Beräkning  av  fastighetens  elanvändning

Mätning  

De  mätningar  som  har  utförts  för  att  kartlägga  fastighetens  elanvändning  följde  alla  samma  princip.   Strömtänger  användes  för  att  mäta  strömmen,  I,  som  gick  genom  de  tre  faserna  I1,  I2,  I3.  Strömmen   loggades  under  sju  dagar  i  en  elspindel.  Resultatet  från  elspinden  fördes  sedan  över  till  dator  för  att   sammanställa  statistiken  och  konstruera  diagram  över  elanvändningen.  För  att  få  ut  effekten,  P,  för   ett  3-­‐fassystem  används  formeln:  

𝑃 =^𝐼

^{+ 𝐼}

^{+ 𝐼}

3  ∗ 𝑈 ∗ 3      [𝑊]  

𝑃 = 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡   𝑊   𝐼 = 𝑠𝑡𝑟ö𝑚   𝐴   𝑈 = 𝑠𝑝ä𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔  [𝑉]  

För  att  få  ut  effekten  behövs  en  momentanmätning  för  spänningen,  U,  i  systemet  också  göras.   Energianvändning  erhålls  genom  att  multiplicera  effekten  under  drifttiden  med  tiden  för  själva   mätningen.  Formel  enligt:  

𝐸 = 𝑃 ∗ 𝑡      [𝑊ℎ]  

𝑡 = 𝑡𝑖𝑑  [ℎ]  

Teoretisk  beräkning  

En  pump  eller  en  fläkt  är  ofta  överdimensionerad  i  förhållande  till  sitt  system  och  använder  därför   mer  el  än  vad  som  fodras.  En  varvtalsreglering  av  pumpen  eller  fläkten  minskar  motorns  medeleffekt   och  med  det  också  den  årliga  elanvändningen.  Genom  att  jämföra  en  pump  eller  fläkts  medeleffekt   före  respektive  efter  en  varvtalsreglering  kan  en  kostnadsbesparing  erhållas.  För  att  räkna  ut  hur  stor   elanvändningen  för  en  pump  eller  fläkt  är  under  ett  år  kan  formeln  nedan  användas:  

𝐸

= 𝑒 ∗ 𝑡

     [𝑘𝑊ℎ/å𝑟]  

𝐸_!"= 𝑒𝑙𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔  [𝑘𝑊ℎ/å𝑟]  

𝑒 = 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑓𝑙ö det 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟  𝑚ä𝑡𝑝𝑒𝑟𝑖𝑜𝑑𝑒𝑛  [𝑘𝑊ℎ/𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎]   𝑡_!"#$% = 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙  𝑣𝑒𝑐𝑘𝑜𝑟  𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟  𝑒𝑡𝑡  å𝑟  [𝑣𝑒𝑐𝑘𝑜𝑟]  

Det  går  även  att  beräkna  elbehovet  för  en  fläkt  genom  att  använda  formeln  nedan.  Beroende  på   vilken  indata  som  finns  tillgänglig  går  elanvändningen  att  räkna  ut  på  olika  sätt.    

𝐸 = 𝑃 ∗ ^𝑡

𝑡

^∗

8760

1000      [𝑀𝑊ℎ/å𝑟]  

Ett  företag  vill  ofta  investera  i  sina  system  till  ett  så  lågt  pris  som  möjligt.  För  att  företaget  i  förväg  ska   veta  om  en  affär  är  lönsam  eller  inte  kan  beräkningar  för  en  investerings  återbetalningstid  göras.   Genom  att  beräkna  återbetalningstiden  erhålls  hur  lång  tid  det  tar  innan  det  investerade  beloppet   kommer  tillbaka  i  form  av  inbetalningsöverskott,  i  enheten  år.  Metoden  är  enkel  att  applicera  och  ger   en  första  fingervisning  för  hur  intressant  en  investering  är.  Formelns  uppbyggnad  ser  ut  som  nedan (Bergstrand, 2010):  

Å𝐵𝑇 = ^{𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔}

å𝑟𝑙𝑖𝑔  𝑏𝑒𝑠𝑝𝑎𝑟𝑖𝑛𝑔    ^[å𝑟]

3. Metod  

Fastighetsägare  är  intresserade  av  att  energieffektivisera  sina  byggnader  till  en  så  låg   investeringskostnad  som  möjligt.  Det  bestämdes  tidigt  i  projektet  att  ingen  förändring  av  

fastighetens  byggnadsskal  skulle  göras  och  att  fokus  för  undersökningen  var  den  energi  som  tillfördes   byggnaden  i  form  av  använd  el,  värme  och  tappvarmvatten.  Vidare  bestämdes  även  att  arbetet  skulle   fokusera  på  fastighetens  olika  ventilationsaggregat,  då  en  stor  del  av  fastighetens  energianvändning   användes  av  dessa.  Eftersom  fastighetens  ventilation  ventilerade  tomma,  outhyrda  lokaler  fanns  en   stor  besparingspotential  endast  genom  att  reducera  ventilationsflödet  .  För  att  tillgodose  

fastighetsägarens  önskemål  om  en  energikartläggning  med  förslag  på  energieffektiviseringsåtgärder   har  arbetsgången  nedan  följts.  

