Ökad användning av teknik

Generellt ses ökad konsumtion som viktig i arbetet med miljötekniksutveckling. Tanken är att främja utveckling och användande av miljöteknikslösningar genom att göra dem mer tillgängliga och billiga för allmänheten. Dessutom ska statens konsumentmakt användas för att främja miljöteknik. För privatpersoner finns det en rad bidrag att söka för den som är intresserad av exempelvis solpaneler i sitt hus, som exempelvis genom The Green Deal.

4.3 Aktörer

Alla brittiska myndigheter har en skyldighet att ha någon form av miljöarbete, men de som i störst utsträckning arbetar med miljöteknik är Department of Energy and Climate

Change, Department of Transport, Department for Environment, Food, and Rural Affairs samt Department of Business, Innovation, and Skills.

Department of Energy and Climate Change (DECC) och Department of Transport (DT), arbetar för att främja utvecklingen användandet av miljöteknik. Arbetet är indelat i en rad olika initiativ som direkt eller indirekt främjar miljöteknik:

•

Renewables Obligation och Renewable Transport Fuel Obligation syftar till att ge incitament för storskalig produktion av förnyelsebar energi och bränsle genom att

ålägga elleverantörer och storskaliga bränsleleverantörer att införskaffa en viss del av sin el eller bränsle från förnyelsebara källor.¹⁴¹⁵

•

Feed-in Tariffer, innebär att elanvändare som investerar i småskaliga, kåldioxidsnåla elgeneratorssystem får betalt för den energi de genererar och använder men också för den el de exporterar tillbaka till elnätet. Syftet är att ge långsiktigt stöd till teknologier som solpaneler och vindturbiner. Under 2011/2012 hade detta en budget på ungefär 955 miljoner kronor. ¹⁶

•

Renewable Heat Premium Payment innebär att hushåll och samfund får en

klumpsumma som ekonomisk hjälp att köpa genratorer för förnyelsebar värme, såsom solpaneler, värmepumpar och biobränslepannor. 2012 beslutades om en årsbudget på cirka 254 miljoner kronor för projektet.¹⁷

•

Renewable Heat Incentive ger innehavare av generatorer av förnyelsebar värme (från vind, vatten och biobränsle) ekonomiskt stöd under en 20-års period. Även bergvärme och luftvärmepumpar ska kunna få stöd genom RHI och RHPP. Detta stöd ges till konsumenter, så att det ska kunna köpa värme från förnyelsebara källor, genom detta hoppas man indirekt stödja utvecklingen av miljöteknologi. Under 2011/2012 anslogs 569 miljoner kronor till projektet.¹⁸

•

Under 2011 beslutades det att DECC under fyra år avsätta upp till 304 miljoner kronor till stöd och utveckling av havsbaserad vindkraft. Dessutom planerades ytterligare finansiering ske genom Offshore Wind Developers Forum i syfte att underlätta arbetet i hela leverantörskedjan och för att uppmuntra till fler tillverkningsanläggningar.

Dessutom ska 610 miljoner kronor avsättas för utveckling av vindkraftsanläggningar vid hamnar, där man ska fokusera på ”high-value added manufacturers” för att dra nytta av möjligheter inom leverantörskedjan. DECC satsar även 203 miljoner kronor 2011-2015 för att främja utveckling av våg- och tidvattenkraft. Detta görs bland annat genom att stödja produktdemonstrationer.

Utöver detta arbetar man för att motverka konfliker i och med etableringen av vind och vattenkraft. Exempelvis bidrog DECC med 435 miljoner kronor till utvecklingen av en ny militär radar i Norfolk, där försvarsmakten hade utryckt oro över att ett vindkraftprojekt skulle skada den gamla radarn.

Department of Business, Innovation, and Skills (DBIS) arbetar mycket mot näringslivet för att utveckla strategier för att minska koldioxidutsläpp. Detta görs kanske främst genom Green Investment Bank, en självständig institution som finansierar olika miljöprojekt, varav en stor del handlar om miljöteknik. Storbritannien har hittills investerat 38,6 miljarder kronor som lånas ut till gröna, kommersiellt gångbara projekt. Lejonparten av investeringarna sker i de prioriterade sektorerna havsbaserad vindkraft, återvinning, utvinning av energi från avfall samt energieffektivitet. Syftet är att accelerera Storbritanniens övergång till att bli en grön ekonomi.

