Fastigheten består av fyra våningsplan, plan 0 är bottenvåningen och rymmer garage, verkstad, undercentral för fjärrvärme samt ett ventilationsrum. På plan 1 vid marknivå finns lokaler där företagen Tidningstjänst AB och DSB Uppland AB har kontor och där Fazer Bageri AB och Trionet postorder HB har lager. Second-‐hand affären RIA har en stor butikslokal på plan 1 med ett lager och sorteringshall samt ett café med tillhörande kök i anslutning till butiken. Även företaget Arkiv
Gävleborg finns att hitta på plan 1 där de har en liten kontorsdel och en stor lokal för arkivering. Plan 2 består av kontorslokaler och där håller företaget Realcom till. I anslutning till Relacoms
kontorslokaler finns en ljusgård med glastak som fungerar som ett samlingsrum. En del av plan 2 står tomt för tillfället. På plan 3, högst upp i byggnaden, finns lokaler för kontor som i dagsläget står tomma. Total storlek på fastigheten är 6241 m2 och består av 2018 m2 kontorslokaler, 133 m2 butikslokal, 3571 m2 industri och lagerutrymmen samt 519 m2 övriga utrymmen (Diös a, u.å; Diös b, u.å).
4.2. Årlig energianvändning
Den årliga energianvändningen för byggnaden delas upp i tre delar, en för värmeanvändning, en för elanvändning och en för tappvarmvattenanvändning. Data för energianvändningen är insamlad från ett kontrollsystem för byggnaden och sträcker sig från år 2009 till år 2013 och presenteras var för sig i diagramform i bilaga 4. De aktuella priserna för el och fjärrvärme från Gävle energi presenteras i bilaga 1 och bilaga 2.
Fjärrvärmen köps från Gävle energi. År 2013 uppgick fjärrvärmeanvändningen för fastigheten till 597 MWh. Kostnaden för Gävle energis fjärrvärme finns att hitta i bilaga 1 där ett medelpris på 0,563 SEK/kWh används vid beräkningar.
Elen levereras från Gävle energi som är både nätägare och distributör till fastigheten.
Elanvändningen för år 2013 uppgick till 580 MWh/år. Priset för el varierar mellan höglasttid och låglasttid. Höglasttid är under perioden november-‐mars, vardagar mellan klockan 07.00 till 21.00. Resterande tid på dygnet samt lördag, söndag och helgdag är låglast. Perioden mellan april-‐oktober är det låglast dygnet runt. Utöver det tillkommer en säkringsavgift som tas ut efter hur många kWh kunden använder per månad samt på hur stora säkringar byggnaden har vilken anges som en årlig avgift. Elkostnaden för år 2013 uppgick till 604 273 SEK vilket ger en snittkostnad på 96 öre/kWh. Priset finns att hitta i bilaga 2. Det är den siffran som kommer att användas i slutsatsen vid beräkningar över de effektiviseringsåtgärder som berör elanvändningen.
4.2.1. TA1/FF1, ventilationsaggregat 1
Tilluftsaggregat 1 förser RIAs utrymmen och lagerlokaler med ventilation som antingen är värmd eller kyld beroende på behov. Den värmeåtervinning som används för ventilationsaggregatet är återluft som tas från frånluftssystemet i TA1. Då mätningarna utfördes var återluftens utbyte 80 % vilket betyder att verkningsgraden för aggregatet är 80 %. Tilluftsaggregatet använder sig av två
fläktmotorer för distribution till lokalerna, en fläktmotor för höglast med en effekt på 18,5 kW och en för låglast med en effekt på 11 kW. Höglasten och låglasten varierar under dagen beroende på behovet av ventilationsflöde. Frånluftsfläkten (FF1) har en effekt på 5,5 kW. Luftflödet ut till lokalen är 4,9 m3/s och drifttiden för aggregatet är måndag till söndag kl. 05.00-‐20.00, vilket medför en drifttid på 105 h/vecka. Figur 4 nedan visar tilluftsaggregatets uppbyggnad.
Figur 4. Översiktsbild för tilluftaggregat 1 och frånluftsfläkt 1. Två partikelfilter finns i systemet. Ett är placerat direkt innan tilluftsfläkt 1 och ett är placerat innan kyl-‐ och värmebatteriet. Frånluftsystemet återanvänder en del återluft från det egna systemet igen och en del återluft transporteras till luftaggregat nummer 3.
4.2.2. TA2/FF2,FF4, ventilationsaggregat 2
Tilluftsaggregat 2 betjänar stora delar av fastigheten, som alla kontorslokaler på plan 1 till plan 3 samt källarplan. För TA2 används värmeåtervinning i form av en roterande värmeväxlare med en verkningsgrad på ca 70 %. Det finns inget partikelfilter före den roterande värmeväxlaren vilket medför att partiklar fastnar på värmeväxlaren vilket sänker verkningsgraden. Ventilationssystemet tillför värmd luft och vid behov även kyld luft till lokalerna. Tilluftsfläkten har en effekt på 11 kW med en frekvensstyrning vilken kan variera effekten för tilluftsfläkten efter ventilationsbehovet.
