Åtgärder  kylaggregat

Efter  effektiviseringsåtgärderna  för  ventilationsaggregaten  kommer  luftflödet  för  TA1  och  TA2   minska  med  41,4  %.  Det  leder  till  att  kylaggregatets  kylbehov  och  därmed  elanvändning  kommer   minska  med  41,4  %.  Uträkning  för  besparingspotentialen  finns  i  bilaga  10,  formel  8.  Den  nya   elanvändningen  för  kylaggregatet  kommer  då  att  uppgå  till  14,2  MWh/år.  Elanvändningen  minskar   med  10,1  MWh/år,  det  är  en  årlig  besparing  med  9  696  SEK.  Figur  15  nedan  visar  en  tydlig  bild  över   hur  stor  del  av  kylaggregatets  elanvändning  som  kan  sparas  in  under  ett  år  och  hur  stort  den  nya   elanvändningen  förutses  bli.    

Figur  15.  Elanvändning  för  kylmaskinen  vid  effektivisering  av  ventilationsaggregat  TA1  och  TA2s  flöden.  

6. Diskussion    

I  elkartläggningen  konstaterades  det  att  grundnivån  för  effektuttaget  var  närmare  40  kW  även  när   verksamhetens  aktivitetsnivå  var  låg.  En  förklaring  till  att  effektuttaget  är  högt  även  under  nätterna   kan  vara  att  ventilationsaggregat  LA5  och  TA3  är  i  drift.  Tillsammans  har  de  aggregaten  en  effekt  på   23  kW.  Som  lägst  når  effektnivån  23  kW  under  en  kort  period  och  det  borde  därför  vara  möjligt  att   sänka  grundnivån  som  är  runt  40  kW.  Om  drifttiderna  för  LA5  och  TA3  sänks  kan  grundnivån  för   effektuttaget  också  sänkas.  Även  om  en  sådan  sänkning  genomförs  kommer  grundnivån  fortfarande   hålla  en  nivå  på  23  kW  med  variationer  över  dygnet.  Varje  dag  vid  20.00  stängs  ventilationsaggregat   TA1  och  TA2  av  och  en  effektnedgång  kan  ses  i  figur  11.  Strax  efter  nedgången  vid  20.00  inträffar  en   effektpik  kring  21.00.  En  möjlig  förklaring  till  piken  är  att  utomhusbelysning  runt  byggnaden  tänds   med  antingen  ett  skymnings-­‐  eller  tidsrelä.  Effektmönstret  återkommer  varje  dag  och  följer   skymningstiden  vilket  stärker  teorin  om  att  utomhusbelysning  tänds  vid  effektpiken.  Vidare  analys   för  att  bekräfta  teorin  behövs  och  besparingspotentialen  kan  vara  stor.  I  bilaga  9  finns  en  förklarande   bild  över  effektmönstret.  Fastighetens  belysning  kan  med  relativt  enkla  installationer  närvarostyras   för  att  ge  en  elbesparing  då  fastigheten  i  dagsläget  är  belyst  på  kvällarna  även  fast  ingen  verksamhet   bedrivs.    

I  elkartläggningen  sker  en  effekttopp  under  torsdagen  vid  lunchtid.  Toppen  beror  troligtvis  på  att   kylaggregatet  har  startats  eftersom  en  temperaturhöjning  utomhus  inträffade.  Ett  sätt  för  att  minska   de  höga  effekttopparna  från  kylmaskinen  är  att  förebygga  kylbehovet  med  nattkyla.  Nattkyla  

utnyttjar  en  fastighets  värmetröghet  när  man  nattetid  ventilerar  med  sval  uteluft  tills  

innetemperaturen  sjunkit  till  en  viss  nivå.  Fjärrkyla  kan  också  tas  i  beaktande  eftersom  Gävle  Energi   bygger  ut  sitt  fjärrkylenät  i  närheten  av  fastigheten.  Kylaggregatets  största  elanvändning  sker  under   varma  sommarmånader.  Under  sommaren  tar  anställda  ofta  ut  sin  semester  vilket  betyder  att   lokalernas  kylbehov  bör  kunna  minskas  under  semesterperioden  eftersom  det  är  dyrt  att  kyla  tomma   lokaler.  Elanvändningen  kan  minskas  med  ett  mer  behovsstyrt  ventilationssystem  då  outnyttjade   kontor  i  dagsläget  kyls  under  semestertider.  

Även  om  en  installation  av  CO2-­‐styrning  för  TA1  skulle  innebära  en  besparing  på  runt  100000  SEK/år   måste  man  ta  i  beaktande  att  när  man  sänker  flödet  i  ventilationssystemet  sänker  man  också   värmetillförseln  till  lokalerna.  Då  flera  lokaler  värms  upp  med  ventilationsluft  från  TA1  måste  ett   annat  uppvärmningssystem  installeras  för  att  ta  hand  om  värmebehovet  som  uppstår  och  det  medför   en  extra  investerings-­‐  och  driftskostnad.  Med  antingen  fläktluftvärmare,  takvärme  eller  radiatorer   installerade  i  lokalerna  måste  man  ta  hyresgästens  åsikt  i  beaktande.  I  RIAs  butikslokal  kan  

fläktluftvärmare  göra  att  klimatet  känns  dragit  eftersom  fläkten  vid  värmebehov  rör  om  luften.  En   takvärmeinstallation  är  att  föredra  då  uppvärmningen  sker  via  strålning  ut  i  lokalen.  Eftersom   takhöjden  är  såpass  hög  i  lokalen  medför  det  att  tillförd  värme  via  konvektorer  skulle  stiga  högt.  Ett   nedsänkt  innertak  i  lokalen  innebär  att  uppvärmningskostnaden  minskar  men  att  en  

installationskostnad  för  innertaket  tillkommer.  Ett  nedsänkt  innertak  innebär  också  att  lokalen  får   mindre  rymd  och  det  fodrar  att  fastighetsägaren  och  hyresgästen  tillsammans  måste  komma  fram  till   vilken  åtgärd  som  är  mest  lämplig.    