DBIS har genom Technology Strategy Board (TBS) finansierat forskningsprojet och partnersamarbeten inom miljöteknik med ungefär 1,2 miljarder kronor under 2012. Dessa satsningar täcker normalt hälften av kostnaderna för projekten, kvarstående del kommer från näringslivet. Förutom detta har TSB startat sju Catapult Centres som syftar till att överbygga klyftan mellan näringsliv, akademi, forskning och stat. Sex av dessa center arbetar på något sätt med miljötekniksinovation.¹⁹ Exempel på detta är centret för

miljöeffektiva städer och centret för havsbaserad förnyelsebar energi där stöd till forskning och kommersialisering av miljöeffektiva nya tekniker fått en budget på lite drygt100 miljoner kronor vardera.

DBIS driver tillsammans med DECC ett offentlig-privat samarbete med Energy

Technologies Institute (ETI). ETI har med hjälp av bidrag från regeringen, EU och privata finansiärer investerat drygt 1,5 miljarder kronor för att bygga National Renewable Energy Centre (Narec), ett testcenter för förnyelsebar energi, främst vind och vattenbaserad sådan.

Narec ska utveckla nya prototyper, testa produkter mot internationella standarder och medverka i att installera koldioxidsnåla teknologier.

I ett samarbete mellan DECC, DT och DBIS anslogs 2011 sammanlagt 4 miljarder kronor för att stödja Ultra Low Emission Vehicles under regeringens kvarvarande styre. Detta inkluderar bland annat ett konsumentstöd på 25 procent av kostnaden för vissa utvalda el-, hybrid- eller hydrogenbränsledrivna bilar och 305 miljoner kronor till investeringar i laddningsbar infrastruktur. Under 2013 annonserades dessutom att staten och bilindustrin under 10 år kommer investera ungefär 5,1 miljarder kronor vardera i Advanced Propulsion Centre (APC) för att forska, utveckla och kommersialisera teknik för framtidens

drivmedel.

Department for Environment, Food, and Rural Affairs (DEFRA) finansierar Waste and Resources Action Programme (WRAP) som bland annat finansierar demonstrationsförsök för materialåtervinning. Organisationen har även en fond med 100 miljoner kronor avsett för lån till utveckling och byggnad av anaeroba nedbrytningscenter. DEFRA är även ansvarigt för att övervaka så att allmänna upphandlingar sker enligt regeringens riktlinjer.

Detta innefattar exempelvis riktlinjer för energieffektivt uppförande och drift av

fastigheter. Regeringen anslog 352,6 miljoner kronor till organisationen 2011, men även nationella regeringar i Skottland, England, Wales och Nordirland har bidragit med finansiella medel.

4.4 Övriga åtgärder

•

The green deal, ett samarbete mellan olika myndigheter och näringslivet som drog igång 2012, där staten planerar att bidra med två miljarder kronor för att underlätta konsumenters investeringar i miljösmarta lösningar.

•

Program för forskning om koldioxidavskiljning och lagring (CCS). Totalt 1,27 miljarder kronor satsas på grundläggande forskning och utveckling och demonstration av CCS. Dessutom ska anslaget användas till att överbygga klyftan mellan forskning och näringsliv, genom olika pilotprojekt. Sammanlag 100 olika program startas inom ramen av detta projekt.

•

En miljard pund satsas på en kommersialiseringstävling, för att stödja praktiska erfarenheter inom design, tillverkning och CCS på kommersiell skala.

19 High Value Manufacturing, Offshore Renewable Energy, Satellite Applications, Connected Digital Economy, Future Cities, and Transport Systems har alla någon sorts anknytning till miljöteknik.

•

Utveckling av ett havsbaserat elnätssystem som ett led i arbetet för att bli ledande inom denna sektor.

•

Stöd till forskning för exempelvis gröna drivmedel ges genom Biotechnology and Biological Sciences Research Council. Rådet hade en budget på 4,7 miljarder kronor för 2012, men endast en del av detta gick till stöd för miljötekniksforsking.

•

Connect and manage network access regime, ska underlätta för nya miljövänliga elgeneratorer att lätt och säkert kunna koppla sig till elnätet.

•

Natural environment research council och The Science and Technology Facilities Council bidrar i viss utsträckning med anslag till forskning inom miljöteknik.

