika objekttyper. När kontrollorganens uppgifter kopplas samman med LBR jämförs, som tidigare nämnts, skillnader i djurantal mellan LBR och

(12)

kontrollorganen i de fall där definitionerna av vad som ska mätas ligger någorlunda nära varandra. Vid kraftiga avvikelser görs en kontroll av att kopplingen mellan registren är rätt.

Ibland kan detta vara komplicerat att avgöra men i vissa fall är det uppenbart att en felkoppling skett och då görs en ändring av kopplingen.

Ett fenomen som förekommer är så kallad parallellproduktion. Det innebär att ett och samma företag håller djur både ekologiskt och konventionellt. Detta är vanligast förekommande bland värphönsföretagen. I kontrollerna upptäcks detta oftast genom att vi ser att skillnaden mellan djurantalet i LBR är betydligt större än vad uppgifterna från kontrollorganen visar.

Detta kan kontrolleras genom kontrollorganen men vanligast är att helt enkelt göre en sökning på internet för det aktuella företaget. De ekologiska värphönsföretagen är ofta mycket öppna med sin verksamhet och i många fall kan man från deras webbsidor utläsa om, och inte sällan i vilken omfattning, man bedriver ekologisk och konventionell äggproduktion. Det ger oftast tillräcklig information för att justera antalet ekologiskt hållna djur.

Jordbruksverkets bedömning är att de felaktiga kopplingar som återstår efter att kontroller och upprättningar genomförts inte påverkar statistikens tillförlitlighet på riksnivå i någon större utsträckning. Däremot kan de i viss utsträckning påverka tillförlitligheten på regional nivå och för detaljerad redovisning av vissa djurslag.

5. Plan för analysrapporter

För närvarande finns inga planerade analysrapporter.

(13)

6. Dokumentation av observationsregister för arkivering

7. Länkar till ytterligare dokumentation

-

Variabler

Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Summerbar Enhet Kor för mjölkproduktion Antal ekologiskt hållna

mjölkkor

LBR Registerberabetning Ja Antal

Kor för uppfödning av kalvar Antal ekologiskt hållna kor för uppfödning av kalvar

Kvigor, tjurar och stutar Antal ekologiskt hållna kvigor, tjurar och stutar

Kalvar unde 1 år Antal ekologiskt hållna kalvar under 1 år

Baggar och tackor födda 2015 eller tidigare

Antal ekologiskt hållna Baggar och tackor födda 2015 eller tidigare

Lamm Antal ekologiskt hållna

Lamm

Galtar för avel, 50 kg och däröver

Antal ekologiskt hållna galtar för avel, 50 kg och däröver

Suggor för avel, 50 kg och däröver

Antal ekologiskt hållna suggor för avel, 50 kg och däröver

Slaktsvin, 20 kg och däröver Antal ekologiskt hållna slaktsvin, 20 kg och däröver

Smågrisar, under 20 kg Antal ekologiskt hållna smågrisar, under 20 kg

Värphöns, 20 veckor eller äldre

Antal ekologiskt hållna värphöns, 20 veckor eller äldre

Slaktkycklingar Antal ekologiskt hållna slaktkycklingar