Åtgärder  för  TA1  blir  komplicerade  då  man  måste  ta  värmebehovet  i  beaktande.  På  grund  av  

förluster  i  värmebehovet  måste  andra  system  installeras  och  kostnaden  för  den  investeringen  måste   jämföras  mot  ventilationsbesparingen  för  att  komma  fram  till  vad  som  bäst  lönar  sig.  Att  helt  byta  ut   det  gamla  luftkammarsystemet  mot  ett  nytt  luftaggregat  med  värmeåtervinning  kan  också  vara  en   lösning  då  det  finns  utrymme  för  en  sådan  ombyggnation.    

Vid  en  eventuell  investering  och  ombyggnation  av  de  tre  ventilationsaggregaten  står  TA2  för  det   system  som  anses  ha  hög  besparingspotential.  Med  tomma  lokaler  som  i  dagsläget  ventileras  av  TA2   kan  enkla  ingrepp  medföra  besparingar.  Ventilationskanalernas  utformning  och  uppdelning  gör  att   installationerna  för  att  stänga  av  ventilationsflödet  outnyttjade  lokalerna  med  spjäll  blir  relativt  enkel   och  en  stor  energibesparing  uppstår  direkt.  Vid  en  tidsreducering  där  ventilationen  stängs  av  på   helgerna  är  det  viktigt  att  följa  upp  hur  inomhusmiljön  har  ändrats  och  hur  de  anställda  påverkas.   Tidsreducering  över  helger  kanske  kräver  att  en  manuell  forcering  i  lokalen  för  ventilationen   installeras  för  att  bibehålla  god  inomhusmiljö.  Vid  en  temperatursänkning  av  tilluften  krävs  att   radiatorsystemen  i  kontoren  klarar  av  det  extra  värmebehovet  som  uppkommer.        

TA3  har  idag  ingen  tidsstyrning  eller  varvtalsreglering.  För  garageutrymmen  gäller  standarder  för  hur   mycket  luftutbyte  som  krävs  och  att  därför  göra  en  besparing  med  hjälp  av  att  endast  en  tidsstyrning   inte  blir  aktuellt.  Lämpligt  vore  att  styra  flödet  via  en  CO2-­‐  och  fuktgivare.  Idag  är  tilluftstemperaturen   till  garaget  på  20  °C  vilket  anses  vara  onödigt  högt.  Eftersom  TA3  använder  återluft  från  TA1  kan  man   utan  att  använda  TA3:s  värmebatteri  använda  återluften  som  är  17  °C  direkt.  En  

temperaturminskning  med  3  °C  i  ett  garage  bör  inte  vara  ett  problem,  med  en  installation  av  en   luftvärmefläkt  är  värmebehovet  säkerställt  under  kalla  vinterdagar.  Lokaler  belägna  ovanför  garaget   kan  dock  märka  skillnad  av  temperatursänkningen  och  det  måste  tas  i  beaktande.    

De  två  senaste  åren  har  vattenanvändningen  för  fastigheten  mer  än  fördubblats  vilket  bör  reflekteras   över.  Ingen  verksamhet  förmodas  kräva  så  stora  mängder  vatten  och  att  se  över  vattenanvändningen   samt  utreda  om  eventuella  läckor  finns  i  systemet  rekommenderas.  

Flöden  för  ventilationen  har  tagits  fram  med  hjälp  av  ritningar  som  bifogas  i  bilaga  6  och  dessa   värden  anses  vara  trovärdiga  med  en  felsäkerhet  på  runt  ±10  %.  Felsäkerheten  förklarades  av  en   person  som  är  väl  insatt  i  byggnadens  olika  ventilationssystem  och  som  även  har  gjort  stickprov  i   olika  kontor  och  utrymmen  vid  kontroller  för  att  säkerställa  flödet.  En  viss  felsäkerhet  finns  dock  vid   flödesberäkningar  och  måste  tas  i  beaktande  i  vidareutredningar.  Vid  beräkningar  har  

verkningsgrader  för  värmeåtervinning  för  en  viss  utomhustemperatur  använts  som  också  måste  tas  i   beaktande.    

De  priser  som  presenteras  i  arbetet  är  hämtade  från  dagens  prisläge  och  det  är  därför  mer  pålitligt   att  summera  de  totala  energibesparingarna  istället  för  den  ekonomiska  besparingen.  

Återbetalningstiderna  för  effektiviseringsåtgärderna  ska  fungera  som  ett  riktmedel  för  framtida   investeringar.  Priserna  är  ett  medelvärde  för  el-­‐  och  fjärrvärmepriset  som  måste  tas  i  beaktande  vid