Under denna rubrik vill vi i några olika kategorier visa hur lärarna beskriver att skola och elever ska arbeta vidare för att hitta lösningar på matematiksvårigheter.
5.2.1 Måluppfyllelse genom att studera kriterierna
I individuella utvecklingsplaner är det vanligt att läraren uppmanar elev och föräldrar att studera mål och betygskriterier på Skolverkets hemsida. Det händer också att eleven uppmanas att läsa bedömningskriterier för en speciell uppgift:
Du behöver även läsa mer om bedömningskriterierna för olika inlämningsuppgifter för att se om du uppfyller dem. (IUP)
44
I ett fall har föräldrar och elev gjort tydligt att de har svårt att förstå kriterierna. Detta leder till åtgärden att läraren enskilt ska förtydliga mål och kriterier för eleven.
5.2.2 Färdighetsträning
Genomgående för flertalet IUP är att lösningen på problemen är övning av färdigheter:
För att befästa kunskaperna måste man träna och träna och träna! (IUP)
Genom att träna och åter träna lär man sig saker. Kämpa på! (IUP)
Du måste nöta för att det ska sitta. (IUP)
I sällsynta fall presenteras särskilda matematikområden som eleven ska arbeta vidare med. Och i något fall preciseras också hur eleven ska arbeta med just detta:
Du har nästan lärt dig att räkna ut kg- och literpriser men du måste sätta decimaltecknet rätt. Använd alltid samma sätt så blir det rätt. (IUP)
Att följa planeringen eller att arbeta med minst ett visst antal uppgifter i boken är vanligt förekommande uppmaningar:
[Eleven] ska räkna A- B- och C-uppgifter i boken. (åp)
5.2.3 Jobba extra
Att övningen och färdighetsträningen ska ske genom extra arbete i olika former är mycket vanligt. Det extra arbetet ska i första hand ske hemma. I vissa fall får eleven förslag om att till exempel "räkna hemma 15 minuter varje dag" eller att eleven får fem, av läraren, utvalda uppgifter varje dag. I de flesta fallen är formuleringarna dock mer generella:
Jobba flitigt hemma (åp, IUP)
Repetera hemma (åp, IUP)
Arbeta med förälder (åp)
Extra övningsuppgifter på bråk/procent o geometri, som ligger utanför ordinarie undervisning. [Eleven] får beting som skall "betas" av efter hand. (åp)
45
Efter vecka nio, sätter vi igång med "hemmamatte" en kvart varje dag. (åp)
Ytterligare sätt som föreslås är att arbeta extra på andra lektioner, till exempel på
elevens val eller annan extratid. Ibland går det att utläsa att det vid dessa tillfällen finns
tillgång till matematiklärare eller specialpedagog. I några fall erbjuds även riktad läxhjälp.
En vanlig uppmaning till eleven är att denna ska "be om fler uppgifter", vilket ju också blir en form av extraarbete.
5.2.4 Extra stöd = liten grupp
Den i särklass vanligaste lösningen är att eleven ska arbeta med matematik i liten grupp. För flera av eleverna föreslås att eleven alltid arbetar i den lilla gruppen och för ännu fler föreslås arbete i liten grupp under cirka två tredjedelar av veckans matematiklektioner. Ytterligare en variant av den lilla gruppen finns – där en modersmålslärare har särskild undervisning i matematik för en liten grupp elever. I några matematikomdömen ger lärare uttryck för att det kan vara problematiskt när eleven går ifrån den ordinarie undervisningen:
Eftersom (eleven) har varit många lektioner hos (modersmålsläraren) är det lite svårt att göra en bedömning. (IUP)
I några av dokumenten beskrivs det att eleven ska arbeta med en baskurs i den lilla gruppen, eller att eleven ska arbeta med anpassat material i form av en lättare lärobok eller en lärobok för lägre årskurser:
Arbeta med mattematerial som lägger fokus på baskunskaperna. (åp)
I tre av dokumenten föreslås ändrade arbetsformer. I ett av dessa föreslås att eleven alltid får ha tillgång till miniräknare och i två andra dokument vill man att eleven ska utnyttja matteverkstaden (vad matteverkstaden är förklaras inte i dokumentet). I de allra flesta fallen skrivs det dock att eleven ska få stöd i liten grupp, utan att man preciserar
hur arbetet i den lilla gruppen ska utformas.
I vissa fall finns tillgång till specialpedagog/extra resurs i den ordinarie undervisningen och flera elever uppmanas att ta vara på detta stöd:
46
Ta vara på allt stöd du kan få då vi har spec.ped eller resurslärare i gruppen. (IUP)
5.2.5 "Du måste..."
Genomgående för de allra flesta individuella utvecklingsplanerna är att eleven måste eller ska göra något för att nå en högre måluppfyllelse. Det vanligaste kravet, som återkommer i både IUP och åtgärdsprogram är:
Du måste ta ditt ansvar och alltid fråga om du inte förstår. (åp, IUP)
Du måste säga till om du har problem. (IUP)
Du måste fråga ofta och mycket – öka din nyfikenhet och envishet. (åp)
Andra måsten handlar om det extraarbete som eleverna bedöms var i behov av:
Du måste också jobba med uppgifter hemma varje dag. (åp, IUP)
5 uppgifter / dag hemma. (åp)
Det är viktigt att du tränar även om vi inte har läxa att lämna in. (IUP)
Säg till om du behöver fler uppgifter att jobba med! (IUP)
Hitta tillfällen att träna extra såsom elevens val. (åp, IUP)
Även flit, ansvar och beteende formuleras som måsten:
För att du ska komma vidare och nå målen så måste du jobba flitigt på lektioner alltid. (åp, IUP)
För att nå målen måste du ta mer ansvar för ditt framtida arbete och även ta igen de delar du nu missat. (IUP)
[Eleven] ska också börja lita mer på sin egen förmåga – tro på att hon kan matte!! (åp)
För att ha en möjlighet att uppnå betyget G i matematik måste du först och främst ändra inställning till ämnet... (åp)
I något fall uppmanas eleven att själv be om material som underlättar och i ett annat fall får eleven i uppdrag att lägga upp ett schema för missade moment. Ett antal
47
elever uppmanas också att byta plats i klassrummet, att välja bra kamrater, eller att inte prata med kompisar på lektionstid.
När läraren har preciserat vilka matematikområden som eleven behöver arbeta mer med, kan förslagen på hur man går vidare se ut såhär:
Du behöver försöka förstå uppgifterna bättre. Öva upp säkerheten vad gäller att skriva tal i olika former. Öka förståelsen för de olika begreppen inom området geometri. (IUP)