Arbetet  började  med  en  insamling  av  relevanta  teoristudier  inom  området  energikartläggning  och   energieffektivisering  för  byggnader.  Gamla  examensarbeten  granskades  för  att  få  idéer  om  

tillvägagångssätt  och  olika  upplägg  för  det  kommande  arbetet.  En  rundvandring  i  fastigheten  gjordes   i  tidigt  skede  för  att  få  en  uppfattning  och  förståelse  för  hur  byggnadens  klimatskal,  

ventilationssystem  och  värmesystem  var  uppbyggt.  Insamling  av  statistik  för  fastighetens  

energianvändning  i  form  av  el-­‐,  värme-­‐  och  vattenanvändning  skedde  med  hjälp  av  fastighetsägaren   som  hade  all  data  för  byggnadens  energianvändning  sparad.  För  att  utföra  en  bra  energikartläggning   konstaterades  det  att  en  elmätning  behövde  utföras  eftersom  man  då  enklare  kunde  identifiera  och   kartlägga  elanvändningen  i  byggnaden.  Eftersom  författarna  inte  hade  rätt  behörighet  för  att  hantera   strömförande  komponenter  anlitades  företaget  Greencon,  som  specialiserat  sig  inom  området,  för   mätning  av  fastighetens  elanvändning.  Elkartläggningen  utfördes  under  en  vecka.  Resultatet  från   elkartläggningen  tillsammans  med  data  från  el-­‐,  värme-­‐  och  vattenanvändningen  användes  för  att   kartlägga  vilka  delsystem  i  byggnaden  där  energin  nyttjades.  

När  en  god  bild  över  vart  energin  användes  och  vilka  delsystem  som  använde  mest  energi  hade  tagits   fram  låg  fokus  på  att  utarbeta  effektiviseringsåtgärder.  Ventilationssystemen  TA1,  TA2  och  TA3   ansågs  ha  stor  potential  för  energieffektiviseringar  då  de  använde  en  stor  del  av  fastighetens  tillförda   energi.  Det  visade  sig  även  att  stora  delar  av  byggnaden  var  outhyrd  med  ändå  ventilerades.  För  att   ta  reda  på  hur  stor  del  av  ventilationsflödet  till  de  outhyrda  delarna  var  har  ritningar  över  

fastighetens  våningsplan  använts.  Utifrån  ritningarna  har  areor  och  flöden  för  olika  utrymmen  tagits   fram  för  att  analyseras  och  för  att  kunna  utföra  beräkningar  över  besparingspotentialen.  Med  hjälp   av  Bravida  och  deras  leverantör  Lindab  togs  åtgärder  fram  med  prisexempel.  Priserna  är  till  för  att  ge   en  ungefärlig  bild  av  investeringskostnaderna.    

3.1. Beräkningar  

Den  energiåtgång  som  krävs  för  att  värma  kallt  vatten  till  60  °C  tappvarmvatten  beräknades  med  ett   schablonvärde  på  55  kWh/m3.  Andelen  varmvatten  som  värms  upp  är  20  %  av  den  totala  

vattenanvändningen.  

Vid  uträkning  av  SFP-­‐värden  användes  ventilationssystemets  maxeffekt,  hämtad  från  

elkartläggningen.  Maxeffekten  kunde  användas  då  det  inte  förekom  några  avvikande  effekttoppar,  se   figur  12.  För  att  räkna  ut  besparingen  vid  reducerat  flöde  i  systemet  har  SFP-­‐värdet  använts  för  att  ta   fram  det  nya  effektbehovet  för  fläkten.  

Vid  beräkningar  av  kylaggregatets  elanvändning  studerades  historisk  förbrukningsdata  för  

byggnadens  totala  elanvändning  fem  år  tillbaka.  Ett  tydligt  mönster  med  en  ökande  elanvändning   under  månaderna  juni,  juli  och  augusti  kunde  ses.  Slutsatsen  drogs  därför  att  den  extra  

elanvändningen  som  användes  under  sommarmånaderna,  då  ingen  extra  belysning,  verksamhetsel   eller  uppvärmning  behövs,  användes  av  kylaggregatet.  

Vid  ekonomiska  uträkningar  har  priser  givits  av  Gävle  Energi  som  är  fastighetens  leverantör  av  både   el  och  fjärrvärme.  Elpriset  uppgår  till  0,96  SEK/kWh  och  fjärrvärmepriset  0,563  SEK/kWh.  Priserna   presenteras  i  bilaga  1  och  biliga  2.    

4. Systembeskrivning