4.5 Källor Sustainable Government

http://sd.defra.gov.uk/2013/07/sustainable-procurement-for-construction-projects/

Strategy for Environmental Technologies in the Building Services Engineering Sector:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=5&ved

=0CFsQFjAE&url=http%3A%2F%2Fwww.summitskills.org.uk%2Fpublic%2Fcms

%2FFile%2FRenewables%2FSummitSkills%2520environmental%2520strategy.pdf

&ei=uwAvUvn8Neme4wSOlIDgBA&usg=AFQjCNGQMgXkGJQfiEIOAd_WpSR KtIgHxA&sig2=YaERKj_TVH4pG0OFzhoXUg

Investing in research, development and innovation

https://www.gov.uk/government/policies/investing-in-research-development-and- innovation/supporting-pages/using-government-purchasing-power-to-stimulate-innovation

Increasing the use of low-carbon technologies

Eco Innovation report 2012

http://www.eco-innovation.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=487&Itemid=76 Department for Business Innovation and Skills

https://www.gov.uk/government/organisations/department-for-business-innovation-skills

Encouraging Businesses to manage their impact on the environment

https://www.gov.uk/government/policies/encouraging-businesses-to-manage-their-impact-on-the-environment#who-were-working-with

Department of Energy and Climate Change

s/decc/11/meeting-energy-demand/renewable-energy/2167-uk-renewable-energy-roadmap.pdf

Budget

https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/4824 4/3290-control-fwork-decc-levyfunded-spending.pdf

Transition to the green economy

http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20120823131012/http://online.businesslin k.gov.uk/bdotg/action/printguide?r.i=1096704563&r.l1=1079068363&r.l2=1086021 919&r.l3=1096704208&r.s=pg&r.t=RESOURCES&topicId=1096704208#

CO2 Capture

https://www.gov.uk/government/policies/increasing-the-use-of-low-carbon-technologies/supporting-pages/carbon-capture-and-storage-ccs

5 Finland

Finland rankas högst av alla EU-länder inom miljötekniksinnovation enligt en rapport från Eco-innovation observatory institute.²⁰ De sektorer där Finland är starkast är skogsnäring, produktion av ren energi, energieffektivitet inom byggbranschen och industrin,

resurseffektiva industriella processer, vattenbehandling och avfallshantering. Regeringen arbetar främst med att minska utsläpp av växthusgaser samtidigt som man vill främja export av ren energi och miljöteknik till andra delar av Europa och världen.

Några intressanta aspekter av den finska politiken för miljöteknik är:

•

Tydliga mål att öka andelen förnyelsebara energikällor av energiförbrukningen, bland annat genom att lagstifta om att trafikbränsle ska späs ut med biobränsle.

•

Stort fokus på att sammankoppla olika kompetenser inom olika forskningsfrämjande program.

•

Exportfrämjande aktiviteter.

5.1 Övergripande strategi

Redan 2009 skrevs en nationell innovationsstrategi som i viss utsträckning behandlar miljötekniksinnovation och efterfrågan på miljöteknik. Samma år skrevs också en nationell resursstrategi som syftar till ett effektivt och hållbart användande av naturresurser. I strategin föreslogs ekonomiska incitament, skattereformer och energipolicyinstrument för att främja miljöteknikutvecklingen. 2010 publicerades riktlinjer för utveckling av

forskning och innovation där fokus låg på att utveckla integrerade modeller för tekniska och sociala innovationer samt innovativa och hållbara användningsområden för

naturresurser.

I mars 2013 presenterade den finska regeringen en uppdatering av den Nationella energi- och klimatstrategin, där fortsatt utveckling och spridning av förnybara energiformer, som exempelvis biomassbaserad energi och vindkraft är de viktigaste arbetsområdena. I strategin fastslås att 38 procent av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Detta ska i huvudsak uppnås genom en ny lagstiftning som gör

bränsleförsäljare skyldiga att blanda biobränsle i trafikbränslet de säljer. Dessutom ska regeringen arbeta för att främja vindkraft genom ett demonstrationsprojekt för havsbaserad vindkraft år 2015, vilket har fått ett anslag på drygt 170 miljoner svenska kronor. Ett ytterligare mål inom ramen för strategin är att öka den finska Clean Tech-exporten. För att uppnå detta ska underlätta finansiering till miljötekniksföretag.

In document Miljöteknikstrategier i några europeiska länder (Page 27-33)