Frånluftsfläktarna FF2 och FF4 har en effekt på 7,5 kW respektive 0,48 kW. Tilluftsaggregat 2 har ett totalt luftflöde på 3,2 m3/s för tilluften och ett luftflöde på 2,5 m3/s för frånluften. Drifttiden är måndag-‐söndag kl. 05.00-‐20.00 vilket ger en total drifttid på 105 h/vecka. Uppbyggnaden för TA2 kan ses i figur 5.
Figur 5. Översiktsbild för tilluftaggregat 2, frånluftsfläkt 2 och frånluftsfläkt 4. Uteluften passerar först genom en roterande värmeväxlare för att sedan passera ett partikelfilter och ett kyl-‐ och värmebatteri. Tilluftfläkten levererar flöden till ett stort, förgrenat ventilationssystem. Frånluften passerar genom värmeväxlaren innan den forslas ut som avluft.
TA2 betjänar lokaler som för tillfället står outhyrt vilket medför att det finns en stor
besparingspotential för aggregatet. I figur 6 visas en ritning över våningsplan 2 som beskriver ventilationskanalernas placering och utformning. Ventilationens huvudstam går via två trapphus och förgrenas ut i två mindre kanaler för att effektivt förse alla olika delar av plan 2 med ventilerad luft. Stammen som är rödfärgad betjänar lokaler som företaget Relacom hyr. Den gröna stammen förser outhyrda, tomma lokaler med ventilation som inte är nödvändig i dagsläget. Plan 3 är utformad som plan 2 med ventilationskanaler och utrymmen. Skillnaden mellan de två planen är att hela plan 3 står outhyrt och därför kan båda ventilationskanalernas luftflöden strypas.
Figur 6. Ritning över våningsplan 2 med ventilationskanaler från TA2 markerade. Den röda stammen förser Relacoms lokaler med luft. Den gröna stammen ventilerar i dagsläget outhyrda lokaler.
4.2.3. TA3/FF3, ventilationsaggregat 3
Aggregat TA3 betjänar garaget och använder sig av återluft från FF1 för värmeåtervinning. Återluften från FF1 har en temperatur på ungefär 17,5 °C. Luften värms därefter upp till önskad temperatur i ett värmebatteri drivet med fjärrvärme. Temperaturen på återluften från FF1 antas vara konstant under året eftersom de lokaler som FF1s frånluften kommer från måste vara jämnt tempererade.
Frånluften från aggregatet ut i garaget håller en temperatur på mellan 19 °C till 20 °C.
Verkningsgraden antas vara 0 % eftersom ingen värmeåtervinning existerar. Tilluftsflödet är 2,2 m3/s och tilluftsfläkten har en effekt på 3 kW. Frånluftsflödet är 2,5 m3/s och FF3 har en effekt på 2.2 kW. Figur 7 visar hur komponenterna i aggregat nummer tre är uppbyggda.
Figur 7. Översiktsbild för tilluftaggregat 3 och frånluftsfläkt 3. Återluft från luftaggregat nummer 1 passerar först ett partikelfilter för att sedan fortsätta genom ett värmebatteri innan luften distribueras ut i garaget.
I dagsläget är ventilationsaggregat TA3 i drift under hela dygnet. Ventilationen förser källarplanet med tempererad luft och det är den enda uppvärmningskällan för utrymmet. I figur 8 nedan visas hur ventilationskanalerna är dragna samt hur utrymmet för parkering av bilar ser ut.
Figur 8. Ritning över våningsplan 0 med ventilationskanaler från TA3 markerade.
4.2.4. Kylaggregat
För kylning under varma sommardagar används ett kylaggregat som finns beläget på fastighetens tak. Aggregatet drivs av el och har en effekt på 162 kW. Kyla som produceras kan lagras i
ackumulatortankar som finns i garaget. Kylmaskinens drifttid är vanligtvis under månaderna juni, juli och augusti men den kan även vara i drift under andra månader om utetemperaturen är tillräckligt hög.
4.3. SFP-‐värde för ventilationsaggregat TA1, TA2 och TA3
Vid beräkningar för aggregatens SFP-‐värden användes effekten som uppmättes underelkartläggningen och det största flödet av till och frånluften för ventilationssystemet som gavs av OVK-‐protokollet. SFP-‐värdet bör ligga mellan 1,5 -‐ 2,0. Eftersom det endast finns värden för
medeleffekt och märkeffekt för LA5 har det aggregatet inte tagits med i beräkningen för SFP-‐värden.
Figur 9. Redovisning över luftaggregatens olika SFP-‐värden.
3,35 5,10 3,18 0 1 2 3 4 5 6
TA1 TA2 TA3